Förstoppning hos barn – symtom och vad som hjälper mot förstoppning

Förstoppning, eller alltför hård avföring, är ett jättevanligt problem hos barn i alla åldrar. Undantaget är helammade bebisar som sällan blir förstoppade. Däremot är det vanligt att flaksmatade spädbarn blir förstoppade, liksom alla barn som slutat helamma.

Du kan läsa mer om bebisbajs – vad som är normalt och inte, i det här inlägget.

Symtom på förstoppning

Symtomen på förstoppning varierar, alla barn har inte alla symtom. Alla med förstoppning har någon gång svårt att bajsa eller tycker bajset är hårt. Många har ont i magen, ibland i samband med måltid, ibland även annars. Vissa har ont i rumpan, kanske för att den hårda avföringen orsakat en spricka. Några mår illa, och om förstoppningen är riktigt ordentlig kan barn kräkas. Nedsatt aptit och gnällighet är också vanligt.

Bajsspår i underkläderna, eller avföringsläckage (enkopres på läkarspråk) beror oftast på förstoppning. Ibland står det en så hård avföringsklump i ändtarmen att bajset rinner förbi, och kladdar kläderna.

Förstoppningens onda cirkel

När avföringen blir hård och det blir svårt att bajsa händer det ofta att barn håller sig länge och låter bli att gå på toaletten. Då ligger avföringen kvar i tarmen och tjocktarmslemhinnan hinner suga upp mer vätska ur bajset, som blir ännu hårdare. När barnet väl försöker bajsa gör det ännu ondare och barnet håller sig längre. En ond cirkel är igång.

Hos ett barn som inte är förstoppat är ändtarmen tom. När den fylls på med avföring skickas signaler till hjärnan om att det är dags att bajsa. Hos ett förstoppat barn ligger det avföring i ändtarmen mest hela tiden. Tarmen skickar signaler till hjärnan, och när det inte går att bajsa är det lätt att tolka signalerna som ont i stället. Eller så tröttnar tarmen på att skicka signaler som aldrig leder någon vart och barnet slutar att känna sig bajsnödigt.

 

Behandling mot förstoppning

Behandlingen mot förstoppning går på lång sikt ut på att dels bryta den onda cirkeln, dels låta signalsystemet mellan tarm och hjärna återhämtas. Dessa processer tar tid, som regel flera månader. Det är därför viktigt att fortsätta behandla förstoppningen under hela tiden, och inte sluta efter någon vecka eller två även om barnet bajsar varje dag.

Vid en lätt förstoppning kan det räcka med kostförändringar. Det kräver förstås att du har ett barn som accepterar kostförändringar. Barn som bara äter några få saker och som krånglar mycket med maten kanske man behöver ge läkemedel från början.

Mat mot förstoppning
Katrinplommon eller päronpuré

Den mest klassiska huskuren mot förstoppning är nog katrinplommon. Det fungerar ganska bra mot lättare förstoppning. Det är förstås lättare sagt än gjort att försöka ge ett kräset förskolebarn katrinplommon, men för spädbarn som äter burkmat kan du prova ge katrinplommon- och päronpuré.

Fullkorn och fiberrik mat

Fiberrik mat brukar rekommenderas mot förstoppning. För barn brukar fiberrika, fuktiga frukter som väl mogna päron, plommon och äpple vara bra. Torra fibrer, som i fullkornsprodukter, kan dock ha motsatt effekt om barnet inte dricker mer samtidigt. Prova dig fram.

Toalettrutiner mot förstoppning

För de som slutat med blöja är det bra att införa en toarutin där barnet sitter 10 minuter på pottan/toaletten två gånger varje dag.  Helst efter måltid då tarmen har lättare att tömma sig. Vissa småbarn vill under en ganska lång tid bara bajsa i blöjan. Låt dem då göra det, men om det går kan det hjälpa att sitta på pottan med blöja på då den hukande positionen och golvstödet kan hjälpa till med tarmtömningen.

Mer om potträning som fungerar kan du läsa här. 

Läkemedel mot förstoppning

Om kostförändringar och toalettrutiner inte hjälper behövs läkemedel mot förstoppning. Det är oerhört vanligt att barn behöver förstoppningsläkemedel någon gång under uppväxten, och vissa behöver det under många år.

Laktulos

Laktulos är ett flytande läkemedel mot förstoppning. Det består av långa sockermolekyler som inte tas upp i blodet utan lägger sig i tarmen. Där drar laktulosmolekylerna ut vatten ur tarmväggen och avföringen blir lösare.  Laktulos smakar sött och brukar därför vara lätt att ge de flesta barn.

Laktulos finns receptfritt på apotek. En vanlig dosering att börja med är 5 ml två gånger dagligen, minska eller öka dosen utefter resultat. Bristolskalan, en bajskorvskarta, är bra att använda för att mäta resultatet och veta om du måste öka eller minska dosen, och förskolebarn brukar tycka den är ganska kul.

Du kan se och ladda ned bristolskalan här. 

En vanlig men ofarlig biverkning av Laktulos är gasighet vilket kan ge magknip. Det är ofarligt och kan användas under många år utan att tarmen blir ”beroende” eller tar skada. På grund av gasigheten brukar inte Laktulos vara något favoritläkemedel för skolbarn och tonåringar. Om ditt barn behöver förstoppningsbehandling längre tid än tre månader är det bra att söka läkare för att utesluta att förstoppningen beror på någon annan sjukdom.

Movicol, Omnilax,  Forlax etc (makrogol)

Det finns en mängd namn på läkemedel mot förstoppning som innehåller makrogol. De säljs som pulver i dospåsar som löses upp i vatten eller annan dricka och dricks. Vissa har juniorpåsar som innehåller hälften så mycket läkemedel som en vuxenpåse. Naturligtvis går det lika bra att köpa vuxenpåsar och använda hälften så mycket.

Makrogol är en sorts fiber som lägger sig i tarmen och drar till sig vätska så att avföringen blir mjuk. Den fungerar effektivt och ger som regel inte gasighet som biverkan. Nackdelen är att det kan vara svårt att få i vissa barn lösningen.

De olika sorterna smakar lite olika. Movicol har en saltig smak som många inte gillar, och som inte riktigt döljs av juice eller liknande. Omnilax eller Forlax har inte den här saltiga smaken och brukar tolereras bättre.

En vuxenpåse eller två barnpåsar brukar vara en bra startdos för barn i skolåldern. I förskoleåldern en barnpåse eller en halv vuxenpåse. Styr behandlingen efter Bristolskalan precis som med laktulos. Dessa läkemedel är långsamverkande och man behöver inte vara beredd att gå till toaletten efter man druckit dem. Det går snarare lättare att bajsa dagen efter.

Du kan se och ladda ned bristolskalan här. 

Det är ofarligt och kan användas under många år utan att tarmen blir ”beroende” eller tar skada. Om ditt barn behöver förstoppningsbehandling längre tid än tre månader är det bra att söka läkare för att utesluta att förstoppningen beror på någon annan sjukdom.

Lavemang

Om barnet har svår förstoppning och akut ont i magen kan det vara bra att ge ett lavemang. Ett lavemang sprutas in i ändtarmen och leder förhoppningsvis till snabb avföring.

Klyx

Klyx är ett effektivt och snabbverkande lavemang som finns receptfritt på apotek. Till feberfria barn över 1 år med ont i magen och för övrigt gott allmäntillstånd där du misstänker förstoppning kan du prova ge ett 120 ml Klyx hemma. Detta har ofta god och snabb effekt men det är vanligt att besvären återkommer under den närmaste tiden. Därför behövs det ofta livsstils- och kostförändringar, och ibland även läkemedel dagligen under en period.

Microlax

Microlax är ett litet mikrolavemang som verkar genom att irritera tarmslemhinnan så bajset kommer ut. Ofta effektivt, men svider och gör ont hos många barn, så välj klyx i stället.

Vanliga tillfällen som barn blir förstoppade

Det vanligaste är att förstoppningen inte beror på någon underliggande sjukdom utan uppstår i samband med omställning av något slag. Under barndomen kan man se tre perioder då förstoppning är vanligast.

  1. Vid övergången från bröstmjölk till mjölkersättning, eller från bröstmjölk/ersättning till fast mat.
  2. Då barnet slutar med blöja.
  3. Då barnet börjar skolan. Många barn vill inte bajsa i skolan, ofta p g a att toaletterna är ostädade, att toapapper saknas, att dörrarna inte går att låsa, att andra barn bankar på dörren eller stör på annat sätt. Här finns mycket att åtgärda!

Andra omställningar kan vara resor, stressade perioder och vanliga infektioner. Det sistnämnda påverkar tarmen på flera sätt. Dels kan infektionen i sig förändra tarmfloran, som vid en magsjuka. Dels äter och dricker barn i regel sämre när de är sjuka, vilket i kombination med att vätskeförlusterna, i form av kräkningar, diarréer, feber eller ökat andningsarbete, är större än normalt ger ett torrare och hårdare tarminnehåll.

När ska jag söka vård med mitt barn för förstoppning?

Svåra, akuta besvär, eller påtaglig buksmärta som inte blir bättre efter Klyx behöver undersökas av läkare samma dag.

Du kan läsa mer om buksmärta hos barn i det här inlägget. 

Förstoppning som du inte får bukt med hemma, eller som kräver behandling mer än tre månader behöver träffa läkare på en planerad läkartid. Sök vårdcentral eller barnläkarmottagning beroende på var du bor. Har du ett litet barn, berätta för BVC-sköterskan att du ger förstoppningsbehandling.

Mässling och röda hund, om sjukdomarna och vaccin mot dem

Mässling, påssjuka och röda hund är tre smittsamma virussjukdomar. De är sinsemellan ganska olika, men ingår i samma vaccin (MPR vaccin), och därför tar vi upp dem alla samlat. Tack vare det välfungerande svenska vaccinationsprogrammet mot dessa sjukdomar är det nämligen liten risk att barn smittas av sjukdomarna, och de förekommer sällan i vårt land numera. Innan vaccinationsprogrammet startade i slutet av 1970-talet fick i princip alla barn dessa sjukdomar under barndomen. Så skulle det bli igen om vi slutade vaccinera.

Mer om att bygga upp ett aktivt immunförsvar med vaccin kan du läsa här

Mässling är en extremt smittsam sjukdom

Mässlingviruset sprids via luften och tar sig in i kroppen via andningsvägarna eller ögonen. Det är ovanligt att sjukdomar sprids i luften, de flesta sprids via mikroskopiska vattendroppar från nysningar eller hostningar, eller via direktkontakt via händer. Även vattkoppor sprids via luften. Man räknar med att en person är mottaglig för mässling kan bli smittad av att bara gå in i ett rum där en mässlingssmittad person vistats de senaste två timmarna. Även om den smittade gått ut därifrån. Man har räknat ut att om en mässlingssmittad person bara träffar mottagliga personer, så smittar varje person i genomsnitt 15-18 andra personer.

Som tur är är de flesta av oss inte mottagliga. Hos dem som är födda före 1970-talet beror det som regel på att man haft mässlingen. Då bildas ett immunförsvar som skyddar livslångt mot ny sjukdom. Av dem som är födda från slutet av 1970-talet och framåt är de flesta vaccinerade mot mässling, och kan därför inte bli smittade av sjukdomen.

Vilka löper risk att smittas av mässling?

De som löper risk att smittas av mässling är de som inte har haft mässling och inte är vaccinerade. Dessutom kan vissa typer av cancerbehandling eller andra medicinska behandlingar som dämpar immunsystemets funktioner radera ett tidigare skydd mot mässling.

De flesta som inte är vaccinerade mot mässling är barn under 18 månaders ålder. Vaccinet ges nämligen först vid 18 månaders ålder på BVC. Det kan dock ges från 6 månaders ålder om man beräknar att det finns risk att smittas av mässling. I flera landsting får man betala själv om man vaccinerar före 12 månader, och i vissa landsting får man också gå till en vaccinationsbyrå för att göra det. Vid vaccination före 12 månader behöver man också ge sprutan vid 18 månader för att vara säker på att få ett bra skydd.

I det svenska allmänna vaccinationsprogrammet infördes vaccination mot mässling under 1970-talet. Först med en dos vaccin, och sedan 1982 med två doser vaccin. Man införde den andra dosen eftersom man sett att en dos inte gett fullständigt skydd hos alla vaccinerade. Om man inte haft mässling och är född före 1981 kan det vara värt att ta en extra vaccinspruta som vuxen för att säkerställa att man har skydd. Om man inte haft mässling och inte fått vaccin som barn, till exempel för att föräldrarna valde att avstå, är det en mycket bra idé att ta två doser vaccin. Det enklaste är att gå till en vaccinationsbyrå.

Hur märks mässling?

De första symtomen på mässling är lättare feber, röda ögon och torrhosta. I detta skede är smittsamheten som högst. Man kan också då se saltkornsliknande utslag i munslemhinnan på kindens insida, så kallade kopliska fläckar. Efter 3-7 dagar stiger febern och de typiska storfläckliga utslagen uppträder i huden.

Här kan du se en bild på kopliska fläckar

Här kan du se en bild på mässlingsutslag

Här kan du se en film där infektionsläkaren Lars Hagberg förklarar hur du känner igen mässling

Vad ska jag göra om jag tror att mitt barn har mässling?

Det är viktigt att få konstaterat om barnet har mässling eller inte. Ring till sjukvårdsupplysningen 1177 och berätta att du misstänker att barnet har mässling. De kommer att lotsa dig rätt. Antagligen kontaktar de, eller ger kontaktuppgifter till, en barnakutmottagning eller infektionsakutmottagning dit ni får komma för undersökning, provtagning och vård.

Det är viktigt att inte själv gå in på ett sjukhus med ett misstänkt mässlingssmittat barn. Om ni kommer själva till akuten, låt en vuxen gå in och berätta att ni kommer så att ni kan bli lotsade genom rätt ingång för att inte smitta andra.

Om barnet är mycket sjukt och behöver sjukhusvård kommer ni att få det. Det är ingen fara för vaccinerad personal att vårda ert barn, förutsatt att personalen fått två vaccindoser. Det viktiga är att ni vårdas på ett isoleringsrum där ni inte riskerar att smitta andra.

Är mässling farligt?

Hos fyra av fem sjuka barn blir mässlingen bara en till två veckor med feber, utslag och ont i ögonen. Hos en av fem uppkommer dock någon komplikation. Vanliga komplikationer är lunginflammation, diarré och öroninflammation som kräver antibiotikabehandling eller sjukhusvård några dagar eller längre.

Ett av 1000 barn drabbas av akut mässlingsinfektion i hjärnan, mässlingsencefalit. Det är  en sjukdom som både kan ge bestående hjärnskador och kan leda till döden.

I mycket sällsynta fall (5 till 10 fall per miljon mässlingssjuka) kan en komplikation som heter subakut skleroserande panencefalit uppkomma sju till tio år efter mässlingsssjukdomen. Den innebär att den drabbade successivt tappar hjärnfunktioner och dör.

Även om de allra flesta som drabbas av mässling överlever, förekommer dödsfall även i länder med modern sjukvård. I juli 2017 publicerade europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC en rapport om mässlingsutbrotten i Europa under senare år. Där framkom att 14000 fall av mässling rapporterats i Europa sedan januari 2016, och att 35 personer dött av sjukdomen.

Här kan du läsa ECDC:s rapport om mässlingsdödlighet i Europa. 

Globalt och historiskt sett har mässling varit en av de stora barnadödarna. Även om fler och fler barn räddas till livet av vaccination, rent vatten och bättre mat, beräknas fortfarande 245 barn om dagen dö av mässling i världen. Alla dessa dödsfall skulle kunna undvikas om hela världen vaccinerades mot mässling.

Här kan du läsa mer om mässling och mässlingsvaccination i världen. 

Röda hund är farligt för foster

Röda hund, eller rubella, smittar via hostningar och nysningar och är alltså inte lika smittsamt som mässling, mer som en vanlig förkylning. Symtomen på röda hund är lätt feber, sjukdomskänsla, svullna lymfkörtlar, ibland utslag och ledvärk.

Hos födda människor är sjukdomen som regel lindrig. För ofödda barn är dock röda hund en mycket svår sjukdom. I hälften av fallen  där en gravid kvinna smittas under de första 17 graviditetsveckorna leder detta till missfall eller svåra fosterskador. Barnen som föds med röda hund-skador lider av  dövhet, grava hjärnskador, blindhet, hjärt- och kärlskador, men även diabetes och sköldkörtelsjukdomar.

Efter en stor epidemi av röda hund i New York på 1960-talet undersökte man hur barnen levde 30 år senare och såg att 1/3 hade ett relativt normalt liv, 1/3 bodde hos sina föräldrar med anpassade yrkesuppgifter och 1/3 krävde dygnetruntvård. I Sverige är sjukdomen mycket ovanlig tack vare hög vaccinationstäckning sedan snart trettio år tillbaka.

Fördelar och nackdelar med vaccin mot mässling, påssjuka och  och röda hund  (MPR vaccin) 

Alla vacciner har både för- och nackdelar. Vi börjar med fördelarna här.

1. Livräddande

Mässling är en dödlig sjukdom, särskilt för spädbarn. I ett land som Sverige, med välnärda barn och god tillgång till sjukvård dör något eller några enstaka barn per 1000 barn som får mässling. Innan mässlingsvaccinationen infördes på 1970-talet drabbades omkring 30 000 till 50 000 människor i Sverige av mässling varje år, de allra flesta barn. Sverige hade på 1970-talet omkring åtta miljoner invånare, och nu omkring nio miljoner, så om vi räknar med att 50 000 barn skulle drabbas av mässling varje år om vi slutade vaccinera så räddar vaccinationen mellan femtio och hundra barns liv varje år bara i Sverige. Lågt räknat.

2. Räddar barn från hjärnskador

Mässling ger hjärninflammation hos 1 på 1000 drabbade barn. Före den allmänna vaccinationen vårdades 900 barn på sjukhus varje år för mässling, många av dem med hjärninflammation. Jag har inte hittat några siffror på hur många av dem som fick bestående handikapp, men det var ett antal barn varje år som drabbades av det.

Eftersom vaccinet mot mässling också skyddar mot påssjuka och röda hund tillkommer fördelar även med detta skydd.

Om röda hund drabbar en icke-vaccinerad gravid kvinna som inte heller har haft röda hund riskerar fostret svåra skador. Fram till början av 1980-talet spreds röda hund i Sverige, och epidemier kom vart femte år. En av 300 gravida kvinnor smittades, och vid epidemin 1979 föddes 36 barn till kvinnor som trots känd röda hund-smitta under tidig graviditet valt att inte avbryta den. 18 av dem fick skador.

Antalet födda i Sverige brukar variera mellan 100 000 och 120 000 (nu närmare 120 000), så om vi räknar med att en av 300 gravida skulle smittas så räddas 3-400 ofödda barn vart femte år (plus färre ofödda barn däremellan) från en smitta som ger åtminstone hälften av dem svåra hjärnskador. Så säg att vaccinet räddar 50 barn per år från röda hund-hjärnskador.

Påssjuka kan ge en lindrig hjärnhinneinflammation med viss risk för bestående hörselskador.

3. Räddar barn från diabetes

Barn som blivit smittade av röda hund i fosterstadiet och fötts med röda hund-orsakade skador har 100-200 gånger högre risk för diabetes än andra barn.

4. Räddar män från sterilitet

Påssjuka kan drabba testiklar och om det gör det och dessutom drabbar båda testiklarna finns risk för sterilitet hos den drabbade mannen/pojken.

5. Minskar barns sjukdagar

De medelålders och äldre människor jag talat med minns mässlingen som ett par mycket tråkiga veckor av deras liv. Utslagen kliade, man hade feber och fick vara hemma. Påssjuka beskrivs som jobbigt för barnen som inte kan svälja på grund av de svullna spottkörtlarna, och röda hund blev man prickig och lite febrig av. Om man tänker sig att varje barn i en ovaccinerad befolkning är sjuk 2-3 veckor i mässling, en vecka i påssjuka och en vecka i röda hund blir det sammanlagt en månads sjukdagar för varje barn.

6. Minskar behovet av sjukvård

Många, kanske de flesta, föräldrar skulle söka åtminstone vårdcentral med sina barn när de fick mässling, påssjuka och röda hund. Många skulle söka barnakuten. Hundratals barn varje år skulle behöva sjukhusvård för mässlingskomplikationer. Röda hund-skadade barn skulle behöva livslång uppföljning i habilitering och hos neurolog.

Vaccinets nackdelar:
1. Kan ge sjukdom hos människor med mycket dåligt immunförsvar

Vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund är ett levande, försvagat vaccin. Det kan ge minimal sjukdom hos barn med normalt fungerande immunförsvar. Hos barn med mycket starkt nedsatt immunförsvar (till exempel vid medfödda svåra immunbrister, eller första tiden efter stamcellstransplantation) kan vaccinviruset ge svår infektion. Det lyckas vi undvika genom att inte vaccinera personer med starkt nedsatt immunförsvar.

De barnen skyddas genom att viruset inte sprids i samhället, genom att de allra flesta andra är vaccinerade.

Mer om flockimmunitet kan du läsa här. 

2. Det gör ont att bli stucken

Vaccinet injiceras med en vass spruta. Sprutan gör ont en kort stund. Om du vill skydda ditt barn mot den smärtan kan du använda bedövningsplåster.

3. Vaccinet kan ge en mycket svag mässling, påssjuka eller röda hund

En till två veckor efter vaccinationen kan ett lätt mässlingliknande utslag och lite svullna, onda spottkörtlar uppkomma, ibland ledvärk. 5-10% av vaccinerade barn får feber då. Några barn får feberkramp i samband med febern, men det är mycket få. Dessa besvär försvinner inom ett par dagar och barnen är inte smittsamma.

4. Det kan bli lite rött i huden där vaccinationen getts

Huden runt injektionsstället kan rodna och bli lite varm. Det går över inom någon eller ett par dagar.

5. ITP

I mycket sällsynta fall kan barnet få en biverkan av vaccinet där blodplättarna i blodet förstörs av kroppen. Det leder i så fall till blödningar i huden, men allvarliga blödningar är oerhört sällsynt. Tillståndet kallas ITP (immunmedierad trombocytopen purpura) och går nästan alltid över av sig själv. Det är inte säkerställt om det är en vaccinbiverkan eller om det hade drabbat barnen ändå. De allra flesta fall av ITP kommer utan tidssamband med vaccination.

6. Allergisk reaktion mot vaccinet

Allergiska reaktioner mot vaccinet förekommer, men är mycket ovanliga. Behandling för dem finns på varje BVC. Allergisk chock förekommer hos ett barn av en miljon vaccinerade.

7. Hjärninflammation

En extremt ovanlig biverkning av vaccinet är hjärninflammation som drabbar färre än ett barn av en miljon vaccinerade. Detta kan jämföras med att en av tusen som insjuknar i mässling får hjärninflammation, och då en allvarligare form än den vaccinorsakade. Vaccination minskar således risken för hjärninflammation till en tusendel av risken som finns för att få hjärninflammation av mässling.

8. Övergående gångstörning?

Det finns en dansk studie som rapporterat en form av övergående gångstörning hos 8 av 100 000 vaccinerade barn, men med bara en studie går det inte att säkerställa ett samband.

Fördelarna med mässlingsvaccinet överväger alltså vida nackdelarna, och därför rekommenderas vaccinet av WHO till alla barn i hela världen.

Biverkningar som undersökts men som inte förekommer

En av de största vetenskapsskandalerna någonsin är dr Andrew Wakefields forskningsfusk kring vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Han publicerade en artikel där han menade att vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund kunde orsaka både autism och inflammatorisk tarmsjukdom. När fusket uppdagades drog den vetenskapliga tidskriften Lancet tillbaka artikeln Klicka här om och se ordet ”retracted” (svenska indragen) lysa med rött över artikeln.

Det är undersökt om vaccinationen ger ökad risk för diabetes, och det gör den inte. Det är fler som får multipel skleros (MS) i en ovaccinerad befolkning än i en vaccinerad. Det är väl undersökt om det finns något samband mellan vaccinet och autism i flera stora studier (efter Wakefields) och det finns inte något samband.

Läsa mer om mässling och vaccination.

Folkhälsomyndighetens samlingssida med informationsmaterial om vaccinationer.

Rikshandboken för barnhälsovård

Infpreg, en kunskapsdatabas för infektioner under graviditet skriven av svenska barnläkare, gynekologer, infektionsläkare och mikrobiologer.

Bebis bajs – vad är normalt och inte? Är grönt bajs tecken på sjukdom?

En bebis bajs väcker alltid frågor hos dess föräldrar. Är grönt bajs ett tecken på sjukdom? Måste en bebis ha gult bajs? Och hur farligt är egentligen blod i avföringen hos ett spädbarn? Låt mig därför gå igenom hela färgskalan av bebisars avföring och lära dig att tolka den.

Bebis bajs i mammas mage

Bebisar ska helst inte bajsa i magen. Under graviditeten så äter barnet inget via munnen. Därför bildas nästan inget bajs , men levern bildar galla som utsöndras i tarmen. Fostervattnet som barnet dricker tas upp i blodet via tarmen, men lite hudrester och annat blandar sig med gallsyrorna. Tarminnehållet hos ett friskt foster är mörkgrön-svart och segt och kallas mekonium.

Vissa barn bajsar ut det här mekoniumet under graviditeten. Det anses vara ett tecken på att bebisen är stressad och det är inte hälsosamt att ligga i sitt eget mekonium. Därför övervakar förlossningen barn som släppt mekonium i fostervattnet extra noga.

Bajs hos en nyfödd

När barnet är fött ska däremot mekoniumet komma ut. Nio av tio friska barn bajsar ut sitt mekonium första levnadsdygnet. Om ditt barn inte bajsar ut sitt mekonium under första levnadsdygnet: se till att barnläkaren som skriver ut barnet från BB vet om det och tar ställning till om det behövs någon utredning eller vidare uppföljning. Det är förstås stor skillnad vilken utredning som behöver göras på ett barn som bajsat timme 25 efter födelsen och därefter bajsat flera gånger och mår finfint, jämfört med ett barn som fortfarande inte bajsat på tredje levnadsdygnet.

Avföring hos ammade spädbarn – gult eller grönt bajs är normalt

Under första levnadsmånaden bajsar helammade spädbarn i genomsnitt 5 gånger per dygn, men det varierar enormt, 95% av alla spädbarn bajsar mellan 5 och 40 gånger i veckan. Hälften av alla barn bajsar under första levnadsmånaden färre än fyra gånger per dygn, hälften fler. Amningsbajs är smetigt, gult eller grönt, grynigt och luktar ofta surt. Såväl gul avföring som grön avföring är alltså helt normala avföringsfärger.

Om barnet helammas och inte bajsar spontant, utan bara får ut bajs efter mycket mycket krystande och temptagning var tredje-fjärde dag ska du söka barnläkare för utredning, gärna via bvc.

Avföring hos bebisar som äter ersättning

Barn som äter ersättning brukar bajsa mer sällan än helammade barn. Jag har inte hittat någon studie på hur ofta de bajsar i genomsnitt, men erfarenhetsmässigt en gång om dagen eller en gång varannan dag. Deras bajs luktar mer likt vuxenbajs och är ofta brunare än amningsbajs men varierar både i färg, form och lukt. Vi ser inte så sällan förstoppade spädbarn på barnakuten, och i princip alla får ersättning, helt eller delvis. Ett fåtal bebisar som får ersättning och är förstoppade har fått ersättning som inte är blandad i rätt proportioner. Det kan vara farligt, så blanda alltid enligt instruktionerna på förpackningen!

Ett spädbarn med förstoppning bajsar mer sällan än varannan dag, ofta efter mycket krystande. Temptagning kan ibland hjälpa och räcka för att få ut bajset, som ofta är format till bajskorvar eller klumpar. Får förstoppningen stå flera dagar börjar bebisen må illa, kanske kräkas och äta sämre, så det är viktigt att hjälpa en förstoppad bebis att bajsa.

Förstoppning sedan födseln

Om ditt barn hade mekoniumavgång senare än 24 timmar efter födelsen och varit förstoppat sedan födseln, bör du söka barnläkare och be om en utredning  för medfödda tarmfunktionsrubbningar precis som för det ammade spädbarnet. Men om barnet hade mekoniumavgång första levnadsdygnet, har bajsat normalt och efter några veckor eller månader börjar bli förstoppat kan man börja behandla bebisen och se om det hjälper.

Börja behandla med Laktulos 5 ml dagligen, öka till 10 ml dagligen om det inte hjälper. Laktulos finns receptfritt på apotek. Berätta för din BVC-sköterska att du ger Laktulos och att bebisen haft lite förstoppningsproblem.

Om Laktulos inte hjälper så är det bra att träffa en barnläkare på barnläkarmottagning. Även flaskmatade bebisar kan få förstoppning av komjölksproteinallergi till exempel, och kan behöva prova specialersättning med sönderslagna komjölksproteiner eller helt utan komjölksproteiner.

Diarré hos bebisar

Om barnets avföring förändras åt det lösare hållet, blir vattnigt eller mycket rikligare och mycket grönare än tidigare kallas det diarré. Diarré hos spädbarn beror oftast på magsjuka och är det inget blod i bajset brukar vi behandla som för virusmagsjuka med vätskeersättning och inte utreda mer förrän efter tre veckor.

Mer om magsjuka kan du läsa här. 

Om vätskeersättning kan du läsa här. 

Om magsjuka vid amning kan du läsa mer här. 

Vid kvarstående diarré efter tre veckor, sök barnläkare på barnläkarmottagning för utredning. Den vanligaste orsaken till långvariga diarréer hos ammande spädbarn är komjölksproteinallergi, och det undersöks genom att en ammande mamma får äta absolut komjölksfritt under några veckor och så ser man om det hjälper. En flaskmatad bebis kan behöva prova specialersättning utan (eller med kemiskt sönderslagna) komjölksproteiner

Mer om mjölkproteinallergi kan du läsa här. 

Vitt eller grått bajs är farligt

Om barnet har gråvitt bajs, som kitt, varje gång: åk till barnakuten och visa en blöja. Det behöver utredas, och kan vara tecken på en ovanlig leversjukdom.

På den här länken kan du ladda ner en färgkarta till bebisbajs.

Blod i avföringen

Om bebisen har blod i bajset beror det vanligen på komjölksproteinallergi, men vi  vill alltid ta bakterieodling för att se att det inte är en bakterieinfektion. Om barnet i övrigt mår bra och det bara är små blodstrimmor i bajset kan du försöka komma till en barnläkare på barnläkarmottagning via bvc. Går inte det får du komma med bebisen till barnakuten, men kan du undvika barnakuten med alla virus är det bra för barnet! Om det är mycket blod i barnets bajs, kom direkt till barnakuten!

Sammanfattning: för ammande spädbarn sök barnakuten vid:

1. Mycket ljus avföring, vitaktigt bajs

2. Rikliga diarréer med en bebis som kissar mindre och är tröttare än vanligt/äter sämre

3. Rikliga mängder blod i avföringen.

Sök barnläkarmottagning (remiss från BVC eller vårdcentral, vissa tar emot bebisar utan remiss) vid:

1. Små strimmor blod i avföringen

2. Ammade barn som inte bajsar utan temptagning/krystande och då bara var tredje-fjärde dag

3. Diarréer som håller i sig mer än tre veckor (vid rikliga diarréer, sök barnakuten tidigare än så)

4. Ersättningsuppfödda barn (helt eller delvis) som varit förstoppade från födseln

5. Ersättningsuppfödda barn (helt eller delvis) som blivit förstoppade senare och inte blir bra av 5-10 ml Laktulos dagligen

Vad behöver en bebis?

När man har fått ett litet nyfött barn så kretsar plötsligt allt kring barnet och dess behov. Den lilla bebisen behöver hjälp med allt och det är din uppgift som förälder att se till att barnet får vad det behöver. Och vad behöver en bebis? Mat, kärlek och hjälp med hygienen skulle jag säga. I den ordningen.

Om mat till en nyfödd kan du läsa mer här. 

Det är lätt när man fått ett litet nyfött barn att man fokuserar på det där med mat och hygien och tror att kärleken ska komma av sig själv. Ibland gör den det, ibland inte. Många föräldrar som jag träffar är oerhört angelägna om att göra ”rätt” med sin bebis. De läser och läser, diskuterar på föräldraforum. Det florerar mängder av olika metoder för att hantera bebisar, deras sömn, deras mat, deras dagsrutiner.  Det är mer än ett heltidsjobb att sätta sig in i alla de här metoderna.

Det fina är att det inte behövs. Vi tar det igen: barnet behöver mat, kärlek och hjälp med hygienen.

Men om jag inte känner någon kärlek till barnet?

Du är inte ensam. Det är jättevanligt. När man får en bebis vänds alla rutiner upp och ned. Det är svårt att få sina egna grundläggande behov uppfyllda. För att du ska orka ge barnet kärlek måste dina egna behov vara rimligt uppfyllda. Du behöver mat, sömn och vänner och du behöver få tid att duscha och gå på toaletten. Alla dessa behov blir akut hotade av att vara förälder till en nyfödd bebis.

Jag tror det är här sökandet efter metoder börjar. Många metoder utlovar just sömn åt föräldern eller ett barn med ett förutsägbart dagsschema, vilket är det många föräldrar önskar som mest när sömnbristen är som värst.

Sätt dig med den andra föräldern om den finns, eller en annan nära vuxen om du är ensamstående och prata igenom hur ni ska lägga upp era dygn för att ni som föräldrar ska få era behov rimligt uppfyllda. Dela lika!

Mer om att ha svårt att känna kärlek till barnet och få ihop livet med en nyfödd kan du läsa här. 

Sömn – vad behöver en bebis och en förälder?

Du vet själv om ert barn är av den vänliga sorten som sover största delen av natten eller om barnet vaknar varannan timme och vill äta och därefter bara somnar om en förälder går upp och bär i en halvtimme. Om ni har problem med nätterna: var prestigelösa och kreativa. Sover barnet bara bra nära er och vaknar så fort ni går därifrån: fundera på om sömnen skulle bli bättre om barnet fick sova kvar hela natten i vuxensängen. Sover barnet jättebra i sin vagn men avskyr sin spjälsäng: låt barnet sova i vagnen även på nätterna. Är barnet så stökigt på nätterna att ingen av er kan sova i samma rum: turas om med att ta nattansvar.

Många föräldrar jag träffar verkar ta det för självklart att det är den föräldralediga föräldern som ska vara uppe på natten. Det tycker inte jag! För att orka ge den livsviktiga kärleken till barnet måste man vara minst lika utvilad som för att orka jobba. Om barnet är väldigt skrikigt kan man behöva vara hemma båda två, åtminstone på deltid.

Mer om sömn hos en nyfödd kan du läsa här. 

Mat – vad behöver en förälder? 

Se till att din kropp får den mat den behöver på regelbundna tider. Frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag. Låt dina matrutiner styra dagen. Se till att ha mat som är lätt att laga och bra för kroppen hemma.

Tips på enkel, näringsrik mat finns här. 

Vänskap

Vänskap är så viktigt för oss vuxna, låt oss inte glömma bort det. Planera in umgänge med andra vuxna som du tycker om på dagarna. Kanske har du en vän som är föräldraledig, eller jobbar natt och är dagledig, eller är arbetslös eller pluggar. Se till att träffas! Gärna hemma hos den andra eller på café så du kommer hemifrån. Många hittar nya vänner i BVC:s mammagrupp, på föräldraforum på nätet eller på kurser eller bokcirklar för föräldralediga. Öppna förskolan är ett annat bra ställe att träffa vänner.

Se till att planera att träffa nya eller gamla vänner flera gånger i veckan. Lattemammor och lattepappor är bra för barnen! Försök se din partner som en vän. Ägna en del av vänskapstiden åt din partner, och att göra saker som ni gillar. Det kan vara att prata om hur underbart fin er bebis är, men det kan också vara något som inte har att göra med er som föräldrar.

Mer om att skaffa vänner som föräldraledig kan du läsa här. 

Din kropp

Bebisen behöver din hjälp med sin hygien, du behöver sköta din. Vi är så olika i vilken nivå på personlig hygien vi behöver för att må bra, du vet om du behöver duscha två gånger om dagen eller två gånger i veckan. Om du behöver vara rakad eller trivs bäst med långt kroppshår. Om du behöver sminka dig eller inte. Försök få den tid du behöver till att hålla en nivå på din personliga hygien som du trivs med. Bebisar kan sitta i babyskydd i badrummet när deras föräldrar duschar eller gör sig i ordning. .

Rörelse

Din kropp behöver rörelse. Kanske är du träningsvan sedan tidigare och har längtat efter all den träningstid du kommer få som föräldraledig. Då är det bara att köra på, och kanske jobba mer på att få in vänner och vila i vardagen. Om du tidigare inte rört på dig så mycket är föräldraledigheten ett bra tillfälle att komma igång. Börja med promenader dagligen och gärna mamma-bebisträning som finns på många gym.

När du får sova regelbundet (om än inte varje natt, hela natten), äta bra, träffa vänner och röra på dig har du gett dig själv bra förutsättningar för att orka visa din bebis hur härligt det är att leva. För att kunna glädjas med din bebis framsteg, prata med den och sjunga för den. Där, i pratet och glädjen, växer kärleken fram. Om den inte gör det, prata med din BVC-sköterska. Många fler föräldrar än du tror behöver hjälp med att hitta fram till kärleken och glädjen i föräldraskapet och ingenting gör oss som jobbar med barn och familjer gladare än när vi har hjälpt ännu en familj att hitta fram till en kärleksfull samvaro.

Hur farligt är RS virus och hur skyddar jag min bebis?

RS virus är ett förkylningsvirus som sprids i samhället under vintersäsongen. I princip alla barn har haft RS-virusinfektion när de är tre år gamla. Man får en viss immunitet efter en genomgången RS-virusinfektion. Den immuniteten är  inte fullständig så vissa av de förkylningar man har är RS-virusinfektioner. Hos ett större barn eller en vuxen märks en RS-virus-infektion just som en förkylning, med snuva, hosta, nysningar, kanske ont i halsen och kanske feber.

RS virus hos friska fullgångna barn som är över 3 månader är jobbigt och tråkigt

Av de barn som får RS-virusinfektion före ett års ålder kommer någon procent att behöva läggas in på sjukhus. De flesta bebisar klarar alltså av sin RS-virusinfektion själva, fler ju större de blir. Det finns två anledningar till att bebisar behöver läggas in på sjukhus vid RS. Antingen har de så jobbigt att andas att de behöver inhalationer och eventuellt syrgas. Eller så orkar de inte äta för att de ägnar så mycket energi åt att andas. Då behöver de sondmatning i några dagar. Om du har ett fullgånget, friskt normalstort barn som är över 2-3 månader blir det sällan värre än så här. En tråkig vecka isolerad på sjukhus med en ledsen, snorig bebis som behöver inhalationer och sondmatning.

Mer om hur du kan se om ett barn har svårt att andas kan du läsa (och se på video) här. 

Mer om vad du kan göra själv om bebisen blir förkyld (oavsett om det är RS-virus eller inte)  och när du ska söka sjukvård kan du läsa här. 

RS virus hos spädbarn blir ibland riktigt besvärligt

Ju mindre barnen är när de får RS virus, desto större risk är det att de behöver sjukhusvård. Ju mindre de är, desto större risk att de behöver mer avancerad andningshjälp än inhalationer och syrgas, de kan behöva CPAP-behandling, och om de har så jobbigt att andas att de inte orkar vädra ur sig sin koldioxid behöver de ibland respiratorvård. Men de blir som regel friska sedan.

RS virus hos mycket för tidigt födda eller sjuka barn kan bli riktigt allvarligt

RS virus hos barn som har ännu mindre marginaler och kroppsliga resurser än friska nyfödda, som mycket för tidigt födda barn (före vecka 26 och som är under 6 månader), eller barn med svåra hjärtsjukdomar, svåra lungsjukdomar eller sjukdomar i hjärnan som gör att de inte kan hosta ordentligt och har nedsatt andningsfunktion redan från början, kan bli livshotande.  Detsamma gäller RS hos bebisar med svåra, ovanliga immunbristsjukdomar.

Om ditt barn tillhör någon av de här grupperna kan det vara aktuellt att ge en förebyggande medicin (Synagis) mot svår RS-infektion. Den är mycket dyr och ges därför bara till barn som riskerar att bli livshotande sjuka av RS-virussjukdom. Kontakta ditt barns läkare om du undrar om det här är aktuellt. Synagis skyddar inte helt och hållet mot RS-infektion så om ditt barn tillhör någon av de här grupperna oavsett om det får Synagis eller inte så ska du göra allt som står i din makt för att skydda det mot infektion.

Hur smittar RS virus?

RS-viruset finns i mängder i saliv och snor. Antingen smittar det genom direktkontakt, att man får snor/saliv med virus på handen, inte tvättar extremt noga, och tar på sin bebis som suger på handen eller så smittar det via  hosta och nysningar. Vid hosta och nysningar kommer det ut miljontals mikroskopiska salivdroppar som alla innehåller RS-virus och alla kan smitta inom 1-2 meter från den som nyser.

Hur skyddar man sin bebis från att smittas av RS virus?

1. Förkylda människor får inte röra bebisen, med untantag av dess föräldrar. Inte för att de inte kan smitta bebisen, utan för att bebisen behöver sina föräldrar även om de är förkylda. Förkylda storasyskon ska inte röra sina bebissmåsyskon om det går.

2. Förkylda föräldrar tvättar sina händer innan de tar i sin bebis.

3. Förkylda hostar och nyser i armveck på mer än en meters avstånd (gärna mer än så) från bebisen.

Det florerar mycket råd kring att man ska undvika kollektivtrafik, undvika folksamlingar, caféer och allmänna platser. Bedöm själv om det finns stor risk för att någon hostar eller nyser inom en meter från barnet. I så fall tycker jag du ska överväga att välja annat transportmedel eller annan aktivitet. Men som sagt, RS flyger inte i luften om inte någon nyser eller hostar, så på en glesbefolkad buss eller vanligt café eller bibliotek är risken för smitta liten. Många många småbebisar vi ser med RS är smittade av förkylt storasyskon…

Hur noga ska man vara med att skydda bebisen mot RS virus?

Utifrån vad jag skrivit ovan om vilka som riskerar att få svåra infektioner skulle jag säga att alla bebisar under tre månader ska skyddas så noga du bara orkar. Alla barn som är för tidigt födda och krävt vård på neonatalavdelning ska skyddas så noga du bara orkar till de är 6 månader. Barn med svåra hjärt- och lungsjukdomar eller immunbrister längre än så, men prata med deras läkare för individuella råd.

Vilka ska inte skyddas mot RS virus?

När ett friskt barn börjat på förskola efter ett års ålder kommer infektionerna att börja komma. Då är också risken för allvarliga RS-infektioner som kräver sjukhusvård väldigt låg. När ett småsyskon fyllt 6 månader tycker jag att storasyskon kan få ta på bebisen efter att ha tvättat händerna, även när storasyskonet är förkylt.

På Folkhälsomyndighetens hemsida kan du varje år under vintersäsongen läsa veckorapporter för hur mycket RS-virus det finns i samhället.

Läs senaste veckorapporten från Folkhälsomyndigheten här.