Måste man ge järnberikad gröt/välling till småbarn?

En läsare bad mig berätta om man behöver ge järnberikad gröt eller välling till småbarn. Vi börjar från början.

Varför behöver vi järn?

Järn behövs för att bilda hemoglobin. Hemoglobin är ett ämne som finns i röda blodkroppar, som bär syre från lungorna ut i kroppen. Vid brist på järn kan inte kroppen bilda tillräckligt mycket hemoglobin, och tillräckligt med syre kan inte nå ut i kroppen. Ett barn med blodbrist till följd av järnbrist (järnbristanemi på läkarspråk) blir blekt (kan vara svårt att se), trött (kan vara svårt att märka), växer inte som det ska. Det är inte så ovanligt bland 1-2-åringar, även i Sverige. Vid allvarlig blodbrist blir barnet mycket blekt, andfått och har hjärtklappning. Så allvarlig blodbrist ser vi mer sällan beroende på just järnbrist.

Svenska forskare har gett järntillskott till barn med födelsevikt 2000-2500 g och jämfört dem med barn med samma födelsevikt som fick placebo (overksam medicin/sockerpiller) Resultaten presenterades i Pediatrics i december 2012. I den här studien hade betydligt färre barn som fått 1 respektive 2 mg järn per kilo kroppsvikt och dag vid 3,5 års ålder beteendeproblem jämfört med dem som fick placebo. Barnens intelligens mätt med IQ var samma oavsett om de fått järntillskott eller inte.

Järn i mammas mage

Under graviditeten skickas järn från mammas blod till barnets. Därför är det viktigt att mamma har tillräckligt med järn i sitt blod. Det är bland annat därför järnvärden kollas på MVC och många gravida rekommenderas järntillskott.

Förlossningen

En ganska stor del av barnets blod finns i navelsträngen. Under många år har den vanliga rutinen på många förlossningsavdelningar i Sverige varit att stänga av blodflödet i navelsträngen så fort barnet fötts. Det kan behövas om barnet är väldigt medtaget och fort behöver hjälp med sin andning. I november 2011 publicerades en annan svensk studie i British Medical Journal. Där jämförde man i övrigt friska barn efter tidig (mindre än tio sekunder efter förlossningen) och sen (mer än 3 minuter efter förlossningen) avnavling vid fyra månaders ålder. De hade samma hemoglobinvärde, men bara 0,6% av de sent avnavlade barnen hade järnbrist vid fyra månaders ålder jämfört med 5,7% av de tidigt avnavlade. Inga negativa effekter sågs av sen avnavling. Sen avnavling verkar alltså ge ett tillskott av blod och järn som är bra för barnet.

Amningsperioden

Mammamjölken innehåller allt barnet behöver under de första 6 månaderna utom D-vitamin, och, möjligen, järn. Bröstmjölk innehåller väldigt lite järn. Järnförråden från graviditeten och förlossningen brukar, om de är välfyllda, räcka till 6 månaders ålder, så nuvarande rekommendationer är att för i övrigt friska, fullgångna, normalviktiga barn inte ge järntillskott alls.

Barn som helammas efter 6 månaders (alltså barn som inte äter något annat än mammamjölk när de är 8-9-10 månader) ålder brukar framåt 8-10 månaders ålder inte så sällan drabbas av järnbrist. Det är därför man ska börja introducera annan mat vid 6 månader och gärna järnrik mat.

Ersättning då?

Det är svårt att direkt jämföra järninnehållet i ersättning och mammamjölk eftersom järnet i människomjölken är bundet till olika proteiner som tas upp lättare av bebisens tarm än vad järnsalterna i ersättningen gör. Ersättning för barn från 6 månaders ålder innehåller lika mycket järn som industritillverkad välling.

Vilken mat är järnrik?

Järn förekommer i två former i mat. Som del av hemoglobinmolekylen (hemjärn) i kött- och blodprodukter och som mineralsalt i vegetabiliska produkter. Kroppen har jättemycket lättare för att ta upp hemjärnet. Dessutom konkurrerar det ”vegetabiliska järnet” om att tas upp i tarmen med kalcium, som finns mycket i mjölkprodukter framför allt.

Mest järn finns i blodprodukter och rött kött, både i milligram räknat, och sett till hur lätt kroppen tar upp det. Här finns en lista på hur mycket järn olika livsmedel innehåller. Man kan se där att industritillverkad barngröt och välling innehåller ungefär lika mycket järn per portion som rött kött.

Kan jag järnberika hemkokt gröt?

Ja, gärna då med smulat paltbröd (en blodprodukt). Recept finns i den här länken.

Jag vill ge mitt barn vegetarisk mat, hur gör jag då?

Läs på noga om vilken mat du ska ge ditt barn. Ge järnrika livsmedel till både lunch och middag (bönor, gröna bladgrönsaker). Gärna torkad frukt och finhackade/malda nötter till frukosten. En laktoovovegetarisk kost för barn tenderar ofta att bli rik på mjölkprodukter. Försök att inte ge mjölkprodukter till alla mål, eftersom kalciumet konkurrerar om att tas upp med järnet. Ge gärna industritillverkad välling eller gröt regelbundet.

Om du vill ge ditt barn laktoovovegetarisk mat och inte vill ge industritillverkad välling rekommenderar jag kontakt med en dietist för att se så att barnets mat innehåller tillräckligt med järn. Om du vill ge ditt barn vegansk mat rekommenderar jag ännu starkare att ge industritillverkad gröt eller välling, och gärna kontakta dietist hur som helst. Prata med din BVC-sköterska om du vill ha en dietistkontakt.

Men du har ju inte svarat på frågan!

Nej, det är sant, jag har inte svarat på frågan om du måste ge järnberikad industrivälling/gröt till barnen. Då gör jag det: nej, det måste du inte. Du bestämmer helt själv vilken mat ditt lilla barn ska få. Du är skyldig att göra ditt bästa för att barnet ska få en kost som tillgodoser dess behov. Järn är svårt att få i sig tillräckligt av och järnberikad industrivälling/gröt är en väl beprövad genväg som många barn och föräldrar gillar.

 

Dela med dig!
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

13 reaktioner på ”Måste man ge järnberikad gröt/välling till småbarn?

  1. Bara en notis om järnet i bröstmjölk, det är visserligen ingen stor mängd, men extremt lättupptagligt av kroppen. Finns nog en del att läsa om det på Amningsbloggen eller Sagogrynets blogg.

  2. Hej Cecilia och tack för en trevlig och lärorik blogg! Jag har läst med intresse och undrar bara en sak: Har du någon källa på att _många_ barn som helammas i 6 månader drabbas av järnbrist? Det stämmer inte med min erfarenhet.

    1. Hej Marit! Tack för din kommentar! Jag undrar om vi pratar om samma sak. Jag är överens med dig om att barn som helammas i 6 månader och är i övrigt friska inte så ofta drabbas av järnbrist (fast det förekommer, vi hittar en och annan järnbrist på barnsjukhuset hos spädbarn som söker för annat). Det jag skrev och efter din kommentar har förtydligat är att barn som helammas efter 6 månader inte så sällan drabbas av järnbrist några månader senare. Det rör sig inte om så många barn som helammas vid 8-10 månader, de allra flesta har ju börjat med annan mat i någol form. Det bygger jag på min egen erfarenhet, som enligt äldre barnläkarkolleger stämmer väl med deras.

  3. Tack för svaret! Som jag skrev tidigare stämmer det inte med mina erfarenheter som hjälpmamma och många års häng på amningsfora. Kanske för att dem jag har kontakt med mest är friska mor-barn-par, och dem ni läkare träffar är hos er av någon anledning. Kan det vara så att ni bara frågar om amning och andra matvanor när ni ser att barnet har järnbrist, men att ni inte uppmärksammar andra, övervägande ammade barn, som inte lider av några brister? Det finns ju många barn som håller på och bara smakar på mat utan att få i sig några direkt mätbara mängder i flera månader under det andra halvåret.

    1. Det är säkert så att vi ser olika barn Marit! Och visst stämmer det att vi bara gräver ned oss i vad barnet äter och inte äter när det är några problem med tillväxt eller näringsbrister etc.

  4. Hej Cecilia! Tack för en väldigt bra och intressant blogg! En fundering som jag har är varför vi inte kan få ”järndroppar” som vi får D-vitamindroppar som vi kan ge till våra barn. Jag vet om att t ex i Danmark ger man järndroppar som D-vitamindroppar till barn fram tills de är sex år.

  5. Hej. Om man vill göra egen barngröt som är vegetarisk kan man tillsätta skrädmjöl i gröten,ex havregrynsgröt. Vi gör egen gröt och då av 1-1/2 dl havregryn och 1 msk skrädmjöl,2-2,5 dl vatten. Har fungerat utmärkt för oss då vår dotter har totalvägrat både industritillverkad gröt och välling.

  6. Hej!
    Jag ger min bebis hemmagjord havregrynsgröt. Pumpakärnor ska tydligen innehålla mkt järn. Är det ett bra alternativ att järnberika gröten med?

    Mvh Sanna

    1. De är hårda och vassa och det låter svårt för en bebis utan kindtänder att hantera. Så nej. Hur mycket järn de innehåller har jag inte kollat upp.

  7. Det finns bra recept och bra information om lämplig kost i häftet
    ”Grön barnmat” , näringslära och vegomat och
    ”Grön mat för gravida och barnfamiljer”
    av Åsa Strindlund och Elisabeth Kylberg !

    Lätt att lägga till kött och fisk om man så önskar förstås!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *