Vad göra när barn vägrar ta flytande medicin eller kräks av penicillin?

Barn får ofta flytande medicin, och det är inte så sällan som barnet vägrar ta sin medicin. Eller så får man i barnet medicinen, men barnet kräks upp den strax efteråt. Speciellt vanligt är detta med kåvepenin, som är ett vanligt penicillin som smakar mycket illa.

Läs mer om kåvepenin och andra penicillinsorter till barn här. 

Hur viktig är medicinen?

Det första du måste bestämma dig för som förälder är hur viktig medicinen är. Vad är anledningen till att du ger barnet medicinen? Vad kan hända om du inte ger medicinen? När det gäller smärtstillande och febernedsättande kan och ska du fatta de här besluten själv, eller vid tvekan tillsammans med barnets andra förälder om det finns en sådan. Smärtstillande till ett barn som inte sover om natten på grund av smärtan är viktigt. Febernedsättande till ett barn som orkar hänga i soffan och titta på tv och äta glass med feber inte alls lika viktigt. Febernedsättande till ett barn som blir så slött av febern att det inte orkar få i sig något att dricka är viktigare.

Läs mer om feber hos barn här. 

Läs mer om Alvedon och Ipren som febernedsättande till barn här

När du får en medicin utskriven till ditt barn av en läkare måste läkaren hjälpa till med den här informationen. Se till att du får svar på frågorna: vad ska läkemedlet hjälpa till med? Vad finns det för risker med att låta bli att ge läkemedlet? Sedan är det du som förälder som bestämmer om barnet ska få medicinen eller inte.  Du har som förälder rätt att om det behövs tvinga barn att ta viktig medicin. Tvånget måste dock vara så kortvarigt och så lindrigt som möjligt.

Det är jätteviktigt att få den här informationen av läkaren! Många kroniskt sjuka barn står på läkemedel som skyddar dem mot svåra komplikationer av sjukdomen flera år senare, men där det inte alls märks någon skillnad i hur de mår idag, den här veckan eller nästa om de tar läkemedlet eller inte. Då är det ditt ansvar som förälder att se till att barnet får läkemedlet varje dag i den dos som är sagt. Och för att kunna ta det ansvaret måste du veta att det här läkemedlet är viktigt och varför.

Vissa läkemedel sätter man in på prov. ”Hjälper det så är det bra och hjälper det inte så är det ändå ingen farlig sjukdom”. Då är det ju också jätteviktigt att veta det som förälder. Den typen av läkemedel skulle jag inte tvinga i mina barn.

Tabletter, flytande eller suppar?
Tabletter

Min erfarenhet är att även så  små barn som 1-2 åringar kan ta tabletter i vissa fall. Om du vill prova, gör så här:

  1. Sträck ut tungan mot barnet, som ett bus.
  2.  Barnet härmar förhoppningsvis  och du kan då lägga den lilla tabletten på barnets tunga.
  3. Visa snabbt ett glas saft eller något annat  barnet känner igen som gott.
  4. Har du tur dricker barnet saften och tabletten sväljs ner.

Försök alltså i första hand med tabletter om det går och finns så små tabletter. För kåvepenin som är den vanligaste illasmakande flytande medicinen finns det tabletter i låga styrkor som passar även för små barn.

Många tabletter kan krossas och blandas i t ex en liten mängd sylt. (Fråga apotekspersonalen eller läkaren om det gäller den medicin ditt barn fått) Problemet med det är att eventuell äcklig smak frigörs när man krossar tabletten. Ibland vill inte barnet smaka det man blandat medicinen i senare, eftersom det smakade så äckligt blandat med krossad tablett. Många föräldrar tycker ändå att det här går lättare än flytande medicin.

Penicillintabletter till barn kan vara riktigt små och lätta att svälja
Flytande

Flytande läkemedel är som regel sötade och smaksatta med samma typ av smakämnen som ”frukt”-godisar. Så länge inte läkemedlet i sig har en stark smak smakar alltså flytande läkemedel mer eller mindre godis. Flytande ipren och alvedon är sådana exempel.

Vissa läkemedel  har en stark, genomträngande, bitter smak, som inte förbättras nämnvärt av att man tillsätter konstgjord fruktsmak. Penicillinerna Kåvepenin och Heracillin är de vanligaste. Min kompis barn beskrev målande kåvepeninsmaken ”mamma, medicinen är dålig! Katten måste ha pruttat i medicinflaskan!”  Mitt första tips här är som sagt att försöka med tabletter.

Om man behöver ge flytande kåvepenin är det bra att veta att det finns i tre koncentrationer. Kåvepenin frukt 50 mg/ml, Kåvepenin 100 mg/ml och Kåvepenin orala droppar 250 mg/ml. Det blir stor skillnad på hur mycket man behöver få i barnet beroende på vilken koncentration läkaren väljer att skriva ut. För ett 10 kg barn (ettåring) med öroninflammation är en vanlig dos 250 mg. Det blir 5 ml Kåvepenin frukt eller 2,5 ml Kåvepenin 100 mg/ml eller 1 ml Kåvepenin orala droppar 250 mg/ml.

Den äckliga medicinsmaken är förstås också mer koncentrerad i den koncentrerade lösningen, men jag har inte träffat någon som smakat Kåvepenin frukt som tycker att den mest framträdande smaken är just frukt… De flesta föräldrar jag träffar föredrar att ge en liten mängd koncentrerad Kåvepenin framför en större mängd mindre koncentrerad. Men det är olika. Be om det som fungerat bra för ditt barn, om det är första gången: be om det som du tror blir lättast.

Jag tycker det är lättast att ge flytande läkemedel i dosspruta  som du kan få gratis i apotekskassan.

Suppar

Suppar är läkemedel man stoppar in i rumpan. Funkar bra på blöjbarn. Är ofta integritetskränkande för barn från 3-4 år tycker jag. Där föredrar jag tabletter, eller om det inte går, flytande läkemedel. Kåvepenin och andra antibiotika finns inte som supp.

Att tvinga barnet

Om barnet vägrar ta en flytande medicin som du som förälder med eller utan kontakt med läkare bedömer som viktig så tycker jag inte att man ska försöka locka och pocka och trassla och tjata. Hota absolut inte! Säg inte elaka saker till barnet, till exempel att ”alla andra barn kan det här”, ”din storasyster kan” eller ”skärp dig”.

Gör i stället plågan snabb. Bestäm dig, säg ”Det här är en viktig medicin. Du måste ta den. Om du inte tar den här medicinen innan jag räknat till tre så kommer jag att hålla fast dig och spruta in den i munnen på dig”. Räkna sedan till tre och om barnet inte tagit medicinen så sätter du det i ditt knä. Håll fast barnets armar med din ena arm. Om barnet skriker så sticker du blixtsnabbt in sprutan i munnen oc h sprutar ut innehållet långt bak i svalget. Om barnet kniper ihop munnen så kan du föra in sprutan genom läpparna, på utsidan av tandraden och spruta långt bak så rinner det ner. Eller om ni är två. Håll för barnets näsa så öppnar det munnen.

Så fort barnet fått i sig medicinen släpper du och låter barnet springa iväg om det vill. Nu är det slut på tvång. Trösta! Se till att du de närmaste 15 minuterna kan ägna dig helt åt vad barnet behöver. Ta fram din lenaste röst och säg att det är över för den här gången och kommer inte att hända igen förrän nästa gång det är dags att ta medicin (och säg när det är). Att nu kan ni leka eller läsa en bok eller kramas, eller busa, eller hoppa i sängen eller vad barnet vill. Ge en liten belöning som godis eller något annat barnet gillar.

Om barnet kräks efter varje dos

Vissa barn kräks 0-30 minuter efter varje dos antibiotika. Om det händer ditt barn, ring till den mottagning som skrivit ut läkemedlet. Ofta hjälper det att byta antibiotikasort och det kan man göra per telefon.

Lycka till! Och kom ihåg, när det gäller små barn är det du som förälder som bestämmer om barnet ska ta medicin. Inte barnet. Inte doktorn.

Läs mer:

Penicillin eller antibiotika till barn, kåvepenin, heracillin eller amimox?

Alvedon och Ipren till barn –  dosering mot smärta och febernedsättande

Feber hos bebis och barn – vad göra och när är febern för hög?

Öroninflammation (otit) eller ont i örat hos barn –   symtom och behandling

Svinkoppor (impetigo) hos barn – smitta och behandling

Streptokocker hos barn – halsfluss, stjärtfluss, bärarskap och scharlakansfeber

Alla inlägg om barnsjukdomar hittar du här

Kortison till barn – farligt eller inte?

Det finns inget läkemedel som jag så ofta uppfattar att föräldrar har svårt för att ge sina barn som kortison. När jag frågar varför kommer ofta farhågor om biverkningar upp: tunn hud, dålig tillväxt, diabetes. Jag vill därför berätta lite för er om kortison, olika typer av kortisonbehandlingar och vilka biverkningar de kan ge.

Vad är kortison?

Kortison, eller steroider, är samlingsnamn för en grupp olika molekyler som har samma effekt som det livsviktiga hormonet kortisol. Kortisol bildas av binjuren och har en mängd effekter på kroppen. För att förstå hur viktigt det är kan jag berätta vilka problem någon som inte alls producerar kortisol får. Ett barn som inte alls producerar kortisol (mycket ovanlig sjukdom, men förekommmer) blir trött, håglös, illamående, kräks, växer inte bra, får lågt blodtryck och kan få mycket lågt blodsocker utan att känna av det. Saltbalansen sätts ur spel. Bland annat. Om ett barn som inte kan producera kortisol får en magsjuka, eller feber, kan barnet dö inom några timmar, eftersom kortisolet är helt nödvändigt för kroppens infektionsförsvar, och för att dra igång kroppens försvar mot vätskeförluster och alltför låga blodtryck.

Kortison är alltså både naturligt och livsnödvändigt!

Kortison är inflammationsdämpande

Kortison är inflammationsdämpande, och inflammation är en viktig mekanism i många sjukdomar. Därför används kortison mot många sjukdomar.

Kortison i höga doser under lång tid i blodet ger svåra biverkningar

Barn med svåra inflammationer får ibland höga doser kortison i tablettform eller i dropp under kortare eller längre tid. Dessa barn får höga doser kortison i blodet och följaktligen biverkningar. De tre biverkningar som brukar uppträda redan första behandlingsdagen är:

1. Sömnproblem. Barnen har ofta svårt att sova.

2. Humörsvängningar. Barnen blir ofta bråkigare, ibland nedstämda, och ibland snarast uppvarvade. Men bråkigare är vanligast är min erfarenhet.

3. Aptitökning. Barnen vill ha jättemycket mat, ofta.

Om behandlingen får pågå under längre tid än några veckor ger aptitökningen ofta viktökning. Jag brukar alltid ge rådet att försöka se till att barnen äter samma portionsstorlek som tidigare, och när de vill ha extra mellanmål och kvällsmål får det bli morotsstavar och gurkstavar. Det är också vanligt med sura uppstötningar.

Får behandlingen pågå ännu längre sätter sig viktökningen sätter sig ofta på buk och kinder. Samtidigt bryts musklerna ned vilket ger feta men ganska pinniga ben. Barnen kan få diabetes och magsår. Längdtillväxten är dålig.

Efter en tid förstår kroppen att binjurarna inte behöver tillverka kortisol längre eftersom det kommer så mycket från medicinen. Därför får man aldrig sluta tvärt med en högdos kortisonbehandling, den behöver trappas ut långsamt. Annars kan livshotande symtom uppstå liknande dem vid kortisolbrist av annat slag.  Följ läkarens ordination!

Lägre dos kortisontabletter ger mindre biverkningar

Läkare som behandlar barn med högdoskortison försöker alltid  minska dosen  så fort som möjligt med hänsyn till riskerna med att sjukdomen kommer tillbaka. Många barn står sedan på en låg dos under lång tid för att hindra att sjukdomen kommer tillbaka.

Enstaka höga doser kortison ger inte långtidsbiverkningar

Barn med krupp och förkylningsastma och med svåra allergiska reaktioner får ofta en enstaka hög dos kortison på barnakuten. Det kan göra barnen speedade så de får svårt att sova, och humörbiverkningar kan de också få i något dygn. Det ger dock inte långtidsbiverkningar att få enstaka sådana doser. Längdtillväxten kan nog påverkas en kort tid, men om barnen inte får upprepade doser ofta så växer de sedan i kapp.

Läs mer om behandling av förkylningsastma hos barn här

Läs mer om behandling av krupp här

Kortison nässpray är säkert att ge till barn

Nässpray med kortison (Nasonex, mometason, Mommox, Orimox med flera) är säkra att ge till barn. Kortison nässpray är bra mot allergisk nästäppa, men ges ofta på försök även mot kronisk nästäppa där man inte vet om det finns någon allergi bakom.

Vissa barn tycker nässprayen svider och några får näsblod som  biverkan. Däremot tas inte Nasonex och liknande nässprayer upp i blodet och ger inte systemiska kortisonbiverkningar.

Nässpray med kortison är bra vid pollenallergi.

Läs mer om behandling av pollenallergi här. 

Inhalerat kortison i astmasprayer har få biverkningar

Inhalerat kortison till astmabehandling (pulmicort, flutide, giona, novopulmon med flera- de orange eller bruna sprayburkarna) tas i mycket liten utsträckning upp i blodet. Behandling med astmasprayer ger därför aldrig de biverkningar som högdos kortisonbehandling i tabletter eller dropp ger.

Obehandlad astma ger dålig tillväxt och dålig livskvalitet hos barnen samt sämre muskelutveckling då barn med obehandlad astma inte rör sig som andra barn. För att barn med astma ska växa optimalt bör deras astma behandlas optimalt, vilket ofta innebär inhalerat kortison varje dag.

Om ditt barn har astma och du vill minimera möjliga kortisonbiverkningar bör du alltså ge kortisoninhalationerna med stor noggrannhet. Kortisoninhalationer minskar nämligen risken för att barnet behöver komma till barnakuten, och kommer det dit med astma får det genast en stor dos kortisontabletter med större risk för biverkningar.

Kortisonkrämer är effektiva mot eksem

Kortisonkrämer, som är effektiva mot eksem, finns i fyra olika styrkor: svaga, medelstarka, starka och extra starka. Deras biverkningar skiljer sig åt mellan grupperna.

Läs mer om behandling av eksem här. 

Svaga kortisonkrämer tas inte upp i blodet

Alla receptfria kortisonkrämer tillhör de svaga kortisonkrämerna. Hydrokortison 1%, Mildison lipid är svaga kortisonkrämer. De tas inte alls upp i blodet och den enda biverkan vi ser ibland är kontaktallergi mot själva läkemedlet. Det är sällsynt, men värt att beakta om barnet blir värre och inte bättre av kortisonbehandlingen.

Jag behandlar mina egna barn med svag kortisonkräm så fort de får ett eksem. När eksemet gått bort får de varannandagsbehandling ett tag och sedan mjukgörande tills det kommer igen. Då blir det hydrokortison igen, så mycket och så länge som behövs.

Medelstarka kortisonkrämer kan tas upp i blodet

Medelstarka kortisonkrämer, t ex Locoid 0,1% eller Emovat 0,05% är receptbelagda. De används när svaga kortisonkrämer inte lyckas ta bort ett eksem. Till skillnad från svaga kortisonkrämer kan de tas upp i blodet, och ju mer man smörjer, desto mer kan tas upp. Man ser dock aldrig de biverkningar man ser vid högdos tablettbehandling vid kortison, inte heller vid långa behandlingsperioder. När eksemet är klart bättre provar man att byta till svag kortisonkräm. Följ de riktlinjer du fått av barnets läkare!

Starka kortisonkrämer ger inte helt sällan hudbiverkningar

Starka kortisonkrämer, t ex Elocon 0,1% och Betnovat 0,1% använder jag mer sällan till barn. De kan vid långvarig användning (månader) ge uttunnad hud, hudbristningar och de tas definitivt upp i blodet. Inte heller starka kortisonkrämer ger dock de biverkningar som högdos tablettkortison ger. När eksemet blivit klart bättre med stark kortisonkräm byter man till medelstark kortisonkräm. Vid envisa eksem kan man dock behöva ha kvar den starka kortisonkrämen någon gång i veckan för att förebygga återfall. Följ riktlinjerna du fått av barnets läkare!

Extra starka kortisonkrämer

Extra starka kortisonkrämer som Dermovat 0,05% används inte på barn.

Procenten säger inget om styrkan på kortisonkrämer!

Ser ni i exemplen ovan att den starkaste krämen har mycket lägre procentsats än den svagaste. Jag tog med procentsatserna bara för att visa det. Se till att det står på tuben om det är en svag, medelstark eller stark kortisonkräm.

Läs mer:

Förkylningsastma hos barn- symtom och behandling

Krupp eller falsk krupp hos barn –  symtom och behandling

Pollenallergi hos barn – snuva och rinnande röda ögon

Eksem hos barn

Alla inlägg om barnsjukdomar hittar du här

Svinkoppor (impetigo) hos barn – smitta och behandling

Svinkoppor eller impetigo är en bakterieinfektion i huden som är vanlig hos barn. Svinkoppor orsakas av stafylokocker eller streptokocker och smittar mycket lätt mellan barn men också i familjer.

Läs mer om streptokocker och de sjukdomar de orsakar här

Symtom på svinkoppor

Svinkoppor börjar ofta som små utslag, eller så är det ett litet sår, ett eksem eller en vattkoppa som blir infekterad. Det typiska för svinkoppor är att såren blir kletiga, skorpiga och huden under blir röd. Såren/kopporna sprider sig snabbt om man inte behandlar dem rätt. Svinkopporna sitter ofta på läppen eller under näsan men kan sitta var som helst på kroppen.

