Det livsfarliga vattnet

Ibland brukar jag prata med mina kolleger om vad vi som jobbar inom barnsjukvården är verkligt rädda för. På första eller andra plats för de allra flesta kommer drunkning (det andra som vi är rädda för är barn som sätter i halsen så de inte kan andas). Vi träffar då och då barn som kommer in efter drunkning.

I bästa fall är det ett barn som andas och är levande, då kommer en livrädd förälder med som hittade barnet på en gång (inom en halv minut) och kanske behövde göra lite hjärtlungräddning. I annat fall, när barnet legat under vattnet i mer än 2-3 minuter, kommer ett barn med pågående hjärtlungräddning i ambulans.

Vi fortsätter hjärtlungräddning på tvååringen, eller femåringen, eller elvaåringen. Och fortsätter. Och fortsätter. Ibland kommer hjärta och lungor igång igen. Då väntar en lång vårdtid på sjukhus och en mycket svårvärderad framtida hjärnfunktion. Vissa (särskilt de som drunknat i riktigt kallt vatten) kan tillfriska i princip helt, andra får obotliga mycket mycket svåra hjärnskador.

Ibland dör barnen på akutrummet.

Förstår ni varför vi är fullkomligt livrädda för vatten?

Lite vatten räcker

Barn kan drunkna genom att ramla och lägga näsa och mun i en djupare vattenpöl. Barn kan definitivt drunkna i sin plaskpool. Därför ska små barn alltid ha en vuxen bredvid som inte släpper dem med blicken när de badar eller plaskar i vatten. Smartphoneförbud!

Större barn, 4-5-åringar, kan man låta plaska i grunt vatten utan fullständig tillsyn efter att man låtit dem prova att lägga ansiktet i vatten och resa sig igen.

Barn drunknar tyst!

När barn ramlar i vatten kommer de inte skrika. De kommer inte fäkta med armarna i de flesta fall utan bara börja andas in vatten och sjunka, eller flyta med huvudet nedåt. Därför måste barn vid vatten övervakas hela tiden! Varje sekund! Av en simkunnig vuxen.

Barn som inte själva förstår att det är farligt att ramla i vattnet måste hållas i handen. Hela tiden.

Använd flytväst!

När ett barn leker vid vatten där det inte bottnar, på klippor, brantare stränder eller bryggor, eller på båtar, använd alltid flytväst! Det ska vara en flytväst med krage (den vänder sig så barnet ligger med huvudet uppåt automatiskt). Spänn grenremmen. Om inte kommer flytvästen tryckas upp över barnets huvud och inte fungera. Låt gärna barnet provbada med flytvästen på så ni båda vet hur det känns att vara med den i vattnet. Icke-simkunniga barn ska inte släppas med blicken även om de har flytväst.

En person ansvarig för vaktandet!

En situation som jag vet lett till flera drunkningsolyckor är när flera vuxna funnits vid bassängkanten/strandkanten och alla tänkt att någon annan nog vaktat barnet. Det är lätt att förstå tycker jag, och viktigt att undvika. Kom överens om vem som är badvakt. Byts av, och gör det tydligt. ”Kan du ta över badvaktandet nu så går jag och läser en bok/simmar en tur/äter en glass/läser min favoritblogg”.

Lär barnet simma!

Med vetskap om detta är det väl helt självklart. Lär barnet simma! Jag skulle inte klarat av att lära Isak simma själv, även om jag är bra på att simma. För oss har simskolan under det här året varit en fantastisk (och dyr) investering. Det är skamligt att simskolan måste bekostas av barnets föräldrar tycker jag. Jag skulle önska att alla barn från fyra års ålder fick samhällsfinansierad simskola tills de var simkunniga.

Så är det inte alls idag. Den fantastiska simskola vi gått i (med varm bassäng, små grupper, föräldrar i vattnet och duktiga instruktörer) kostar 210 kr per gång. Fyra-femårsåldern brukar vara en bra ålder att börja i ”vanlig simskola”. Sedan finns babysim för lägre åldrar, där man jobbar mycket med vattenglädje och självräddning, men det blir väldigt dyrt att gå i det från födseln. Men gillar ni det, har tid och råd, så gör det!

Om du inte har råd med simskola

De flesta kommuner har billigare simskolor, i vissa kanske det är kostnadsfritt? Om du inte har råd med simskola skulle jag rekommendera dig att söka bidrag från fonder och stiftelser för ”barns vård och fostran”. Kyrkans diakoner brukar vara bra på att hjälpa till med sådant, eller så kan du googla. Majblomman är en sådan stiftelse som borde kunna ge bidrag tror jag.

Kanske är ni flera som kan gå ihop och söka pengar till en kostnadsfri simskola. Kanske kan ett kommunalt bad sponsra med bassängtid, någon siminstruktör ställa upp och jobba ideellt? Kanske finns föreningar som är intresserade att hjälpa till. Röda korset, Svenska kyrkan, Makalösa föräldrar?

Sammanfattningsvis: vatten är livsfarligt! Vakta alla barn som inte kan simma varje sekund! Lär barnet simma så snart som möjligt.

När du vaktar barn vid vattnet är det också viktigt att skydda dem från solen. Läs mer om barn och solskydd här. 

Läs mer om hur du skyddar små bebisar mot värme och om bebisar behöver  vatten i värme här. 

Bebisar som svettas i varmt väder – ska man ge vatten till spädbarn?

Äntligen är sommarvärmen här! Så skönt! Men för den som första gången har en bebis som svettas i värmen, så kommer förstås frågan: hur går det här? Nyss byltade jag på bebisen hur mycket som helst, hur ska jag göra nu? Vad ska bebisen ha på sig? Ska man ge vatten till spädbarn? Det är faktiskt lite extra att tänka på med bebisar i värmen, låt oss börja med grundfakta:

Bebisar är dåliga på att reglera sin kroppstemperatur

Nyfödda är inte så bra på att reglera sin kroppstemperatur. De blir lätt nedkylda eller för varma om de inte är lagom klädda för årstiden. Ju större barnen blir, desto bättre fungerar deras värme- och kylsystem. En femmånaders är bättre på att reglera sin kroppstemperatur än en nyfödd.

Mer om barn och solskydd kan du läsa här. 

Bebisar kyler ned sig genom att svettas

När bebisar blir för varma och behöver kyla ned sig svettas de. Ofta på huvudet, men också fötter, händer, rygg och hals är vanliga ställen som blir plaskvåta, inte minst i sömnen. När huden blir våt kyls kroppen ner en aning.

En svettig bebis kan alltså vara för varm

Eller den kan ha varit för varm innan den började att svettas i alla fall. (Vissa barn svettas dock varje gång de sover så örngottet blir plaskvått, om de så sover i bara blöja i ett 20 graders rum). Det är väldigt vanligt att klä bebisar för varmt i sommarvärmen. Inte sällan ser jag föräldrar med shorts, linne och solglasögon, som klätt på barnet body, blöja, byxor, strumpor, kofta, filt och en åkpåse inne i vagnen.

Att barnet ligger inne i vagnen är bra, det skuggar för solen, men om den är svart kan det bli väldigt varmt inne i den. Känn efter med handen! Känns det hett, fundera på att täcka över sufletten med en ljus babyfilt eller ett lakan. (Svart drar till sig värme medan vitt stöter den ifrån sig) Funderar du på att köpa barnvagn till en kommande sommarbebis: köp gärna en ljus!

Om det är 20-25 grader ute och du själv klär dig i kortärmat behöver en bebis inte ha mer än ett lager bomullskläder på sig. Se till att vagnen inte står i stekande sol en längre tid, då blir det supervarmt där (känn efter med handen igen!). Är det 25-30 grader i skuggan är det kortärmad body, eller bara blöja under tunt lakan som gäller för bebisen ute.

Om barnet mår bra och inte svettas kopiöst är det sannolikt lagom varmt klätt!

Hur vet jag om bebisen får tillräckligt med vätska i värmen?

Om bebisen är lika pigg som vanligt, äter med kraft och kissar lika många lika tunga blöjor som vanligt har den fått tillräckligt med vätska. Börjar bebisen bli slö eller väldigt gnällig och inte orkar äta kan det vara tecken på att den är för varm eller har fått för lite vätska.

Fundera på vad som kan stämma för ditt barn. Om bebisen svettas mycket, och det är väldigt varmt, kanske bebisen är för varm. Gå då in i skuggan och ta av barnet kläderna. Försök amma barnet eller ge ersättning. Lägg det gärna hud mot hud med dig så hjälper din kropp till med att ge barnet rätt temperatur. Använd gärna en bordsfläkt om det är olidligt varmt även inomhus.

Om bebisen kissat mycket mindre än vanligt och är trött och slö kan det vara vätskebristen som är problemet. Gå då också till ett skuggigt ställe eller inomhus i ett svalt rum. Även nu är det amning eller ersättning som gäller. Är bebisen så slö att den inte riktigt orkar suga så truga den. Lägg den gärna hud mot hud på ditt bröst. Det brukar kunna göra slöa bebisar lite sugvilliga, och gör att de sparar energi. Somnar bebisen ifrån efter några sugtag, nyp den lite i handen eller foten och se om den kommer igång igen.

Om bebisen inte börjar äta och piggnar till efter någon timmes försök är det dags att åka till barnakuten. Barnet kan behöva sond för att få i sig vätska. Det kan också vara så att slöheten och sugoviljan beror på en infektion som behöver behandlas på sjukhus.

Ska bebisar dricka vatten i värmen?

Bebisar under tre månader bör du inte ge vatten, de behöver absolut sin näring när de ska dricka. Bebisar mellan tre och 6 månader behöver du inte heller ge vatten om de främst lever på bröstmjölk eller ersättning.  Det går alldeles utmärkt att amma dem eller ge ersättning så de täcker sitt vätskebehov även när det är varmt. Vill de gärna smaka på ditt vatten som du dricker, eller din juice eller saft eller glass för den delen, så ge dem om du vill det. Om du inte vill låter du bli och ammar eller ger ersättning i stället. Barn som börjat äta större mängder fast föda har också större behov av att dricka vatten. Låt törstiga barn  dricka!

Alla inlägg om bebisar hittar du här. 

Vad innehåller vaccin? Finns aluminium, formaldehyd eller kvicksilver i vaccin?

Ni är många som bett om ett inlägg vad vaccin innehåller. Andra undrar varför det finns aluminium och formaldehyd i vaccin. Ytterligare några har hört att det funnits kvicksilver i konserveringsmedel till vaccin. Och vad är egentligen adjuvans?  Vacciner består ju i huvudsak av smittämnen, levande, döda,  eller delar av smittämnen, som ska stimulera immunförsvaret att bilda skydd mot bakterier eller virus.

Mer om hur vacciner fungerar kan du läsa här. 

Tillsatsämnen i vacciner är alltså de ämnen som inte är virus, bakterier eller delar av sådana. Vi går igenom dem ett och ett.

Aluminium

Aluminium används i flera vacciner för att öka immunförsvarets aktivering. När man använder aluminium i vissa vacciner kommer mycket fler av de vaccinerade att bilda ett immunologiskt minne mot ämnet, och alltså få effekt av vaccinet.

Immunförsvaret kan dels reagera ospecifikt, på ämnen som inte hör hemma i kroppen, till exempel aluminium. Den ospecifika immunreaktionen ger sedan mycket stimulans till den specifika immunreaktionen där T- och B-celler skapar immunologiskt minne, det vill säga vaccinationseffekt. (Ett ämne som ökar immunsystemets aktivering på det här sättet kallas för adjuvans).

Aluminiummängden i vaccinet är mycket liten, och ett barn som äter ersättning får på två dagar i sig lika mycket aluminium via ersättningen som en dos vaccin ger. Upptaget via tarmen är dock annorlunda än vid injektion i muskel. För att minska mängden aluminium som ges till barnet används idag kombinationsvacciner med difteri, stelkramp, kikhosta, hepatit B, Haemophilus influenzae typ B och polio i samma spruta. En aluminiumdos räcker för att ge 6 vacciner om man ger dem som ett kombinationsvaccin. Smart.

Aluminium kan i mycket sällsynta fall ge lokala överkänslighetsreaktioner vid stickstället. Då ser man kliande röda knutor där. Hos de som drabbas kan överkänslighetsreaktionen återkomma då man använder aluminium på huden, till exempel i form av deodoranter senare i livet.

Aluminium ingår i vaccin mot stelkramp, difteri, pneumokocker och Haemophilus influenzae typ B samt i vaccin mot TBE.

Formaldehyd

Formaldehyd används vid tillverkningen av avdödade vacciner, det är formaldehyden som dödar virus (i polio- och TBE-vaccin) eller försvagar giftet så att det inte kan ge sjukdom (i difteri- eller stelkrampsvaccin). Formaldehyd kan ge kontaktallergier, men det finns inga belägg för att någon skulle ha fått formaldehydallergi av attt ha blivit vaccinerad (till skillnad från aluminiumallergi där det har hänt, men är sällsynt).

Även formaldehyden finns i mycket små doser i vaccinerna. Formaldehyd frisätts också från möbler och tobaksrök och en bebis inandas lika mycket formaldehyd som finns i en dos vaccin av att bara vistas inomhus mellan 4 och 40 timmar.

Albumin och gelatin

Humant albumin är ett protein som utvinns från blodgivarblod. Gelatin utvinns ur grisars bindväv. Albumin och gelatin används som stabilisatorer i vissa vacciner.

Rester av odlingsmedium

När man odlar celler eller virus eller bakterier behöver de odlingsmedium. Det är en soppa med näring och salter som är specialkomponerad för just den sorts organism som ska odlas. Dessutom brukar man tillsätta antibiotika i odlingsmediet för att inte bakterier ska växa till när man odlar virus.

I kombinationsvaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Haemophilus influenzae typ B finns rester av odlingsmedium eftersom man inte helt kan rena bort det. I vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund, som är ett levande vaccin (till skillnad från det förra vaccinet jag nämnde) finns det odlingsmedium för att vaccinvirusen ska må bra och överleva.

Inget kvicksilver i vaccinerna i barnvaccinationsprogrammet

Från 1950-talet användes ett kvicksilverinnehållande konserveringsmedel (tiomersal) i flera vacciner. Det finns en vetenskaplig samsyn kring att doserna i vacciner har varit så låga att de med allra största sannolikhet inte varit skadliga för barns utveckling. På grund av risken för överkänslighetsreaktioner (allergiska reaktioner) har man tagit bort kvicksilverinnehållande konserveringsmedel i fler och fler vacciner. Svenska barnvaccinationsprogrammet har varit kvicksilverfritt sedan 1992-1993.

Även vaccinerna mot TBE (Encepur och FSME-immun) och vattkoppor är kvicksilverfria.

Alla inlägg om vaccinationer hittar du här. 

MPR-vaccin eller trippelvaccin – om vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund

Vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund, även kallat MPR-vaccin eller trippelvaccin,  har funnits sedan 1970-talet. Det ingår i det svenska allmänna vaccinationsprogrammet sedan 1980 och de som är födda från och med 1981 och följt programmet bör ha fått två doser vaccin.

Läs mer om sjukdomarna mässling och röda hund här. 

MPR-vaccin är ett levande vaccin

MPR-vaccinet är ett så kallat levande vaccin,  som innehåller försvagade vaccinvirus av tre sorter (mässlingsvaccinvirus, påssjukevaccinvirus och röda hund-vaccinvirus). Vaccinvirus kan till skillnad från vilda sjukdomsvirus inte orsaka farlig sjukdom, åtminstone inte hos den som har ett normalt fungerande immunförsvar. Det kan inte heller spridas vidare mellan människor.

Biverkningar av MPR-vaccin

Vaccinvirus kan däremot ge en liten minimässling, minipåssjuka eller mini-röda hund hos den som blir vaccinerad, en till tre veckor efter vaccinationen. Då kan den vaccinerade få lite feber, utslag, ledvärk eller svullna lymfkörtlar.

Det har förekommit att barn har fått hjärnhinneinflammation efter MPR-vaccination, men det har inte kunnat säkerställas att det berott på vaccinviruset. Hjärnhinneinflammation har setts hos mindre än ett barn av en miljon vaccinerade. Av dem som får mässlingssjukdomen är det en på tusen som får hjärnhinneinflammation, som säkert beror på mässlingen.

Barn som har ett kraftigt nedsatt immunförsvar, till exempel de som är födda med svåra medfödda immunbrister (scid) eller har pågående cellgiftsbehandling mot exempelvis cancer, kan få kraftigare sjukdomssymtom av vaccinvirusen, eftersom de har ett så svagt immunförsvar. De får alltså inte vaccineras med MPR-vaccin.

Effekt av MPR-vaccin

Under de första veckorna efter en vaccination arbetar den vaccinerades immunförsvar med att skapa skydd mot alla tre vaccinvirus. Ungefär 90% av alla vaccinerade beräknas få skydd av första dosen vaccin, så för att få skydd till alla behöver man ge ytterligare en dos. Det verkar också som att långtidseffekten av vaccinet blir bättre med två doser vaccin, och därför rekommenderas det till alla.

Läs mer om hur vaccin påverkar immunförsvaret  här. 

MPR-vaccinet är mycket effektivt om det ges till en hel befolkning. Sverige, som har haft mer än 95% av alla barn vaccinerade sedan 1980-talet, har inte haft några stora mässlingsutbrott sedan vaccinationen infördes.

Det beror på något som kallas flockimmunitet. Flockimmunitet innebär att när tillräckligt många är vaccinerade, så blir det svårt för ett virus att hitta en mottaglig människa att sprida sjukdomen till, och en epidemi dör snart ut. När det kommer in mässlingssmitta i Sverige sprids den som regel inte till fler än 20-30 personer innan smittan dör ut.

I länder som haft vaccinationstäckning under 90% under längre tid är situationen helt annorlunda. Där sprids mässlingen till tusentals personer varje gång den kommer in i befolkningen.

Läs mer om flockimmunitet här

När vaccineras man mot mässling påssjuka och röda hund?

I det allmänna vaccinationsprogrammet ligger den första vaccindosen med MPR-vaccin vid 18 månaders ålder. Det innebär att alla barn under 18 månaders ålder är oskyddade mot mässling.

Så länge det inte pågår något mässlingsutbrott så gör inte det någonting, flockimmuniteten skyddar bebisarna. Vid ett mässlingsutbrott, eller vid resa till ett land där mässling sprids, behöver dock även mindre barn skydd.

MPR-vaccinet är godkänt att ges från 9 månaders ålder. Om ditt barn kommer att utsättas för risk för mässlingssmitta, be BVC eller en vaccinationsbyrå om en tidigare spruta.

En läkare kan ordinera MPR-vaccin utanför godkänd indikation, det vill säga från lägre åldrar än 9 månader. Vid påtaglig smittrisk bör barn från 6 månader få MPR-vaccin. Under 6 månaders ålder har vaccinet väldigt dålig effekt och ges därför ytterst sällan.

Andra vaccindosen ligger vid 6-8 års ålder och ges via skolhälsovården.

Vilka riskerar att inte ha skydd mot mässling?

Alla barn under 18 månader som inte fått vaccin.

Alla som genomgått cellgiftsbehandling och inte blivit återvaccinerade efteråt (cellgiftsbehandlingar kan radera ut tidigare vaccinskydd).

Den som är född före 1981 och inte själv hade mässling som barn. Det gäller främst 70-talister eftersom i princip alla i tidigare generationer hade mässling som barn. Störst risk att bara ha fått en dos vaccin, och alltså ha risk för för svagt mässlingsskydd, är personer födda 1970-1974.

Personer med svåra immunbrister som inte kunnat få MPR-vaccin.

Personer vars föräldrar tackat nej till vaccinerna i allmänna vaccinationsprogrammet.

Vad ska jag göra om jag inte har säkert skydd mot mässling?

Om du som vuxen inte är säker på att du har skydd mot mässling så är det smartaste att vaccinera dig med MPR-vaccin. Om du vet att du fått en dos tar du en dos till när som helst. Om du vet att du fått noll doser så behöver du två doser, med minst fyra veckors mellanrum.

Om du arbetar inom sjukvården bör vaccinationen vara kostnadsfri via företagshälsovården. Gör du inte det kan du behöva gå till en vaccinationsbyrå och betala själv för vaccinationen.

Alla våra inlägg om vaccinationer hittar du här. 

Röda prickar och utslag hos barn – en bildguide

När ens barn får utslag eller röda prickar undrar man förstås varför. Som barnläkare kan jag ibland känna igen ett utslag på några sekunder, ibland kliar jag mig i huvudet, frågar kolleger och hudläkare innan man kan tala om vad utslaget beror på. Här får du veta hur du kan känna igen olika utslag, vad virusprickar är och vad du ska göra.

Är barnet sjukt eller bara prickigt? 

Det första man måste tänka på när barnet blivit prickigt det är hur barnet mår. Flera infektionssjukdomar har utslag som symtom, och vid de flesta infektionssjukdomar har barnet också feber. Om barnet är piggt och mår bra behöver man inte söka akutsjukvård, hur prickigt barnet än är.

Läs mer om hur du bedömer och tar hand om ett barn med feber här. 

Hur ser utslagen ut och hur känns de?

Många utslag kan man känna igen till färg och form. Är de blåsor, torra utslag eller vätskande utslag med gulaktiga skorpor? Ser de ut som myggbett, som små röda prickar eller som att barnet bränt sig på brännässlor?

Stryk över utslagen med fingertopparna Känns de upphöjda? Sträva knottror? Hårda knölar i underhuden? Är huden väldigt torr? Känns de inte alls?

Vattkoppor och bältros

Vattkoppor ger utslag som består av blåsor med klart innehåll, ofta på rodnad botten. De sitter en och en på kroppen och kan vara bara några få eller väldigt många. Vattkoppor kliar väldigt. Som regel har man feber dagen innan eller första dagarna med vattkoppor.

Mer om vad du ska göra om barnet har vattkoppor kan du läsa här.

Vattkoppor är små blåsor som sitter över hela kroppen. De kliar!

Om barnet har haft vattkoppor lägger sig vattkoppsviruset vilande i nervcellerna. Immunförsvaret håller det ofta i schack under hela barndomen. Det händer dock att viruset aktiveras igen. Då ger det blåsor av samma typ som vattkoppor, men som sitter längs ett band av huden, på ena sidan av kroppen. Det beror på att det är virus från en nervknuta som aktiverats, och att den knutans nerver går till just den delen av huden.

Om barnet får bältros i ansiktet, gå vårdcentralen eller till en ögonläkare. Det kan behövas antivirusmedicin om utslagen sitter i närheten av ögat.

Höstblåsor

Höstblåsor är en typ av virusorsakade blåsor som sitter på händer, fötter och i munnen. Ibland kan de göra väldigt ont i munnen och göra det svårt att äta. De innehåller ofta inte lika mycket vätska som vattkoppsblåsorna. Vissa typer av höstblåsor kan leda till att naglarna ramlar av i efterförloppet. Det finns ingen behandling mot höstblåsor, och de kommer ofta i epidemier på hösten.

Mer om höstblåsor kan du läsa här. 

Svinkoppor eller impetigo

Svinkoppor, eller impetigo, är en bakterieinfektion i huden. De sitter ofta runt munnen eller under näsan, men kan finnas var som helst på kroppen. Huden runt svinkopporna är rodnad, och de vätskar. Vätskan stelnar till en honungsgul skorpa och de kan göra ganska ont.

Mer om svinkoppor och hur de behandlas kan du läsa här. 

Svinkoppor ger skorpiga oregelbundna sår, ofta mellan näsa och mun, men kan sitta på hela kroppen.

 

Nässelutslag eller urtikaria

Ibland får barn utslag som om de hade blivit brända av brännässlor utan att ha varit i närheten av någon sådan. De är vita och upphöjda i mitten, med oregelbunden form och röda runtomkring. Utslagen flyttar sig runt över kroppen och kliar hemskt.

Nässelutslag kommer oftast utan att man vet varför. Näst vanligast är att de har samband med en infektion. Nässelutslag kan också vara en reaktion på värme eller kyla.
Ibland beror nässelutslagen på en akut allergisk reaktion. Ibland sitter den bara i huden, när t ex ett mjölkallergiskt barn fått smaka mjölkinnehållande gröt och får utslag runt munnen. Om barnet mår helt bra kan man ta ett foto, avvakta och söka läkare i lugnt skede för att undersöka om där finns någon allergi.

Om barnet däremot verkar oroligt, kräks, eller får svårt att andas, sök akutsjukvård, om det behövs med ambulans. Nässelutslag kan vara en del i en svår akut allergisk reaktion, som behöver behandlas på sjukhus.

Eksem

Ett annat typ av utslag som kan ha med allergi att göra, men oftast inte har det är eksem. Eksem är ett småknottrigt rött utslag som som regel drabbar barn som har torr hud. Det är vanligare hos barn som även är allergiska mot någonting eller har astma.

Mer om eksem kan du läsa här. 

eksem barn smörja böjveckseksem
Större barn får ofta eksem i böjvecken. Låt dem smörja själva!
Scharlakansfeber

Scharlakansfeberutslag är rött, spritt över hela kroppen och känns som sandpapper. Det kommer alltid i samband med feber. Sharlakansfeber beror på en streptokockinfektion. Om den sitter i halsen har man samtidigt halsfluss. Scharlakansfeber ska behandlas med penicillin, så sök vårdcentralen om du misstänker scharlakansfeber.

Mer om streptokocker, scharlakansfeber och halsfluss kan du läsa här. 

Borrelia

Borreliainfektion hos barn kommer från smitta med borreliabakterier från ett fästingbett. Det är inte upphöjt och är ringformat. Man kan ibland ha flera ringformade utslag från ett enda fästingbett och man har inte alltid sett fästingen innan.

Borrelia  ska behandlas med penicillin så sök vårdcentral om du misstänker borrelia.

Mer om borrelia hos barn kan du läsa här. 

Virusprickar

Många virussjukdomar – förkylningar –  hos barn kan ge ospecifika prickar. Ofta är de små, röda prickar som kan klia lite men inte så mycket. Virusprickar läker ut med förkylningen.

Tredagarsfeber

Tredagarsfeber är en mycket vanlig virusinfektion hos bebisar och små barn. De får tre dagar med hög feber utan andra symtom och efter tre dagar ett finprickigt utslag över hela kroppen. Barnen mår i övrigt bra och tillfrisknar snabbt. Tredagarsfeber behöver inte behandlas eller kontrolleras på något särskilt sätt.

Femte sjukan

Femte sjukan är en virusinfektion med ett virus som heter Parvovirus B19. Det är oftast  ofarligt för det barn som drabbas men ger ofta feber och utslag. Utslagen är dels girlandformade utslag över bålen, dels väldigt röda kinder.

Parvovirus B19 kan i sällsynta fall bidra till en övergående påverkan på benmärgen, som tillverkar blodceller. Det leder till att barnen producerar mindre blodceller under en tid och brukar reda upp sig av sig självt. Om ditt barn verkar extra blekt, eller får små blödningar under huden ska du förstås söka sjukvård, och då får man kontrollera blodcellerna med ett vanligt blodprov.

Om en gravid kvinna inte tidigare haft femte sjukan och utsätts för smitta under graviditeten kan det vara farligt för hennes väntade foster om hon blir sjuk. Om du som gravid är orolig för att ha blivit utsatt för femte-sjukan-smitta, kontakta din barnmorska för råd.

Peteckier

Små, knappnålshuvudstora mörkröda prickar som inte försvinner när man trycker på dem kan vara små blödningar under huden – peteckier. Peteckier kan komma i ansiktet och på halsen efter  att man har kräkts eller krystat vid förstoppning.

Om ett barn får fler peteckier, på andra ställen av kroppen, eller utan att ha kräkts, behöver man kontrollera blodvärden och särskilt blodplättarna (trombocyterna). Trombocyterna har en viktig del i koagulationsystemet som motverkar blödning. Sök läkare samma dag för  ett blodprov.

Den vanligaste orsaken till låga blodplättar (trombocytopeni) är ITP, idiopatisk trombocytopen purpura, som helt enkelt  betyder att man inte vet varför barnet får detta. Barn med ITP är i övrigt friska och pigga och det  finns  behandling att få.

Om barnet får peteckier och samtidigt verkar väldigt sjukt, behöver du akut söka sjukvård, gärna med ambulans, även nattetid om det är på natten du upptäcker det. Vissa svåra typer av blodförgiftning och hjärnhinneinflammation kan  ge rikligt med blödningar under huden och måste omedelbart behandlas med intensivvård och antibiotika. De  ger oftast feber, men inte alltid. Barn med blodförgiftning eller hjärnhinneinflammation är dock alltid trötta, matta och kan ibland vara svåra att få kontakt med eller klaga på ont i huvudet eller nacken. Det är snabbt insättande sjukdomar och barnen blir försämrade för varje timme.

Mer om feber hos  barn och hur du bedömer ett barn med feber kan du läsa här. 

Mer om hjärnhinneinflammation hos barn kan du läsa här. 

Sammanfattningsvis…

Prickar hos barn beror ofta på någon form av infektion, men kan också bero på en inflammation som vid eksem eller nässelutslag. Viktigast  av allt är (som vanligt) hur barnet mår.