Flockimmunitet

När man talar om vaccinationer stöter man förr eller senare på begreppet flockimmunitet (herd immunity). Det betyder att tillräckligt många individer i en grupp är immuna mot en viss sjukdom för att den inte längre ska spridas. Immuniteten kan komma av genomgången sjukdom eller av vaccination. Andelen av befolkningen som måste vara immuna för att sjukdomen inte ska kunna spridas inom gruppen varierar beroende på vilken sjukdom det gäller. För mässling och påssjuka behöver t ex 90-95% vara immuna, för att sjukdomen inte ska kunna spridas. Flockimmunitet är möjlig att uppnå för infektioner som bara kan smitta mellan människor, t ex mässling, vattkoppor och röda hund, eller där människan är den enda smittbäraren, t ex polio. Det innebär att man aldrig kan uppnå flockimmunitet för sjukdomar som rabies där viruset bärs av vilda däggdjur, eller för stelkramp där bakterien normalt finns i djurs tarmar och i jorden.

Flockimmunitet leder till en flockeffekt (herd effect) där icke-immuna, alltså mottagliga, personer är skyddade från sjukdomen genom de andras immunitet. Icke-immun kan man vara för att man aldrig haft sjukdomen, inte blivit vaccinerad, eller tillhör det fåtal som inte svarat på vaccinet. För att ta mässlingvaccin som exempel får 95% en immunitet av en dos vaccin. Ännu fler blir immuna efter två doser, men det finns alltid någon som får en dålig, eller ingen skyddseffekt av vaccinet. Vilka de personerna är vet man oftast inte.

Om vi tar vaccination mot röda hund som exempel kommer frågan upp då och då om man inte bara ska vaccinera flickor, och då i tonåren innan en eventuell graviditet, eftersom röda hund i regel är en mycket lindrig infektion så länge den inte drabbar foster. Enkelt förklarat kan röda hund-viruset inte ligga och lura i ett hörn någonstans i väntan på nästa offer att infektera, utan det dör ganska snabbt utanför kroppen. Därför behöver viruset smitta icke-immuna människor, som innan de tillfrisknar hinner smitta andra icke-immuna människor. Om man bara vaccinerar halva befolkningen, och då inte förrän i tonåren, leder det till att flockimmuniteten förloras och sjukdomen börjar spridas. Då färre är immuna får sjukdomen tillräckligt många mottagliga individer för att kunna överleva och fortsätta spridas. Icke-immuna, gravida kvinnor riskerar då att smittas med följder som missfall, dödfödda barn och barn med grava missbildningar och handikapp (jag har tidigare skrivit ett inlägg om röda hund om du vill veta mer. )
Ja, men om alla unga kvinnor som inte haft sjukdomen vaccineras innan de blir gravida försvinner ju det problemet, kanske någon tänker. Men då glömmer man bort att det finns många som p g a nedsatt immunförsvar (medfött eller av läkemedel) inte kan vaccineras, som kanske inte svarat på vaccinet eller som är uppvuxna i länder med låg vaccinationstäckning och inte haft sjukdomen som barn. Det senaste svenska utbrottet av röda hund var i Järna hösten 2012. Järna ligger vägg i vägg med Södertälje som är en stad med hög andel invånare födda i länder där man inte har ett så utbyggt barnvaccinationsprogram som i Sverige, där många kan antas sakna immunitet mot röda hund. Risken är därmed stor att mottagliga gravida insjuknar i röda hund med katastrofala följder för barnen de väntar. Att vilja vaccinera sina tonåriga döttrar för att undvika att just deras framtida barn drabbas av skador orsakade av röda hund men samtidigt utsätta andras barn för den risken är djupt osolidariskt, jag kan inte se det på något annat sätt.

Det fina med flockimmunitet är att det på det viset är möjligt att helt utrota vissa sjukdomar. Människan har genom effektiv vaccination lyckats utrota smittkoppor, och ett av WHOs mål är att även utrota mässling och röda hund. Det vore helt fantastiskt om vi en dag kunde uppnå det!

Dela med dig!
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •