Är ekologisk mat bättre för barns hälsa?

Vi fick en fråga till bloggen häromdagen:

Sedan har jag ett önskemål om ni skulle kunna skriva om ekologiska produkter vs ”vanliga”, icke ekologiska produkter till barn. Jag har nämligen börjat läsa om detta bland annat i böckerna Den onda badankan och i boken Handla rätt för en giftfri barndom. Det är mycket läskigt att läsa hur mycket giftiga och dåliga ämnen man har utsatt sin kropp för därför tänkte jag vara så försiktig och ekologisk mot mitt barn som möjligt, men jag undrar ibland om det alltid är bästa vägen att välja ekologiska produkter när det gäller hälsan.

Vi börjar med det grundläggande: vad betyder ekologisk mat? Jag väljer att skriva om mat här, men det jag skriver kan även appliceras på andra produkter. För att förstå vad ekologisk odling innebär behöver man förstå vad konventionell (icke-ekologisk) odling innebär.

Konventionell odling: konstgödsel, insektsgifter och fokus på produktion

Först ska sägas att det finns odling som inte är ekologiskt certifierad, men som i mångt och mycket fungerar som ekologisk odling. Men det kan man ju inte veta om man inte köper direkt från producenten. När man odlar grönsaker eller säd behövs gödsel (kväve, fosfor och salter), som är näring för växterna. Gödseln tillsätts jorden och den kan produceras på olika sätt.

I konventionell odling är det vanligast med konstgödsel, det vill säga gödsel som tillverkats i en fabrik av grundämnen som brutits i gruvor. Det är mycket energikrävande och konstgödselråvaran kan dessutom ta slut. Däremot finns ingen anledning att tro att konstgödslet skulle vara giftigt.

När man odlar växter kommer det lätt dit insekter och andra skadedjur, eller mögelsvampar. Ogräs gror i åkrarna och kommer att konkurrera om näring, sol och vatten med det man vill odla. På konventionella jordbruk används insektsgifter och växtgifter (som den växt man vill odla tål) som sprutas på åkrarna. Dessa gifter är ofta skadliga för människor om man får i sig mycket av dem.

Genom att äta mat som odlats på ett konventionellt jordbruk får man inte i sig så mycket gifter att det är skadligt, oavsett om man är barn eller vuxen.

Om man däremot sprutar växter med gift varje dag utan tillräcklig skyddsutrustning, vilket är fallet på många konventionella bananplantager till exempel, löper man hög risk att bli förgiftad. Är man dessutom en bebis som får följa med sin mamma till bananplantagen varje dag för att det inte är någon som hört talas om mammaledighet löper man ännu större förgiftningsrisk. Gifterna i konventionell odling är framför allt ett arbetsmiljöproblem, och ett av världens värsta sådana i många länder, däribland inte Sverige.

Ekologisk odling: inga gifter, bajs som gödsel, mer fokus på hållbarhet

Den ekologiska odlingen utmärks av att inte använda konstgödsel. I stället används djurbajs, till exempel ko- eller hönsbajs, som förmultnat. Bra kretslopp på gården! Till skillnad från konstgödseln är bajsgödseln förnyelsebar.

Dessutom används vare sig insekts- eller växtgifter. I stället rensas ogräs för hand eller med maskiner, nyckelpigor sätts ut som får äta upp bladlöss.  Olika grödor som skyddar varandra från ohyra kan odlas bredvid varandra. Kanske finns det någon ekologisk lantbrukare som läser som kan berätta om fler metoder i kommentarsfältet? Ogräs- och ohyrebekämpningen på en ekologisk gård är mer arbetskrävande och mindre effektiv än den på en konventionell gård. Det ger mindre skördar per arbetstimme och är en av förklaringarna till att ekologisk mat har högre pris.

Ekologisk djurhållning – den etiska aspekten

I den ekologiska djurhållningen finns en etisk aspekt med. I konventionell äggproduktion bor hönorna i trånga burar, det finns också frigående höns, men de äggen är lite dyrare. I ekologisk äggproduktion finns bara frigående höns och de måste ha en någorlunda hönsvänlig miljö.

I konventionella kycklingfabriker är allt så automatiserat att jag mår illa av att tänka på det. Ekologiska kycklingar får växa upp som djur, och inte som proteinsyntetiserare.

Det finns som sagt icke eko-certifierade gårdar som har mycket av det ekologiska tänket, och definitivt icke eko-certifierade gårdar som har en god djuretik. Men det vet man som sagt inte om man inte handlar från producenten eller har fått veta det på annat sätt.

Ekologisk mat är inte bättre för hälsan

I höstas kom en vetenskaplig översikt som visade att ekologisk mat inte är mer näringsrik än konventionellt odlad. Den konventionellt odlade innehöll aningen mer giftrester, men långt under de farliga gränsvärdena.

Ekologisk mat är dyrare – våga göra din egen prioritering!

Ekologisk mat är som regel dyrare än konventionellt odlad. Vissa produkter är bara lite dyrare, men vissa kan vara mer än dubbelt så dyra. För hälsan är det viktigt att äta näringsrik mat (läs mer om det här) och för att familjen ska må bra är det också viktigt att välja produkter som tillräckligt många i familjen tycker om att äta. För att hinna med sin familj är det viktigt att välja produkter som tar lagom lång tid att förbereda för just er.

Jag tycker att det är viktigt som förälder att våga prioritera näringsrik mat, det vill säga grönsaker, frukt, ägg, fisk, kött, nötter och oljor. Hur mycket man köper ekologiskt måste bero på vilken ekonomi familjen har och vilket intresse man har.

Själv försöker jag köpa mindre kött, men när jag köper vill jag helst köpa ekologiskt, och det handlar helt om djurhållningsetik. Ägg är tre gånger dyrare som ekologiskt än de billigaste buräggen, men det är ändå såpass billig mat att jag väljer ekologiskt där (eftersom jag tycker illa om att hålla höns i bur). Är prisskillnaden liten väljer jag det ekologiska. Under perioder när vi har haft mindre pengar har ekomatens andel av vår mat minskat.

Fattiga familjer är som regel allra miljövänligast 

Om du inte har råd att köpa ekologisk mat för att du har för lite pengar, men får dåligt samvete för miljön och världen: ha inte det! Fattiga familjer lever som regel ett oerhört mycket mer miljövänligt liv än rika. Att återanvända kläder, köpa och sälja begagnat är extremt mycket miljövänligare än att köpa nya, ekomärkta.

Att flyga till Thailand på solsemester, eller riva ut ett fungerande kök och badrum för att sätta in nya snyggare, är så oändligt  mycket värre för miljön än att köpa konventionella bananer varje vecka.

20 reaktioner på ”Är ekologisk mat bättre för barns hälsa?

  1. Håller helt med i det stora hela, framför allt det där om Thailandresor och renovera kök och badrum istället för ekologiska bananer.
    Jag är däremot mycket osäker på undersökningen av ekologiska odlade grödor inte skulle vara nyttigare. Många av de där undersökningarna har forskare som på ett eller annat sätt har en koppling till de stora livsmedelsjättarna som bara använder konventionella grödor.
    Bästa rådet jag kan ge är köp så långt det går köpa direkt från producenten, då vet du vad det är du ger dina barn. Det kan tyckas att köpa ekologiskt blir dyrt, men tänker du på att du blir mycket längre mätt på en ekologisk produkt, eller ett livsmedel som har framställts naturligt, typ surdegsbröd.
    Jag personligen tror att vår broccoli tex (Jag är KRAV odlare i Västergötland) innehåller mer antioxidanter och näringsämnen pga att vi låter jorden jobba på ett naturligt sätt där mickronäringsämnen frigörs på ett naturligt sätt. i en enda konstgödselgiva försvinner en stor del av det mickrolivet i jorden och näringsämnena blir låsta i jorden, därför måste konv. bonde lägga på mer konstgödsel och spruta mer.
    Dessutom en ekologisk planta utsätts på ett helt naturligt sätt för svampar skadedjur mm som ni skrev om här ovan. Plantan i sej har en försvarsförmåga, något motsvarande vårt immunsystem, de ämnen hon då bygger hon upp i sitt försvar och gör att hon då kan växa fritt och utvecklas till ex färdig broccoli. När vi sedan skördar och äter denna grönsak är jag helt övertygad om att de goda ämnena hjälper även oss människor att må bättre och stå emot olika sjukdomar.
    Vill någon veta mer är ni välkomna att höra av er via fb- Wardins gårdsprodukter.
    /Maria

    1. Hej! Kul med respons från en eko-bonde! Du påstår många saker i ditt inlägg som jag vill betona att du tror men inte vet.
      1. Att undersökningarna om innehåll i maten har kopplingar till stora livsmedelsjättar. (går att kolla, kommentera gärna igen om du kollat).
      2. Att man blir mättare längre av ekologiska produkter.
      3. Att din broccoli innehåller med antioxidanter och näringsämnen.
      4. Att broccolins immunsystem gynnas av ekologisk odling och att vårt immunsystem gynnas av att äta den.

      Att köpa direkt från producenten är trevligt och jättebra för producenten, men ett orimligt råd för väldigt många barnfamiljer som bor i städer eller på landsbygden men långt från en gårdsbutik.

  2. Visst är det under de farliga gränsvärdena, men hur kommer de fram till gränsvärdena? Räknar de med att man dessutom får enorma mängder kemikalier ”under gränsvärdena” från andra håll samma dag? (kläder, allt annat vi äter, plastförpackningar, morgontidningen, hygienprodukter, kontaktlinser, luften o.s.v.) Knappast.

    1. Hej! Gränsvärden för vad som är giftigt brukar man komma fram till genom att testa giftet på djur. Eller att efter att giftet är introducerat, studera befolkningar som utsatts för olika nivåer av giftet. Det låter jobbigt att vara rädd för kemikalieexposition från kläder, mat, plastförpackningar, morgontidning, hygienprodukter, kontaktlinser och luft. Att vara rädd för vår omgivning och livsmiljö.

      1. Tack för ditt intressanta och detaljerade svar när det gäller ekologisk och icke ekologisk mat.
        I min fråga tänkte jag även på de kemikalier som vi får in oss från omgivningen, plastförpackningar, kläder, möbler….osv. Som du skriver Cecilia är det jobbigt att vara rädd för kemikalieexposition, men det verkar så att problemet finns. Förut har jag inte tänkt så mycket på det, bara efter att jag läste boken ”Handla rätt för en giftfri barndom” som skrevs av tre forskare inom området så informationen som finns i boken är sannolik och trovärdig för mig.
        Frågan tas upp mer och mer även i media som t.ex. i den här artikeln på Svd http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kemikalier-bakom-flera-folksjukdomar_7927024.svd som jag läste inte så länge sedan.
        Framför allt våra barn verkar vara väldigt utsatta och kan få hälsoproblem redan nu som de sedan tar med sig i vuxenlivet.
        Kanske vi får i oss litet av de giftiga ämnena från en enda produkt, men om man ser att vi får lite av olika mat, lite av våra hygienprodukter, av våra förpackningar, kläder, möbler, då blir det ganska mycket till slut.

        1. Mycket av den medieuppmärksamhet som varit senaste månaderna kring detta har utgått från en WHO-rapport i ämnet som kom ut i våras. Jag har laddat ned den och börjat läsa, den är oerhört tungläst. Har läst en tredjedel ungefär, och WHO skriver gång på gång att man inte kan utesluta att ”kemikaliecocktail” har effekter även om varje kemikalie är långt under gränsvärden. De verkar ha bestämt sig för det. De gör även forskningsöversikter över verkliga studier, och då är det så att så långt jag läst så är det visat att det inte är bra att arbeta i blyfabrik, att vara fisk utanför ett reningsverk, att ge mammor höga doser progesteron under graviditet (gjordes i USA på 70-talet för att man trodde det skulle ge friskare bebisar). DDT är giftigt och även PCB, särskilt för dem som hanterar ämnena utan skyddsutrustning.

          När jag någon gång kämpat mig igenom hela rapporten kommer ett eller flera inlägg. Hitills upprör det mig väldigt att WHO påstår saker som de inte har täckning för i studier som undersökt just det. Och att detta sprids och skapar ångest hos föräldrar. De väl dokumenterade stora folkhälsoproblemen för fabriksarbetare, gruvarbetare och landbruksarbetare i länder med dåligt arbetarskydd kommer i skymundan av badankor och dammtussar.

    2. Ja och sen hur många av giftena är fettlösliga? Har man tagit gränsvärderna och räknat med om man får i sig samma värde dag ut och dag in och det lagras i ens kropp under årtal? Är det inte en anledning till att man helst inte ska gå ner så mycket i fettmassa under en graviditet, så det inte
      Frigörs fettlösliga gifter till bebis?

      1. Om gifter är fettlösliga eller vattenlösliga och huruvida de utsöndras eller lagras är två av de mest grundläggande egenskaperna man tar hänsyn till när man utformar gränsvärden.

  3. Hej!

    Som du visat på finns det många aspekter av ekologisk resp. konventionell odling. Och om det inte har så stor betydelse för vår egen hälsa så kan det ha stor betydelse för jordens hälsa, våra barns framtid och för dem som producerar maten vi äter.

    Vad gäller den konventionella odlingen finns även aspekten med tex övergödning, dvs. när vi inte använder naturligt gödsel utan konstgödsel så ökar övergödningen av ffa våra vattendrag. På konventionella åkrar får även slam användas, vilket kan leda till ackumulering av tungmetaller i jorden och i de grödor som odlas där. Dock finns det vissa studier som visar att det även finns ökade halter av vissa tungmetaller även i ekologiska jordar/produkter.
    Vad gäller de ekologiska varorna så kan en nackdel vara att man får ökade halter mögelgifter jämfört med besprutade produkter. En produkt som ofta innehåller högre halter mögeltoxiner är havre. Dessutom behöver man använda sig mer av maskinell utrustning vid bekämpning av t e x ogräs, vilket kanske leder till ökade utsläpp jmf med konventionell odling. Dock har jag inte sett några jämförande siffror på detta, där man dessutom räknar med all den energi som krävs vid framställning av konstgödsel och bekämpningsmedel och transporter av dessa i den konventionella odlingen.

    Vad gäller djurhållning tycker jag inte det finns någon anledning att inte välja ekologiska produkter. Även om det inte alltid finns garantier för att djuren alltid har det bättre, så är det iaf en viktig utgångspunkt och ofta ett ändamål.

    Vad gäller värphöns, så ska hönsen ha möjlighet att gå ut, vilket är bra. Fortfarande hålls dock hönsen i alldeles för stora grupper, och lever endast i ca 1,5 år, därefter räknas de som uttjänta då de minskat sin produktion. Höns kan egentligen leva betydligt fler år än så och fortsätta att värpa bra om de inte pressas att producera så hårt. Egna trädgårdshöns, eller höns i sin bostadsrätts/hyresrättsförening är en jättebra lösning för de som har möjlighet.

    Ekologiska grisar har ett betydligt mycket ”grisigare” liv än de konventionella, med mycket större möjligheter att ha ett naturligt grisliv, jämfört med den trånga och icke stimulerande uppväxt som annars erbjuds. Nackdelen är att de kan få större problem med sina leder då den ras som de flesta har idag inte är riktigt anpassade till ett friare liv. Det finns dock producenter som jobbar med detta och avlar för att få både glada, hållbara och lönsamma grisar.

    En annan fördel är också att ekologiska djur ej får växa upp på soja odlad i Sydamerika, där fruktansvärda mängder besprutningsmedel används och där regnskog skövlas för att ge plats åt sojaplantager.

    Alla kan inte alltid köpa ekologiskt, men många kan välja något. De produkter som brukar framhållas som de viktigaste är bananer, vindruvor, potatis, kött och mejeriprodukter, (även paprika besprutas hårt). Om man tänker ur en ren klimataspekt så är det viktigaste bidraget man kan göra att dra ned på köttkonsumtionen. Att äta mer vegetariskt är ofta också billigare, varpå man kan ha råd att köpa ekologiskt och bra kött de gånger man väljer kött.

    Till sist en bokrekommendation för de som vill få reda på mer om den mat vi äter och vilket pris konsumtionen har: Matens pris av Malin Olofsson och Daniel Öhman, tillika vinnare av stora journalistpriset. En livsviktig bok!

  4. Tack för en bra och matnyttig blogg! Har läst ikapp alla inlägg och prenumererar nu för att inte missa något. Jag tycker den miljömässiga och etiska aspekten av ekologisk mat är viktig, precis som Elina skrivar här ovan. Om något är det väl en sådan hållning man vill förmedla till sitt barn, om man har den ekonomiska möjligheten? Vad gäller näringsvärdet så intervjuade jag en gång en ekobonde som odlade spannmål. Han hade uppmätt hundratals mer näringsämnen i sitt spannmål än i den konventionellt odlade. Iofs var ju han partisk, men ser man till de ekologiska spannmålen har de mycket längre rötter som går djupare ner i marken och därför torde ta upp mer ämnen.

    Hur som helst, skulle ni inte kunna skriva ett inlägg om välling och gröt? Den industriellt tillverkade alltså. Jag har precis börjat introducera gluten till min bebis och förfasar mig över innehållsförteckningen. Palmolja, t.ex! Jag som helst undviker processad mat ska nu stoppa i min lille unge vad som verkar vara en massa skit. Dessutom florerar det ganska mycket negativa åsikter på nätet om innehållet i dessa produkter, medan BVC å sin sida glatt rekommenderar dem. Jag vill hemskt gärna höra vad ni har att säga!

  5. Tack för intressant inlägg! Väldigt intressanta svar också. Tycker som många andra att det egentligen inte finns någon anledning att INTE köpa ekologiskt.
    En av argumenten för ekologisk mat som jag hört är att kemikalierna i konventionell odling skulle förändra sammansättningen i grödan vilket in sin tur skulle leda till att kroppen inte kan tillgodogöra sig ämnena på samma sätt? Är själv inte tillräckligt påläst för att veta om det och andra påståenden om fördelarna med ekologisk mat stämmer men känner att det är tillräckligt för att få mig att välja ekologiskt i affären.

    1. Nej, det stämmer inte att kemikalierna i konventionell odling gör att kroppen inte kan tillgodogöra sig näringsämnena. Anledningar att inte köpa ekologiskt kan vara ekonomi och att produkter man vill ha inte finns som ekologiska tycker jag.

  6. Hej.

    För ett par årsen så fick jag se ett försök där restultat visade att ekogårdar läcker precis lika mycket kväve ut i vattendrag som konventionella. Då den ekologiska gården inte tar lika höga skördar som den konventionella så kan man säga att en ekologisk gård läcker mer per kg producerad spannmål.

    Hörde även på radion för ett par månader sen att det är betydligt vanligare att man hittar kemikalierester över gränsnivå i europeiska ekologiska produkter än vad man hittade i svenska konventionellt odlade produkter.

    1. Kvävefrågan är komplex. Vid användning av stallgödsel så tar man tillvara på en naturlig kvävekälla istället för att producera konstgödsel från luftens kvävgas. Samtidigt anses handelsgödseln ha revolutionerat matproduktionen, genom att kraftigt öka volymerna.

      Vid produktion där man har både djur och grödor/vall så kan man utnyttja det naturliga kretsloppet av kväve. Kväve från stallgödsel är också mer bundet än kväve från konstgödning som är i en friare form och därför lättare urlakas än kväve från fastgödsel (flytgödsel ger ett större kväveläckage). Dock kan det från stallgödsel frigöras kväve mer kontinuerligt, även under perioder då inga grödor finns som kan ta upp kvävet, vilket kan leda till ökat läckage och även är en av anledningarna till att det kan vara lättare att anpassa kvävetillförseln genom att använda konstgödsel.
      Man kan dock förhindra en del av detta läckage genom att anpassa tiden för gödsling.

      När man inte använder stallgödsel (eller avföring från människor heller för den delen) till åkermark så uppstår även problemet med vad man ska göra av all den näring som faktiskt finns i detta material, och det kan ju anses vara ett slöseri att inte återföra denna växtnäring till marken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>