Kortisonbehandling till barn

Kortison, det finns inget läkemedel som jag så ofta uppfattar att föräldrar har svårt för att ge sina barn som kortison. När jag frågar varför kommer ofta farhågor om biverkningar upp: tunn hud, dålig tillväxt, diabetes. Jag vill därför berätta lite för er om kortison, olika typer av kortisonbehandlingar och vilka biverkningar de kan ge.

Vad är kortison?

Kortison, eller steroider, är samlingsnamn för en grupp olika molekyler som har samma effekt som det livsviktiga hormonet kortisol. Kortisol bildas av binjuren och har en mängd effekter på kroppen. För att förstå hur viktigt det är kan jag berätta vilka problem någon som inte alls producerar kortisol får. Ett barn som inte alls producerar kortisol (mycket ovanlig sjukdom, men förekommmer) blir trött, håglös, illamående, kräks, växer inte bra, får lågt blodtryck och kan få mycket lågt blodsocker utan att känna av det. Saltbalansen sätts ur spel. Bland annat. Om ett barn som inte kan producera kortisol får en magsjuka, eller feber, kan barnet dö inom några timmar, eftersom kortisolet är helt nödvändigt för kroppens infektionsförsvar, och för att dra igång kroppens försvar mot vätskeförluster och alltför låga blodtryck.

Kortison är alltså både naturligt och livsnödvändigt!

Kortison är inflammationsdämpande

Kortison är inflammationsdämpande, och inflammation är en viktig mekanism i många sjukdomar. Därför används kortison mot många sjukdomar.

Kortison i höga doser under lång tid i blodet ger svåra biverkningar

Till barn med svåra inflammationer ger vi ibland höga doser kortison i tablettform eller i dropp under kortare eller längre tid. Dessa barn får höga doser kortison i blodet och följaktligen biverkningar. De tre biverkningar som brukar uppträda redan första behandlingsdagen är:

1. Sömnproblem. Barnen har ofta svårt att sova.

2. Humörsvängningar. Barnen blir ofta bråkigare, ibland nedstämda, och ibland snarast uppvarvade. Men bråkigare är vanligast är min erfarenhet.

3. Aptitökning. Barnen vill ha jättemycket mat, ofta.

Om behandlingen får pågå under längre tid än några veckor ger aptitökningen ofta viktökning. Jag brukar alltid ge rådet att försöka se till att barnen äter samma portionsstorlek som tidigare, och när de vill ha extra mellanmål och kvällsmål får det bli morotsstavar och gurkstavar. Det är också vanligt med sura uppstötningar.

Får behandlingen pågå ännu längre sätter sig viktökningen sätter sig ofta på buk och kinder. Samtidigt bryts musklerna ned vilket ger feta men ganska pinniga ben. Barnen kan få diabetes och magsår. Längdtillväxten är dålig.

Långvarig högdoskortisonbehandling undviker vi allt vad vi kan!

Tro inte annat, men ibland är det livsnödvändigt.

Lägre dos kortisontabletter ger mindre biverkningar

Vi försöker alltid minska dosen kortison så fort vi vågar med hänsyn till riskerna med att sjukdomen kommer tillbaka. När vi kommer ner på kanske 10 mg prednisolon varannan dag börjar åtminstone jag känna mig lugnare som läkare. Där någonstans börjar biverkningarna minska kraftigt.

Enstaka höga doser kortison ger inte långtidsbiverkningar

På barn med krupp och förkylningsastma och med svåra allergiska reaktioner ger vi ofta en enstaka hög dos kortison på barnakuten. Det kan göra barnen speedade så de får svårt att sova, och humörbiverkningar kan de också få i något dygn. Det ger dock inte långtidsbiverkningar att få enstaka sådana doser. Jag har hört olika uppgifter om tillväxten påverkas, dels att den gör det närmaste veckorna, dels att barnen växer i kapp det så att man, även hos barn som fått många sådana doser under uppväxten, inte ser någon skillnad på slutlängd. Lägger in det i min läsa-på-lista, men återger ändå den information jag fått muntligt här eftersom den kommer från en mycket mycket kunnig barnendokrinolog (hormonläkare/tillväxtspecialist).

Inhalerat kortison tas knappast alls upp i blodet

Inhalerat kortison som vi behandlar astma med (pulmicort, flutide, de bruna sprayburkarna) tas i mycket liten utsträckning upp i blodet. Det ger därför inte de biverkningar vi ser hos barn som får högdos kortisonbehandling i tabletter eller dropp.

Obehandlad astma ger dålig tillväxt och dålig livskvalitet hos barnen samt sämre muskelutveckling då barn med obehandlad astma inte rör sig som andra barn. För att barn med astma ska växa optimalt bör deras astma behandlas optimalt, vilket ofta innebär inhalerat kortison varje dag.

Inhalerat kortison till barn med astma ger vi gärna!

Om ditt barn har astma och du vill minimera möjliga kortisonbiverkningar bör du alltså ge kortisoninhalationerna med stor noggrannhet. Kortisoninhalationer minskar nämligen risken för att barnet behöver komma till barnakuten, och kommer det dit med astma får det genast en stor dos kortisontabletter!

Kortisonkrämer finns i fyra olika styrkor

Kortisonkrämer, som är effektiva mot eksem, finns i fyra olika styrkor: svaga, medelstarka, starka och extra starka. Deras biverkningar skiljer sig åt mellan grupperna.

Svaga kortisonkrämer tas inte upp i blodet

Alla receptfria kortisonkrämer tillhör de svaga kortisonkrämerna. Hydrokortison 1%, Mildison lipid är svaga kortisonkrämer. De tas inte alls upp i blodet och den enda biverkan vi ser ibland är kontaktallergi mot själva läkemedlet. Det är sällsynt, men värt att beakta om barnet blir värre och inte bättre av kortisonbehandlingen.

Jag behandlar mina egna barn med svag kortisonkräm så fort de får ett eksem. När eksemet gått bort får de varannandagsbehandling ett tag och sedan mjukgörande tills det kommer igen. Då blir det hydrokortison igen, så mycket och så länge som behövs.

Medelstarka kortisonkrämer kan tas upp i blodet

Medelstarka kortisonkrämer, t ex Locoid 0,1% eller Emovat 0,05% är receptbelagda. De används när svaga kortisonkrämer inte lyckas ta bort ett eksem. Till skillnad från svaga kortisonkrämer kan de tas upp i blodet, och ju mer man smörjer, desto mer kan tas upp. Man ser dock aldrig de biverkningar man ser vid högdos tablettbehandling vid kortison, inte heller vid långa behandlingsperioder. När eksemet är klart bättre provar man att byta till svag kortisonkräm. Följ de riktlinjer du fått av barnets läkare!

Starka kortisonkrämer ger inte helt sällan hudbiverkningar

Starka kortisonkrämer, t ex Elocon 0,1% och Betnovat 0,1% använder jag mer sällan till barn. De kan vid långvarig användning (månader) ge uttunnad hud, hudbristningar och de tas definitivt upp i blodet. Inte heller starka kortisonkrämer ger dock de biverkningar som högdos tablettkortison ger. När eksemet blivit klart bättre med stark kortisonkräm byter man till medelstark kortisonkräm. Vid envisa eksem kan man dock behöva ha kvar den starka kortisonkrämen någon gång i veckan för att förebygga återfall. Följ riktlinjerna du fått av barnets läkare!

Extra starka kortisonkrämer

Extra starka kortisonkrämer som Dermovat 0,05% används inte på barn.

Procenten säger inget om styrkan på kortisonkrämer!

Ser ni i exemplen ovan att den starkaste krämen har mycket lägre procentsats än den svagaste. Jag tog med procentsatserna bara för att visa det. Se till att det står på tuben om det är en svag, medelstark eller stark kortisonkräm.

13 reaktioner på ”Kortisonbehandling till barn

  1. Clara fick kortison via dropp i 10 dagar i somras. Jag upplevde dels att hon var väldigt hungrig och dels att hon liksom svullnade upp. Det gick ganska fort, så jag kopplade ihop det just med medicinen och inte med att hon började äta mer. (Andra barn på avdelningen som också fick kortison såg också ut som små michelingubbar). Några veckor efter att hon fått komma hem såg hon ut som vanligt igen.

  2. Intressant även detta! 🙂

    Jag skulle gärna vilja läsa lite om barn och sol. Är all sol dödligt farlig för bebisar som man lätt får intryck av? Även blek vintersol? Hur ser du på solresor med större barn? Solkräm med olika sorters innehåll? D-vitamin?

      1. Ja. Det vore på tiden nu snart. Jag är jätteintresserad av hur ”onödigt” det är med solskyddsdräkter på badstranden i Sverige. Man får ofta veta hur överbeskyddande man är när man drar på barnen dessa i Sverige. Sen så får jag ofta frågor om solskyddskräm och småbarn. Vissa säger att barn under 1 år eller barn under 3 år inte ska smörjas med solskyddskräm och inte vara i solen alls när solen är stark. Det är dock omöjligt för min 1½ åring som går på förskolan större delen av sommaren. Hon får vara ute när dom andra barnen är det och det är oftast en sväng både på förmiddagen och eftermiddagen när solen står ganska högt på himlen. Det är bara kring lunch och efter det när hon sover som hon slipper solen. Då vill jag att dom smörjer henne. Är man dålig förälder då, som alla verkar tycka?

  3. Hittade till din blogg av en slump & här blir jag kvar! 🙂

    Härligt att få läsa ett inlägg där du belyser binjurarna, kortisol & dess funktioner!

    Det är inte ofta jag stött på det!

    Hanna, mamma till Casper med CAH!

  4. Konstig. Under min läkarutbildning hade jag föreläsare från Cortison Kräm tillverkande företag som berättade om mer biverkningar än du. Och de var professorer med specialistkompetens och många års erfarenhet. De skulle reser till Sverige och lära sig en lite här.

  5. Hej har en treårig son med polyp bakom näsan samt förstorade halsmandlar. Han har även astma och medicinerar regelbundet. Igår fick vi utskrivet nasonex för att behandla honom i 14 dagar för att se om det har en positiv inverkan på polypen. När jag läser i bipacksedeln står det inte att det kan ges till barn i detta ändamål utand endast till vuxna. Nu är jag orolig och undrar om jag ska ge honom det eller ej. I annat fall blir det med all säkerhet en operation för att minska halsmandlar och ta bort näspolypen. Med vänlig hälsning, Lisa Williams

  6. Hej! Tack för bra information om kortison.
    Min dotter fick allergisk astma i februari och blev ordinerad att ta inahlationskortison morgon och kväll, (pga ett NO värde på 60) till återbesöket som sker i maj/juni. Min undran är nu varför ska man ta kortisonet så lång tid?
    och vad brukar man följa upp vid återbesöket, vad kan de se då?

    Med vänlig hälsning
    Maria Gray

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *