Mjölkproteinallergi hos barn

Mjölkproteinallergi är ett lurigt tillstånd som ofta misstänks hos skrikiga späbarn. Det kan förekomma i alla åldrar, och det första jag vill säga är: förväxla inte mjölkproteinallergi med laktosintolerans som du kan läsa om mer i ett tidigare inlägg. Både laktos och mjölkprotein finns i mjölk, men symtom och sjukdom och behandling är helt olika.

Mjölkproteinallergi=komjölksproteinallergi

Vi säger ofta mjölkproteinallergi, men det är komjölksproteinet vi pratar om. Som är ganska nära släkt med getmjölksproteinet, varför många komjölksproteinallergiska barn även är allergiska mot getmjölksprotein. Det är däremot tillräckligt olikt människomjölksprotein för att bröstmjölken skall fungera bra.

Komjölksprotein som mamma äter går över i bröstmjölk

Riktigt hur det här fungerar rent biologiskt vet jag inte. Grundregeln man får lära sig på läkarutbildningen är ju att alla protein bryts ned till aminosyror i tarmen och tas upp på det viset i kroppen. Men inga regler som inte har undantag. Uppenbarligen kan större delar av protein både tas upp i mammans tarm och vidarebefordras ut i mjölken. Kanske för att vänja barnets tarm vid vad som komma skall?

Om mamma inte äter komjölksprotein blir mjölken komjölksproteinfri

Smart va! Det svåra är att mjölk döljs som tillsats i väldigt många produkter och man måste vara extremt noggrann som mamma för att få en helt komjölksproteinfri mjölk. Om du inte är van att läsa innehållsförteckningar och vet precis bakom vilka ord det kan dölja sig mjölk så rekommenderas dietistkontakt om du som mamma skall äta komjölksproteinfritt. Och glöm inte kalktillskottet (tabletter), 1000 mg/dag ska du äta under den mjölkfria ammande tiden. Gärna med D-vitamin.

Ersättning är baserad på komjölksprotein 

Vanlig modersmjölksersättning (Babysemp, NAN) är baserad på komjölksprotein. Det finns specialersättningar som man får på recept med kemiskt sönderslaget (hydrolyserat) komjölksprotein som fungerar för de flesta komjölksproteinallergiska barn. Althera, Pepticate och Nutramigen och Profylac är fyra olika märken av sådan ersättning. De är mycket dyra, men det drabbar inte familjen med komjölksproteinallergiska barn eftersom samhället subventionerar dessa med skattepengar om de skrivs ut av läkare.

Vissa barn behöver ersättning som aldrig haft med komjölk att göra 

Vissa barn som är extremt känsliga för komjölksprotein, eller har mycket svåra symtom, kan behöva ersättningar som är baserade på fria aminosyror, som alltså aldrig har haft med komjölksprotein att göra. Det finns två sådana produkter i Sverige: Neocate och Nutramigen AA. De är ännu mycket dyrare än de tidigare nämnda preparaten, men det drabbar också landstingskassan och inte familjekassan.

Symtom på komjölksproteinallergi

Mjölkproteinallergi ger oftast symtom från magtarmkanalen, huden och humöret. Från magtarmkanalen kan symtomen vara i princip alla tänkbara: mycket kräkningar, diarréer eller förstoppning. Blod i bajset hos spädbarn förekommer inte alltid vid mjölkproteinallergi, men om ett spädbarn bajsar blod skall läkaren alltid misstänka mjölkproteinallergi. Och som förälder skall du se till att träffa en barnläkare, gärna via BVC. Om barnet inte bajsar stora mängder blod kan du skippa barnakuten och alla magsjukor där.

På huden kan eksem vara tecken på mjölkproteinallergi. Eksem hos bebisar sitter ofta på kinderna och är röda, knottriga utslag som flyter ihop med varandra. (Inte att förväxla med nyföddas ”hormonplitor”, som ser ut som minifinnar och är helt friska och försvinner av sig själva).

Humöret blir ofta påverkat av mjölkproteinallergi. Bebisarna blir skrikiga och svårtröstade, kanske har de ont i magen? Kanske mår de illa?

Finns det några test för mjölkproteinallergi?  

Det finns pricktest, men de testar bara så kallad IgE-förmedlad allergi, som det sällan är fråga om när bebisar har mjölkproteinallergi. Så de hjäper oss inte särskilt mycket.

Det riktiga testet, det viktiga testet, är en kontrollerad ”elimination-exposition”. I kontakt med BVC eller barnläkare så provar man alltså en strikt mjölkfri diet hos mamma om hon ammar, eller en komjölksfri ersättning om bebisen äter ersättning, i två veckor. För symtomdagbok en vecka före och under tiden. Sedan provar man mjölk igen. Och för symtomdagbok.

Om bebisen mår mycket bättre i magen, huden eller humöret under den mjölkfria testperioden och sedan mår sämre när hen får vanlig ersättning eller ammande mamma börjar äta mjölk igen, då kan en läkare ställa diagnosen komjölksproteinallergi.

Det slarvas

Det slarvas så mycket med det här kontrollerade testet. Enligt europeiska magtarmbarnläkarsällskapet ESPGHAN är det såhär man ska göra och jag kan inte hålla med mer. Alla läkare som läser detta, och gärna BVC-sköterskor också, läs dokumentet jag länkat till i meningen ovanför och gör som de säger!

Det är synd att det slarvas, för det innebär att vi har massor av bebisar som har provat mjölkfritt för skrikighet eller bajsproblem, som inte fått någon vettig uppföljning och som därför äter onödigt restriktiv och onödigt dyr kost onödigt länge.

Jättesjuka bebisar behöver inte alltid testa mjölk igen efter två veckor

Bebisar kan bli jättesjuka av komjölksproteinallergi. Gå ner i vikt och ha blödande inflammation i hela tarmen och helt tokiga blodprover på grund av detta. De barnen vårdar vi ofta på sjukhus till tillståndet vänt, och de får också aminosyrebaserad ersättning till att börja med. Ofta behöver mamma ta en amningspaus under tiden (pumpa och slänga). Ibland kan man återuppta amningen sedan med strikt komjölksproteinfri kost och ofta även ägg- och sojafri kost hos mamma, men ibland tolererar bebisen bara aminosyrebaserad ersättning under flera månader.

Hos så sjuka bebisar är vi jättenöjda om tillståndet vänder och de blir friska, så vi provar inte mjölk igen efter två veckor när de kanske precis börjat gå upp i vikt och slutat bajsa blod… Förstås.

Mjölkproteinallergi växer ofta bort

Mjölkproteinallergi är vanligast under första levnadsåret, då 2-3 % av alla barn har detta. Vid ett års ålder har hälften blivit av med sin allergi, vid tre års ålder tre av fyra, och vid 6 års ålder tål nio av tio barn mjölk. Skönt!

Du kan läsa mycket mer om komjölksproteinallergi och andra allergier hos barn i min och Agnes Wolds bok Praktika för blivande föräldrar, som trots namnet även innehåller mycket matnyttigt även för den som varit förälder ett tag.

Köp Praktika för blivande föräldrar här!
Dela med dig!
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

43 reaktioner på ”Mjölkproteinallergi hos barn

  1. Tack! Önskar så att jag läst detta för två år sedan då min lilla tjej hade blodstrimmor i sina bajsblöjor. Det hade bland annat sparat oss ett barnakutenbesök (som vår Vc-läkare rekommenderade oss att göra en kristihimmelfärdshelg). Men är det inte så att man skiljer på komjölksproteinallergi och komjölksproteinsöverkänslighet? Där det förstnämnda kan orsaka allergisk chock och det andra ger besvär men inte är ”farligt”

    1. Komjölksproteinallergi hos bebisar ger ytterst sällan allergisk chock. Däremot kan komjölk i sällsynta fall göra det hos äldre barn. Men vid allergisk chock ska man förstås söka akut, oavsett orsak. Allergisk chock kännetecknas av andningssvårigheter, spridda utslag, svullen mun, kallsvettigt, plötsligt jättesjukt barn. Inte av blodstrimmor i bajset.

  2. Hej! Har ett barn som är dryga året och av alla mammor och bebisar jag träffat under första året skulle jag säga att 20-30% av mammorna ätit mjölkfritt för att de misstänkt att deras bebis inte tål komjölksprotein. Många av dem provade att börja äta som vanligt igen efter ett tag och bebisarna reagerade negativt. Hur uppdaterad är siffran 2-3%? Kan det ha ökat eller har jag träffat ett skevt urval? Eller så kanske många åt mjölkfritt i onödan bara. Många sa även att läkare sagt att om mamman äter komjölk så går det inte över i bröstmjölken (de flesta körde ändå på mjölkfritt för att de inte trodde de hade rätt), kan du länka till ngn studie som undersökt detta?
    Tack för toppenblogg!

    1. I länken till ESPGHANs guidelines i texten finns alla möjliga referenser. Det är också därifrån jag fått siffran 2-3%. Att säga att komjölkprotein inte går över i bröstmjölk är inte att bedriva vård enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, se även här ESPGHANs riktlinjer..

  3. Just detta misstänker jag med min minsting – och efter att ha läst på ordentligt tror jag det äldre syskonet också var (är?) drabbat. Undrar varför BVC inte funderade i de banorna :/

  4. Toppen att bli påmind om symtomdagbok, känns ju självklart när du skriver det..
    Om det tar 2 veckor att bli symtomfri vid amning, hur blir det då med provokation när mamman börjar med mjölkprodukter igen? Kan det bli 2 veckor skrik igen?

    1. Min erfarenhet är att mamman vid tydlig återkomst av symtom slutar rätt snabbt igen och att det då bara tar några dagar innan det är mycket bättre igen.

      1. Tack, det känns ju skönt att veta 🙂
        Är det möjligt att märka skillnad efter bara två-tre dagar utan mjölkprodukter vid amning? (Har i vanliga fall hög konsumtion av mjölkprodukter) Har inte alls varit lika många och ihållande gallskrik dag tre men där jag läst på andra sidor har jag tolkat det som att det tar tid att märka skillnad.

        Och ang sojaprodukter, är det endast för jättesjuka bebisar som detta ska undvikas? Eller är det bra att inte högkonsumera sojadryck men inte undvika helt?

        1. Ja, man kan märka skillnad redan efter två-tre dagar. I fråga om soja så är det inte så ovanligt att mjölkproteinallergiska bebisar reagerar även på det. Så havremjölk skulle jag föredra framför sojamjölk till mamma.

          1. Tack för svar!
            Ännu fler frågor. Hur mycket mjölk rekommenderar du att en testar efter två veckor eliminering? BVC sa kör på som vanligt men det kan innebära MYCKET mjölk samtidigt som en vän fick rådet av läkare att successivt öka från lite mjölk i kaffet…
            Och ägg, är det som soja bra att undvika vid mjölkallergi eller gäller det bara de jättesjuka bebisarna?

          2. Jag tycker det är bra att börja med ordentligt med mjölk på en gång, för att om möjligt se en tydlig förändring. Ägg tycker jag inte man ska utesluta om inte läkaren misstänker äggallergi.

  5. Tack för en jättebra blogg, så glad att ni är tillbaka! Och så glad att det blir lite sakligt om flaskmatning också, det behövs! Min son som nu är ett hade koliksymptom i början. Han flaskmatades 100 procent från en veckas ålder. Han var otröstlig i några timmar varje kväll, och var hård i magen. Efter några veckor då jag försökte med allt (byte av ersättning, magmassage, långa stunder i bärsele, lactulos, pysventil osv osv) fick jag Althera av barnläkaren när han var fem veckor. Allt blev bra, löst bajs och inget skrik. Läkaren sa att han kanske hade en omogen tarm som hade svårt att bryta ner mjölkproteinet, eller så var han allergisk. Det var inte så viktigt att veta vilket, eftersom det antagligen skulle växa bort. Vid fem månader provocerade jag och det gick bra. Nu är han ett år och äter vanlig mat och har inga problem. Menar du att han inte skulle fått mjölkfritt om han ”bara” hade känslig tarm? Att vi skulle haft fler veckor med koliksymptom och ont i magen? Jag tolkar inlägget så och tycker att det känns lite konstigt…

    1. Terminologin kan nog vara lite olika. Men vid tydliga symtom (i ditt fall förstoppning och skrik) som blir bättre med ersättning för komjölksproteinallergiska barn och sämre när man ger normalersättning igen bör man alltså ställa diagnosen mjölkproteinallergi och ge specialersättning.

  6. Trevligt inlägg!
    Hur proteiner eller större peptider tas upp ur tarmen: det finns ffa två sätt som större peptider eller hela proteiner transporteras över tarmepitelet. Det ena är ”friskt” och det andra ”sjukt”. Det första sättet sker genom att M-celler (M cells/microfold cells) i Peyerska placken (lymfatisk vävnad) tar upp större molekyler genom endocytos eller fagocytos och skickar in i vävnaden under epitelet. Där kan jag tänka mig att dessa molekyler kan hamna i blodet och sen vidare till bröstmjölken, men jag har inte koll på ngn specifik mekanism.
    Det andra sättet kan man övergripande kalla för ”leaky gut” om man är alternativmedicinare, det är inte välundersökt eller erkänt av västerländsk medicin tror jag. Men man kan säga att man iaf vet att inflammationer i tarmen kan lösa upp de fasta bindningarna mellan epitelcellerna så att molekyler ev kan hamna i vävnaden. Det som är debatterat är väl vid vilka tillstånd det kan ske och hur mycket det egentligen kan påverka en.

  7. M cellerna: de sysslar alltså med antigen sampling, man tror det sker för att stimulera till effektivt immunsvar vid behov. Så vitt jag har förstått utifrån förel så kan dessa molekyler också hamna i blodbanan.

    Tror den här kunskapen om M cellerna och deras transcytos är kanske dryga decenniet gammal bara, så det fanns nog inte med i era preklinkurser 🙂

      1. Jag lider av mobilsurfning med samtidig småbarnsnattning *skrattar*
        Bra att du tog det rätt 😉 kom på att det kanske såg lite drygt ut.

        Inte lätt att hänga med i allt det nya molekylära finliret som kommer såklart. Som tur är dyker väl alla de kliniskt viktigaste sakerna upp i tidskrifter och kompetensutvecklingar gissar jag!

        1. Jag litar på att du förser mig med det viktigaste molekylära finliret utanför mitt eget forskningsområde. Mellan nattning och surfning.

          1. Jag har fö själv ammat ett komjölksallergiskt barn och fick hjälp av BVC i testandet. Upptäckte då att jag själv inte tolererar komjölksprotein så bra. Blev väldigt glad av denna sammanställningen!
            Saknar nåt sånt på exempelvis Internetmedicin.

  8. Hej och tack för en toppenblogg!
    Kan det vara så att ett barn kan tåla den mängd komjölkprotein som passerar via bröstmjölk men inte den via tex ersättning och gröt.Mamma äter vanlig kost, barnet ammas utan symtom, klarar smakisar som är mjölkfria. När det kommer till ersättning och gröt kaskad kräks barnet efter 3-4 timmar. Även fast det bara är små mänder som en tesked. Mår bra i övrigt. Kan man tänka sig att det är mjölkproteinallergi?

  9. Hej! Jättebra information!
    Jag har via vårdcentralen och mjölkfri diet fått konstaterat att min dotter har allergi. Utslag framför allt på armar & bröst.
    Jag hade mjölkfri ersättning och även när vi började med välling så var den mjölkfri. Hon tålde bebisgröten fast där var mjölk. Vi började ge henne vanlig välling och det har gått bra i ett par månader. Nu kom utslagen igen. Bytt välling & gröt men undrar lite om i burkmaten, skummjölk? Utslagen försvinner inte kan det bero på burkmaten? Hon får ca 200g om dagen resten är helt mjölkfritt
    Tack för bra blogg!

  10. Mitt barn är fem månader gammal och vi i process att utesluta mjölkprotein ur hans och min kost. På BVC säger de att det skulle vara bra om han fick börja äta riktig mat, framförallt proteinrik mat eftersom han kommer inte få tillräckligt med protein ur min mjölk om jag utesluter mejeri (?!). Jag har helammat tidigare och vi har precis börjat med smakprov på grönsaker och lite gröt (numera mjölkfri) för glutens skull. Jag har planerat att skjuta upp övergång till riktig mat till efter sex månader, helst mellan sex och åtta. Stämmer informationen BVC ger mig, att jag ska minska på amning trots jag inte vill (och har ingen problem med att utesluta mejeriprodukter ur kosten)?

  11. Hej och tack för en underbar blogg för en förvirrad förstagångsförälder!
    Undrar om komjölksallergi kan ge olika syntom hos en och samma bebis vid intag av ersättning respektive bröstmjölk? Att få utslag och magbesvär av ersättning men bara magbesvär av bröstmjölk t.ex.?

  12. Tack för en bra text och bra kommentarer under, efter att läst detta provade jag med mjölkfritt då min flicka ofta hade ont i magen, puttrade och bajsade konstant med med pruttarna. Jag är nu inne på slutet av första veckan och kan se en stor skillnad från att byta bajsblöjor varannan timme till att ibland bara hitta en Kissblöja. Hon gråter i stort sett inte längre när hon pruttar och mängden pruttar i sig har minskat en hel del. För min del är det en enorm omställning och det är svårt med alla olika saker man inte får äta, vi jobbar på att hitta alternativ och det är ju helt klart värt besväret då min flicka får det bättre.

  13. Jag undrar vilken ersättning som smakar bäst? Har fått Althera av läkaren men den vägrar hon. Skriker så fort jag närmar mig med flaskan. Hade i lite socker men det hjälpte inte..

  14. Hej Cecilia! Mitt barn som är sju veckor har ända sedan dag 3 gråtit när hon ska bajsa/prutta. Annars skriker hon inte utan är oftast pigg och glad. Jag testat att utesluta allt möjligt, men inte upptäckt någon förändring. För ett par veckor sedan slutade jag äta alla mjölkprodukter (get, ko, får) och ett par dagar efter det fick hon blodigt bajs. Det konstaterades att hon hade kolit, men bebisen fortsatte vara lika glad som tidigare. Efter fyra dagars utredningar (där de bland annat kom fram till att hennes gråt beror på trångt eller krampande anus) bestämde vi ihop med läkaren att vi skulle börja med neocate för att se om koliten berodde på mjölkallergi. Efter det blev hon bättre och nu bajsar hon äntligen gult. Dock har hon blivit väldigt ledsen eftersom hon dels har väldigt svårt för att bajsa och dels saknar bröstet. Jag har pumpat under tiden och fortsatt med strikt mjölkfri diet. Nu verkar det som om läkarens råd är att aldrig mer amma bebisen eftersom hon blev bättre av neocate. Jag undrar dock om inte komjölksproteinet borde vara ur min kropp ganska snart. Har du någon koll? Jag har egentligen inget behov av att amma för egen del eftersom jag är betydligt friare så här, men jag vill mitt barns bästa och det gör ont i mig när hon letar efter bröstet och gråter när hon inte får tag på det genom tröjan. Tack på förhand!

    1. Vissa bebisar som behöver Neocate för att bli bra är inte bara allergiska mot komjölksprotein utan även mot t ex ägg, soja, sädeslag via mammans mjölk. Om man ska återintroducera amning till en bebis som blir bra på Neocate behöver man tät uppföljning och hjälp och en plan om vad mamman ska utesluta etc av ett team med barnläkare och dietist. Be om det om du är motiverad! Om din läkare inte känner att hen har kompetens får du be om en remiss till en högre vårdnivå.
      Om du kommer fram till att du inte vill prova att återintroducera amning, eller i väntan, prova att flaska henne hud mot hud och ge henne Neocateflaskan så fort hon letar efter bröstet.

        1. Hej Lina!

          För min del gick det alldeles utmärkt att amma min dotter som är allergisk mot komjölksprotein, ägg, soja och andra baljväxter, samt nötter. Jag undvek allt detta själv och kunde då fortsätta amma. Den enda nackdelen var att jag minskade rätt mycket i vikt (ca 10% av min egen kroppsvikt) så när dottern var 15 månader slutade vi med amningen helt och hållet. Jag har läst mig till att det tar ca 2 veckor för mammans kropp att bli av med komjölksproteinet så då kan man börja amma igen.

          Vad tråkigt att din läkare tyckte att du skulle sluta amma bara för att din dotter blev bättre på ersättningen. Bröstet är ju inte bara mat utan så mycket mer! Stå på dig där, om du vill det förstås, och be om hjälp med dietist precis som Cecilia här har föreslagit, det är guld värt! Vi hade en jättebra dietist (Lasarettet i Växjö) och det har man all rätt att få när ens barn har matallergier – både till dig själv som ammar och till barnet sen när hon blir större och själv blir intresserad av vanlig mat.

          Tack Cecilia för en bra blogg!

  15. Jag önskar att jag hade träffat dig för 2 år sen när jag sökte akut med min lilla. Som tur är har hon en mamma som är envis och fortsatte ge henne mjölkfri kost trots läkarnas avfärdande. Efter 1 år av tjat och påstridighet så erkände äntligen sjukvården att hon nog inte tål mjölk! Nu till min fråga: kan de reagera med feber vid intag? Har hänt 1 gång nämligen och kan inte se nån annan anledning som tex förkylning…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *