Kategoriarkiv: Barnmat

Smakportioner till bebis- bästa tipsen för att börja med smarta smakportioner

Vid några månaders ålder är det dags att börja ge barnet smakportioner. Men när ska de börja ges, och vad ska man ge? I det här inlägget får du svar på det mesta du undrar om bebisar och mat.

Ge dig själv den mat du behöver, när du behöver!

Om du inte tidigare har prioriterat ditt behov av mat tycker jag du ska börja när du får barn, eller ännu hellre väntar barn. Jag tror du vet vad du behöver, men jag repeterar: frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag på ganska fasta tider. Hälften grönsaker/frukt, en fjärdedel protein, en fjärdedel kolhydrater och lite nyttigt fett, på ett ungefär.

Om du inte är van att laga mat och har ok ekonomi är annars en färdigkomponerad matkasse med recept en bra matlagningsskola. Sådant som inte kroppen behöver, men som du blir glad av att äta  kan du äta en eller två gånger i veckan, gärna på en särskild veckodag. Återupprätta lördagsgodiset!

Tips på mycket enkel men ändå tillräckligt näringsrik mat som passar en barnfamilj hittar du här. 

Låt ditt barn sitta med dig vid bordet när du äter. Om det passar och de inte sover redan från födseln. Mina barn gillade att sitta i knäet vid matbordet. När de kan sitta stadigt kan de få sitta i en egen stol, om de vill.

Ge barnet mat när barnet visar intresse!

Vid tre-fyra månaders ålder börjar barnen kunna föra handen till munnen mer viljestyrt än tidigare. De börjar då också bli mer intresserade av saker i sin omgivning. Några barn börjar visa intresse för mat som andra i familjen äter i den här åldern.  Andra väntar till över ett års ålder innan de är intresserade. De flesta barn har börjat äta annan mat än mammamjölk/ersättning vid 7-8 månaders ålder. Låt barnet smaka det barnet är intresserat av när barnet visar intresse!

Vid vilken ålder ska man börja ge smakportioner?

Råden om vid vilken tid bebisar ska få smaka på annan mat har varierat de sista femtio åren. Länge var det fyra månader som gällde. På 90-talet kom en idé om 6 månaders helamning, och det var rekommenderat att inte ge något utom bröstmjölk och d-droppar i 6 månader. För ett par år sedan ändrade sig Livsmedelsverket och började rekommendera pyttesmå smakportioner från fyra månader. Inga av rekommdendationena har grundat sig på några starka forskningsresultat.

Ålder för smakportioner och allergirisk

Under de två senaste åren har det publicerats två stora välgjorda forskningsstudier för att försöka få klarhet i frågan om det kan skydda mot allergiutveckling att ge smakportioner tidigt. I den ena lottade forskarna barn till att antingen få smakportioner av jordnöt, ägg och fyra andra livsmedel från 3 månader, eller från 6 månader. Det visade sig att bland barnen de föräldrar som lyckades introducera jordnöt och ägg tidigt introduktion av jordnöt och ägg fick mycket få allergi mot dessa födoämnen.

Men det var bara hälften av de lottade familjerna som lyckades introducera mat enligt studieprotokollet. Det har lett till diskussioner kring om det verkligen var matintroduktionen som var skyddande eller om det var så att familjer med hög risk för allergiutveckling inte följde protokollet och det var därför de som följde protokollet inte fick allergi senare. Studien lyckades inte ge några glasklara svar på när livsmedel som många är allergiska mot bör introdueras, men resultaten ger inte stöd till att ge råd att vänta till 6 månader innan något utom mjölk introduceras.

I en annan studie lottades barn med hög risk för jordnötsallergi till att antingen äta jordnöt tidigt eller undvika jordnöt till fem års ålder. Barnen i den studien var mellan 4 och 11 månader gamla. Studien visade en starkt skyddande effekt av att börja äta jordnöt jämfört med att undvika detta på risken att utveckla jordnötsallergi.

Läs mer om vad allergi hos barn är här. 

Salt till spädbarn

Det finns en myt, som sprids via bvc, om att bebisars njurar inte tål salt. Det är inte sant. Bebisar behöver salt precis som alla vi andra. Livsmedelsverkets säger numera att det är onödigt att vänja barn vid alltför salt mat eftersom vi alla mår bättre av att inte äta alltför salt mat. Visst, men om nu bebisen vill smaka ett chips eller en oliv går det hur bra som helst.

Gröna bladgrönsaker

I kostråden från Livsmedelsverket står det också att barn under ett år inte ska få rödbetor eller gröna bladgrönsaker för att de är nitratrika. Det som kan hända bebisar som får stora mängder rödbetor eller gröna bladgrönsaker är att deras hemoglobinmolekyler i de röda blodkropparna inte kan binda syre. Farligt: ja! Men risken är bara ökad för barn under 3-4 månaders ålder. Det amerikanska barnläkarsällskapet rekommenderar alltså att barn under tre månader inte ges hemlagad barnmat baserad på rödbetor eller gröna bladgrönsaker. Samtidigt konstaterar de att barn under 4-6 månaders ålder inte rekommenderas någon annan mat än bröstmjölk/ersättning… Jag köper helt de amerikanska kollegernas råd. Om du tänker ge din bebis som är under tre månaders ålder hemlagad soppa eller puré (varför då?) ge den då inte spenatsoppa eller rödbetspuré! Särskilt inte sådan som är lagad för flera dagar sedan.

Honung

Honung innehåller sporer av bakterien Clostridium botulinum som i barnets tarm kan tillväxa och producera ett mycket farligt nervgift. Barn äldre än ett år och vuxna har en miljö i magtarmkanalen som dödar sporerna och är alltså inte känsliga. Ge inte honung till barn under ett års ålder, och ät inte heller honung när barnet ser på (det är inte snällt att äta något gott och inte bjuda tycker jag!)

När barnet vill äta lite mer

Vissa barn älskar mat redan från början och ökar snabbt mängden de vill ha. I samma takt minskar de amning/flaskätning. Vissa barn tar det försiktigare och petar i maten länge länge. Många av de barnen fortsätter också att ammas eller flaskmatas länge. Så länge barnet växer bra så får det i sig tillräckligt, och mixen av mjölk/ersättning/mat är högst personlig.

Några barn gillar puread mat, och har du ett sånt barn är det mycket praktiskt att köpa färdiga barnmatsburkar. De är förstås näringsberäknade och välbalanserade som regel och är du riktigt bekväm så provar du att servera barnet rumstempererad burkmat. Om barnet gillar det så är det inget fel med det!

Andra barn gillar inte puread mat utan föredrar att kunna plocka med maten och suga på den eller mosa den i munnen. De barnen äter oftast inte större mängder förrän de får tänder av naturliga skäl.

Om du vill sluta amma, läs om hur du kan göra här. 

Extra fett på bebisens mat!

Bebisen behöver lite mer fettrik mat än du, så tillsätt en tesked olja som du gillar (rapsolja eller olivolja till exempel) på bebisens mat. Om bebisen äter större mängder än bara smak kan proportionerna en tredjedel grönsaker, en tredjedel protein och en tredjedel kolhydrater med extra tillsatt fett vara ett bra riktmärke.

Servera mat du och bebisen gillar!

Det är kul att äta när man får äta saker man gillar. Servera alltså sånt både du och bebisen gillar.

 

Om bebisen gillar olika sorters mat, prioritera gärna järnrik mat

Om du har sån tur att bebisen visar sig gilla olika sorters mat, ge gärna järnrik mat, som rött kött, några gånger i veckan eller varje dag. Vill du inte ge barnet kött, ge linser/bönor till ett mål och torkad frukt till ett mål och introducera gärna järnberikad välling eller gröt efter 6-7 månaders ålder. Ett annat alternativ är att fortsätta med järnberikad gröt eller välling.

Läs mer om man måste ge barnet järnberikad gröt och välling här. 

Ingen teater vid matbordet!

Många förstabarn blir Huvudpersonen med stort H vid matbordet när det är dags för deras mat. Det brukar bli jobbigt för dem och snart upptäcker de att föräldrarna har allt sitt fokus på att de ska äta. Om de är lite små i maten men älskar att bli sjungna för och busade med kommer de snart att inse att de kan få föräldrarna att busa och sjunga och spela upp fantastiskt roliga scener vid matbordet bara de äter lite ibland. Gå inte på den lätta! Det blir tokjobbigt och är dessutom sällsynt ineffektivt. Låt barnet äta det barnet vill, om bebisen vill bli matad: ställ upp med det. Annars kan bebisen plocka i sig det den vill under tiden som du äter.

Tvångsmata aldrig!

Bebisar som inte äter kan skapa så mycket ångest hos föräldrar att föräldrarna börjar tvångsmata dem. Gör aldrig det.! Det förvärrar en redan dålig matsituation mycket snabbt. Om bebisen inte alls vill börja smaka någon som helst mat vid 8-9 månaders ålder och du som förälder börjar tycka att det är jobbigt, prata med din BVC-sköterska. De är väldigt bra på det där med mat och se till att du har en klok och omtänksam BVC-sköterska som kan stötta dig när det behövs.

Alla våra inlägg om barnmat kan du läsa här. 

Passa på! Praktika för blivande föräldrar för 99 kronor i april!
I min bok Praktika för blivande föräldrar - gravidfakta och barnkunskap på vetenskaplig grund kan du läsa mer om vad barn behöver och vad du med gott samvete kan strunta i. Trots sin titel funkar boken inte bara för blivande föräldrar, utan även för dig som varit förälder ett tag. Boken innehåller massor av kunskap om barnets immunsystem, infektioner, allergier och vaccinationer bland mycket annat. Ett perfekt komplement till barnakuten.nu! Finns även som ljudbok!

Köp Praktika för blivande föräldrar hos Adlibris här!

Lyssna på Praktika för blivande föräldrar hos Storytel här!

Tjocka bebisar och tjocka barn – om övervikt hos barn och vad göra åt det

I dagens svenska samhälle är många rädda för övervikt. Inte minst för övervikt hos barn. Förskolebarn retar varandra genom att säga ”tjockis”. I det här inlägget kan du läsa om tjocka barn och hur du vet om ditt barn har övervikt.

Hur vet du om ditt barn har övervikt?
Bebisar under 18 månader kan inte vara för tjocka

Bebisar är ofta ganska tjocka när de föds, och under första halvåret när de äter och äter och äter och växer och inte rör sig så himla mycket ska de bli tjockare och tjockare. Halvårsbebisar har ofta rejäla fettvalkar på hela kroppen utom över skallbenet. Det är bra. Viktökningen driver längdökning, huvudtillväxt och utveckling. Bebisar som inte ökar tillräckligt i vikt är vi oroligare för, eftersom utebliven viktökning leder till försämrad längdtillväxt, huvudtillväxt och om den är allvarlig även påverkar barnets utveckling negativt.

För att följa bebisars tillväxt använder vi tillväxtkurvor. De tillväxtkurvor som används på de flesta BVC idag är framtagna på ungefär 3000 Göteborgsbarn födda 1974. Under 1970-talet var både amning och flaskmatning vanligt i Sverige. Kurvorna visar därför hur en stor grupp barn som både ammas och flaskmatas växer. Helammade bebisar växer ofta snabbare de första 3-4 månaderna än de här kurvorna, för att sedan växa långsammare i några månader. Det brukar kallas för amningspuckel. Om man inte känner till den finns det en fara i att man tror att den långsammare tillväxten från 3-5 månaders ålder inte är frisk.

Ladda ner svenska tillväxtkurvor för barn här. 

Läs mer om tillväxtkurvor och barns tillväxt här. 

Om man har en helammad bebis som börjar falla i bvc:s tillväxtkurvor kan man gärna se hur tillväxten ser ut i WHO:s tillväxtkurvor som är gjorda på 8500 helammade bebisar från 6 länder över hela världen. Följer bebisen den kurvan är allt lugnt.

Ladda ned WHO:s tillväxtkurvor här. 

Ingen helammad bebis ska någonsin nekas amning hur tjock den än blir!

För flaskmatade bebisar kan jag inte vara lika kategorisk. Om en flaskmatad bebis börjar stiga långt över BVC:s översta kurva (+3 SD) kan man prata med sin BVC-sköterska om man kan minska portionerna lite. Men inte heller en flaskmatad tjockisbebis ska någonsin gå hungrig.

Från 12-18 månaders ålder ska barnen börja bli smalare

Efter första födelsedagen, när bebisen blivit ett litet småbarn som kan eller håller på att lära sig gå ska det lilla småbarnet långsamt bli smalare. En ettåring äter ofta betydligt mycket mindre mammamjölk eller ersättning än vad den gjorde tidigare, men det varierar. Vissa barn har ingen lust alls att äta annat, och då är mammamjölken eller ersättningen jätteviktig och ger barnet bra näring för tillväxt och utveckling. Vissa ettåringar har helt slutat med mammamjölk eller ersättning, och bara barnet äter mat så det följer sin kurva är det helt ok.

Under det andra levnadsåret har barnet ofta kvar en putmage och runda kinder, men valkarna på benen börjar försvinna.

En fyraåring bör ha platt mage!

Avsmalningen tar tid, men fyraåringar bör inte ha kvar någon putmage. Framåt 5-6-års åldern börjar revbenen synas på barnen, en normalviktig skolnybörjare är alltså riktigt smal. Den här avsmalningen verkar vara viktig för att barnet fortsätter växa lagom snabbt.

Be BVC att få se BMI-kurvan!

Hur vet man då om ett barn är överviktigt? Vi använder BMI (ni vet samma formel som för vuxna vikten/längden*längden) och normalt BMI varierar med barnets ålder. Därför lägger vi in BMI i en BMI-kurva. I BMI-kurvan finns det inritat en normalkurva i mitten. Den är det bäst att följa (till skillnad från i längd- och viktkurvorna där det inte spelar någon roll vilken kurva barnet följer). Sedan finns det kurvor för övervikt och fetma.

Ladda ned BMI-kurvor för barn här. 

Be BVC att få titta på BMI-kurvan (de kan klicka upp den lätt som en plätt i de flesta datajournaler) så du vet om ditt barn är normalviktigt eller underviktigt eller överviktigt.

Vad ska jag göra om barnet är överviktigt?

Om man upptäckt att barnet är för tungt för sin längd är det bra att göra något åt det så tidigt som möjligt. Till skillnad från vuxna, som behöver gå ner i vikt, så behöver barnen bara öka långsammare i vikt. När barnet växer i längd kommer barnet bli smalare. Det är en långsam process och ska så vara.

Små förändringar som är möjliga att vidmakthålla är det bästa. Börja med en eller två. Utvärdera efter några månader. Ska ni fortsätta eller införa fler förändringar. Fram till högstadiet ungefär är barnets matvanor och möjlighet att röra sig något som är förälderns ansvar. Om inte barnet själv tar upp sin vikt behöver du inte prata om det med ditt barn.

Mer rörelse, ät mindre energirikt

Alla levnadsvaneändringar går ut på två saker: inför mer rörelse, låt barnet äta mindre energirikt.

1. Gå igenom barnets matvanor med barnets andra förälder. Var ärlig. Äter barnet frukost? Vad i så fall? Mellanmål? Lunch? Mellanmål? Middag? Kvällsvälling? Äter barnet på natten? Dricker barnet annat än vatten och hur ofta? Hur ofta blir det bullar? Godis? Chips? Läsk? Juice?

2. Jämför barnets vanor med bra matvanor för förskolebarn. En kort repetition av dem: Ett förskolebarn ska äta frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag, eventuellt ett kvällsmål. En tredjedel av maten ska vara frukt/grönsaker, en tredjedel protein och en tredjedel kolhydrater. Lite nyttigt fett (nötter, många oljor). Barnet behöver få i sig kalcium genom ett par ostskivor eller ett par glas mjölk om dagen, men i övrigt inte dricka något annat än vatten.

Mer om mat till förskolebarn kan du läsa här. 

Mer om enkel mat kan du läsa här. 

Godis, bullar och läsk kan man tillåta en gång i veckan (lördagsgodis) i mindre mängd.

Mer om socker till barn kan du läsa här. 

Att välja vad man ska göra först

Om du hittat något eller flera saker i barnets matvanor som inte är bra för barnets kropp, välj en förändring att göra först. Välj en förändring som du tror gör stor effekt, som du tror att du och barnet kan genomföra. Min prioritetsordning brukar vara så här:

a) om barnet inte får bra frukost varje dag, börja med det, hemma eller på förskolan.

b) om barnet inte får bra middag varje dag, börja med det (och lunch på helgdagar eller alla dagar om barnet inte får lunch i förskolan).

c) om barnet inte får bra mellanmål varje eftermiddag, börja med det.

d) sluta dricka läsk/juice/saft förutom ett glas på lördag.

e) sluta äta godis förutom en liten påse på lördag

f) sluta äta kakor/bullar förutom en gång på helgen (kakor eller godis)

g) sluta äta glass förutom en gång till efterrätt på helgen

d) ta bort kvällsmålet (efter middagen alltså) eller ersätt det med morot/gurka/äpple

Välj en förändring i taget. Prata med barnets andra förälder och lägg upp en plan för att förändringen ska fungera. Att börja servera middag som är bra för kroppen hemma varje dag är en jättestor förändring i familjens liv om man inte gjort det tidigare. Låt det ta sin tid. När det känns som en självklarhet och ni inte måste bestämma er varje dag för att fortsätta är det dags för nästa förändring.

Jag tycker inte man behöver prata med förskolebarn om att de är överviktiga. Men man kan prata om vad kroppen behöver. Att det är viktigt att kroppen får mat som är bra för den, och vilken mat det är. Att ni vuxna i familjen bestämt er för att alla i familjen ska få mat som är bra för kroppen och vilken förändring ni börjar med.

Att röra på sig mer

Se till att barnet får möjlighet att röra på sig varje dag. Fundera över era vardagsrutiner. Kanske kan barnet gå en bit till eller från förskolan. Eller kan den ena föräldern gå ut och leka springlekar med barnen medan den andra föräldern lagar middag? Eller kan du tänka dig att uppmuntra inte-nudda-golv-lek runt soffobordet? Eller sätta upp ribbstol och romerska ringar i barnens rum? Ge barnet en kickbike eller studsmatta till sommaren?

Om du behöver mer hjälp

Om du behöver mer hjälp med ditt barns övervikt, prata med BVC eller skolhälsovården om hur du kommer i kontakt med ett team för att behandla övervikt hos barn. Där brukar läkare, sjuksköterska, dietist och sjukgymnast hjälpas åt för att hjälpa familjerna att hålla motivationen och genomföra förändringsstrategier.

En mycket bra bok skriven av en erfaren sjuksköterska från Sveriges största team för överviktiga barn, Rikscentrum barnobesitas vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Huddinge är  En viktig bok om övervikt av Sofia Trygg Lycke. Den rekommenderas varmt om du behöver mer hjälpt.

Köp En viktig bok om övervikt hos Adlibris här.

Passa på! Praktika för blivande föräldrar för 99 kronor i april!
I min bok Praktika för blivande föräldrar - gravidfakta och barnkunskap på vetenskaplig grund kan du läsa mer om vad barn behöver och vad du med gott samvete kan strunta i. Trots sin titel funkar boken inte bara för blivande föräldrar, utan även för dig som varit förälder ett tag. Boken innehåller massor av kunskap om barnets immunsystem, infektioner, allergier och vaccinationer bland mycket annat. Ett perfekt komplement till barnakuten.nu! Finns även som ljudbok!

Köp Praktika för blivande föräldrar hos Adlibris här!

Lyssna på Praktika för blivande föräldrar hos Storytel här!

Är ekologisk mat bättre för barns hälsa?

Vi fick en fråga till bloggen häromdagen:

Sedan har jag ett önskemål om ni skulle kunna skriva om ekologiska produkter vs ”vanliga”, icke ekologiska produkter till barn. Jag har nämligen börjat läsa om detta bland annat i böckerna Den onda badankan och i boken Handla rätt för en giftfri barndom. Det är mycket läskigt att läsa hur mycket giftiga och dåliga ämnen man har utsatt sin kropp för därför tänkte jag vara så försiktig och ekologisk mot mitt barn som möjligt, men jag undrar ibland om det alltid är bästa vägen att välja ekologiska produkter när det gäller hälsan.

Vi börjar med det grundläggande: vad betyder ekologisk mat? Jag väljer att skriva om mat här, men det jag skriver kan även appliceras på andra produkter. För att förstå vad ekologisk odling innebär behöver man förstå vad konventionell (icke-ekologisk) odling innebär.

Konventionell odling: konstgödsel, insektsgifter och fokus på produktion

Först ska sägas att det finns odling som inte är ekologiskt certifierad, men som i mångt och mycket fungerar som ekologisk odling. Men det kan man ju inte veta om man inte köper direkt från producenten. När man odlar grönsaker eller säd behövs gödsel (kväve, fosfor och salter), som är näring för växterna. Gödseln tillsätts jorden och den kan produceras på olika sätt.

I konventionell odling är det vanligast med konstgödsel, det vill säga gödsel som tillverkats i en fabrik av grundämnen som brutits i gruvor. Det är mycket energikrävande och konstgödselråvaran kan dessutom ta slut. Däremot finns ingen anledning att tro att konstgödslet skulle vara giftigt.

När man odlar växter kommer det lätt dit insekter och andra skadedjur, eller mögelsvampar. Ogräs gror i åkrarna och kommer att konkurrera om näring, sol och vatten med det man vill odla. På konventionella jordbruk används insektsgifter och växtgifter (som den växt man vill odla tål) som sprutas på åkrarna. Dessa gifter är ofta skadliga för människor om man får i sig mycket av dem.

Genom att äta mat som odlats på ett konventionellt jordbruk får man inte i sig så mycket gifter att det är skadligt, oavsett om man är barn eller vuxen.

Om man däremot sprutar växter med gift varje dag utan tillräcklig skyddsutrustning, vilket är fallet på många konventionella bananplantager till exempel, löper man hög risk att bli förgiftad. Är man dessutom en bebis som får följa med sin mamma till bananplantagen varje dag för att det inte är någon som hört talas om mammaledighet löper man ännu större förgiftningsrisk. Gifterna i konventionell odling är framför allt ett arbetsmiljöproblem, och ett av världens värsta sådana i många länder, däribland inte Sverige.

Ekologisk odling: inga gifter, bajs som gödsel, mer fokus på hållbarhet

Den ekologiska odlingen utmärks av att inte använda konstgödsel. I stället används djurbajs, till exempel ko- eller hönsbajs, som förmultnat. Bra kretslopp på gården! Till skillnad från konstgödseln är bajsgödseln förnyelsebar.

Dessutom används vare sig insekts- eller växtgifter. I stället rensas ogräs för hand eller med maskiner, nyckelpigor sätts ut som får äta upp bladlöss.  Olika grödor som skyddar varandra från ohyra kan odlas bredvid varandra. Kanske finns det någon ekologisk lantbrukare som läser som kan berätta om fler metoder i kommentarsfältet? Ogräs- och ohyrebekämpningen på en ekologisk gård är mer arbetskrävande och mindre effektiv än den på en konventionell gård. Det ger mindre skördar per arbetstimme och är en av förklaringarna till att ekologisk mat har högre pris.

Ekologisk djurhållning – den etiska aspekten

I den ekologiska djurhållningen finns en etisk aspekt med. I konventionell äggproduktion bor hönorna i trånga burar, det finns också frigående höns, men de äggen är lite dyrare. I ekologisk äggproduktion finns bara frigående höns och de måste ha en någorlunda hönsvänlig miljö.

I konventionella kycklingfabriker är allt så automatiserat att jag mår illa av att tänka på det. Ekologiska kycklingar får växa upp som djur, och inte som proteinsyntetiserare.

Det finns som sagt icke eko-certifierade gårdar som har mycket av det ekologiska tänket, och definitivt icke eko-certifierade gårdar som har en god djuretik. Men det vet man som sagt inte om man inte handlar från producenten eller har fått veta det på annat sätt.

Ekologisk mat är inte bättre för hälsan

I höstas kom en vetenskaplig översikt som visade att ekologisk mat inte är mer näringsrik än konventionellt odlad. Den konventionellt odlade innehöll aningen mer giftrester, men långt under de farliga gränsvärdena.

Ekologisk mat är dyrare – våga göra din egen prioritering!

Ekologisk mat är som regel dyrare än konventionellt odlad. Vissa produkter är bara lite dyrare, men vissa kan vara mer än dubbelt så dyra. För hälsan är det viktigt att äta näringsrik mat och för att familjen ska må bra är det också viktigt att välja produkter som tillräckligt många i familjen tycker om att äta. För att hinna med sin familj är det viktigt att välja produkter som tar lagom lång tid att förbereda för just er.

Mer om enkel mat till barn kan du läsa här. 

Jag tycker att det är viktigt som förälder att våga prioritera näringsrik mat, det vill säga grönsaker, frukt, ägg, fisk, kött, nötter och oljor. Hur mycket man köper ekologiskt måste bero på vilken ekonomi familjen har och vilket intresse man har.

Själv försöker jag köpa mindre kött, men när jag köper vill jag helst köpa ekologiskt, och det handlar helt om djurhållningsetik. Ägg är tre gånger dyrare som ekologiskt än de billigaste buräggen, men det är ändå såpass billig mat att jag väljer ekologiskt där (eftersom jag tycker illa om att hålla höns i bur). Är prisskillnaden liten väljer jag det ekologiska. Under perioder när vi har haft mindre pengar har ekomatens andel av vår mat minskat.

Fattiga familjer är som regel allra miljövänligast 

Om du inte har råd att köpa ekologisk mat för att du har för lite pengar, men får dåligt samvete för miljön och världen: ha inte det! Fattiga familjer lever som regel ett oerhört mycket mer miljövänligt liv än rika. Att återanvända kläder, köpa och sälja begagnat är extremt mycket miljövänligare än att köpa nya, ekomärkta.

Att flyga till Thailand på solsemester, eller riva ut ett fungerande kök och badrum för att sätta in nya snyggare, är så oändligt  mycket värre för miljön än att köpa konventionella bananer varje vecka.

Passa på! Praktika för blivande föräldrar för 99 kronor i april!
I min bok Praktika för blivande föräldrar - gravidfakta och barnkunskap på vetenskaplig grund kan du läsa mer om vad barn behöver och vad du med gott samvete kan strunta i. Trots sin titel funkar boken inte bara för blivande föräldrar, utan även för dig som varit förälder ett tag. Boken innehåller massor av kunskap om barnets immunsystem, infektioner, allergier och vaccinationer bland mycket annat. Ett perfekt komplement till barnakuten.nu! Finns även som ljudbok!

Köp Praktika för blivande föräldrar hos Adlibris här!

Lyssna på Praktika för blivande föräldrar hos Storytel här!

Mjölkproteinallergi hos barn

Mjölkproteinallergi är ett lurigt tillstånd som ofta misstänks hos skrikiga späbarn. Det kan förekomma i alla åldrar, och det första jag vill säga är: förväxla inte mjölkproteinallergi med laktosintolerans som du kan läsa om mer i ett tidigare inlägg. Både laktos och mjölkprotein finns i mjölk, men symtom och sjukdom och behandling är helt olika.

Läs mer om laktosintolerans hos barn här. 

Mjölkproteinallergi=komjölksproteinallergi

Vi säger ofta mjölkproteinallergi, men det är komjölksproteinet vi pratar om. Som är ganska nära släkt med getmjölksproteinet, varför många komjölksproteinallergiska barn även är allergiska mot getmjölksprotein. Det är däremot tillräckligt olikt människomjölksprotein för att bröstmjölken skall fungera bra.

Komjölksprotein som mamma äter går över i bröstmjölk

Riktigt hur det här fungerar rent biologiskt vet jag inte. Grundregeln man får lära sig på läkarutbildningen är ju att alla protein bryts ned till aminosyror i tarmen och tas upp på det viset i kroppen. Men inga regler som inte har undantag. Uppenbarligen kan större delar av protein både tas upp i mammans tarm och vidarebefordras ut i mjölken. Kanske för att vänja barnets tarm vid vad som komma skall?

Om mamma inte äter komjölksprotein blir mjölken komjölksproteinfri

Smart va! Det svåra är att mjölk döljs som tillsats i väldigt många produkter och man måste vara extremt noggrann som mamma för att få en helt komjölksproteinfri mjölk. Om du inte är van att läsa innehållsförteckningar och vet precis bakom vilka ord det kan dölja sig mjölk så rekommenderas dietistkontakt om du som mamma skall äta komjölksproteinfritt. Och glöm inte kalktillskottet (tabletter), 1000 mg/dag ska du äta under den mjölkfria ammande tiden. Gärna med D-vitamin.

Ersättning är baserad på komjölksprotein 

Vanlig modersmjölksersättning (Babysemp, NAN) är baserad på komjölksprotein. Det finns specialersättningar som man får på recept med kemiskt sönderslaget (hydrolyserat) komjölksprotein som fungerar för de flesta komjölksproteinallergiska barn. Althera, Pepticate och Nutramigen och Profylac är fyra olika märken av sådan ersättning. De är mycket dyra, men det drabbar inte familjen med komjölksproteinallergiska barn eftersom samhället subventionerar dessa med skattepengar om de skrivs ut av läkare.

Vissa barn behöver ersättning som aldrig haft med komjölk att göra 

Vissa barn som är extremt känsliga för komjölksprotein, eller har mycket svåra symtom, kan behöva ersättningar som är baserade på fria aminosyror, som alltså aldrig har haft med komjölksprotein att göra. Det finns två sådana produkter i Sverige: Neocate och Nutramigen AA. De är ännu mycket dyrare än de tidigare nämnda preparaten, men det drabbar också landstingskassan och inte familjekassan.

Symtom på komjölksproteinallergi

Mjölkproteinallergi ger oftast symtom från magtarmkanalen, huden och humöret. Från magtarmkanalen kan symtomen vara i princip alla tänkbara: mycket kräkningar, diarréer eller förstoppning. Blod i bajset hos spädbarn förekommer inte alltid vid mjölkproteinallergi, men om ett spädbarn bajsar blod skall läkaren alltid misstänka mjölkproteinallergi. Och som förälder skall du se till att träffa en barnläkare, gärna via BVC. Om barnet inte bajsar stora mängder blod kan du skippa barnakuten och alla magsjukor där.

På huden kan eksem vara tecken på mjölkproteinallergi. Eksem hos bebisar sitter ofta på kinderna och är röda, knottriga utslag som flyter ihop med varandra. (Inte att förväxla med nyföddas ”hormonplitor”, som ser ut som minifinnar och är helt friska och försvinner av sig själva).

Humöret blir ofta påverkat av mjölkproteinallergi. Bebisarna blir skrikiga och svårtröstade, kanske har de ont i magen? Kanske mår de illa?

Finns det några test för mjölkproteinallergi?  

Det finns pricktest, men de testar bara så kallad IgE-förmedlad allergi, som det sällan är fråga om när bebisar har mjölkproteinallergi. Så de hjäper oss inte särskilt mycket.

Läs mer om allergi hos barn och vad det är här. 

Det riktiga testet, det viktiga testet, är en kontrollerad ”elimination-exposition”. I kontakt med BVC eller barnläkare så provar man alltså en strikt mjölkfri diet hos mamma om hon ammar, eller en komjölksfri ersättning om bebisen äter ersättning, i två veckor. För symtomdagbok en vecka före och under tiden. Sedan provar man mjölk igen. Och för symtomdagbok.

Om bebisen mår mycket bättre i magen, huden eller humöret under den mjölkfria testperioden och sedan mår sämre när hen får vanlig ersättning eller ammande mamma börjar äta mjölk igen, då kan en läkare ställa diagnosen komjölksproteinallergi.

Det slarvas

Det slarvas så mycket med det här kontrollerade testet. Enligt europeiska magtarmbarnläkarsällskapet ESPGHAN är det såhär man ska göra och jag kan inte hålla med mer. Alla läkare som läser detta, och gärna BVC-sköterskor också, läs dokumentet jag länkat till i meningen ovanför och gör som de säger!

Det är synd att det slarvas, för det innebär att vi har massor av bebisar som har provat mjölkfritt för skrikighet eller bajsproblem, som inte fått någon vettig uppföljning och som därför äter onödigt restriktiv och onödigt dyr kost onödigt länge.

Jättesjuka bebisar behöver inte alltid testa mjölk igen efter två veckor

Bebisar kan bli jättesjuka av komjölksproteinallergi. Gå ner i vikt och ha blödande inflammation i hela tarmen och helt tokiga blodprover på grund av detta. De barnen vårdar vi ofta på sjukhus till tillståndet vänt, och de får också aminosyrebaserad ersättning till att börja med. Ofta behöver mamma ta en amningspaus under tiden (pumpa och slänga). Ibland kan man återuppta amningen sedan med strikt komjölksproteinfri kost och ofta även ägg- och sojafri kost hos mamma, men ibland tolererar bebisen bara aminosyrebaserad ersättning under flera månader.

Hos så sjuka bebisar är vi jättenöjda om tillståndet vänder och de blir friska, så vi provar inte mjölk igen efter två veckor när de kanske precis börjat gå upp i vikt och slutat bajsa blod… Förstås.

Mjölkproteinallergi växer ofta bort

Mjölkproteinallergi är vanligast under första levnadsåret, då 2-3 % av alla barn har detta. Vid ett års ålder har hälften blivit av med sin allergi, vid tre års ålder tre av fyra, och vid 6 års ålder tål nio av tio barn mjölk. Skönt!

Eksem är vanligt hos barn med komjölksproteinallergi. Läs mer om det här.

Passa på! Praktika för blivande föräldrar för 99 kronor i april!
I min bok Praktika för blivande föräldrar - gravidfakta och barnkunskap på vetenskaplig grund kan du läsa mer om vad barn behöver och vad du med gott samvete kan strunta i. Trots sin titel funkar boken inte bara för blivande föräldrar, utan även för dig som varit förälder ett tag. Boken innehåller massor av kunskap om barnets immunsystem, infektioner, allergier och vaccinationer bland mycket annat. Ett perfekt komplement till barnakuten.nu! Finns även som ljudbok!

Köp Praktika för blivande föräldrar hos Adlibris här!

Lyssna på Praktika för blivande föräldrar hos Storytel här!

Jo, barn får visst äta socker!

Föräldrar idag vill ofta att deras barn ska äta nyttigt, och sockret är utsett till en av de största hälsobovarna i vår tid. Förskolor är sockerfria och glassen förbjuden från skolorna. Men hur farligt är socker egentligen för barn?

Vad behöver barn äta?

Vi har skrivit flera inlägg om vad barn behöver äta och hur man kan ge dem det på bästa sätt.  Sammanfattningsvis behöver barn frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag och eventuellt ett mellanmål till varje dag. Barnen behöver ungefär en tredjedel frukt/grönsaker, en tredjedel kolhydrater och en tredjedel protein samt en liten mängd nyttigt fett.

Läs mer om mat till barn här

Socker är kroppens bränsle

Alla celler i kroppen behöver socker som bränsle. Vissa kan även använda fett, eller ketonkroppar, eller göra socker av protein. Kolhydrater består av sockermolekyler i olika långa kedjor. Ju kortare kedja, desto mindre måste kroppen jobba för att använda sockret som bränsle. Och desto snabbare tar bränslet slut.

För ett friskt, normalviktigt barn är det inte nödvändigt att äta kolhydrater i form av socker. Det är generellt bättre att välja längre typer av kolhydrater, som i mjöl, grönsaker, ris, gryner och bröd. Allra bäst är det att välja långa kolhydrater som är noga inpackade i korn, som fullkornsbröd, matvete, matkorn, mathavre, fullkornsris. Då får både kroppen jobba för att få ut kolhydraterna, de räcker länge, och dessutom innehåller kornens hinnor mineraler och vitaminer.

Socker är gott

Det finns säkert några av er som slutat äta socker och inte tycker det är gott längre. Grattis i så fall! Men för de flesta av oss, och definitivt för de flesta av våra barn är det så att socker är gott. Socker är inte det enda som är gott men nästan alla tycker att socker är gott.

Socker ger hål i tänderna

Det är väldigt väl belagt att ju mer socker en person äter, och framförallt ju oftare man äter socker, desto mer hål i tänderna får man. Ursprunget till den kunskapen var en av forskningshistoriens skamfläckar, Vipeholmsstudien. I Vipeholmsstudien lät svenska forskare människor med utvecklingsstörning som bodde på ett hem (Vipeholm) få olika mängder av seg sockrig kola. Vissa fick borsta tänderna med flourtandkräm, vissa inte. Gravt oetiskt, eftersom inte människorna som forskningen utfördes på, eller deras familjer, fick möjlighet att tacka nej till att få hål i tänderna. Men vi har i alla fall efter de här studierna svart på vitt att socker ger hål i tänderna.

Var finns socker?

Socker finns inte bara i paket märkta strösocker (så lätt det hade varit då). Socker finns i frukt, i torkad frukt som russin finns jättemycket socker. Mycket socker finns också i saft, läsk, juice, kakor, bullar, godis, glass. Det finns frukostflingor som är lika sockrade som godis, och chokladpålägg, sylt och marmelad innehåller också jättemycket socker.

För att ta reda på om en produkt i affären innehåller mycket socker finns två sätt. Det svårare är att läsa innehållsförteckningen. Där står det ”kolhydrater, varav sockerarter” per 100 gram. Det lätta sättet är att leta efter det gröna nyckelhålet. Det finns inte på några produkter med på tok för mycket socker.

Socker från frukt

Frukt innehåller mycket socker, men också många andra ämnen som är väldigt bra för kroppen. Frukt är bra mellanmål eller efterrätt för normalviktiga barn. Ett normalviktigt barn äter också lagom mycket frukt och kan fortsätta med samma mängd oavsett hur mycket det är.

En del överviktiga barn äter väldigt mycket frukt. Är ditt barn överviktigt kan det vara en bra regel att begränsa fruktintaget till en frukt om dagen.

Mer om övervikt hos barn kan du läsa här

Drycker med mycket socker

Saft, juice och läsk är drycker med mycket socker. Saft och läsk innehåller inget som är bra för kroppen. Om ditt barn gillar det föreslår jag att barnet (och du själv) får dricka ett glas saft eller läsk till helgen. Juice innehåller också ämnen som är bra för kroppen (precis som frukt), men är riktigt dåligt för tänderna.

Överviktiga barn bör bara dricka juice högst ett glas en gång på helgen. Normalviktiga barn kan dricka mer, men då alltid i samband med måltid, och inte mer än ett glas om dagen, för att skona tänderna. Underviktiga barn kan gärna dricka juice för att öka på energiintaget.

Socker från kakor och godis

Kakor och godis ger mycket energi, men väldigt lite ämnen som är bra för kroppen. Sockret i kakorna och godiset ger risk för hål i tänderna. Därför bör både barn och vuxna äta kakor och godis i begränsad mängd. Lördagsgodis är bra!

Vissa föräldrar äter godis eller kakor själva, men nekar barnen samma sak. Så länge bebisarna är så små att de inte vill smaka av föräldrarnas mat tycker jag det är helt ok, men när barnen vill smaka tycker jag inte det är snällt att neka. Begränsa ditt eget intag till en nivå som du tycker är ok för barnen. Och bjud barnen när du äter själv. Det är vad ni äter varje dag som spelar roll, inte vad ni äter sällan.

Socker till sjuka barn

Sjuka barn tappar som regel helt aptiten. De måste få i sig vätska varje dag, och det är bra om de får i sig energi för att slippa bryta ned fett och muskler i sin egen kropp. För många barn är det lättare att dricka sötade drycker. Sockret ger då också energi till kroppen, som kroppen behöver. Därför tycker jag att magsjuka eller febriga barn som helt tappat aptiten bör ges dryck eller glass med socker i. Om ditt barn gillar att äta frukt eller smoothies under sjukdomsperioden är det inte sämre, snarare bättre. Men om du som förälder inte orkar skära härliga fruktsallader och mixa nyttiga men ändå goda smoothies till ditt sjuka barn så är du i gott sällskap. Saft och glass är tillräckligt bra!

Socker och underviktiga barn

Om BVC eller skolhälsovården konstaterat att ditt barn är underviktigt behöver barnet få i sig mer energi. Socker innehåller mycket energi och de allra flesta tycker att det är gott. Många barn som är underviktiga är petiga i maten. Om ditt underviktiga barn gillar sockrade produkter, så låt barnet få det. Inte bara förstås, barnet behöver protein och fett (mycket fett, för det ger också energi!) och långa kolhydrater också, och gärna grönsaker och frukt. Men till ett underviktigt barn som petar i maten kan socker vara en stor hjälp.

Sötningsmedel?

Det finns ju massor av produkter som inte är sötade med socker, utan med sötningsmedel, i våra affärer. De sötningsmedel som är godkända i svensk livsmedelsproduktion är, såvitt vi vet, ofarliga att äta. De innehåller inte energi som socker gör, men inte heller någonting som kroppen behöver.

Om du vill minska sockerinnehållet i ditt barns mat men barnet bjuder väldigt mycket motstånd kan kanske produkter med sötningsmedel vara på sin plats. Särskilt om ditt barn är överviktigt och verkligen behöver minska sitt energiintag. Om du däremot kan minska barnets sockerkonsumtion utan större bråk eller konflikter tycker jag det är bättre att familjen vänjer sig vid osötade produkter.

DSCN1624

Passa på! Praktika för blivande föräldrar för 99 kronor i april!
I min bok Praktika för blivande föräldrar - gravidfakta och barnkunskap på vetenskaplig grund kan du läsa mer om vad barn behöver och vad du med gott samvete kan strunta i. Trots sin titel funkar boken inte bara för blivande föräldrar, utan även för dig som varit förälder ett tag. Boken innehåller massor av kunskap om barnets immunsystem, infektioner, allergier och vaccinationer bland mycket annat. Ett perfekt komplement till barnakuten.nu! Finns även som ljudbok!

Köp Praktika för blivande föräldrar hos Adlibris här!

Lyssna på Praktika för blivande föräldrar hos Storytel här!