Övervikt hos barn

Jag har fått flera förfrågningar om att skriva om vikt hos barn, vad som är övervikt och hur man vet det. Det gör jag gärna. Läs gärna mitt inlägg om tillväxtkurvor också, för att förstå ännu bättre.

Bebisar under 18 månader kan inte vara för feta

Bebisar är ofta ganska tjocka när de föds, och under första halvåret när de äter och äter och äter och växer och inte rör sig så himla mycket ska de bli tjockare och tjockare. Halvårsbebisar har ofta rejäla fettvalkar på hela kroppen utom över skallbenet. Det är bra. Viktökningen driver längdökning, huvudtillväxt och utveckling. Bebisar som inte ökar tillräckligt i vikt är vi oroligare för, eftersom utebliven viktökning leder till försämrad längdtillväxt, huvudtillväxt och om den är allvarlig även påverkar barnets utveckling negativt.

För att följa bebisars tillväxt använder vi tillväxtkurvor. De tillväxtkurvor som används på de flesta BVC idag är framtagna på ungefär 3000 Göteborgsbarn födda 1974. Under 1970-talet var både amning och flaskmatning vanligt i Sverige. Kurvorna visar därför hur en stor grupp barn som både ammas och flaskmatas växer. Helammade bebisar växer ofta snabbare de första 3-4 månaderna än de här kurvorna, för att sedan växa långsammare i några månader. Det brukar kallas för amningspuckel. Om man inte känner till den finns det en fara i att man tror att den långsammare tillväxten från 3-5 månaders ålder inte är frisk.

Om man har en helammad bebis som börjar falla i bvc:s tillväxtkurvor kan man gärna se hur tillväxten ser ut i WHO:s tillväxtkurvor som är gjorda på 8500 helammade bebisar från 6 länder över hela världen. Följer bebisen den kurvan är allt lugnt.

Ingen helammad bebis ska någonsin nekas mammamjölk hur tjock den än blir!

För flaskmatade bebisar kan jag inte vara lika kategorisk. Om en flaskmatad bebis börjar stiga långt över BVC:s översta kurva (+3 SD) kan man prata med sin BVC-sköterska om man kan minska portionerna lite. Men inte heller en flaskmatad tjockisbebis ska någonsin gå hungrig.

Från 12-18 månaders ålder ska barnen börja bli smalare

Efter första födelsedagen, när bebisen blivit ett litet småbarn som kan eller håller på att lära sig gå ska det lilla småbarnet långsamt bli smalare. En ettåring äter ofta betydligt mycket mindre mammamjölk eller ersättning än vad den gjorde tidigare, men det varierar. Vissa barn har ingen lust alls att äta annat, och då är mammamjölken eller ersättningen jätteviktig och ger barnet bra näring för tillväxt och utveckling. Vissa ettåringar har helt slutat med mammamjölk eller ersättning, och bara barnet äter mat så det följer sin kurva är det helt ok.

Under det andra levnadsåret har barnet ofta kvar en putmage och runda kinder, men valkarna på benen börjar försvinna.

En fyraåring ska ha platt mage!

Avsmalningen tar tid, men fyraåringar ska inte ha kvar någon putmage. Framåt 5-6-års åldern ska revbenen synas på barnen, en normalviktig skolnybörjare är alltså riktigt smal. Den här avsmalningen är helt avgörande för att barnet fortsätter ha normalvikt under resten av livet.

Det är svårt att se att ett förskolebarn är överviktigt

Jag vet inte hur många föräldrar jag träffat till förskole- och skolbarn som har ont i magen, eller problem med att bajsa, eller så, där föräldrarna är så oroliga för att barnet blivit smalare och fått sämre aptit, där barnet i själva verket är överviktigt. Jag ser inte alltid det på barnet innan jag tar upp tillväxtkurvans BMI-kurva (mer om den senare). Jag tror att anledningen till att det är svårt att se att barn är överviktiga är den successiva avsmalningen som ska ske. En överviktig treåring ser ut som en normalviktig ett-och-ett-halvtåring.

Be BVC att få se BMI-kurvan!

Hur vet man då om ett barn är överviktigt? Vi använder BMI (ni vet samma formel som för vuxna vikten/längden*längden) och normalt BMI varierar med barnets ålder. Därför lägger vi in BMI i en BMI-kurva. I BMI-kurvan finns det inritat en normalkurva i mitten. Den är det bäst att följa (till skillnad från i längd- och viktkurvorna där det inte spelar någon roll vilken kurva barnet följer). Sedan finns det kurvor för övervikt och fetma.

Be BVC att få titta på BMI-kurvan (de kan klicka upp den lätt som en plätt i de flesta datajournaler) så du vet om ditt barn är normalviktigt eller underviktigt eller överviktigt.

Ett inlägg om vad du ska göra om barnet är överviktigt kommer på måndag.

Dela med dig!
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

39 reaktioner på ”Övervikt hos barn

  1. Vid barn nummer tre slutade jag väga min ammande barn på BVC mellan fyra-sex månader eftersom BVC-sköterskorna hävdar att de behöver tillägg vid fyra månaders ålder pga utjämnad viktkurva. Jag gillar inte den stress som detta innebär. Då jag återkommer vid sex månader brukar de vara tillbaka på kurvan igen 😉

    1. Det är det bästa mått vi har. Det som är superviktigt är att inte använda de BMI-gränser som finns för vuxna för att bestämma om barnets BMI är ok utan att använda BMI-kurvorna (länkat i inlägget ovan på just ordet BMI-kurva)

    1. Om man inte ändrar barnets kost- och rörelsevanor kommer de allra flesta fortsätta vara överviktiga eller bli feta upp i vuxen ålder med alla följdsjukdomar det innebär (typ Ii-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, ledproblem etc). Det kanske får bli ett tredje inlägg om det.

      Om man ändrar barnets kost- och rörelsevanor så blir de flesta barn normalviktiga och får oerhört mycket bättre förutsättningar för långa friska vuxenliv. Inlägg om hur man gör kommer på måndag.

      1. Ja tack 🙂 jag läste om den här 4åringen som vägde 40 kilo, mitt hjärta dog lite. Hur är inte det misskötsel liksom? Jättemånga barn i Sverige är överviktiga, jag var överviktig som barn (blev 130 kg med 52 i BMI som vuxen också) så jag känner väl kanske extra mycket i den här frågan

  2. Men samtidigt säger ju BVC angående längd- och viktkurvorna att det spelar ingen roll vilken kurva de ligger på så länge de följer sin egen kurva. Men om ett barn ligger på ex – 1SD på längd och + 2SD på vikt från starten, och följer dessa två kurvor upp i åldrarna, blir väl överviktigt? Eller tänker jag fel?

    1. Du tänker rätt. Det är inte så himla länge som vi brytt oss om att upptäcka och försöka påverka begynnande övervikt på BVC. Det är inte alla BVC som gör det heller. Det tar tid att ändra vanor.

      De flesta överviktiga barn brukar dock inte följa sina viktkurvor, utan börja ”klättra” i viktkurvorna framåt 3-4-årsåldern.

  3. Oj! Insåg efter ditt inlägg att mina tre perfekta (och inte alls tjocka) barn blir feta … Enligt kurvorna. Trots optimala matvanor och normalviktiga föräldrar. Ska man oroa sig då?

    1. En 18-åring ska inte väga 21 kg, den ska ha BMI ca 21. Det är alltså BMI och inte vikt som anges på y-axeln (den vertikala linjen i diagrammet).

  4. Nu har jag läst din blogg från början till slut och är så glad att jag har hittat hit, av flera anledningar! Du verkar vara en fantastisk person (tänk att ha lyxen att få dig som läkare till sina barn!) och oerhört förnuftig. Jag håller inte med om precis allt, men det är fint att ges annat perspektiv också från någon som uttrycker det de vill säga väl.

    Därmed vill jag bara säga tack för många bra inlägg, hoppas på många fler i fortsättning! 🙂

  5. Jättebra inlägg! Kanske bra att påpeka i inlägget (och inte bara i kommentarerna) att BMI-kurvan som är länkad till gäller tjejer.

      1. Härligt! Det är inspirerande att se allt jobb ni lägger ner på bloggen! Jag och flera andra läkarkollegor delar regelbundet era inlägg på Facebook – det är viktig information!!

  6. Är det dåligt att ligga under normalkurvan för BMI? Min dotter som är 19 månader har BMI 15. Visst är hon smal men jag har inte sett det som ett problem hittills?

    1. Påminner om att vi inte kan svara på frågor om enskilda barn i bloggen. För att svara på en sådan fråga behöver jag undersöka barnet, prata med dig om hur hon mår och har mått och se hela tillväxtkurvan. Och vi gör inte det i bloggen.

      1. Tack för svaret, jag borde nog ha formulerat min fråga annorlunda. Jag är inte orolig för henne, hon var nyligen på bvc-kontroll och de var inte oroliga men uppmanade oss att försöka få i henne lite mer fett eftersom hon tappat något på viktkurvan. Hon är pigg och glad och utvecklas bra.

        Min fundering var egentligen mer generell. Du skriver:
        ”I BMI-kurvan finns det inritat en normalkurva i mitten. Den är det bäst att följa (till skillnad från i längd- och viktkurvorna där det inte spelar någon roll vilken kurva barnet följer). Sedan finns det kurvor för övervikt och fetma.”
        Det jag funderade på är: Vad menar du med att det är bäst att följa normalkurvan? En viss individuell spridning är ju en förutsättning för kurvorna, men är det alltså så att det är mer optimalt ur hälsosynpunkt att ligga på normalkurvan än en bit under eller över den? För vuxna är ju den naturliga spridningen inom ett hälsosamt intervall ganska stor och det borde väl vara liknande för barn eller?

        1. Visst är en viss spridning normal i en hälsosam grupp, men ligger man utanför intervallet för normalvikt tycker jag man som läkare eller BVC-sköterska ska göra en extra noggrann individuell bedömning av barnet.

      2. Nu kollade jag in whos bmi kurva för flickor 0-2 år: http://www.who.int/childgrowth/standards/cht_bfa_girls_z_0_2.pdf

        Denna kurva skiljer sig ganska mycket från den du länkade till. Min dotter ligger t.ex. mitt emellan normalkurvan och -1-kurvan, jämfört med ”din kurva” där hon ligger närmare -2-kurvan. Hur kan det skilja så mycket? Är det skillnaden mellan underlaget för kurvorna som gör så stor skillnad (helammade vs. blandad grupp)? Hälsosamt BMI borde vara samma för båda grupperna och jag blir väldigt tveksam till att det är ”bäst” att följa normalkurvan när jag ser detta. Kurvan du hänvisar till har ett normal–bmi på 17,5 vid 18 månaders ålder, motsvarande värde på who-kurvan är 15,7. Eller har jag missförstått något?

        1. Du har förstått alldeles rätt. Tack för att du uppmärksammade mig på detta! Jag har jämfört kurvorna nu och WHO-kurvan för 0-2 år ligger generellt lägre än de svenska kurvorna, precis som du skriver. Sannolikt har det med vilka barn man studerat för tillväxtkurvorna att göra. WHO-barnen ska ju vara helammade och växa upp under ”de bästa” omständigheter i fem olika länder. De svenska BMI-kurvorna är baserade på samma grupp av barn som de svenska tillväxtkurvorna är baserade på, dvs 3650 friska fullgångna barn födda mellan 1973 och 1975.

          Jag vill också återigen understryka att barn under ungefär två års ålder kan variera mycket i tjockhet och smalhet utan att det behöver betyda något för framtiden. För att kunna bedöma om en viss nivå av smalhet är hälsosam måste hela barnet och hela tillväxtkurvan (längd- och viktkurvan) undersökas.

  7. Varför ska man reagera om barnet passerar 3 standardavvikelser rejält när barnet är flaskmatat, men inte om barnet är ammat? Har hört det ganska ofta, men ingen riktig motivering.

    1. För att det finns vissa studier som möjligen tyder på att flaskmatade barn som blir väldigt feta har större risk för kvarvarande övervikt har jag hört, men inte sett studierna själv ska erkännas. Vi ser ibland på barnkliniken flaskmatade barn som söker för skrikighet eller kräkighet och där det kommer fram att föräldrarna ger dem kanske tre gånger den mängd ersättning som vi ser att de flesta barn i samma viktklass äter. En del av dem är också mycket stora för åldern. Barnen kräks sedan mycket mindre och blir nöjdare när de får mer lagom mängder med mat. Det finns alltså en del flaskmatade barn som övermatas. Ammade barn där mamman bildar för mycket mjölk får ibland liknande problem, ibland går de tvärtom sämre upp i vikt eftersom de inte står ut med högtrycksflödet in i munnen vid amning.

  8. Hej!
    Du skriver att en fyraåring inte ska ha någon putmage, hur menar du då? Är de alltid tjocka om de har en putmage eller kan det bero på annat som tex allergi?
    Tack för bra blogg!

  9. Ååå vad bra att jag hittat hit. Jag har ett stort barn på just fyllda 13 månader som är lång (högsta BVC-kurvan) men framförallt tung och det där gnager lite i mig. Han väger nu snart 16 kg och visar inga tendenser på nån planing i vikt trots att han går sen han var 9,5 månad. Han äter 1-2 (oftast 2) små portioner mat per dag (basic mat typ palsternacka/morot/potatis), lite leverpastej till frukost, lite frukt och ammar sen utöver det. Vi ger honom inga sötsaker eller andra onyttigheter. Han verkar ytterst välmående och utvecklas hur fint som helst och rör mycket på sig men ändå så undrar man ju om det kan finnas någon orsak till att han ökar så i vikt. Han Helammades länge och har ganska nyligt börjat med regelbundna hela portioner med mat. Min plan är att amma minst ett år till och låta honom amma fritt då det känns märkligt att neka honom bröstet (för just nu känns det bara som han ammar vid hunger/törst). Kan det finnas någon risk/fara med hans vikt nu (förutom våra ryggar).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *