Förkylningsastma

I mitt inlägg om barnet som har svårt att andas visar jag och berättar hur man kan se att ett barn har svårt att andas. När det händer första gången behöver man söka hjälp samma dag, på barnakuten, eller på en barnkompetent vårdcentral, eller på en barnkompetent närakut.

Den vanligaste orsaken till att förskolebarn får svårt att andas är att de får täta luftrör i samband med förkylning. Det är vanligt att bara få täta luftrör en gång, och då kallar vi det inte för förkylningsastma utan på läkarspråk ”obstruktiv bronkit” vilket betyder täta luftrör. Anledningen till att man inte sätter en astmadiagnos efter första anfallet med täta luftrör är att man valt att inte sätta en diagnos som uppfattas som kronisk på något som kanske bara händer en gång och inte upprepas.

Om ett barn har fått täta luftrör i samband med förkylning tre gånger så kallar vi det ”förkylningsastma”. För barn vars syskon eller föräldrar har astma, eller som själva har en allergi, kallas det astma efter första gången de har täta luftrör. Det är för att vi vet att det är ganska stor risk att de här barnen får återkommande besvär.

Om ditt barn har förkylningsastma ska du se till att barnet har en doktor som sköter om besvären. En barnkompetent allmänläkare, eller en barnläkare i öppenvård (det vill säga barnläkarmottagning, som i många städer inte ligger på sjukhuset). Du bör också ha fått inhalationer att ge hemma och instruktioner om när dessa ska ges.

Här nedanför förklarar jag vad som händer vid astma/täta luftrör:

20130128-133839.jpg

I bilden ovan ser ni luftrören till vänster lunga (det finns likadana till höger lunga, men de orkade jag inte rita). Som ni ser förgrenar de sig och blir mindre och mindre. I slutet, när de är mikroskopiskt små slutar de i små luftbubblor (alveoler), som omgärdas av små genomsläppliga blodkärl. Det är mellan luften i alveolerna och blodkärlen som omringar dem som syrgas transporteras in i blodet, och koldioxid från blodet till luften. Det är alltså där lungorna gör sitt jobb.

För att luften ska kunna komma till och alveolerna måste den passera hela luftvägsträdet, genom de allra minsta luftvägarna. Det är i de små luftvägarna som det blir problem när ett barn får täta luftrör, eller astma.

20130128-134019.jpg

På bilden ovan ser du längst till vänster ett normalt litet luftrör. Den röda ringen är en automatiskt styrd muskel, innanför den finns en slemhinna som omringar luftströmmen. På bilden i mitten har lufröret blivit trångt. Muskeln har dragit ihop sig och slemhinnan har svullnat och blivit tjock. Nästan ingen plats finns för luften att passera. Det är vad som händer vid ett astmaanfall. På bilden till höger har vi givit medicin, luftrörsvidgande inhalation (ventoline, bricanyl eller airomir t ex) som får muskeln att slappna av och kortison (inhalation flutide, pulmicort t ex eller tablett betapred, prednisolon t ex) som får slemhinnan att bli tunn och fin igen. Vi har behandlat astmaanfallet!

För barn med astma är läkemedel både livräddande akut och viktiga för att barnet skall få en bra livskvalitet på sikt. En obehandlad astma hindrar barnet från att vara fysiskt aktiv, den hindrar barnet från att växa, och ger onödigt jobbiga, upprepade förkylningar. Se alltså till att barnet har fått så bra läkemedel från sin doktor att ni kan behandla astmaanfallen hemma, och inte behöver besöka barnakuten, om ditt barn fått diagnosen astma. Och ge läkemedlen förstås! Snåla inte på dem! Bättre en inhalation för mycket än en för lite.

4 reaktioner på ”Förkylningsastma

  1. Hej! Har själv två barn med astma och haft mycket nytta av din blogg under åren med olika barnsjukdomar. Nu skulle jag tipsa en bekant (som just fått sin son diagnosticerad med astma) om din sida och råkade då se att bilderna i artikeln ovan inte fungerade längre…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *