Hjälper vitlök mot för tidig födsel?

Idag är vi mycket glada över att kunna presentera ett gästblogginlägg från barnläkaren Stefan Johansson som forskar om och arbetar med för tidigt födda barn. Vi är glada att se att fler svenska barnläkare bloggar och är aktiva på nätet, och om ni är det också: skicka hejarop till Stefan och önska alla era nyföddhets och för tidigt födda-inlägg hos honom också. Han är också författare till Första läkarboken riktad till blivande och nyblivna föräldrar. Inlägget har tidigare publicerats på hans egen blogg barnlakarboken.se som vi hoppas växer och mår väl framöver.

Här kommer Stefans inlägg:

Medicinska nyheter i massmedia blir lätt fel. DN skrev nyligen att ”Vitlök kan förhindra för tidig födsel”. Så är det sannolikt inte.

Det ägnas mycket forskarmöda åt att förstå varför barn föds för tidigt (före vecka 37). Även om de flesta för tidigt födda barn blir friska är risken för funktionshinder högre än för barn födda i fullgången tid. Det bästa sättet att minska denna risk vore att förebygga för tidig födsel. Trots stora ansträngningar finns ännu inget riktigt bra sätt.

I undersökningen som DN skrev om hade gravida kvinnor fyllt i en kostenkät. Matvanor för kvinnor som födde i normal tid jämfördes med kvinnor som födde för tidigt. Att äta vitlök var förknippat med en lägre risk. Forskarna förklarade sitt resultat med att vitlök skulle kunna minska inflammation i kroppen, något som man vet har betydelse för att en förlossning startar i förtid.

Det vore förstås fantastiskt om något så enkelt som vitlök skulle vara verksamt mot för tidig födsel, men frågan är om detta verkligen är sant. För det första är tankekedjan är svag. Det finns mycket kunskap om inflammation och bakterier och hur detta relaterar till för tidig förlossning. Men, stora forskningsprojekt har till exempel visat att antibiotikabehandling mot inblandade bakterier är så gott som verkningslös. Att vitlök (med en ospecifik effekt) skulle vara mer verksamt än antibiotika (med en specifik effekt), det verkar inte rimligt.

Den största svagheten med undersökningen är emellertid hur den var utformad. Slutsatsen drogs inte utifrån ett experiment där hälften av kvinnorna lottades till att äta vitlök utan den byggde på en observation av en grupp olika kvinnor och deras olika kostvanor. Principfrågan blir – hur jämförbara var kvinnor som åt respektive inte åt vitlök?

Om man läser forskarnas egen vetenskaplig artikel om undersökningen framgår det att vitlöksätande samvarierade med andra faktorer som är associerade med lägre risk att föda för tidigt. Till exempel var det vanligare att kvinnor åt vitlök bland de som också var icke-rökare, var normalviktiga och eller hade högre inkomst. Visserligen använde forskarna statistiska analysmetoder som vägde in andra bakgrundsfaktorer men frågan är om de kunde göra detta i tillräcklig grad för att säkert kunna säga att vitlök hade en egen effekt (eller om det fanns kvar så kallad ”residual confounding”). Jag tror inte det.

Andelen barn som föds för tidigt varierar stort mellan länder, också inom Europa. Sverige har en av världens lägsta siffror, här föds 6% av alla barn för tidigt. I USA är motsvarande siffra 12% men bland svarta kvinnor är siffran väsentligt högre. Det går inte att sätta fingret på en enskild faktor som förklarar dessa skillnader mellan länder. Sannolikt finns det ärftliga faktorer som spelar roll men skillnaderna avspeglar till stor del hur samhällen ser ut och påverkar folkhälsan. Andelen för tidigt födda barn handlar bland annat om tillgång till mödravård, sociala spann och unga kvinnors hälsa. Därmed sagt: vill man spetsa till det ska vi tacka välfärdssamhället för att relativt få svenska barn föds för tidigt.

Dela med dig!
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

3 reaktioner på ”Hjälper vitlök mot för tidig födsel?

  1. Här kommer glada och påhejande tillrop för fler blogginlägg av proffs om förtidigt födda barn. Som relativt nybliven mamma till en extremprematur (v24+0) har en helt ny värld öppnat sig och jag söker ständigt efter bra och relevant information. Det mesta som finns på nätet är anekdoter (andra föräldrars upplevelser) och forskningsstudier. Det är omöjligt för en lekman att bedöma en forskningsstudiea kvalitet och relevans, samtidigt som anekdoterna till syvende och sist endast bidrar med igenkänning, stöd och förståelse (vilket inte är fy skam).

    1. Att få ett barn i vecka 24 – det är verkligen att få åka på en annan och längre resa som förälder.

      Önskar jag kunde tipsa dig om bra webbar på nätet, som du skriver finns det gott om föräldrabloggar och forskningsartiklar. Mitt tips är att höra med föräldraföreningen för för tidigt födda barn (läs anslagstavlorna där ni är) och andra föräldrar förstås. Den här boken översatt från norska är inte så dum: http://www.adlibris.com/se/bok/nar-barnet-fods-for-tidigt-9789189390560

      Mitt tips till alla föräldrar är – det är viktigt att kunna ventilera alla sina frågor, även sådant som dyker upp när man surfar på webben.
      Skriv ned och spar sådant som dyker upp – det är lätt att glömma vad man undrat när man sen sitter ned tillsammans med vårdteamet.

      1. Tack för boktipset! Den ska genast inhandlas. Utifrån beskrivningen låter det som en bok jag hade velat läsa i början av Neo-vistelsen. För även om läkarna är fantastiska på att förklara så missar man en mycket stor del av den information som ges, och misstolkar stora delar av det man tar in.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *