Kissa på sig – behandling av sängvätning och dagväta hos barn

Att barn kissar på sig är vanligt. Man räknar med att de flesta barn är dagtorra vid fem års ålder och nattorra vid 6 års ålder, men många blir det tidigare än så. Och vissa senare. Att kissa på sig som skolbarn är ofta både pinsamt och jobbigt, men det finns hjälp att få.

Om du har ett yngre barn kan du läsa mer om potträning i det här inlägget.

Barn som plötsligt börjar kissa på sig igen

Om ett barn som är torrt börjar kissa på sig igen kan det bero på flera saker, som du kan läsa om i inlägget. Om barnet samtidigt verkar törstigt och kissa mycket, då måste du gå till vårdcentralen.  Ökad törst och att kissa mycket är nämligen det enda symtomet på diabetes i tidigt skede. Ett urinprov visar om det finns socker i urinen. Finns det socker i urinen är det barnakuten direkt som gäller. Finns det inte socker i urinen kan du andas ut – då är det inte diabetes.

Hur ofta går barnet på toaletten? 

Många barn kissar på sig för att de håller sig om dagarna. Det är vanligt att inte känna sig trygg med toalettsituationen på förskolan eller skolan. Vissa barn har kanske inget emot toaletterna, men är så engagerade i vad de gör att de glömmer att kissa.  När barnet håller sig blir blåsan spänd och överfull, det är lätt att förstå att det kan rinna över några droppar eller att det kommer en hel kaskad när barnet verkligen inte kan hålla sig längre. En överfull blåsa drabbas dessutom lättare av urinvägsinfektion, som också kan leda till läckage.

Mer om urinvägsinfektion hos barn kan du läsa här. 

Många barn hittar knep för att hålla sig

Många barn som blir kissnödiga hastigt och ofta hittar knep för att hålla sig. Flickor sätter sig på hälen så den trycker mot snippan och håller på så sätt tillbaka kissimpulsen. Pojkar kan ofta krama om snoppen med handen (går bra med händerna i fickan). Det här är inte så bra. Visserligen kan barnen skjuta upp toagåendet, men det blir inte någon ordning på blåsfunktionen när barnen börjat med sådana här knep.

Första behandlingssteget: kisschema!

Första behandlingssteget är ett kisschema. Barnet ska gå på toaletten och försöka kissa var tredje timme, det blir vid varje måltid/mellanmål ungefär. Hitta tidpunkter som stämmer med barnets fasta rutiner. Hjälp barnet att komma ihåg. Prata med förskolepedagogerna/lärare/fritidspedagoger om att hjälpa barnet komma ihåg i förskolan/skolan/på fritids.

Andra behandlingssteget: förstoppningsbehandling

Kiss och bajs hör ihop och många, många barn som kissar på sig är förstoppade. Jag sätter in förstoppningsbehandling på de allra flesta barn som kissar på sig. Vill man prova hemma kan man prova Laktulos som finns receptfritt på apoteket.

Mer om förstoppning hos barn kan du läsa här. 

Hjälper inte kisschema och laktulos: sök barnläkare

Om inte kisschema och laktulos hjälper på några veckor, sök barnläkare. Det finns mer hjälp att få! Ofta behövs remiss från vårdcentral. Hos barnläkaren finns också ofta en kisskunnig barnsjuksköterska och om du har extra tur en barnuroterapeut. De sistnämnda är sällsynta fåglar, tyvärr, så det kan du inte räkna med.

Hos barnläkaren undersöks barnet, och sjuksköterskan låter barnet kissa på en specialtoalett med mätare som kan visa om barnets urinblåsa fungerar normalt, är överaktiv eller snarare underaktiv. Sjuksköterskan kollar också om barnet kan tömma urinblåsan.

Beroende på resultat av utredningen finns det olika läkemedel att prova. Om barnet kissar på sig på natten finns larmbehandling, som är effektiv, men mycket krävande för familjen.

En guldgruva för information om barn och kiss är svenska enuresakademins hemsida. Det är inte för designens skull du ska gå dit, utan för deras utmärkta information!

Ont i halsen och förkylning hos barn

Ont i halsen är ett vanligt symtom hos barn. Ofta beror det på förkylning. Vid hög feber, ont i halsen, svårt att svälja och ingen hosta eller snuva kan man misstänka halsfluss. Vid ont i halsen utan feber, snuva eller hosta eller några andra symtom är det sällan någon sjukdom bakom.

Förkylningens förlopp

De flesta förkylningar följer ett och samma tidsmönster. Först får man ont  i halsen, sedan tillkommer snuva, hosta och nysningar. Febern kommer ofta på andra-tredje dagen. Det halsonda sitter i ett par dagar, medan snuvan, som först är genomskinlig och sedan mer och mer färgad, sitter i någon vecka. Hostan kan sitta i upp till tre-fyra veckor efter varje förkylning.

Barn i förskoleåldern har i genomsnitt mellan 6 och 10 förkylningar per år.  I 9 av 10 fall klarar barnet av att bekämpa förkylningen själv. Som förälder behöver du mest tänka på att ge barnet kärlek och lugn. Ge barnet smärtstillande om det verkar ha ont, rengör bebisars näsa och ge avsvällande näsdroppar (typ nezeril) om nästäppan är svår. Om du vill kan du ge 1-2 teskedar honung (till barn över ett år) till kvällen mot hosta.

Läs mer om förkylningar hos spädbarn och hur du ska ta hand om dem här

Läs mer om hosta här

Läs mer om barn som ofta är sjuka här

Ska jag åka till barnakuten?

Nej. Inte om barnet kan andas och äta. Ingen på barnakuten kan hjälpa dig med någonting till ditt förkylda barn som du inte kan göra hemma. På barnakuten vimlar det av magsjukevirus och fler förkylningsvirus, så risken är ganska stor att ni åker hem med fler virus än ni kom dit med. Hostmediciner på recept har ingen bevisad effekt. Det finns inga läkemedel som hjälper mot förkylningsvirus.

Läs mer om hostmedicin här

Dessutom är inte barnakuten en barnvänlig plats. På barnakuten får barnet sitta i ett väntrum bland andra hostiga, kräkandes barn. Ofta med en skränig tv med barnprogram i bakgrunden och tvivelaktigt rena leksaker på golvet.

Om ditt barn har svårt att andas även när näsan är ren och du inte har inhalationer som fungerar tillräckligt bra hemma är det också bra att åka till barnakuten eller barnkompetent vårdcentral, då kan barnet behöva inhalationer.

Läs mer och se videos på när barn har svårt att andas här

Läs mer om förkylningsastma här

Om barnet har feber och är under tre månader, eller är slött och mår dåligt, kan du behöva åka till barnakuten. Men vid feber hos ett förkylt barn över tre månader som mellan febertopparna mår ganska bra, kan du stanna hemma.

Läs mer om feber hos barn här. 

Ska jag åka till vårdcentralen med ett barn med förkylning?

Vid en förkylning utan komplikationer finns det ingenting som en vårdcentralsläkare kan göra för ditt barn heller. Om barnet har misstänkt halsfluss, öroninflammation eller lunginflammation kan det vara läge att söka vårdcentralen.

Öroninflammation

Vissa förkylningar kompliceras av öroninflammation. Det kan man märka på att febern inte går över efter ett par dagar. Eller så har barnen ont i örat och är gnälliga. Ibland spricker trumhinnan och det rinner var ur örat.

Om barnet har misstänkt öroninflammation, ge smärtlindring, låt barnet sova med höjd huvudända, och sök vårdcentralen på dagtid.

Läs om smärtlindring med Alvedon och Ipren här

Läs mer om öroninflammation här

Men halsfluss då?

Halsfluss, eller streptokockinfektion i halsen, utmärks av att barnet har hög feber (nästan alltid över 38,5 grader) och ont i halsen, det gör ont varje gång barnet sväljer. Ingen hosta, ingen snuva, inga nysningar. I omgivningen finns det ofta andra som är sjuka i streptokockinfektioner, med halsfluss eller såriga nagelband eller svinkoppor eller scharlakansfeber.

Läs mer om streptokocker och halsfluss här

Om det stämmer på ditt barn gör du rätt i att söka vårdcentralen med barnet. Där bör läkaren ta ett snabbtest för streptokocker med pinne i halsen och sätta in Kåvepenin i tio dagar om det är positivt. Hos vuxna är det fastställt att antibiotikabehandling minskar risken för halsböld. Halsböld är ovanligt hos barn och det saknas säkra studier på om risken för halsböld minskar vid antibiotikabehandling av halsfluss hos barn. Det verksar som att antibiotikabehandling minskar risken för smittspridning inom familjen.

Det är en dum idé att sätta in det mer välsmakande Amimox när man tror att någon har halsfluss. Ibland orsakas nämligen halsinfektionen av EBV-virus i stället  och kallas då körtelfeber. Om man ger Amimox till någon som har körtelfeber finns det risk för att den personen får hemska kliande, mässlinglika utslag över hela kroppen.

Läs mer om penicillin till barn här

Är det inte säkrast att ta streptokockprov även om barnet hostar och nyser?

Nej, det är det faktiskt inte. Mellan 5 och 25 av 100 barn har streptokocker i halsen även när de är friska. De har förstås även det när de är förkylda och då blir streptokockprovet positivt. Man har inte visat någon fördelaktig effekt av att behandla detta bärarskap med antibiotika (t ex Kåvepenin) utom i de fall då smittan går runt i familjen och någon familjemedlem får halsfluss gång på gång.

Men CRP då?

CRP är ett protein som kroppen bildar vid inflammationer. Vid hög feber orsakad av bakterier är ofta CRP ordentligt stegrat efter något dygn. Hos feberfria pigga barn är CRP som regel lågt. Om ditt barn har en typisk förkylning kan jag inte se att CRP tillför någonting positivt, däremot tillför det ett stick i fingret som gör ont. Om barnet har misstänkt halsfluss tillför inte heller CRP någonting alls eftersom antibiotikabehandlingen avgörs av om streptokocksnabbtestet (som tas med pinne i halsen – jätteobehagligt!) visar streptokocker eller inte.

Visst använder jag CRP ibland, men bara om jag undrar om det kan finnas en bakteriell infektion som orsakar febern. Det kan vara bra att veta att öroninflammationer oftast inte ger ökat CRP även om de är bakterieorsakade. Om läkaren eller sjuksköterskan på akuten eller vårdcentralen vill ta ett blodprov på ditt barn: fråga varför. Kommer svaret att avgöra hur läkaren tolkar ditt barns infektion, vilka råd eller vilken behandling barnet får så är det rimligt. Men om det görs mer eller mindre av slentrian kan ditt barn besparas smärtan.

Sammanfattningsvis:

Förkylda barn vårdas bäst hemma av sin förälder. Lugn och kärlek, smärtstillande och varma eller kalla drycker, det som barnet gillar bäst. Fri tillgång till glass! Barn som inte hostar, nyser eller är snoriga, men har ont i halsen och mer än 38,5 graders feber kan ha halsfluss. Åk till vårdcentralen för ett streptokocktest, antibiotika rekommenderas om det är positivt.

Läs mer:

Förkyld bebis  – snorig och täppt i näsan – hur hjälpa?

Hosta hos barn –  torrhosta, slemhosta eller rethosta, och hjälper honung mot hosta?

Hur ofta kan ett barn vara sjukt utan att det är något fel?

Hostmedicin till barn –  mollipect, cocillana eller lepheton?

Öroninflammation (otit) eller ont i örat hos barn – symtom och behandling

Streptokocker hos barn –  halsfluss, stjärtfluss, bärarskap och scharlakansfeber

Penicillin eller antibiotika till barn, kåvepenin, heracillin eller amimox?

Alvedon och Ipren till barn – dosering mot smärta och febernedsättande

Järnbrist och blodbrist eller anemi hos bebisar, barn och ungdomar

Järnbrist är den enda näringsbristen som är någorlunda vanlig hos svenska barn idag. Risken för järnbrist och anemi eller blodbrist är anledningen till att man inte bör helamma längre än ungefär 6 månader. Barn som äter vegetarisk kost och tonårsflickor med mens är andra grupper som riskerar järnbrist.

Varför behöver vi järn?

Järn behövs för att bilda hemoglobin. Hemoglobin är ett ämne som finns i röda blodkroppar, som bär syre från lungorna ut i kroppen. Vid brist på järn kan inte kroppen bilda tillräckligt mycket hemoglobin, och tillräckligt med syre kan inte nå ut i kroppen. Ett barn med blodbrist till följd av järnbrist (järnbristanemi på läkarspråk) blir blekt (kan vara svårt att se), trött (kan vara svårt att märka), växer inte som det ska. Det är inte så ovanligt bland 1-2-åringar, även i Sverige. Vid allvarlig blodbrist blir barnet mycket blekt, andfått och har hjärtklappning. Så allvarlig blodbrist ser vi mer sällan beroende på just järnbrist.

Svenska forskare har gett järntillskott till barn med födelsevikt 2000-2500 g och jämfört dem med barn med samma födelsevikt som fick placebo (overksam medicin/sockerpiller) Resultaten presenterades i Pediatrics i december 2012. I den här studien hade betydligt färre barn som fått 1 respektive 2 mg järn per kilo kroppsvikt och dag vid 3,5 års ålder beteendeproblem jämfört med dem som fick placebo. Barnens intelligens mätt med IQ var samma oavsett om de fått järntillskott eller inte.

Symtom på järnbrist hos barn och ungdomar

Järnbrist ger symtom först när den lett till brist på hemoglobin, vilket också kallas blodbrist eller anemi. Anemi kan också ha andra orsaker men järnbrist är den vanligaste. Symtomen på anemi är blekhet och trötthet. Så om ett barn är ovanligt blekt och trött är det bra att ta ett blodvärde (Hb) och är det lågt även kontrollera för järn.

Järn i mammas mage

Under graviditeten skickas järn från mammas blod till barnets. Därför är det viktigt att mamma har tillräckligt med järn i sitt blod. Det är bland annat därför järnvärden kollas på MVC och många gravida rekommenderas järntillskott.

Förlossningen

En ganska stor del av barnets blod finns i navelsträngen. Under många år har den vanliga rutinen på många förlossningsavdelningar i Sverige varit att stänga av blodflödet i navelsträngen så fort barnet fötts. Det kan behövas om barnet är väldigt medtaget och fort behöver hjälp med sin andning. I november 2011 publicerades en annan svensk studie i British Medical Journal. Där jämförde man i övrigt friska barn efter tidig (mindre än tio sekunder efter förlossningen) och sen (mer än 3 minuter efter förlossningen) avnavling vid fyra månaders ålder. De hade samma hemoglobinvärde, men bara 0,6% av de sent avnavlade barnen hade järnbrist vid fyra månaders ålder jämfört med 5,7% av de tidigt avnavlade. Inga negativa effekter sågs av sen avnavling. Sen avnavling verkar alltså ge ett tillskott av blod och järn som är bra för barnet.

Amningsperioden

Bröstmjölken innehåller allt barnet behöver under de första 6 månaderna utom D-vitamin, och, möjligen, järn. Bröstmjölk innehåller väldigt lite järn. Järnförråden från graviditeten och förlossningen brukar, om de är välfyllda, räcka till 6 månaders ålder, så nuvarande rekommendationer är att för i övrigt friska, fullgångna, normalviktiga barn inte ge järntillskott alls.

Barn som helammas efter 6 månaders (alltså barn som inte äter något annat än mammamjölk när de är 8-9-10 månader) ålder brukar framåt 8-10 månaders ålder inte så sällan drabbas av järnbrist. Det är därför man ska börja introducera annan mat vid 6 månader och gärna järnrik mat.

Läs mer om smakportioner och att introducera annan mat här

Ersättning då?

Det är svårt att direkt jämföra järninnehållet i ersättning och bröstmjölk eftersom järnet i människomjölken är bundet till olika proteiner som tas upp lättare av bebisens tarm än vad järnsalterna i ersättningen gör. Ersättningen innehåller dock betydligt mer järn än bröstmjölk gör. Ersättning för barn från 6 månaders ålder innehåller lika mycket järn som industritillverkad välling.

Vilken mat är järnrik?

Järn förekommer i två former i mat. Som del av hemoglobinmolekylen (hemjärn) i kött- och blodprodukter och som mineralsalt i vegetabiliska produkter. Kroppen har mycket lättare för att ta upp hemjärnet. Dessutom konkurrerar det ”vegetabiliska järnet” om att tas upp i tarmen med kalcium, som finns mycket i mjölkprodukter framför allt.

Mest järn finns i blodprodukter och rött kött, både i milligram räknat, och sett till hur lätt kroppen tar upp det. Här finns en lista på hur mycket järn olika livsmedel innehåller. Man kan se där att industritillverkad barngröt och välling innehåller ungefär lika mycket järn per portion som rött kött.

Kan jag järnberika hemkokt gröt?

Ja, gärna då med smulat paltbröd (en blodprodukt). Recept finns i den här länken.

Jag vill ge mitt barn vegetarisk mat, hur gör jag då?

Läs på noga om vilken mat du ska ge ditt barn. Ge järnrika livsmedel till både lunch och middag (bönor, gröna bladgrönsaker). Gärna torkad frukt och finhackade/malda nötter till frukosten. En laktoovovegetarisk kost för barn tenderar ofta att bli rik på mjölkprodukter. Försök att inte ge mjölkprodukter till alla mål, eftersom kalciumet konkurrerar om att tas upp med järnet. Ge gärna industritillverkad välling eller gröt regelbundet.

Om du vill ge ditt barn laktoovovegetarisk mat och inte vill ge industritillverkad välling rekommenderar jag kontakt med en dietist för att se så att barnets mat innehåller tillräckligt med järn. Om du vill ge ditt barn vegansk mat rekommenderar jag ännu starkare att ge industritillverkad gröt eller välling, och gärna kontakta dietist hur som helst. Prata med din BVC-sköterska om du vill ha en dietistkontakt.

Min tonåring vill äta vegetariskt

När tonåringar vill äta vegetariskt kan det vara en god del i en sund utveckling och frigörelse från föräldrarna. Det kan dock ibland också vara första steget i en ätstörning. Därför tycker jag att det alltid är bra att gå till en dietist för kostråd när ett barn vill äta vegetariskt. Och om du som förälder tycker att barnet börjar bli petigt i maten, eller om barnet går ner i vikt, sök hjälp på vårdcentralen, hos skolhälsovården eller hos barnläkare snarast.

Tonårsflickor med järnbrist

Tonårsflickor har mens, och riklig mens kan leda till järnbrist. Särskilt i riskgruppen är vegetarianer med riklig mens. Om ditt barn eller du själv har järnbrist och mens, sök en ungdomsmottagning eller gynekolog för rådgivning. Det finns bra sätt att minska mensen, vilket kan vara skönt på flera sätt.

Läs mer:

Smakportioner  – att börja äta annat än bröstmjölk eller ersättning

Sluta amma –  hur gör man och när är det dags?

Alla inlägg om mat till barn hittar du här

Alla inlägg om barnsjukdomar hittar du här

Magsjuka och amning

Jag har fått några frågor kring magsjuka och amning, som jag tänkte svara på.

Mer om magsjuka i allmänhet kan du läsa i det här inlägget. 

1. Jag ammar och har blivit magsjuk, vad ska jag göra?
Sjukskriv dig!

Stackars dig! Det är tillräckligt arbetsamt att ta hand om en bebis utan att vara magsjuk. Det första du ska göra (för din egen skull!) är att se till att du har någon annan (pappan/din egen mamma/pappa/svärmor/svärfar) som tar hand om bebisen och all hemskötsel. Låt barnskötaren komma och lägga bebisen hos dig när den vill äta och ta hand om den efteråt.

Se till att få i dig vätska!

Mitt inlägg om vätskeersättning för barn kan man följa för vuxna också. Tänk på att du behöver mycket vätska, både allt du behöver under en dag i vanliga fall (2 liter?), plus att du behöver ersätta alla förluster (diarréer och kräkningar), plus att du behöver vätska för att producera mjölk (1 liter?) plus att du gör av med extra vätska om du har feber. Mycket vätskeersättning blir det! Förutsatt att du är hjärt- och njurfrisk så fixar kroppen om det blir för mycket vätska, så var inte rädd för det. Tveka inte att söka sjukvård om du inte orkar dricka ikapp, ibland kan man behöva dropp även som vuxen. Se då till att du blir inlagd med barnet, det har du och barnet rätt till!

Läs mer om vätskeersättning här

Fortsätt amma! 

Ett grundkoncept i amning är att mjölkproduktionen bestäms av hur ofta bebisen suger, med något dygns fördröjning. Det betyder att om du abrupt slutar amma kommer brösten ändå producera mjölk, bli fulla och du riskerar att ligga med både mjölkstockning och magsjuka samtidigt. Det vill vi inte! Om du nu klarar dig från mjölkstockningen, eller kämpar dig igenom, och tar några dagars paus i amningen kommer dina bröst att producera mycket mindre mjölk än vad din bebis behöver efteråt. Det går oftast att få upp produktionen igen genom intensivamning ett dygn eller två, men det blir krångligare än vad det hade behövt vara.

Det känns som om mjölken sinat

Då har den kanske gjort det. Kan mycket väl hända vid magsjuka, särskilt om du inte fått i dig tillräckligt med vätska. Låt då bebisen suga så ofta som den brukar, så länge som den brukar, för att berätta för kroppen att du vill att den ska fortsätta producera så mycket mjölk som tidigare, när den orkar. Låt personen som tar hand om barnet komplettera med ersättning tills barnet är mätt och belåtet efter varje amning. Mjölkproduktionen kommer att komma igång igen när du blivit frisk förutsatt att du fortsätter låta bebisen suga.

Amningen skyddar bebisen från dina magsjukevirus

Ditt immunsystem är i full gång med att bekämpa det magsjukevirus du invaderats av. Vänligt nog delar det med sig av lite av skyddet genom mammamjölken till barnet. Bebisens risk att bli smittad av din magsjuka minskar alltså om du fortsätter amma, och blir den smittad blir den mindre allvarligt sjuk.

Läs mer om den nyföddas immunförsvar här

Jag helammar en bebis som blivit magsjuk, vad ska jag göra!

Första frågan är: har bebisen verkligen blivit magsjuk? De allra flesta bebisar kräks, ofta efter måltid, vissa lite, andra mycket. En helammad bebis bajsar alltid löst, gult eller grönaktigt med lite gryniga klumpar i.

Läs mer om bebisbajs här

Om det finns magsjuka i omgivningen och bebisen kräks mycket mer än vanligt, eller får riktigt vattniga avföringar så har nog bebisen drabbats av magsjuka. Har bebisen enstaka större diarréer eller kräkningar, ingen feber och äter med minst lika god aptit som vanligt kan du lugnt fortsätta amma och sköta barnet hemma.

Om en bebis under 6 månader får rikliga vattniga avföringar flera gånger dagligen och/eller rikliga kräkningar av annan karaktär än barnets vanliga är det bra att låta en barnläkare titta på barnet samma dag. Så små barn är både sköra och svårtolkade. Resultatet kan mycket väl bli en magsjukediagnos och rekommendation att gå hem och fortsätta amma och kanske komplettera med vätskeersättning, men så små barn är det bra att en barnläkare tittar på.

Jag delammar ett barn som fått magsjuka, vad ska jag göra?

Fortsätt med delamningen i samma frekvens som tidigare, om barnet vill ligga vid bröstet mer är det ok. Komplettera med vätskeersättning enligt principerna i det här inlägget. Din mjölkproduktion kommer första dygnen av magsjukan att vara samma som tidigare, det vill säga den täcker inte barnets extra behov av vätska. Därför måste du komplettera med vätskeersättning om barnet har rikliga diarréer och kräkningar.

Många barn tolererar bröstmjölken väl vid magsjuka. En del kräks dock upp den så fort de diat. Om ditt barn gör det, ta en amningspaus på några timmar (pumpa ur vid behov, låt barnet ligga vid bröstet och suga på finger eller napp om det vill) och ge bara vätskeersättning. Prova sedan med korta amningsstunder, så barnet bara får lite mjölk i taget. Öka amningsstunderna när du märker att barnet klarar av att behålla mjölken.

Läs mer:

Allt om magsjuka, maginfluensa eller vinterkräksjuka

Vätskeersättning – recept och tips om att ge vätskeersättning till barn

Bästa sättet att stärka ditt och ditt barns immunförsvar

Bebis bajs  –  vad är normalt och inte? Grönt bajs eller slemmigt  –  vad betyder det?

Alla inlägg om barnsjukdomar hittar du här

Alla inlägg om bebisar hittar du här

Alvedon och Ipren till barn – dosering mot smärta och febernedsättande

Alvedon och Ipren är kanske de mest använda läkemedlen till barn i hemmet. De används mot smärta och som febernedsättande. Men vilken dosering ska man använda? Kan man kombinera dem, och vilka biverkningar finns det?

Alvedon, Ipren eller båda?

Alvedon innehåller paracetamol. Paracetamol säljs även med andra varumärken som Panodil, Pamol och Pinex exempelvis. Paracetamol är smärtlindrande och febernedsättande, men ingen har egentligen lyckats förklara verkningsmekanismen, vilket är rätt intressant med ett så välanvänt läkemedel.

Biverkningar av paracetamol

I rekommenderade doser har paracetamol inte mycket biverkningar. Man ska dock passa sig för att ge paracetamol varje dag under lång tid eftersom det dels inte brukar vara så effektivt då, dels kan man få huvudvärk när man försöker sluta.

Vid en svår överdos av paracetamol får man svåra leverskador, som kan vara livshotande och leda till behov av levertransplantation inom några dygn. Det finns motgift som fungerar om det ges innan man fått symtom på leverskada. Om ett barn fått i sig mer än 175 mg paracetamol per kilo kroppsvikt som engångsdos finns risk för leverskada. Har det hänt, ge medicinskt kol och sök barnakuten. Se framförallt till att förvara paracetamol på barnsäkert ställe.

Vågar jag ge Alvedon?

Jag tycker ändå att du ska våga ge ditt barn paracetamol, men bara när det behövs, och i rätt doser. Feber i sig är inte farligt för barn och vid feber behöver du oftast inte ge något läkemedel för att få ner febern. Undantaget är om barnet är väldigt slött och inte orkar få i sig vätska.

Läs mer om feber hos barn här. 

Om barnet har ont ska du absolut ge smärtstillande, och då är Alvedon det bästa alternativet. Tyvärr är doserna som står på paketen lite för låga för att vara effektiva. Doserna bör vara 10-15 mg per kilo kroppsvikt vid upprepad dosering. På barnakuten ger man ofta en ännu högre dos som engångsdos eller första dos.

Ett barn som väger 5 kg bör få 50-75 mg paracetamol per dos. Det innebär en 60 mg supp eller eller 2-3 ml flytande Alvedon 24 mg/ml.

Ett barn som väger 10 kg bör få 100-150 mg paracetamol per dos. Det innebär en 125 mg supp eller 5 ml flytande Alvedon 24 mg/ml

Ett barn som väger 15 kg bör få 150-225 mg paracetamol per dos. Det är säkert att ge en 250 mg supp eller 8 ml flytande Alvedon 24 mg/ml eller en 250 mg munsönderfallande tablett.

Ett barn som väger 20 kg bör få 200-300 mg paracetamol per dos. Det innebär en 250 mg supp eller 10 ml flytande Alvedon 24 mg/ml eller en 250 mg munsönderfallande tablett.

Alvedondoserna håller i 6-8 timmar, så ge Alvedon 3-4 gånger per dygn om smärtan håller i sig.

Läs om öroninflammation, där man ofta behöver ge smärtstillande till barn, här. 

Ipren till barn

Ipren eller ibuprofen är en antiinflammatorisk, smärtstillande och febernedsättande medicin. Om man har särskilt behov av den antiinflammatoriska effekten, som vid ledinflammationer hos barn, väljer man ofta Ipren i första hand. I övriga fall väljer man som regel Alvedon, eftersom Ipren även i rätt dos i mycket ovanliga fall kan ge allvarliga leverbiverkningar och också det fruktade Reyes syndrom.

Särskilt vid vattkoppsinfektion bör man vara försiktig med Ipren på grund av ökad risk för Reyes syndrom.

Ipren supp svider ofta en del, så flytande är att föredra. Här kan du följa doseringsinformationen på förpackningen som är helt riktig (7,5 mg/kg tre gånger dagligen).

Kombinera Alvedon och Ipren till barn

Om man klarar sig med bara Alvedon eller Ipren är det bäst ur biverkningssynpunkt. Risken för ovanliga, oförutsägbara biverkningar ökar när man kombinerar två läkemedel.

Det är dock ingen ökad risk för vanliga biverkningar vid kombinationsbehandling, så om barnet har mycket ont och bara Alvedon inte hjälper så kan man kombinera Alvedon och Ipren i några dagar.

Särskilt vanligt är det att ha så ont vid blåsor i munnen då man kan behöva ge en kombination för att barnet överhuvudtaget ska kunna dricka.

Läs mer om blåsor i munnen hos barn här. 

Sammanfattningsvis:

Använd bara Alvedon eller Ipren när det verkligen behövs, ofta när barnen har ont.

Använd helst bara Alvedon.

Överdosera aldrig Alvedon, och om det händer, ge kol och sök barnakuten.

Kombinera Alvedon och Ipren om det verkligen behövs.

Läs mer:

Feber hos bebis och barn –  vad göra och när är febern för hög?

Öroninflammation (otit) eller ont i örat hos barn  – symtom och behandling

Blåsor i munnen hos barn

Vad göra när barn vägrar ta flytande medicin eller kräks av penicillin?

Alla inlägg om barnsjukdomar hittar du här