Formaldehyd och aluminium, varför finns det i vaccin?

Ni är många som bett om ett inlägg om tillsatser i vaccin, vilka det finns, varför och vilka risker det finns med tillsatsämnena. Vacciner består ju i huvudsak av smittämnen, levande, döda,  eller delar av smittämnen, mer om det kan du läsa här. I det inlägget, beskriver jag också nogrannt hur kroppen bygger upp ett aktivt immunsvar med minnesfunktion mot smittämnena, vilket är hela poängen med vaccinationer.

Tillsatsämnen i vacciner är alltså de ämnen som inte är virus, bakterier eller delar av sådana.

Aluminium

Aluminium används i flera vacciner för att öka immunförsvarets aktivering. När man använder aluminium i vissa vacciner kommer mycket fler av de vaccinerade att bilda ett immunologiskt minne mot ämnet, och alltså få effekt av vaccinet.

Immunförsvaret kan dels reagera ospecifikt, på ämnen som inte hör hemma i kroppen, till exempel aluminium. Den ospecifika immunreaktionen ger sedan mycket stimulans till den specifika immunreaktionen där T- och B-celler skapar immunologiskt minne, det vill säga vaccinationseffekt. (Ett ämne som ökar immunsystemets aktivering på det här sättet kallas på vaccinforskarspråk för adjuvans).

Aluminiummängden i vaccinet är mycket liten, och ett barn som äter ersättning får på två dagar i sig lika mycket aluminium via ersättningen som en dos vaccin ger. Upptaget via tarmen är dock annorlunda än vid injektion i muskel. För att minska mängden aluminium som ges till barnet används idag kombinationsvacciner med difteri, stelkramp, kikhosta, hepatit B, Haemophilus influenzae typ B och polio i samma spruta. En aluminiumdos räcker för att ge 6 vacciner om man ger dem som ett kombinationsvaccin. Smart.

Aluminium kan i mycket sällsynta fall ge lokala överkänslighetsreaktioner vid stickstället. Då ser man kliande röda knutor där. Hos de som drabbas kan överkänslighetsreaktionen återkomma då man använder aluminium på huden, till exempel i form av deodoranter senare i livet.

Aluminium ingår i vaccin mot stelkramp, difteri, pneumokocker och Haemophilus influenzae typ B samt i vaccin mot TBE.

Formaldehyd

Formaldehyd används vid tillverkningen av avdödade vacciner, det är formaldehyden som dödar virus (i polio- och TBE-vaccin) eller försvagar giftet så att det inte kan ge sjukdom (i difteri- eller stelkrampsvaccin). Formaldehyd kan ge kontaktallergier, men det finns inga belägg för att någon skulle ha fått formaldehydallergi av attt ha blivit vaccinerad (till skillnad från aluminiumallergi där det har hänt, men är sällsynt).

Även formaldehyden finns i mycket små doser i vaccinerna. Formaldehyd frisätts också från möbler och tobaksrök och en bebis inandas lika mycket formaldehyd som finns i en dos vaccin av att bara vistas inomhus mellan 4 och 40 timmar.

Albumin och gelatin

Humant albumin är ett protein som utvinns från blodgivarblod. Gelatin utvinns ur grisars bindväv. Albumin och gelatin används som stabilisatorer i vissa vacciner.

Rester av odlingsmedium

När man odlar celler eller virus eller bakterier behöver de odlingsmedium. Det är en soppa med näring och salter som är specialkomponerad för just den sorts organism som ska odlas. Dessutom brukar man tillsätta antibiotika i odlingsmediet för att inte bakterier ska växa till när man odlar virus.

I kombinationsvaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Haemophilus influenzae typ B finns rester av odlingsmedium eftersom man inte helt kan rena bort det. I vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund, som är ett levande vaccin (till skillnad från det förra vaccinet jag nämnde) finns det odlingsmedium för att vaccinvirusen ska må bra och överleva.

Inget kvicksilver i vaccinerna i barnvaccinationsprogrammet

Från 1950-talet användes ett kvicksilverinnehållande konserveringsmedel (tiomersal) i flera vacciner. Det finns en vetenskaplig samsyn kring att doserna i vacciner har varit så låga att de med allra största sannolikhet inte varit skadliga för barns utveckling. På grund av risken för överkänslighetsreaktioner (allergiska reaktioner) har man tagit bort kvicksilverinnehållande konserveringsmedel i fler och fler vacciner. Svenska barnvaccinationsprogrammet har varit kvicksilverfritt sedan 1992-1993.

Även vaccinerna mot TBE (Encepur och FSME-immun) och vattkoppor är kvicksilverfria.

Källor: Boken Vaccination av barn från Socialstyrelsen (sida 97-102). FASS Rikshandboken för barnhälsovård.

Dela med dig!
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

8 reaktioner på ”Formaldehyd och aluminium, varför finns det i vaccin?

  1. Tack för alltid lika intressanta och informativa blogginlägg! Jag gillar att uppdatera mig runt barnvaccinationerna, särskilt nu när det är dags att vaccinera bebisen igen.

  2. Tack Cecilia vad du är duktig! Detta kommer ju jag kunna använda på mitt jobb, fantastiskt fin sammanställning.

  3. Hej, är du säker på att humant albumin är renat från människoblod? Jag har alltid tagit för givet att det är rekombinant humant albumin man använder, i mina ögon verkar det säkrare. Men jag kan ha fel…

  4. Hej, avviker från ämnet… Jag har önskemål om att få veta mer om sen avnavling vid förlossning samt dess för- och nackdelar 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *