Två lyckliga 6 år efter mardrömsbeskedet

Här är min vän Tove Mörkberg och hennes Stella som nu är 6 år gammal. Tove är en mycket klok, glad och alldeles underbar vän (som dessvärre bor i Malmö, så vi ses alldeles för sällan) som snart kommer ut med sin första diktsamling på Brombergs förlag. Stella är en glad och rätt busig flicka som hade oturen att drabbas av en stor hjärnblödning när hon låg i Toves mage. Siri Ambjörnsson har gjort en radiodokumentär om Tove där hon berättar om graviditeten och första tiden med Stella. Här kan ni lyssna på den. Ibland kan livet bli väldigt bra, även om starten är förfärlig.

 

3 reaktioner på ”Två lyckliga 6 år efter mardrömsbeskedet

  1. Jag grät när jag lyssnade till detta. Hon verkar vara så stark din vän och hennes Stellla.
    Min son fick också en hjärnblödning i magen i tidigt fosterstadie. Och jag är långt ifrån stark, men jag jobbar på det! Min knodd har en mildare form av hjärnblödning än Stella. Man kan säga att han är delvis förlamad på högersidan. Han skulle eventuellt aldrig kunna krypa, men nu gör han det, till allas glädje. Vi fick inte reda på stroken förrän han var 7 månader. Vilket hör att et hela blir svårt att ta in. Tack för att du delade med dig av länken!

    1. Jag grät också när jag hörde programmet första gången. Det är så starkt! Stor kram till dig och sonen. Jag är så glad att kunna dela med mig av Toves och Stellas exempel. Man har rätt att må dåligt när man får ett hemskt besked. Men man har också rätt att må bra sen! Att leva ett vuxenliv, arbeta och till och med debutera som poet om det är vad man vill. Kram!

  2. Kaffemorsan, tack för din fina kommentar. Jag känner mig ofta både stark och svag på samma gång. Hoppas att allt börjar falla på plats för er. Ett så omtumlande besked kan kännas svårt att komma över, men idag tänker jag sällan på just det ögonblicket då vi fick beskedet (förut tänkte jag på det ofta och blev ledsen och arg). Stella har gjort det lätt för mig att fokusera på henne i nuet istället för att tänka på hur det blev som det blev och varför. Jag är otroligt glad att jag är hennes mamma. Kram till dig och din lille knodd!

    Och kram till dig Cecilia!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *