Sug på barnens nappar och minska allergirisken!

I förra veckan skrev jag om allergier – immunsystemets fobier. Där förklarar jag att allergier uppstår när kroppens immunsystem inte riktigt lyckas lära sig att nötter, eller pollen, eller labradorpäls, eller äggviteprotein, är ofarligt och reagerar som om det är farligt.

Varför reagerar immunsystemet med allergi?

Vad det är som gör att immunsystemet får dessa fobier, och alltså inte lyckas skilja farligt från ofarligt, forskas det mycket om. Vi vet att allergisk benägenhet går i familjer, men också att de blivit enormt mycket vanligare de senaste decennierna. Barn i länder med hög hygienisk standard är mer allergiska än barn i länder med låg sådan, och barn på lantgård är mindre allergiska än barn i staden.

Min vän professor Agnes (Wold) och hennes forskarkolleger har idag publicerat en artikel om att föräldrars nappsugande minskar barnens risk för allergi. Den publiceras idag i Pediatrics, en av världens främsta barnläkartidskrifter.

Agnes och hennes kolleger har undersökt 184 barn från födseln till tre års ålder. De flesta barnen hade minst en allergisk förälder. Barnläkare undersökte om barnen hade symtom på allergi vid ett och ett halvt och tre års ålder. När barnen var 6 månader gamla intervjuades föräldrarna om hur de brukade rengöra barnens nappar när de blivit smutsiga. När barnen var 4 månader togs salivprov där bakteriefloran undersöktes.

Napp skyddar inte mot allergi

Tre fjärdedelar av barnen använde napp vid 6 månaders ålder. Att använda napp skyddade i den här studien inte mot allergi jämfört med att inte göra det.

Föräldrars nappsugande skyddar mot allergi!

Föräldrarna till 65 barn berättade att de brukade suga på sina barns nappar för att ”rengöra” dem. Vid ett och ett halvt års ålder var risken för astma hos barnen vars föräldrar sugit på deras nappar sänkt, liksom risken för eksem. Skyddet för eksem satt i ända till tre års ålder, däremot inte skyddet för astma.

Föräldrars nappsugande ger inte mer förkylningar

Forskarna undersökte också om barn till föräldrar som sög på deras nappar fick fler infektioner som spädbarn, det skulle man ju kunna tänka sig i och med att förkylningsvirus också kan följa med en napp. Så var det inte, kanske för att förkylda föräldrar lät bli att suga på barnens nappar just då? Eller så gjorde de inte det, men barnen blev ändå inte förkylda.

Onödigt att koka napparna

Inga fördelar sågs i studien med att koka nappar.

Kanske är det salivens snällbakteriers förtjänst

I mammas mage har ett barn inte en enda bakterie. Så fort barnet föds börjar bakterier att bosätta sig på barnets hud, i dess mun, mage och tarm. Vi samverkar med våra bakterier, och det verkar vara av vikt vilka bakterier som bosätter sig hos oss, helst vill vi ha snällbakterier som samverkar fint med vårt immunsystem.

Bakterierna i saliven hos de barn vars föräldrar sög på deras nappar skilde sig från barnen vars föräldrar inte sög på napparna. Kanske är det en mekanism bakom skyddet, att föräldrarnas bakterieflora överförs till barnet tidigt.

Nappsugande extra viktigt efter kejsarsnitt!

Även vaginal förlossning skyddade mot eksem, i denna liksom i tidigare studier. Vid en vaginal förlossning utsätts barnet under många timmar för mammans slidbakterier och även för hennes tarmbakterier, vilket verkar vara gynnsamt jämfört med att mest utsättas för hudbakterier (som efter ett kejsarsnitt). Barn som föddes med kejsarsnitt och vars föräldrar inte sög på napparna hade också högst eksemförekomst i hela studien.

47 reaktioner på ”Sug på barnens nappar och minska allergirisken!

  1. När tjejerna var riktigt små, dom första månaderna som dom var hemma, steriliserade vi alltid allting. Nu var ju dom för tidigt födda och extremt infektionskänsliga i början, men med tiden börjar man tröttna på det där extra jobbet och börjar först skölja av under kranen och så småningom stoppa i munnen innan man ger tillbaka en napp som ramlat i golvet..

    1. Det var väl tur att du blev trött och stoppade nappen i munnen! Det gav säkert en skjuts åt deras immunsystem!

  2. Hur förklarar de att de barn som inte använder napp får samma skydd som de vars föräldrar sugit på nappen? Eftersom du skriver att studien visar att napp i sig inte skyddar mot allergi. Vilka andra livsstilsfaktorer har de kompenserat för, kan det vara dessa som skiljer sig åt? T ex hur noga man städar, användning av antibakteriella medel, ”bacillskräck” osv.

    1. De spekulerar kring att det kan vara så att vanan att suga på sina barns nappar korrelerar till att överhuvud taget inte ha särskilt mycket bakterieskräck vilket kan samvariera med andra levnadsvanor. Om man nu tror på att det är föräldrars nappsugande som hjälper kan man ju, om man inte är sugen på att ge napp, pussa barnet mycket eller slicka lite på sitt finger och stoppa det i barnets mun, eller slicka på skeden man ger D-droppar med varje dag. Läs gärna hela artikeln här.

      1. Det går tyvärr inte att läsa artikeln utan inloggning. Men på blogginlägget lät det väldigt mycket som ett orsak-verkan-samband (särskilt rubriken), trots att det kanske snarare handlar om en samkorrelation?

    2. Hej!
      Detta är Agnes Wold som skriver (författare till studien).

      Nej, att använda napp gav i sig inget skydd. De som använde napp och de som inte använde napp var lika allergiska.

      Om vi tittade på de barn som använde napp så hade de barn vars föräldrar sög på nappen tre gånger mindre ofta eksem vid 18 månaders ålder än barn som hade napp, men vars föräldrar inte sög på den. Detta är alltså en mycket rejäl skyddseffekt – fullt i klass med att växa upp med hund och katt (2-4 gångers minskad risk för allergi, framför allt astma). Att växa upp på bondgård med mjölkkor ger ännu större skydd – upp emot 10 gångers lägre risk för utveckling av allergi (framför allt astma).

      Du tar upp frågan om sambandet kan bero på andra faktorer, som både hänger ihop med att föräldrarna suger på barnets nappen OCH påverkarar risken att utveckla allergi – så kallade störfaktorer. Vi fann bara en faktor som på ett statisktiskt säkerställt sätt samvarierade med nappsugande: Barn som förlöstes med kejsnarsnitt hade mindre ofta föräldrar som sög på deras nappar (och hade också mer allergi).

      Vi kontrollerade för förlossningssätt i vår statistiska analys och fann att föräldrarnas nappsugning fortfarande skyddade, oavsett förlossningssätt.

      Faktorer som INTE påverkade om föräldrarna sög på nappen var: allergi hos föräldrarna, barnets kön, syskon i familjen, föräldrarnas rökning, amningstidens längd, föräldrarnas utibildning och om det fanns katt eller hund i familjen.

      Det där med städning är en intressant sak. Det råder en utbredd missuppfattning att städning skulle påverka hur mycket bakterier och virus barnet utsätts för. Men dammråttor, golv och snuskiga diskbänkar är ur mikrobiologisk synvinkel nästan sterila, om du jämför med en levande människa, eller ett levande djur. Om barnet slickar i sig allt på en kvadratdecimeter golv, så kanske det får i sig några tusen bakterier. Men en droppe saliv innehåller 100 miljoner bakterier (och en massa virus). Det är människor och djur som sprider bakterier (på gott och ont) – inte ett aldrig så stökigt hem. Att städa eller inte städa är fullständigt irrelevant ur medicinsk synpunkt – det är en smaksak och en estetisk fråga om man vill ha det undanplockat och dammfritt på golvet, eller gör något annat med sin tid – dammet sprider varken ”elaka” eller ”snälla” bakterier.

      Hälsningar
      Agnes Wold

      1. Jag kan som sagt inte se artikeln, men eftersom nappsugande i sig inte skyddar så måste ju de icke-nappsugande barnen ha ett bättre resultat än de barn som suger på napp men vars föräldrar inte gör det. Men dessa (icke-nappsugande) barn får ju inte heller förälderns bakterier på någon napp? Hur förklarar ni det?
        Att man inte hittar några störfaktorer behöver ju inte betyda att de inte finns, utan kan bero att man inte frågat om rätt saker.

  3. ”Att städa eller inte städa är fullständigt irrelevant ur medicinsk synpunkt ”

    Aahh, så befriande 🙂 Med barn är det inte lätt att hinna städa mer än några mindre ytor om dagen, vilket resulterar i att det alltid är stökigt och lite smutsigt någonstans i huset.. För när man gått igenom alla rum är det kaos igen där man började 🙂

    1. Just så är det. Och om du tänker på hur mänskligheten klarat sig under sina första 2 miljoner år, så inser du säkert att vi klarat av betydligt farligare saker än lite högar med smutstvätt, brödsmulor och söndertrampade vaxkritor!

  4. Jag har tidigare hört att man riskerar att överföra kariesbakterier om man suger på barnets napp. Vad anser ni om det?

    1. En synnerligen intressant fråga. Vi stötte också på detta påstående, som lär förmedlas i en del föräldragrupper. Givetvis borrade vi oss ned i den vetenskapliga litteraturen för att se om det fanns belägg för detta. Det korta svaret är: Nej.

      Det lite längre svaret är: Förut ansåg man att karies orsakades av bakterien Streptococcus mutans, men idag anser man snarare att det är ett helt ekosystem av bakterier som ger karies. Många olika arter bildar tillsammans en biofilm som fäster på tandytan. Då man äter socker omvandlas detta till syra av vissa medlemmar i denna biofilmen och syran fräter på tandemaljen så det går hål i tanden. Man anser numera att det finns skyddande munbakterier och att det således handlar om en komplex balans mellan skadliga och skyddande bakterier som påverkar risken för karies (Burne 2012). Dock får man aldrig glömma att det inte kan bli någon karies utan att bakterierna får kolhydrater att smaska på, det är den viktigaste faktorn!

      När barn och föräldrar delar napp, överförs en komplex munflora med hundratals bakteriearter från förälder till barn. Eftersom inte barnet ännu har tänder, kan inte någon kariesframkallande biofilm byggas upp; mutansbakterien kan exempelvis inte etablera sig hos ett tandlöst barn, utan brukar komma vid 1-2 års ålder. Kanske får det tandlösa barnet som exponeras för en rik munflora i stället chans att bygga upp en ”kariesskyddande” munflora. Man har nämligen visat att riklig ”salivkontakt” mellan förälder och barn motverkar kariesutveckling (Aaltonen, 1994). Nappanvändning i sig är inte förknippat med ökad risk för karies (Pressini, 2003).

      Tyvärr delas det ut en massa råd och förmaningar som inte bygger på vetenskap, även inom svensk hälso- och sjukvård. Det är väldigt viktigt att man slutar med det. Fråga gärna vad de bygger sina påståenden på när de delar ut sina förmaningar!

      Vetenskapliga källor:
      Burne RA et al. Progress dissecting the oral microbiome in caries and health. Adv Dent Res. 2012;24:77-80.
      Peressini S. Pacifier use and early childhood caries: an evidence-based study of the literature. J Can Dent Assoc. 2003;69:16-9.
      Aaltonen AS, Tenovuo J. Association between mother-infant salivary contacts and caries resistance in children: a cohort study. Pediatr Dent. 1994;16:110-6.

      1. Vill börja med att säga att jag trots mitt yrke (tandläkare) måste erkänna astma och allergier som snäppet värre sjukdomar att drabbas av än karies 🙂
        Måste ändå inflika att även om karies beror på fler än en bakterie (som samtliga måste komma någonstans ifrån!), är Streptokock-familjen med Mutans i spetsen (tätt följd av Sobrinus) den största boven i dramat. Och det finns en uppsjö av studier på att barn smittas av dessa via (främst) modern, vilket sker under frambrytandet av tänderna – ”window of opportunity” – när tandytan kan koloniseras. Efter detta, när samtliga primära tänder är frambrutna vid ungefär 2.5års ålder, är mikrofloran i munnen tämligen stabil.
        Så det är väl rimligt att tänka att förutsatt att modern har god munhygien/är kariesfri och därmed inte innehåller några Caries och Bactus är det riskfritt (iallafall ur kariessynpunkt) att dela saliv med sitt barn. Är modern kariesaktiv bör man nog ändå (igen, ur en kariesförebyggande synvinkel!) undvika att dela oral mikroflora med sina små barn så snart det finns tandyta för bakterierna att fästa på. Tandlösa barn kan såklart inte smittas, men jag har svårt att tro att föräldrar slutar suga av nappen så snart barnet fått tänder.

        Och, det är ju oundvikligt att dela saliv med sina barn då många gillar att pussa dom, man provsmakar deras mat, kontrollerar deras vatten etc. Det förstår ju vem som helst (utom möjligen de mest inbitna kariologerna…) 🙂
        Då jag av snålhet inte har tillgång till fulla studier på tex PubMed kan jag dessvärre inte länka till några. Ett exempel på vettig studie som är
        Caries Res. 1992;26(4):275-80.
        Effects of chlorhexidine-fluoride gel treatments in mothers on the establishment of mutans streptococci in primary teeth and the development of dental caries in children.
        Tenovuo J, Häkkinen P, Paunio P, Emilson CG.

        Vill poängtera att jag tycker att risken att smitta sitt barn med karies, genom att överföra farliga kariesbakterier till sitt barn genom att ta dennes napp i sin egen mun, i sammanhanget inte kan ses som skäl nog att inte göra det om det kan minska risken för värre sjukdomar. Men lite får man ”nörda in” på sitt ämne när tillfälle bjuds, tycker jag 😉

      2. Ja, vi skulle hemskt gärna velat kolla tandhälsan hos barnen när de var 8-10 år och se om det var någon skillnad mellan dem vars föräldrar sög på nappen och de andra. Vi har diskuterat det fram och tillbaka i flera år. Tyvärr visade det sig att röntgenbilderna inte finns kvar längre. Om någon forskningsintresserad tandläkare anmäler sig, så går det kanske att kolla upp det hela. Det vore väldigt intressant att få svar på denna fråga!

        /Agnes Wold

    2. Och jag har hört att man kan smitta sitt barn med magsårsbakterier och att det i sin tur kunde öka risken för PSD… Jag är inte av det bacillrädda slaget annars, men har varit noga just med att mina bebisar inte har fått min saliv i sig… Det är inte lätt att försöka göra allt rätt…

      1. Nej, det är inte lätt att göra rätt – vem kunde ha anat att föräldrars nappsugning var så effektivt mot allergi.

        Jag tycker inte du skall oroa dig för Helicobacter. Det är mycket ovanligt att unga svenskar födda i Sverige har Helicobacter pylori i magen. Man brukar säga att 70% av 70-åringarna har Helicobacter, men bara 10% av 10-åringarna. Helicobacter är däremot väldigt vanligt bland utrikes födda. De flesta får ju inga besvär av sin Helicobacter – av alla människor på jorden har en stor majoritet den bakterien i magen, utan att fundera närmare på den.
        Vad är PSD? Trodde att det betydde post-traumatisk stress, men det måste vara något annat du tänker på.

        Jag tycker det är ganska fascinerande att så många unga människor är rädda för bakterier, samtidigt som vi har färre infektionssjukdomar än någonsin tidigare i historien. Det är mycket större risk att få allergi än att få en infektion som innebär något allvarligt hot mot hälsan.

        Lev väl!

        Hälsningar
        Agnes

  5. Hej Elin!
    Om du skickar din mailadress till mig (till agnes.wold@microbio.gu.se), så skall jag försöka skicka dig en pdf på artikeln så du kan läsa själv.

    Du frågar om barn kan få i sig föräldrars salivbakterier på annat sätt än via napp. Det kan de säkert! Slafsiga pussar, till exempel. När mina barn var små var det vanligt att föräldern smakade på barnmaten innan den åkte in i barnets mun (så att den inte skulle vara för varm!). Men det var på den tiden som det var så viktigt att barnet fick fast föda tidigt. Idag är varje smakportion bannlyst av WHO innan fyra månaders ålder, och då¨blir det ju inte så mycket skedar med föräldraspott på under det första halvåret.

    Vi tror att mycket tidig immunstimulering är avgörande för att skydda mot allergiutveckling. Vi vet till exempel att en tarmflora med många olika bakterier vid en veckas ålder är förknippad med mindre allergi vid 18 månaders ålder, medan det inte spelar någon större roll hur tarmfloran ser ut vid ett halvår.

    Nappsugande och icke nappsugande barn utvecklade ungefär lika ofta allergi. Det innebär, precis som du säger, att man kan uppnå samma effekt även utan napp. Men hur den salivöverföringen går till kan vi inte uttala oss om – vi kan inte mäta om föräldrarna pussar sina barn så saliven stänker och vi har inte frågat om föräldrarna slickar på barnets sked. Att vi, trots detta, ser en så tydlig och stark effekt av föräldrarnas nappsugande kan bero på att föräldrar som har denna vana även ger blöta pussar och slickar på barnets skedar, medan föräldrar som inte suger på barnens napp inte heller delar med sig av sina munbakterier på annat sätt.

    En störfaktor (”confounder”) är en faktor som påverkar risken att utveckla allergi, och som även är förknippad med den faktor man studerar. Kända allergiskyddande faktorer är: 1) fattigdom med trångboddhet och dålig sanitet, 2) många äldre syskon 3) tidig djurkontakt (helst uppväxt på bondgård). Dessa faktorer var inte störfaktorer i vår studie, eftersom de inte var förknippade med föräldrars nappsugande. Vaginal förlossning tycks i flera studier ge visst skydd mot allergiutveckling, så även i vår studie. Vi kunde se att vaginal förlossning och föräldrars nappsugande båda, oberoende av varandra, bidrog till att minska risken för allergiutveckling.

    Längre än så kan man inte komma i vår studie. För att vår salivblandnings-faktor skall föras upp på listan över allergiskyddande faktorer, måste den bekräftas av fler forskare. Själva ägnar vi oss åt att försöka förstå detaljerna i hur den nyföddas immunsystem utvecklas, varför det spårar ur och utvecklar fobi mot ofarliga saker (som Cecicia så pedagogiskt skrev), och hur detta kan förhindras.

    1. Tack, jag ska maila så jag kan få den fulla artikeln. Men jag tycker att du i detta svar inte besvarar min fråga riktigt. Ni måste ju ha funderat på varför de icke-nappanvändande barnen hamnar i låg riskgrupp? OM det var ett tydligt orsak-verkan-samband (saliv på napp minskar risken drastiskt för eksem) så skulle ju INTE de icke-nappanvändande barnen vara skyddade alls. Vad är din förklaring till att det inte förhåller sig så?

      1. Jag tror du har missuppfattat något. Vi har aldrig skrivit eller sagt att de barn som inte använder napp har låg risk för allergi. I vår grupp om 184 barn, använde 74% napp under sina första 6 månader – den period vi studerade. Risken att utveckla allergi skiljde sig inte åt statistiskt mellan barn som använde, respektive inte använde napp.

        Vi koncentrerar oss sedan på att undersöka de barn som använder napp (136 stycken). Vi jämför risken att utveckla allergi hos dessa barn, beroende på hur föräldrarna angav att de rengjorde nappen.

        Barn vars föräldrar sög på barnets napp hade en tredjedel så ofta eksem vid 18 månaders ålder, som barn som hade napp, men vars föräldrar inte sög på den.

  6. Men det här kanske betyder att det inte är så dumt att använda varandras tandborstar? Det fick jag höra var dåligt eftersom barnet kunde få karies. Fast nu har jag en treåring med alla tänder på plats…

      1. FARLIGT är det ju inte men om man har en mer kariogen bakterieflora så överför man den till sina barns gaddar. Kan vara lönt att alla familjemedlemmar har varsin borste.

  7. Jag är en sån som både helammat och slickat på mitt barns sked. Inga nappar alls. Delammar nu. Med tanke på att nya studier visar på att bröstmjölk har en skyddande effekt mot karies borde inte amning trots allt ha en effekt mot allergi? Även om tidigare studier hävdat motsatsen. Ett barn stoppar ju moderns bröstvårta i munnen ett otal gånger och måste få i sig mängder av små partiklar och bakterier från huden. Eller är det bara saliv som är intressant? Läste att det finns liknande enzymer i bröstmjölk som det finns i saliv. Några studier säger också att amningen kan förskjuta allergier, vilket är i och för sig är gott nog. Men det skulle vara intressant om det finns någon pågående ny studie som jobbar med detta med amning och allergi.

    1. Hej!

      Barn som ammar får naturligtvis i sig hudbakterier, men det får de ändå. Så amning ger inget särskilt bakterietillskott.

      Det finns tusentals studier av sambandet mellan amning och allergi och de kan sammanfattas som följer: amning har en mycket liten effekt på allergiutveckling. Om något, tycks det som om långvarit exklusiv amning ökar risken för allergi en smula. Detta beror förmodligen på att bröstmjölken förhindrar att bakterier (och virus) tas upp över slemhinnorna och kommer i kontakt med immunsystemet. Men effekten är mycket liten och inget skäl till att låta bli att amma om man trivs med det.

      Saliv innehåller väldigt mycket bakterier (1 000 000 000/milliliter, eller 1 miljard per kryddmått) och framför allt en väldigt variation på bakterierna. Hudbakterierna är färre till antalet och mindre varierande.

      Hälsningar
      Agnes

  8. Intressant, det är roligt att läsa om studier just på spädbarn.

    Har ni funderat på att undersöka bakteriesammansättningen i föräldrarnas saliv för att se hur olika bakterier påverkar barnets allergikänslighet? Om salivöverföring eller probiotika i någon form påverkar utvecklingen av spädbarnets orala bakterieflora mer än tillfälligt, borde man ju kunna både hjälpa och stjälpa beroende på vad man har att överföra till barnet.

    1. Probiotika har man prövat i ett 10-tal studier. Effekten är mycket liten. Enligt min uppfattning beror det på att man endast ger en enda typ av bakterie (även om man ger väldigt mycket av just den bakterien).

      Man har visat att immunsystemet bara aktiveras första gången det träffar på en ny bakterie, eller ett nytt virus. Sedan får man ett immunsvar som håller just denna bakterien i schack. Därför tror jag att det är mer effektivt att tillhandahålla en väldig massa olika bakterier (och kanske även virus). Det är en väldigt bred stimulering av immunsystemet man eftersträvar.

      1. Min sons läkare (Barnläkare och Neonatolog) ville att min son inte ska utsättas för virus under det första året, helst två år, pga extra känslighet. Många föräldrar verkar tro att det är bra att spädbarn blir sjuka så ofta som möjligt. Visst ska barnet utsättas för virus, men inte i den omfattningen de gör nu då de tex börjar på dagis så tidigt och är sjuka hela tiden. Bakterier är förstås bra, men lång amning rekommenderas just för att barnet ska få tid att utveckla sitt immunförsvar och få hjälp av mamman att bygga upp en stark grund. Svårt att se hur det ska öka risken för allergi med långvarig exklusiv amning. Hur lång helamning menar du? Finns det en länk man kan läsa mer? Idag rekommenderas 6 månader och förstår inte varför man ska stressa fram introduktion av fler bakterier vid tex 4 månader. Borde inte den normala bakteriefloran runt om barnet räcka. Men att kombinera amningen med att smaka på skeden innan man ger den till barnet runt 6 månader borde vara en bra kombination. Ur en ursprunglig synvinkel innan nappen fanns och mycket tidigare än så, tänker jag att föräldrarna ofta tuggade maten åt sina små och därmed gav dem sitt saliv på ett naturligare sätt.

        1. Agnes har skrivit ett jättelångt svar till dig som jag tycker är så intressant för alla läsare att jag publicerar det som ett eget inlägg imorgon. ”Om det nyfödda barnets immunförsvar” heter det.

  9. En fråga till @AgnesWold: det vore intressant med en redovisning om ”nb of events” för de subgrupper som det dras slutsatser om (i massmedia och i bloggposten/kommentaren ovan slutsatser dessutom mer långtgående slutsatser än i er artikel i Pediatrics).

    Till exempel : hur många barn utvecklade eksem resp var eksemfria i grupperna som redovisas i figur 3 i artikeln?

    1. Hej!

      Figur 3 i vår artikel ”Pacifier cleaning practices and risk of allergy development” visar hur många procent som hade eksem vid 18 månaders ålder, beroende på förlossningssätt och om föräldrarna sög på nappen eller inte. Dessa två faktorer hängde nämligen samman – det var vanligare att föräldrar till vaginalt födda barn sög på deras nappar, än föräldrar till kejsarsnittade barn. Eftersom både vaginal förlossning och föräldrars nappsugning var förknippade med lägre allergirisk (och även med överföring av en massa bakterier!), så undersökte vi risken för eksem i tre olika grupper:

      1) Barn som fötts vaginalt och vars föräldrar sög deras napp (59 stycken). I den gruppen hade 20% eksem 18 månaders ålder (12 barn hade eksem, 47 hade inte eksem).

      2) Barn som ANTINGEN fötts vaginalt ELLER hade föräldrar som sög på deras napp (48 stycken). I denna grupp hade 31% utvecklat eksem vid 18 månaders ålder (15 hade eksem, 33 hade inte eksem).

      3) Barn som fötts med kejsarsnitt och vars föräldrar INTE sög på deras napp (13 stycken). Av dessa hade 54% utvecklat eksem vid 18 månaders ålder (7 med eksem, 6 utan eksem).

      1. Jag tycker studien är intressant ur ett konceptuellt och hypotesgenerande perspektiv men jag tycker också att det dras för slutsatser fr subgruppsanalyserna om kausalsamband. Dessa höga siffror på eksemförekomst i ovanstående grupper gör mig klart misstänksam till studiens externa validitet men det reser också frågor kring hur exponeringar och utfall definierats och hur data samlats in.

        Basrisken för atopiskt eksem hos svenska småbarn ligger ju snarare kring 25% (se tex http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12456543), dvs i nivå med grupp 1 som hade ”skyddseffekt” av saliverad napp+vaginal förlossning.

        Därmed sagt – om risken för eksem i grupp 3 ovan verkl är så hög (som 7 av 13) talar det för att 1) exponeringen av kejsarsnitt och icke-saliverad napp har en otroligt stark effekt på eksemrisken eller 2) andra faktorer spelar stor roll för denna höga förekomst i den gruppen.

        1. Om man läser artikeln framgår det tydligt att barnen är utvalda för att ha en hög risk för atopi, det vill säga de ska helst ha en allergisk förälder, vilket 80% av barnen har. Det är förklaringen till den höga eksemprevalensen i gruppen som helhet.

      2. @Cecilia – det är förstås viktigt att utgå från jämförelser med rätt äpplen. Att en förälder var atopiker förhöjer förstås basrisken för atopi (alla atopiska sjd) men är risken för eksem (en av de atopiska sjd-entiteter) är väl knappast >50%? Eller?

        Oavsett – om man anta att basrisken för eksem är den siffra som grupp3 har (7/13 el 54%) så innebär det ändå att exponeringarna har stark koppling till eksemrisken, dvs i ett sådant resonemang skulle vaginal förlossn och saliv mer än halvera eksemrisken.

        Givet det man vet som små studier (nu senast uppmärksammat i BMJ http://www.bmj.com/content/346/bmj.f2304) tycker jag att 1. studien är klart intressant och generar nya frågor, men 2. det är knappast en grund för allmänna råd utan ”mer forskning behövs” usw.

        1. Det vore väl jättebra om fler grupper ville se om de kan replikera studieresultaten. Själv har jag annan forskning på gång och kommer inte att prioritera det. Du kanske vill?
          Allmänna råd tycker jag ska minimeras till det vi är extremt säkra på (däribland inte detta), och med allmänna råd menar jag då vad Socialstyrelsen/Barnahälsovården rekommenderar i sina skrifter och via Rikshandboken etc att alla barnsjuksköterskor ska ta upp med alla föräldrar. Att däremot som läkare säga att utifrån den forskning som publicerats verkar den här vanan som många föräldrar har vara (oväntat) bra för barnets hälsa, det har jag inga problem med. Inte heller att andra kolleger, som du, inte väljer att berätta om studieresultaten för föräldrar innan fler grupper eventuellt replikerat resultaten. Eller hur du formulerar dig om du berättar om dem.

    2. Svar till Stefan Johansson
      Råd skall man inte dela ut, med mindre än att man har stark vetenskaplig bevisning för att rådet är 1) effektivt 2) ofarligt 3) inte orsakar en massa biverkningar, till exempel dåligt samvete hos föräldrar (om ett råd är jobbigt att följa, exempelvis).

      Det har brutits mycket mot dessa priniciper genom åren, inte minst inom svensk mödra- och barnhälsovård. Jag är forskare och delar bara ut råd högst privat, till personer som specifikt ber om sådana. Svenska barnföräldrar är översköljda av ”allmänna råd”; de flesta uppfyller inte några grundläggande krav på vetenskaplig bevisning. Och de orsakar massivt med dåligt samvete. Allra värst är påståendet, som fortfarande finns utlagt på vissa myndigheters hemsidor, att amning skulle skydda mot allergi. Det har vi vetat i minst 20 år att det inte gör. Det vet alla forskare och alla barnläkare. Det är verkligen dags att sanera bland råden. Jag brukar säga att råd är som rymdskrot. Någon har skickat iväg dem någon gång för länge sedan, men ingen tar ansvar för att plocka ned dem när man fått klart för sig att de var felaktiga. Jag anser att det är vår plikt som forskare och läkare att bidra till att sanera Sverige från diverse ounderbyggda råd. Hoppas du vill delta i den renhållningskampanjen!

      1. Svar till Stefan:

        Om du läser artikeln, finner du att det står hur många som är allergiska i Tabell 3. Vid 18 månaders ålder har 25% eksem. Vid 3 års ålder har 23% eksem. I gruppen som helhet, inklusive dem som inte använder napp.

      2. Håller helt med om råd och rymdskrot. Jobbar i branschen 🙂

        Mina frågor om artikeln handlar inte slutsatser massmedia dragit och hur diskussionerna kommer gå på BVC i veckan som kommer. Jag undrar om metodologiska fallgropar. Som epidemiolog grunnar man alltid på basrisker, relativa riskökningar, confounding usw (även om jag f n är inne i en klinisk arbetsperiod, som neonatolog).

        Missade att totalantalen stod i figurtexten. Jag undrar ändå kring figur 3 – jag antar att ert budskap med den figuren handlar om ett möjligt dos-respons-samband. Att ni får en signifikant trend med de proportioner ni har i de tre grupperna är inte konstigt. Frågan är om det är rimligt att era exponeringar (snitt och ingen föräldrasaliv) förklarar att >50% har eksemdiagnos i grupp3. Även om den interna validiteten är bra undrar jag kring den externa dito, dvs generaliserbarheten. Är det troligt att barn utifrån förlossningssätt och nappexponering har en eksemförekomst som varierar mellan 20 och 54%? Eller är det andra faktorer som också spelar in?

        Vore intressant att se en fortsättning: om sambandet är så starkt som er studie visat och givet ett kausalsamband så bör effekten av föräldrasaliv vara stark. Ni skulle kunna randomisera föräldrar till att ”bjuda” sina barn på en standardiserad mängd saliv (eller inte). Borde finnas gott om familjer som skulle ställa upp i ett sånt projekt!

      3. Den här kommentaren om råd gillar jag verkligen! Detta har jag misstänkt länge… Särskilt när man precis fått en ny bebis så är det otroligt många råd man får som jag misstänker mest bidrar till oro eller dåligt samvete. Ett exempel: ”det är viktigt att låta bebisen tömma bröstet när du ammar, för annars får han eller hon inte i sig den fetaste mjölken”. Även med tre barn som alla har ammats blir jag förvirrad (men inte längre orolig) av detta. Jag bor i Norge, så det vore intressant att veta om man även i Sverige kommer med detta råd…

      4. Till Stefan Johansson, från Agnes Wold (inlagd av Cecilia av tekniska skäl)

        Den figur du fokuserar på är bara ett sätt att åskådliggöra att vaginal förlossning och föräldrars nappsugande båda bidrar till en lägre risk för eksem. Det är bara en detalj i hela artikeln. Naturligtvis hade det varit lite lättviktigt om hela artikeln byggde på den analysen.

        Huvudbudskapet är, med risk för att bli tjatig: En statistiskt säkerställd och kraftig minskning i risken att ha eksem vid 18 månaders ålder hos barn vars föräldrar uppger att de suger på barnets napp. Detta är vad vi i huvudsak berättat om i vår pressrelease och som huvudsakligen diskuterats i media. Effekten är kvar vid 36 månaders ålder, men då ”bara” i form av en 50% reduktion i eksemförekomst (vilket faktiskt även det är ganska mycket). Vidare visar vi att barn vars föräldrar suger på nappen har färre eosinofiler i blodet (celler ökar vid allergi) vid 18 månaders ålder, jämfört med barn vars förälder inte uppger detta. Vi visar också att skyddseffekten mot eksem kvarstår när man tagit hänsyn till relevanta störfaktorer. Eftersom vanan att suga på barnets napp var betydligt mindre vanlig hos föräldrar vars barn förlösts med kejsarsnitt är förlossninssätt den starkaste störfaktorn. För att illustrera kombinationen av de två ”skyddsfaktorer” som vi identifierat i vårt material, nämligen vaginal förlossning och föräldrars nappsugning, har vi gjort den bild du har synpunkter på. Den är menad just som en illustration och är inte den analys som hela studien vilar på! Slutlligen har vi visat att barn vars föräldrar suger på deras napp har en annorlunda sammansättning på munfloran än barn som använder napp, men vars föräldrar inte suger på den. Här har vi bara tittat på vaginalt födda barn, eftersom munfloran skiljer sig åt hos barn som förlösts vaginalt och med kejsarsnitt. Jag tycker vi har gjort en ganska rigorös analys.

        Till din fråga om hur data samlats kan jag säga att just studiens relativt begränsade format gör att vi har en otroligt hög kvalitet på våra data och diagnoser. Endast någon enstaka familj har lämnat studien före 18 månaders ålder, i stort sett alla svarar på enkäterna (som följs upp med telefonintervju med studiesköterska, vilket är helt unikt för vår studie och gör att vi inte har en massa ”missing data”). Familjerna har ständig kontakt med studiesköterskan och kontaktar dem så fort man misstänker någon form av allergi. Då skickas de till studiens specialister i barnallergologi som undersöker dem och ställer diagnos enligt strikt definierade rutiner och protokoll. Det är inte fråga om att diagnoser ställs via frågeformulär, som är vanligt i större studier och naturligtvis ger en usel precision.

  10. Mycket intressant!
    En kommentar ang damm: Tydligen samlas tungmetallar i damm, därför är det av den anledning viktigt att städa speciellt när man har bebisar/små barn hemma som är mycket på golvet. Det är också extra viktigt för alla att städa noga i sovrummet. Har tyvärr ingen länk.

      1. Nämen fy vilka ångestframkallande publikationer. Det kommer inlägg om båda framöver, det lovar jag. Ingen av dem har dock övertygat mig om att damm är farligt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *