Glutenintolerans del 1: hur märks det och vad är det?

Jag har fått önskemål från en hel grupp med föräldrar som har barn med glutenintolerans med massor av frågor. Det blir tre inlägg: del ett om vad glutenintolerans är och hur det märks, del två om testning och del tre om vad man vet om förebyggande åtgärder. Vill också påminna om inlägget där jag berättar varför man inte ska köpa apotekets självtest för glutenintolerans.

Glutenintolerans är en tarmförstörande sjukdom

Tunntarmen är den del av magtarmkanalen där näringsämnena tas upp ur maten. Det görs i tarmväggens yta, och för att få så stor yta som möjligt där näring kan tas upp är tarmen luddig, som en äkta matta ungefär. När ett barn med glutenintolerans (eller celiaki, det är en synonym) äter gluten förstör barnets immunsystem tarmslemhinnan. Får det gå tillräckligt lång tid förstörs allt tarmludd och tarmslemhinnan blir alldeles platt, och full av vita blodkroppar. Att tarmluddet är borta kallar vi läkare för ”villusatrofi”.

Tarmskadan gör att barnet inte kan ta upp näring

Eftersom tarmluddets funktion är att öka tarmens förmåga att ta upp näring minskar den förmågan när tarmluddet försvinner. När tarmslemhinnan är full av vita blodkroppar som bryter ned tarmluddet sker inte heller näringsupptaget i den kvarvarande slemhinnan särskilt effektivt.

Ett barn med celiaki som äter gluten får alltså näringsbrist trots att maten som barnet får i munnen är alldeles utmärkt näringsrik. Tunntarmen är för skadad för att kunna ta upp näringsämnen, vitaminer och mineraler.

Näringsbristen ger dålig tillväxt och ofta trötthet, eller håglöshet, depression hos äldre barn och tonåringar (kanske hos yngre också, men då kallar vi det nog gnällighet/håglöshet snarare än depression). Järnbrist är vanligt, vilket leder till blodbrist, blekhet och trötthet. D-vitaminbrist är vanligt, vilket också kan leda till trötthet och depression och benskörhet på sikt, bland annat. Puberteten kommer inte alltid igång som normalt.

Bajset blir ibland konstigt vid glutenintolerans

Barn med glutenintolerans har ibland diarré, ibland förstoppning, ibland en blandbild och ibland normalt bajs.

Glutenintolerans kan göra ont

Oftast då i magen.

Glutenintolerans blir symtomfri vid strikt glutenfri kost

Det är det här som är så fantastiskt! En så allvarlig sjukdom obehandlad, blir helt symtomfri, och komplikationsriskerna försvinner, om man bara äter rätt kost. Men ni förstår också vad viktigt det är att alltid äta rätt kost och inte slarva. Aldrig slarva.

Då förstår väl också ni som har vänner och bekanta med glutenintolerans hur viktigt det är att vara 100% säker på att det ni bjuder dem på är glutenfritt. Det är inte som med laktosintolerans, där det som inte ger symtom inte ger några skador, och symtomen går över.

Alla barn med glutenintolerans måste få träffa dietist!

Det här hoppas jag verkligen är självklart överallt. Men om det inte är det. Eftersom kosten är behandlingen, och sjukdomen är allvarlig obehandlad så måste alla barn få träffa dietist. En gång räcker för några. Många gånger behövs för andra familjer, för att få den glutenfria kosten att fungera.

Gluten finns i vete, korn och råg

Alla som har barn med glutenintolerans ska som sagt få kostråd av dietist, så det här blir en crash course för er som vill kunna bjuda glutenintoleranta vänner på fika eller middag. Gluten finns i vete, korn och råg och allting som innehåller dessa sädeslag. Läs innehållsförteckningen! Havre som odlats på speciella fält tillräckligt långt från vete, som malts i kvarnar där inte vete malts etc är glutenfritt. Men vanlig havre kan vara förorenad med vete (eller råg eller korn), det vill säga med gluten.

Det finns speciella glutenfria sortiment i de flesta matbutiker. När jag bjuder glutenintoleranta vänner brukar jag inte köpa sådana ersättningsprodukter. Jag bjuder inte på pasta, jag bjuder på ris. Jag reder inte såsen med vetemjöl, utan med maisena. Jag bjuder inte på bullar, utan på fruktsallad, eller glass, eller kokosbollar med rätt sorts havregryn. Det tycker jag är lättare! Och så gillar jag att alla kan äta samma.

 

Dela med dig!
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

9 reaktioner på ”Glutenintolerans del 1: hur märks det och vad är det?

  1. Tack för en bra blogg!
    Hmm, jag kan inte bestämma mig för om vi kanske borde tjata oss till ett test för vår minsta dotter (4 år)… Det där om bajset stämmer, hon säger ibland att hon har ont i magen och de senaste månaderna har hon blivit såå blek… Två gånger har efter jul har dagmamman ringt efter oss när hon haft diarré och i princip bajsat n er sig för att hon inte hunnit på toan, men ingen i famimljen har varit magsjuka då och ingen av gångerna har hon haft mer diarré än det hos dagmamman. När det hände andra gången kontaktade jag BVC för att rådgöra och tog upp glutenintolerans, men ”eftersom hon följer sin kurva” så skulle jag inte oroa mig för det, blev svaret.

    1. Vår äldsta har jättehård mage, vill helst inte göra något, man måste verkligen locka med allt och han har den typiska glutenmagen, men han följer också kurvan och då behöver man tydligen inte undersöka ungarna 🙁

      1. Innan min dotter fick sin diagnos så var hon stenhård i magen, fick tom plocka henne, microlax och diverse andra saker, just för att läkarna inte ville lyssna på mig som förälder. När hon var 9 mån så krävde jag en viktkoll varav hon då hade gått ner 1,7 kg på 1,5 mån. Då vart det fart på dom. Hon var 11 mån när hon fick sin diagnos, då var hennes tarmludd totalt borta, fanns ingen tillstymmelse till det hela.
        Idag är hon 10 år och mår toppen, växer så det knakar och är en härlig unge.

  2. Vår dotter sju år fick sin celiakidiagnos för ett par veckor sedan. Hon hade länge klagat över ont i magen och var inbland hård i magen. Pappan har ulserös colit och min erfarenhet av vården är att om mannen går med barnen så lyssnar läkaren bättre, den här gången gällde det också magen så det fanns starka skäl till varför han skulle gå. Läkaren ordinerade en massa prover och snabbt kom de fram till att hon var laktosintolerant. Kort därefter besked om att de misstänkte Celiaki. Diagnoserna hör ibland ihop och vi började läsa på om celiaki. Det var flera symptom som stämde, den tidigare så glada flickan hade förvandlats till ett riktigt monster, riktiga raseriutbrott uppe i skyn för att sedan rasa ned och skylla allt på sig själv och vara riktigt låg.

    Jag har förberett hela familjen under våren på att dottern kanske har celiaki, genom att laga laktosfria kesoplättar istället för pannkakor, äta mer potatis under veckorna, och baka fikabröd utan gluten. Det som var mest jobbigt var att i väntan på biopsid fortsätta med smörgåsar, sås redd med vetemjöl och pastarätter. Dotterns smärtor tilltog hela tiden och jag fick fler bevis på att det var celiaki hon led av.

    Det som jag ser kan bli svårt är att få lillasyster regelbundet kollad. Kunskapen är mycket dålig inom vården är min erfarenhet. När jag nu ville bli testad (på uppmaning av barnläkaren) så ifrågasatte de mig och påstod att jag skulle ha haft diagnosen sedan barndommen, läkaren sade att ”laktosintolerans och celiaki har inget med varandra att göra” och en sjuksyster undrade om jag hade ”smittat” min dotter med glutenintolerans.

    Vi är mycket nöjda med att få svar på vad hon led av, nu ska vi göra allt vi kan för att hon ska må bra.

    1. Ja, men det är ovanligt. Man måste då för att ställa diagnos göra en gastroskopi och biopsi (provtagning) av tarmslemhinnan.

  3. Hur tidigt i ålder kan man märka celiaki? Har ett barnbarn på 2 månader som nu ligger inne på sjukhus pga kaskadkräkningar. Mamma har celiaki. Läkarna misstänker mjölkproteinallergi.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *