Därför älskar barnläkare tillväxtkurvor

Önskeinlägg, och också något som brukar vara mycket uppskattat när jag tar mig tid att förklara i jobbet. Vi barnläkare älskar ju tillväxtkurvor! Varför då? Jo, vi vet att i princip alla allvarliga sjukdomar hos barn förr eller senare visar sig i en annorlunda tillväxt hos barnet.

Mitt barn följer inte tillväxtkurvan, måste det vara en allvarlig sjukdom?

Nej, oftast är det inte en allvarlig sjukdom. Vardagliga infektioner, som magsjuka eller upprepade öroninflammationer är vanligare orsaker till kortvarig bristande tillväxt. Att barnet inte vill äta är en annan mycket vanlig orsak. Att barnet inte får mat måste vi alltid överväga som läkare, även om det är ovanligt i Sverige idag. Barn som inte vill äta får nog bli ett helt eget inlägg framöver, det i sin tur kan ha många olika orsaker.

Hur är tillväxtkurvan gjord?

Tillväxtkurvan är gjord genom att man har mätt flera tusen till synes friska barn många gånger under uppväxten och ritat in alla mätvärden (eller lagt in dem i ett dataprogram snarare). Sedan har man gjort ett tjockt streck (den mittersta kurvan) där hälften av barnen i en viss ålder är större än strecket och hälften är mindre. Sedan har man ritat ett streck där en tredjedel av alla barn är större och två tredjedelar är mindre (+1SD heter den kurvan) och ett där två tredjedelar av alla barn är större och en tredjedel är mindre (-1 SD). Nästa kurva är där två av hundra barn är större och 98 av 100 barn är mindre (+2SD). På samma sätt är två av hundra barn mindre och 98 av 100 barn är större än kurvan (-2SD). Ofta kallas mittenkurvan normalkurvan, vilket är en matematiskt riktig benämning, men opedagogisk tycker jag. Utrymmet mellan kurvorna kallas kanaler.

Är det bäst att växa på mittenkurvan?

Nej. Det är inte bäst. Kurvan är ju gjord så att hälften av alla friska barn ska vara större och hälften ska vara mindre. Det är alltså lika friskt att växa parallellt med de andra kurvorna. Det är därför jag tycker det är dumt att kalla den normalkurvan eftersom ”normal” i vardagsspråk ofta betyder ”bra” eller ”frisk” eller så. Jag brukar kalla den mittenkurvan.

Mat, kärlek, sjukdom och arv

Mat, kärlek, sjukdom och arv är de viktigaste sakerna som påverkar tillväxten.

Mat

Utan mat växer man inte. Något som är viktigt att veta när man analyserar tillväxtkurvor är att vikt driver längd, det vill säga, först ökar ett barn i vikt, och därefter i längd. Ett barn som stannar i längd utan att ha tappat i vikt har sannolikt en annan orsak till sin längdavplaning än matbrist, och ett barn som växer snabbare än det ska på längden utan att ha ökat i vikt tidigare växer av andra skäl än matöverskott.

Det är ovanligt i Sverige i dag att barn inte får tillräckligt med mat. Det är vanligt att de inte vill äta, mer om det i ett annat inlägg. Det är jättevanligt att barn inte får mat som är tillräckligt bra för kroppen, och det är vanligare ju mindre ekonomiska och tidsmässiga resurser föräldrarna har. Här och här har jag skrivit om hur man kan ge barnen mat som är bra för dem på ett ganska lätt sätt. Många barn äter sötsaker och dricker läsk många av veckans dagar, och det leder till övervikt redan i förskoleåren.

Kärlek

Har kärlek med tillväxt att göra? JA! Det är vanligt att barn inte riktigt växer som de ska, men att vi inte hittar någon kroppslig sjukdom och det är tydligt att barnet får tillräckligt med tillräckligt bra mat. Många erfarna barnläkare och barnsjuksköterskor har berättat för mig att om man tar sig tid med de familjerna, så hittar man nästan alltid förklaringen i brist på kärlek. Det kan vara oupptäckt eller dåligt behandlad depression hos en eller båda föräldrarna, den mycket vanliga sjukdomen hindrar föräldern från att ge barnet den kärlek det behöver. Det kan vara konflikter mellan föräldrarna, eller en ensamstående förälder som måste kämpa så för att få vardagen att gå ihop rent praktiskt att hon inte orkar ge barnet den kärlek och den uppmärksamhet som krävs. Några barn blir mobbade i skolan, eller har en elak pedagog i förskolan.

Arv

Vi tror att vi har olika arv för tillväxten. Det är svårt att veta hur viktigt arvet är tycker jag, eftersom både tillgång till mat, kärlek och sjukdomar under uppväxten påverkar tillväxten. Min farmor som var ett av tio syskon i en småländsk torparfamilj på 20-talet (och började arbeta vid fem års ålder) blev 154 cm lång. Hennes barn blev 170-190 cm ungefär. Jag är 170 cm. Jag tror att farmor skulle ha blivit lika lång som jag om hon hade haft samma tillgång till mat och få varit lika frisk som jag under uppväxten.

Men om man vet att ett föräldrapar har haft god tillgång till mat, kärlek och varit friska under uppväxten kan man anta att de har nått sin ungefärliga genetiskt disponerade längd. Då kan man föra in deras längd i tillväxtkurvan och se vilken av linjerna (mittenlinjen, +1SD, -1SD, +2SD eller -2SD) den motsvarar. Om barnet verkar friskt och växer på samma linje som föräldrarna slutat på kan man tro att barnet växer enligt sin genetiska potential.

Sjukdomar

I princip alla sjukdomar hos barn påverkar tillväxten. Förkylningar, öroninflammationer och magsjukor minskar aptiten och barnen går ned lite i vikt eller står still i vikt under någon vecka eller två. Får man många täta sådana infektioner så påverkas tillväxten under en längre tid. Kroniska sjukdomar hos barn påverkar också tillväxten, och dålig tillväxt kan vara det första påtagliga tecknet på allvarlig sjukdom hos barn. Vid hjärtsjukdomar behöver hjärtat så mycket energi för att arbeta att barnet inte orkar äta tillräckligt, vid lungsjukdomar behövs så mycket energi till andningen att barnet inte orkar äta. Vid tarmsjukdomar (som födoämnesallergier, glutenintolerans och inflammatoriska tarmsjukdomar) kan inte den sjuka tarmen ta upp tillräckligt med näring. Vid alla sjukdomar som ger inflammation (typ alla i någon grad) gör inflammationen att aptiten sätts ned och tillväxten avtar.

Man kan inte bedöma en tillväxtkurva utan att se barnet

Efter att ha läst det här tror jag att ni förstår att tillväxtkurvan är ett fantastiskt verktyg som måste tolkas med stor noggrannhet och försiktighet. Vi måste veta vilket barn vi har framför oss, vilken familjesituation barnet lever i, vilka sjukdomar, vardagliga som kroniska som barnet drabbats av och vilken mat barnet får för att kunna förstå vad kurvan visar. Det gör också att det är omöjligt att svara på frågor som ”hur viktig är egentligen tillväxtkurvan, hur orolig behöver man  vara om barnet inte växer som den”. En tvååring som tappat 300 gram i vikt efter en svår magsjuka oroar jag mig inte för, men en åttaveckors bebis som svettas av ansträngning vid varje matning och som inte gått upp ett gram i vikt på tre veckor, den vill jag omedelbart se på barnakuten.

26 reaktioner på ”Därför älskar barnläkare tillväxtkurvor

  1. Skönt att höra att det rör sig om ett par tusen barn! Jag har tidigare hört (inte från en läkare!) att det skulle röra sig om ca 40 barn som dessutom mätts på en specifik plats vid ett specifikt ställe så min tilltro till de där kurvorna har varit rätt låg… 🙂

  2. Men stämmer det att kurvorna till stor del baseras på flaskmatade barn? Och varför använder inte BVC och läkare de nya Who-kurvorna?

    Det var inte det jag tänkte fråga. Jag har en tvåårig dotter som trots att hon äter massor (till middag ofta lika stora portioner som våra) inte går upp nämnvärt i vikt, hon har planat mycket på både längd och viktkurvan. Hon har desdutom varit lös i magen sedan slutet av juli. Hon har ätit mjölkfritt sedan september för vi trodde det kunde hjälpa men det verkar det inte göra. Vi misstänker glutenintolerans eftersom både hennes pappa, faster, farmor och några till i släkten är glutenintoleranta. Vi gick till läkare för en månad sedan men de tyckte allt verkade normalt och ville inte ens ta ett blodprov. Kan du inte skriva ett inlägg om glutenintolerans? Symptom, diagnos, vilka undersökningar man gör osv?

    1. Inlägg om glutenintolerans planerat. Har fått ett helt gäng frågor per mejl från en facebookgrupp för föräldrar till barn med glutenintolerans.
      Barnen kurvorna är baserade på är delvis ammade, delvis flaskmatade. Kan bara svara för bvc i Stockholm och där finns en ambition att införa WHO:s kurvor i datajournalen men det är ännu inte löst tekniskt. Ett inlägg om olika tillväxtkurvor kanske skulle intressera några?

      1. Ja glutenintolerans hos barn tycker jag skulle vara jättebra, vi misstänker att vår äldsta kanske har det.

        Jättebra inlägg förövrigt, tillväxtkurvorna är roliga som mamma med tycker jag 🙂
        Det märktes så väl nu när vår andre, Joshua, föddes. Jag kunde inte amma så han gick ner 13%. Jag gjorde snitt 4e och åkte hem 5e, så blev det baby blues och hela alltihop och hur mycket dom än tryckte i ungen på både BB (som jag fick åka tillbaka till) och på barnsjukhuset så gick han knappt upp något i vikt, en släppte min depression och ungen bara klättrar upp i vikt, helt fantastiskt. Desto mer han gick upp i vikt, desto bättre mådde jag haha 🙂

        Tänkte också på att sjuka barn inte äter så mycket. Joshua är jätteslemmig av förkylning, och jag gjorde din nässkölj och han ligger högt på natten och jag försöker ge han ersättning få ggr och ofta men slemmet är inte i form av snorkusar alls utan det rinner bak och han hostar så slemmig och jjobbigt och gråter och blir ledsen. Jag vet att man inte ger slemlösande till 3 månaders bebbar men har du några bra slemlösartips? Han sover riktigt bra på dagarna och det är på nätterna han har riktiga problem, även om det är samma säng, ställning och nappflaska liksom.

        1. Tack för att du delade med dig av Joshuas vikthistoria! Och underbart att din depression släppte och J började växa.

          Har inte många fler tips än näsvård för slemmiga 3 månaders. Mer än att härda ut så länge bebisen orkar äta och inte kämpar fysiskt med andningen. (Se mitt inlägg om svårt att andas för att se hur det ser ut). Om bebisen inte orkar äta eller kämpar med andningen är det barnakuten som gäller.

  3. Jätteintressant inlägg! Om ett barn avviker från sin kurva – måste det vara något ”fel” då eller finns det plats för individuella variationer i de olika kurvorna?

  4. Hejsan Cecilia!

    Min dotter blir 3 månader den 26:e. Vi har då även läkartid dagen efter för vaccination, vägning och mätning. Vid förra vägningen (23:e juli) var lillan 57 cm och vägde exakt 5000 g. När jag i går vägde henne hemma med mig på personvågen (är medveten om att den inte är exakt men ändå) så verkar hon bara gått upp 300 g till 5300 g. Helt plötsligt känner jag mig nu jätteorolig att hon gått upp alldeles för lite den här månaden. Tycker inte hon verkar vara speciellt slö, även om hon igen börjat sova bättre och oftare på dagarna, hon hade svårt med det under de varmaste sommardagarna. När hon väl är vaken tycker jag hon oftast är sprallig, lätt att få kontakt med, ler mycket. Hon är så klart också ”tjurig” emellanåt, särskilt när hon blir trött, men jag upplever henne inte alls som konstant missnöjd. Min pappa, som själv har fyra barn, tycker inte heller att hon på något sätt är gnälligare än andra barn, däremot var hon de första veckorna extremt lätt att ha och göra med så när det blev varmare och hon hade svårare att sova, svårare att mata etc och blev hon lite gnälligare, vilket vi inte alls var vana vid.

    Min fråga är, bör jag vara orolig över att hon inte gått upp mer den här tiden?

    1. Eftersom hon mår bra och äter bra skulle jag inte på något sätt oroa mig. Vuxenvågen kan säkert visa fel på minst ett kilo. Njut av din fina bebis och väg henne på BVC så ofta som BVC-sköterskan vill.

    1. Man bör bry sig ännu mer om längdkurvan än om viktkurvan. Precis som för vikten är längdtillväxten normal om man följer en kurva mellan -2 och +2 SD, men om längden byter kurva bör en läkare titta på kurvan och bedöma om det krävs utredning.

  5. Hej!
    Tack för ett intressant inlägg! Jag har en dotter på 3 med mycket dålig längd- och vikttillväxt. Hon utreds av barnendokrina efter ett avvikande ämnesomsättningsprov (dock var andra provet bra). Likaså äter hon mjölkfri kost sen i somras och vi tyckte att hon till en början verkade må bättre, men så är nog inte fallet. Hon har nästan dagligen ont i magen. Hon äter dåligt, får oljeberikad apelsinhavre (hon vägrar mjölkfri välling, tyvärr). Vi har kontakt med dietist pga mjölken. Jag vet inte om man har testat henne för celiaki. Dietisten trodde det (eftersom det var det mest självklara att kolla) men kunde inte se något i datorn om detta. Vad finns det annars kvar att föreslå? Hon är/har inte varit sjukare än andra barn men hon är trött. Hon är inte ute och leker i timmar som sina syskon, hon sitter ofta still.
    Ibland upplever jag som flödet att man själv behöver bolla teorier med läkare, något som tas med varierande entusiasm. Jag har sex barn, är mycket påläst och har ett gediget intresse.
    Så om man har utrett mjölk, gluten och sköldkörtel, vad finns det då mer? Hur länge är rimligt att ”vänta och se”?

    1. Vi har tyvärr inte möjlighet att vara ”bollplank” angående ditt eller andras barn. Jag tycker att du ska fortsätta att vara en aktiv och deltagande mor, oavsett om din känsla är att ditt barns läkare gillar det eller inte. Hittar du en läkare det ”klickar” med, håll fast! Är dietisten vettig? Behåll henne!

  6. Hej! Jag har googlat mig sönder och samman efter svar på varför pojk- och flickspädbarn har olika kurvor. Byter jag kön på mitt barn i BVC-appen från pojke till flicka ligger han plötsligt två övergå viktkurvan istället för en. Skulle gärna hitta ett svar som är lite mer utförligt än ”pojkar väger mer än flickor” som jag fått hittills och hoppas att du kanske vet?

    1. Man har delat upp barnen efter kön när man gjort kurvorna och sett att tillväxten skiljer sig mellan könen på gruppnivå. Största skillnaderna kommer när barnen närmar sig puberteten men mindre skillnader finns även hos små barn.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *