Ipad eller mobil till små barn – är det farligt?

De allra flesta barn idag spelar nog mer eller mindre på Ipad, mobil eller annan surfplatta. Men är det bra egentligen? Bloggaren Apan satt i granen ställde den här frågan till läsarna av sin blogg:

Just nu vill jag nämligen bara ta reda på hur mycket ni låter era barn spela på era telefoner eller paddor. Jag är så sjukt less på allt tjat om spel. Jag är orolig att mina barn tappat förmågan att LEKA, STIMULERA sig själva och att fantisera. Från tidig morgon till sen kväll låter det ungefär såhär: ”Mamma får jag spela på din telefon?”.

Jag funderar på att ta bort alla spelappar eftersom barnens spelsug känns så sjukt fixerat. De kan inte sitta och vänta på bussen utan att gnälla över att ”Det är tråkigt att bara sitta, jag vill spela medan vi väntar.” I min värld är det nyttig att ha tråkigt. Ibland är allt bara väldigt tråkigt, that´s it och det fina i kråksången är att allt blir så himla mycket roligare när det är roligt sen. Hur resonerar ni kring det här med barn och spel? Kom gärna med konkreta tips och råd.

Jag tyckte att det var så bra uttryckt och en så viktig fråga att jag svarar här.

Vad behöver ett barn i förskoleåldern?

Vi börjar där och tänker lite på vad ett barn i förskoleåldern behöver. Barnet behöver mat som är bra för kroppen på regelbundna tider, kärlek (från föräldrar och gärna fler), sömn, jämnåriga vänner, rörelse, fantasilek och samtal (vuxna som pratar med barnet och gärna läser för eller sjunger med barnet). Allt det här behöver barnen varje dag och din uppgift som förälder är att skapa möjligheter för det. Låter det mastigt? Ett hett tips är att låta barnet gå i förskola, som är uppbyggd för att fixa just detta.

Din uppgift som förälder är att skapa möjligheter för barnet att uppfylla sina behov

Du kan inte äta åt barnet, men du ska se till att barnet har bra mat när barnet behöver. Du kan inte sova åt barnet men du ska ge barnet en skön säng och lugn om natten. Du ska visa barnet omtanke och omsorg. Du kan inte ge barnet vänner, men du ska ge barnet möjligheten att träffa andra barn under trevliga former. Du kan inte röra dig åt barnet, men du ska se till att barnet får tillgång till en miljö som stimulerar rörelse. Du kan inte leka åt barnet men du ska se till att barnet har möjlighet till fantasilek. Du ska prata med och läsa för barnet. Varje dag.

Men Ipad då, eller telefon, du svarar ju inte på frågan!

Jag tror det är viktigt att fundera på vilka behov Ipaden eller telefonen kan uppfylla, och vilka behov de hindrar. Ipad eller mobil ger varken mat eller sömn. Vissa spel kan vara lekfulla och stimulera fantasi, andra inte. Vissa filmer kan ge god språklig input – andra mindre. Bäst lär sig barn språk av samtal med andra människor, barn eller vuxna. Vissa spel   kan stimulera rörelse, men många ger stillasittande.

Ipad eller telefon kan absolut ge barnen något att göra en tid, och dig som förälder tid att göra något annat som behövs, eller bara pusta ut.

När passar det dig att barnen spelar?

Fundera över era dagsrutiner. När passar det dig att barnen spelar? När orkar du inte ge dem vare sig din tid, din kärlek, stimulerande utevistelse eller annat? När du lagar middag kanske? Kan det passa att barnen får fri tillgång till din telefon då? Eller om de vaknar före dig på helgmorgnarna? Gör upp regler som underlättar vardagen (och helgen!) och förklara för barnen.

Beroendeframkallande spel

Vissa barnappar, (t ex Toca Bocas) är förhållandevis lätta att lägga ifrån sig. Vissa andra  barnspel  har direktkoppling till belöningscentrum och triggar barnen att spela mer och mer. Ofta är det spel där man samlar pengar eller poäng för att ta sig till nästa nivå, och där det alltid hägrar en belöning bara man spelar lite till. Om det är svårt att lägga ifrån sig de här spelen, eller om barnen tjatar på ett sätt som känns osunt, prata med dem! Säg att det är ett jättelurigt spel som lurar hjärnan att det enda hjärnan vill är att spela. Att du ser att det inte är bra för barnet att spela det spelet.

Det är du som vuxen som sätter reglerna för Ipad och telefon i din familj

Inte barnet. Kom ihåg det. Spel och film är alldeles för lockande för att barn ska klara av att sätta rimliga gränser för skärmanvändande. Det gäller långt upp i åldrarna.

Vad tycker ni?

Vi är ju den första generationen föräldrar som ställs inför det här. Vi måste skapa våra egna förhållningssätt. Smartphones och paddor och datorer är ju helt fantastiska, men de kan inte uppfylla alla våra behov. Och de hindrar ofta mellanmänsklig direktkontakt. Låt oss ta makten över våra skärmar.

Vad kan jag skriva om mitt barn på Facebook? Mer om barn och sociala medier kan du läsa här. 

Fler  inlägg om föräldraskap och familj hittar du här. 

I min bok Praktika för blivande föräldrar - gravidfakta och barnkunskap på vetenskaplig grund kan du läsa mer om vad barn behöver och vad du med gott samvete kan strunta i. Trots sin titel funkar boken inte bara för blivande föräldrar, utan även för dig som varit förälder ett tag. Boken innehåller massor av kunskap om barnets immunsystem, infektioner, allergier och vaccinationer bland mycket annat. Ett perfekt komplement till barnakuten.nu! Finns även som ljudbok!

Köp Praktika för blivande föräldrar hos Adlibris här!

Lyssna på Praktika för blivande föräldrar hos Storytel här!

Förkylningsastma hos barn- symtom och behandling

Förkylningsastma är vanligt hos förskolebarn. Symtomen är svårt att andas och mycket hosta, ofta slemhosta, när barnet är förkylt. Hostan sitter sedan ofta i under många veckor, eller månader, om barnet inte får behandling. Förkylningsastma hos barn som är allergiska växer ofta bort när barnet blir äldre. Allergisk astma har barnet oftare kvar även upp i vuxen ålder.

Symtom på förkylningasastma

Alla barn hostar vid förkylning. Barn med förkylningastma hostar mer, och under längre tid. Ofta, men inte alltid får barn med förkylningsastma också svårt att andas när de är förkylda, hur det ser ut kan du se i inlägget om barn som har svårt att andas (med videolänkar)

Läs och se hur man vet om ett barn har svårt att andas här. 

Hostan då? Nattlig hosta som sitter i många veckor efter varje förkylning kan vara ett symtom på förkylningsastma. När barnet aldrig är hostfritt, utan den ena förkylningens hosta pågår tills nästa förkylning kommer, det kan också vara förkylningsastma. Många hostar slem, och ibland hostar barnen tills de kräks slem.

Mer om hosta hos barn kan du läsa här. 

Vad händer i lungorna vid förkylningsastma?

Vid förkylningsastma händer två saker i lungan när barnet blir förkylt. Dels krampar muskler kring de minsta luftrören, så att de kramas ihop och luften inte kommer förbi. Den här krampen leder till andningsproblem, pipig, väsande andning, och hosta.

Det andra som händer är att den slemhinna som klär in lungans insida blir inflammerad och sväller. Det är den här svullna slemhinnan som orsakar den långvariga hostan och slemproduktionen.

Hur behandlar man förkylningsastma?

För att behandla förkylningsastma behöver man angripa både de krampande luftrören och den svullna slemhinnan. Luftrörskrampen löser man med inhalationer som löser muskelkrampen, de kan heta Airomir, Ventoline, Buventol eller något annat. Dessa sprayer eller inhalatorer är som regel blå. Effekten av den blå sprayen känner man med en gång, och den är därför bra vid akutbehandling av astma.

För att behandla den svullna slemhinnan behövs antiinflammatorisk medicin. För förkylningsastma används i huvudsak två sorter. Dels sprayer eller inhalatorer med kortison. Kortisonsprayer kan heta Flutide, Giona, Pulmicort eller något annat. De har som regel orange eller brun färg. Effekten av dem känner man inte alls med en gång, men det är kortisonsprayen som läker lungan på sikt.

Mer om fördelar och nackdelar med kortisonbehandling till barn kan du läsa här. 

En annan antiinflammatorisk behandling är Singulair, eller montelukast. Den tas som pulver som löses upp i vatten eller som tuggtablett. Den kan ges i stället för, eller i tillägg till kortisonsprayer.

Att ge inhalationer till små barn

Astmasprayer till små barn ger man aldrig direkt i munnen, utan man behöver en spacer, eller andningsbehållare som de sprayas in i. Efter att man skakat sprayen och sprayat in i andningsbehållaren ska barnet andas 5-6 andetag med andningsbehållarens mask tätt mot ansiktet. Vissa barn har inget emot det, andra hatar det.

När barnet är förkylt, ge då den blå sprayen och låt barnet andas 5-6 gånger innan du ger den orange sprayen. Då öppnas lungorna upp av den blå sprayen och den orange sprayen kan gå ned och ge effekt i hela lungan.

Här kan du se en film om hur du inhalerar med andningsbehållare på rätt sätt

Hur länge ska man ge astmamedicin?

Barn har olika svår förkylningsastma, därför behöver de olika mycket medicin. Första steget i behandlingstrappan brukar vara att ge behandling i tio dagar vid förkylning. Sedan gör man uppehåll till nästa förkylning när man börjar igen. Man ska börja direkt när en ny förkylning har börjat, inte vänta tills barnet får svårt att andas eller hostar förskräckligt.

Om barnet har problem även mellan förkylningarna eller om andningsbesvären blir väldigt svåra vid förkylning, kan det behövas behandling med antingen kortisonspray eller montelukast även mellan förkylningarna. Vissa barn behöver kombination av båda dessa läkemedel. Antalet kortisonsprayningar man ska ta varierar mellan olika barn, ofta tar man fler i början av en förkylning och lite färre senare.

Hur vet man när barnet har bra behandling mot sin förkylningsastma?

Barnet ska vara besvärsfritt mellan förkylningarna och under förkylningarna ska inte andningsbesvären vara särskilt svåra och hostan inte alltför jobbig. Om barnet inte har kontroll på astman, sök barnets läkare igen för att justera behandlingen så den blir bättre.

Om hembehandlingen inte hjälper och barnet har svårt att andas behöver barnet akut sjukvård.

I min bok Praktika för blivande föräldrar - gravidfakta och barnkunskap på vetenskaplig grund kan du läsa mer om vad barn behöver och vad du med gott samvete kan strunta i. Trots sin titel funkar boken inte bara för blivande föräldrar, utan även för dig som varit förälder ett tag. Boken innehåller massor av kunskap om barnets immunsystem, infektioner, allergier och vaccinationer bland mycket annat. Ett perfekt komplement till barnakuten.nu! Finns även som ljudbok!

Köp Praktika för blivande föräldrar hos Adlibris här!

Lyssna på Praktika för blivande föräldrar hos Storytel här!

Eksem hos barn

Eksem hos barn är vanligt och består av torra, röda, kliande hudpartier. Hos spädbarn sitter eksem ofta på kinderna. Hos lite större barn flyttar de sig till armveck och knäveck och hos ännu större barn till händer. Men de kan förekomma var som helst på kroppen.

Eksem kommer oftare hos barn som har torr hud, så basbehandlingen av eksem är mjukgörande kräm, som gör huden mjuk och smidig. Det är viktigt att smörja så barnen inte kliar, för klåda skapar eksem, som skapar klåda, som skapar eksem. Den onda klådcirkeln måste brytas.

Mjukgörande krämer

Det finns många olika sorters mjukgörande salvor, krämer och lotions på Apoteket och i andra affärer. Skillnaden mellan lotion, kräm och salva är att lotion är lättflytande, kräm är fetare än lotion och salva fetast.

Det går åt mycket mjukgörande kräm till ett barn med eksem, så se till att du får det på recept från en läkare. Miniderm är en vanlig mjukgörande kräm som vi ofta skriver ut på recept till barn. Mjukgörande krämer till vuxna kan fungera, men vissa svider lätt hos barn. Om barnet tycker att även Miniderm svider så kan du prova Minicare, eller Locobase repair. De går dock inte att skriva ut på recept.

Kortisonkrämer då?

Om inte huden blir bra av mjukgörande, köp en tub hydrokortisonkräm eller mildisonkräm på Apoteket. Smörj in morgon och kväll på de områden av huden som är drabbade av eksem. Fortsätt med den mjukgörande på de delar som bara är torra.

De kortisonkrämer man kan köpa receptfritt på Apoteket är svaga och tas inte upp genom huden till barnets blod. De ger alltså inte biverkningar även vid lång tids användning. (Det är därför de säljs receptfritt).

Använd kortisonkrämer morgon och kväll tills huden är fin igen. Fortsätt då en gång om dagen i någon vecka och sedan varannan dag i ett par veckor eller längre än så om det behövs.

Mer om kortisonbehandling till barn kan du läsa här. 

Lär dig rätt smörjteknik

Smörj in rikligt med både mjukgörande och kortisonkräm. Bra smörjteknik och i övrigt allt du behöver veta om eksem kan du lära dig i en jättebra filmserie från Sachsska barnsjukhusets barnhudmottagning.

Se barneksemfilmerna här. 

Bada sällan 

Vatten lockar fram eksem och gör huden torrare. Om ditt barn har torr hud är det en god idé att inte bada barnet för ofta. En riktlinje för barn med torr och eksembenägen hud är att inte bada oftare än 1-2 gånger i veckan. Tvätta av kladdiga delar av huden med en våt tvättlapp i stället så ofta det behövs. Efter bad ska barnet smörjas med massor av mjukgörande kräm! Det är mysigt. Lägg gärna barnet på en handduk i sängen och sjung och prata och gosa med det när du smörjer in.

Kyla lockar fram eksem

Många barn har hur fina och mjuka kinder som helst på sommaren, men röda nariga kinder och läppar på vintern. Kinder som blir nariga under vintersäsongen ska smörjas morgon och kväll med rikligt med mjukgörande kräm och vid behov en svag kortisonkräm.

Barn som slickar sig om munnen

Vissa barn har ovanan att slicka sig runt munnen. Särskilt på vintern kan det här leda till ganska besvärliga hudirritationer på huden runt munnen.

Om ditt barn gör så får du vara noga att smörja med fet mjukgörande salva morgon och kväll. Om barnet är tillräckligt stort: försök förklara för barnet att huden blir kliig och röd av att barnet slickar. Hör med barnet om det vill bli av med det röda och kliiga. Om barnet vill: förklara att barnet måste sluta slicka. Fråga barnet om du får påminna när du ser att det slickar.

Eksem som vätskar och rinner

Eksem som vätskar och rinner kan vara drabbade av en bakterieinfektion. Gå till läkaren så får du antibiotika och man kan odla på såret. Det är svårt för infekterade eksem att läka utan antibiotika.

 

 

 

När ska jag gå till läkaren med eksem

Om mjukgörande och svag kortisonkräm inte hjälper är det en bra idé att söka vård. Det finns starkare eksemsalvor på recept och vid svårbehandlade eksem vill man gärna utreda om det ligger en födoämnesallergi bakom. Oftast gör det dock inte det.

Mer om allergi hos barn kan du läsa här. 

I min bok Praktika för blivande föräldrar - gravidfakta och barnkunskap på vetenskaplig grund kan du läsa mer om vad barn behöver och vad du med gott samvete kan strunta i. Trots sin titel funkar boken inte bara för blivande föräldrar, utan även för dig som varit förälder ett tag. Boken innehåller massor av kunskap om barnets immunsystem, infektioner, allergier och vaccinationer bland mycket annat. Ett perfekt komplement till barnakuten.nu! Finns även som ljudbok!

Köp Praktika för blivande föräldrar hos Adlibris här!

Lyssna på Praktika för blivande föräldrar hos Storytel här!

Bästa sättet att stärka ditt och ditt barns immunförsvar

Immunförsvaret är kroppens skydd mot infektioner. Det är självklart mycket viktigt och frågan om huruvida man kan stärka immunförsvaret ställer många föräldrar. Många bloggar, böcker och hälsoaktivister ger också många tips på hur immunförsvaret ska stärkas. Men vilka fungerar och inte? Det ska vi försöka gå igenom i det här inlägget. Vi börjar med en lektion i basal immunologi

Immunförsvarets två delar

Immunförsvaret består av en hel massa olika typer av celler som på olika sätt bekämpar inkräktare i vår kropp. Immunförsvaret består av två delar: det medfödda immunförsvaret och det specifika immunförsvaret.

Det medfödda immunförsvaret

Det medfödda immunförsvaret är som det låter medfött. Det fungerar utmärkt redan hos nyfödda och är mycket stabilt. Det medfödda immunförsvarets celler  reagerar mot inkräktare i kroppen genom att äta upp dem och döda dem. Sedan presenterar cellerna inkräktarna för det specifika immunförsvaret. Det känner igen inkräktare genom att känna igen strukturer på dem som är gemensamma för alla bakterier, alla virus eller alla parasiter. Det medfödda immunförsvaret måste aktivera och ta hjälp av det specifika immunförsvaret för att häva de flesta infektioner.

Det specifika immunförsvaret

Det specifika immunförsvarets nyckelspelare är T-celler och B-celler. De är båda vita blodkroppar som har igenkänningsmolekyler på sin yta. Genom slumpmässig genkombinering bildas enormt många olika T-celler och B-celler. Dessa kan känna igen vilka mikrostrukturer som helst och skulle kunna sätta igång ett massivt immunsvar mot vilka mikrostrukturer som helst.

Kroppen har ett utvecklat system för att sortera bort alla T-celler och B-celler som känner igen delar i den egna kroppen. Därefter har kroppen kvar mängder av T-celler och B-celler som inte kan sätta igång ett immunsvar mot den egna kroppen, men däremot mot sådant som inte är den egna kroppen.Dessa celler lägger sig sedan och vilar och väntar på att kanske bli behövda.

Samspel mellan det medfödda och det specifika immunförsvaret

När det kommer in en bakterie eller ett virus som det medfödda immunförsvarets celler känner igen som en inkräktare, äter upp och presenterar för T-cellerna, så aktiveras de. T-cellerna som känner igen den här inkräktaren bildar flera sorters specialiserade T-celler. Varje cell delar sig gång på gång på gång tills det finns ett jättestort antal T-celler som är specifika för just den här inkräktaren. Vissa T-celler blir T-hjälparceller som hjälper B-cellerna igång med sitt svar, andra blir T-dödarceller som kan döda celler som är infekterade med virus.

B-cellerna som känner igen inkräktare och dessutom blir aktiverade av T-hjälparceller som känner igen samma inkräktare börjar också dela sig ohämmat. B-cellernas uppgift blir att bilda antikroppar. Antikroppar är små proteiner som fäster till bakteriers yta och visar för andra delar av immunsystemet att det är dags att förstöra bakterien.

När bakterien eller viruset är oskadliggjort dör de flesta specifika T- och B-celler, men inte alla. Några av dem blir kvar, lägger sig och vilar, men är på sin vakt. Några B-celler fortsätter att producera antikroppar. Nästa gång vi möter på samma inkräktare så är redan immunsystemet berett. Utan att vi ens märker att vi blir sjuka oskadliggörs viruset eller bakterien.

Vaccination: att kontrollerat stärka immunförsvaret

Det vi gör när vi ger vaccin är att vi injicerar (eller dricker eller inhalerar, men oftast injicerar ) hela eller bitar av inkräktare i kroppen. B-cellerna och T-cellerna lär sig att känna igen och oskadliggöra dessa så att de är beredda nästa gång vi möter inkräktaren. Vi aktiverar alltså immunförsvaret och lär det känna igen vissa inkräktare utan att vi själv blir sjuka!

Varför blir vi inte sjuka av vaccinet när vi blir sjuka av sjukdomen?

För att vaccinet inte innehåller de vanliga virusen eller bakterierna. De flesta vaccinerna är delar av bakterier eller bakteriegifter eller virus som helt saknar förmågan att göra oss sjuka. Vissa innehåller levande, försvagade virus eller bakterier. Dessa har inte förmågan att göra människor med välfungerande immunförsvar sjuka.  Människor med svåra medfödda immunbristsjukdomar eller immunbrist på grund av tunga cancerbehandlingar expelvis, kan dock bli sjuka även av de här försvagade virusen.

Typer av vaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet

De vacciner som ges vid tre och fem månaders ålder i det allmänna vaccinationsprogrammet är delar av bakterier eller deras gifter, eller virusdelar, som inte har någon som helst möjlighet att förorsaka infektion. Det här är mycket viktigt eftersom vi inte har upptäckt vilka barn som har allvarliga immunbrister vid tre månaders ålder, och det vore farligt att ge dem levande vaccin.

Vaccinen mot mässling, påssjuka och röda hund, rotavirus och tuberkulos är levande vaccin. Även vaccinet mot vattkoppor, som inte ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet, är ett levande vaccin.

Mer om vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund kan du läsa här. 

Mer om vaccination mot tuberkulos kan du läsa här. 

Mer om vaccination mot rotavirus kan du läsa här. 

Mer om vaccination mot vattkoppor kan du läsa här. 

Vaccination – bästa vägen att stärka immunförsvaret!

Sammanfattningsvis är svaret på frågan om hur man ska kunna bygga upp ett aktivt immunförsvar när vi vaccinerar mot så mycket att vaccination är en genväg till att bygga upp ett aktivt immunförsvar. Immunförsvaret får jobba med vaccinet, men det riskerar inte (undantag BCG-vaccin och MPR-vaccin till barn med svåra immundefekter) att ge svår sjukdom. Till skillnad från ”originalvirusen” och ”originalbakterierna” vi vaccinerar mot. De riskerar att ge svår sjukdom, det är därför vi gör oss mödan (och kostnaden) att vaccinera.

Kan man stärka immunförsvaret på andra sätt?

Det andra sättet att stärka immunförsvaret är att låta kroppen genomgå sjukdom. Då kommer också det förvärvade immunförsvaret att bilda immunitet mot sjukdomen. Sjukdomar är besvärliga, kan vara farliga och ha biverkningar.

Nätet och bokhandeln svämmar över av tips på hur man skulle kunna stärka sitt immunförsvar med allt från rätt mat till motion, mindfulness och yoga. Det finns inget vetenskapligt stöd för att något av detta skulle stärka immunförsvaret. Det är också ganska orimligt. De genvarianter som eventuellt ledde till att immunförsvaret lade ned av stress och bristande mindfulness har sannolikt inte varit helt framgångsrika genom evolutionen. Immunförsvaret är tvärtom ett robust system som är prioriterat av kroppen, oavsett om vi slarvar med livsstilsråden.

Alla inlägg om vaccinationer kan du hitta här. 

I min bok Praktika för blivande föräldrar - gravidfakta och barnkunskap på vetenskaplig grund kan du läsa mer om vad barn behöver och vad du med gott samvete kan strunta i. Trots sin titel funkar boken inte bara för blivande föräldrar, utan även för dig som varit förälder ett tag. Boken innehåller massor av kunskap om barnets immunsystem, infektioner, allergier och vaccinationer bland mycket annat. Ett perfekt komplement till barnakuten.nu! Finns även som ljudbok!

Köp Praktika för blivande föräldrar hos Adlibris här!

Lyssna på Praktika för blivande föräldrar hos Storytel här!

Så fungerar en bebis immunförsvar

Har nyfödda bebisar ett fungerande immunförsvar eller inte? Hur skyddas de av mamman och vad spelar amning för roll? Agnes Wold är professor i klinisk immunologi och mikrobiologi och en av Sveriges främsta experter på små barns immunförsvar och hur det utvecklas. Läs hennes inlägg om utvecklingen av det nyfödda barnets immunförsvar, som svar på den här läsarfrågan:

Min sons läkare (Barnläkare och Neonatolog) ville att min son inte ska utsättas för virus under det första året, helst två år, pga extra känslighet. Många föräldrar verkar tro att det är bra att spädbarn blir sjuka så ofta som möjligt. Visst ska barnet utsättas för virus, men inte i den omfattningen de gör nu då de tex börjar på dagis så tidigt och är sjuka hela tiden. Bakterier är förstås bra, men lång amning rekommenderas just för att barnet ska få tid att utveckla sitt immunförsvar och få hjälp av mamman att bygga upp en stark grund.

Om du har ett barn som har någon form av immunbristsjukdom som gör honom infektionskänslig, gäller naturligtvis helt andra regler än för barn med normalt fungerande immunsystem. Jag vill inte på något sätt lägga mig i hur du och din läkare bestämt att din son skall skötas. Mitt svar nedan rör principerna för hur immunsystemet fungerar hos ett friskt barn.

Ett friskt nyfött barn har ett fungerande immunförsvar

Det nyfödda barnet föds med ett fullt fungerande immunförsvar. Det har full kapacitet att bilda immunsvar mot i stort sett alla typer av infektioner (undantag: kapslade bakterier). MEN eftersom barnet inte har haft några infektioner, saknar det immunologiskt minne. När man första gången träffar på ett virus blir man sjuk. Samtidigt aktiveras immunsystemet och efter genomgången infektion minns immunförsvaret just hur detta virus ser ut. Träffar man på just detta virus igen, hinner man inte bli sjuk innan immunförsvaret aktiverats och eliminerat viruset.

Mer om hur immunförsvaret kan stärkas genom vaccination kan du läsa här. 

Men immunsystemet minns inga infektioner eftersom det inte träffat på några

Nu finns det tyvärr hundratals olika virus och har man inte träffat på just detta virus har man heller inget immunologiskt minne, utan blir sjuk. Eftersom barnet föds utan immunologiskt minne måste det helt enkelt gå igenom alla virussjukdomarna, för att utveckla immunitet. Om det inte finns ett vaccin. Det är den enkla förklaringen till att småbarn ”är sjuka jämt” – förskolebarn har i medeltal 6-8 virusinfektioner per år ), mot ”bara” har 2-4 per år hos en vuxen. Den goda nyheten är att om man har många infektioner som liten, till exempel för att man är på dagis, så får man färre infektioner när man börjar skolan. Allt på grund av det immunologiska minnet!

Mer om barn som ofta är sjuka kan du läsa här. 

Om att stärka immunförsvaret genom att utveckla det immunologiska minnet kan du läsa här. 

Mamma ger barnet antikroppsskydd!

För att kompensera den nyfödda för bristen på immunologiskt minne, tillförs färdiga antikroppar från mamman under graviditeten. IgG-antikroppar pumpas aktivt över moderkakan till barnet som därför föds med högre IgG-nivåer i blodet än vad mamman har! Dessa bryts ned successivt, samtidigt som barnet börjar bilda sina egna IgG-antikroppar.

Kalvar och grisar, exempelvis, saknar detta utmärkta system och föds utan färdiga antikroppar. De dör om de inte får bröstmjölk direkt efter födelsen, för där finns IgG som tas upp i blodet.

Bröstmjölken ger barnet IgA-antikroppar som ger extra infektionsskydd

Människan föds fullpumpad med antikroppar. Som ytterligare skydd får den nyfödda stora mängder färdigproducerade IgA-antikroppar via bröstmjölken. Detta IgA tas inte upp utan hålls ute på slemhinnorna där de hindrar bakterier och virus från att ta sig in i kroppen. Därför skyddar amning mot infektioner, framför allt sepsis (”blodförgiftning”, alltså bakterier i blodet) och bakteriella diarrésjukdomar. Detta är livsviktigt i fattiga länder, men i Sverige är blodförgiftning ovanligt hos friska fullgångna spädbarn och vi kan som regel behandla den med antibiotika. I princip inga spädbarn i Sverige blir sjuka bakteriella diarrésjukdomar (Salmonella, Shigella med flera). De bakeriella infektioner som är vanligast i Sverige är öroninfektioner, där amning ger ett visst skydd.

IgA-antikroppar skyddar immunsystemet från virus och bakterier

Samtidigt som IgA i bröstmjölken skyddar mot intrång från virus och bakterier, hindrar de också att dessa kommer i kontakt med barnets immunsystem och fördröjer därmed uppbyggnaden av ett immunologiskt minne. Naturen prioriterar att barnet skall växa till lite för att vara bättre rustat när infektionerna slår till. Det gör de så fort amningen tar slut. Då måste barnet tillverka sina egna antikroppar. I länder med mycket infektioner och brist på rent vatten är detta en farlig tid då barnen ofta drabbas av svåra diarréer, så kallad ”weaning diarrhea” (weaning=avvänjning). Avvänjningsdiarré existerar inte i ett land med hög hygienisk standard som Sverige. Att barnet fått IgG av mamman (via moderkakan) och IgA (via bröstmjölken) gör inte att barnets egen produktion snabbas på, snarare tvärtom.

Helamning är ett jättebra och viktigt diarréskydd i fattiga länder med dålig hygien

WHO rekommenderar exklusiv amning (helamning) i fyra till sex månader. Skälet är att minska risken för infektioner och undernäring i fattiga länder med hög spädbarnsdödlighet och brist på rent vatten och säker mat. Den främsta anledningen för helamning där är att vattnet, flaskorna och ersättningen där är bemängda med bakterier, ofta farliga sådana. Dessutom blir barnen ofta undernärda vid ersättningsmatning i fattiga länder med dålig hygien, både på grund av diarréerna och på grund av att mammorna inte har råd att köpa tillräckligt mycket ersättningspulver utan späder ut det för mycket.

I Sverige, där vi har rent vatten och säker mat, finns egentligen inga starka medicinska skäl för exklusiv amning (helamning). Ersättning blandad enligt instruktionerna på paketet är tillräckligt bra  för barnet här, även om den inte innehåller IgA-antikroppar alls. Precis som du säger har man troligen sedan urminnes tider tuggat mat och stoppat i barnets mun. Många studier visar att barn i alla länder och tider fått smakportioner av det ena och det andra parallellt med amningen.

/Agnes Wold

Mer om valet mellan amning och flaskmatning kan du läsa här. 

Mer om att stärka barnets immunförsvar genom att suga på deras nappar kan du läsa här.

Alla våra inlägg om vaccinationer, det enda fungerande sättet att stärka immunförsvaret, kan du läsa här. 

I min bok Praktika för blivande föräldrar - gravidfakta och barnkunskap på vetenskaplig grund kan du läsa mer om vad barn behöver och vad du med gott samvete kan strunta i. Trots sin titel funkar boken inte bara för blivande föräldrar, utan även för dig som varit förälder ett tag. Boken innehåller massor av kunskap om barnets immunsystem, infektioner, allergier och vaccinationer bland mycket annat. Ett perfekt komplement till barnakuten.nu! Finns även som ljudbok!

Köp Praktika för blivande föräldrar hos Adlibris här!

Lyssna på Praktika för blivande föräldrar hos Storytel här!