Svinkoppor ger skorpiga oregelbundna sår, ofta mellan näsa och mun, men kan sitta på hela kroppen.

 

Barn kan få feber av svinkoppor, och det är ett tecken på att man behöver söka vård, då behövs som regel penicillinbehandling för att bli av med svinkopporna. Om barnet mår bra i övrigt, sök vårdcentral. För spädbarn (under 6 månader) eller trötta och slöa barn med svinkoppor och feber, sök barnakut.

Mer om penicillin till barn kan du läsa här

Behandling av svinkoppor

Du slipper som regel söka sjukvård eller ge barnet penicillin om du behandlar svinkopporna så fort de uppträder. Huden gör ont där svinkopporna finns, så det är inte så populärt hos barnet, men bara att göra. Gör så här:

  1. Blöt upp skorpor genom att lägga en blöt kompress på i 10-15 minuter.
  2. Tvätta bort skorporna. Det kan blöda en del under, men det är bara bra.
  3. Badda med rikligt med klorhexidin (bakteriedödande lösning som köps på apotek eller i vanlig livsmedelsaffär)
  4. Lägg gärna på en bakteriedödande salva, typ Microcid (finns receptfritt på apoteket)
  5. Täck med ett förband för att hålla kvar salvan och förhindra smitta

Det kan ta någon vecka innan såren är helt läkta, men med den här metoden ska de bli mindre för varje dag. Blir de större och fler, sök vårdcentralen. Då kan man få bakteriedödande salva eller penicillin. Lokalbehandlingen är dock lika viktig i alla fall. Tycker du att den är svår, be en sjuksköterska på vårdcentralen visa dig hur du ska göra.

 Smitta och dagis vid svinkoppor

Svinkoppor är mycket smittsamt, och kan vara en del i streptokockinfektioner som går runt runt i en förskolegrupp. Barn med enstaka väl täckta svinkoppor kan eventuellt gå till förskolan, men om du inte kan täcka kopporna helt eller om barnet har spridda svinkoppor – stanna hemma.

Barnet ska stanna hemma tills såren har torkat ut och läkt, då är de inte smittsamma längre.

Läs mer:

Inte säker på om barnet har svinkoppor? Läs vår populära bildguide om prickar och utslag hos barn här. 

Streptokocker hos barn –  halsfluss, stjärtfluss, bärarskap och scharlakansfeber

Penicillin eller antibiotika till barn, kåvepenin, heracillin eller amimox?

Vattkoppor hos bebisar och barn –  om smitta, symtom, inkubationstid och vad som lindrar

Höstblåsor hos barn  –  hand foot and mouth disease

Eksem hos barn

Alla inlägg om barnsjukdomar hittar du här

Höstblåsor hos barn – hand foot and mouth disease

Höstblåsor, eller hand foot and mouth disease, är en virussjukdom som ger blåsor i munnen och blåsor eller mörka utslag på händer och fötter. Därav den engelska benämningen. Den svenska beror på att höstblåsor ofta går i epidemier på hösten, inte minst smittar höstblåsor bland dagisbarn.

Osäker på om det är höstblåsor ditt barn fått? Läs den populära bildguiden Röda prickar och utslag hos barn. 

Symtom på höstblåsor

Feber, blåsor i munnen och utslag eller blåsor på händer och fötter är de typiska symtomen. Utslagen på händer och fötter kan klia och göra ont. Ibland kommer det blåsor under naglarna och då kan naglarna ramla av några veckor efter sjukdomen. Det är inte farligt och naglarna växer ut igen.

Blåsor i munnen kan göra ont, läs mer om vad du ska göra i inlägget om blåsor i munnen hos barn.

Läs mer om blåsor i munnen hos barn här

I sällsynta fall kan viruset som orsakar höstblåsor också orsaka en hjärnhinneinflammation. Den är ofta godartad och övergående. Symtomen är huvudvärk, ljuskänslighet, illamående och gnällighet. Får ditt barn sådana symtom, sök barnakuten.

Läs mer om hjärnhinneinflammation  hos barn här 

Vad göra vid höstblåsor?

Det är viktigt att barnet får i sig vätska, så om barnet har ont behöver du smärtlindra och truga med vätska eller isglass. Om barnet inte får i sig vätska, blir slött och slutar kissa behöver du söka barnakuten.

Blåsorna på händer och fötter får du bara vänta ut. Det finns ingen medicin att ge, så det är ingen mening att söka sjukvård av den anledningen. Om barnet är piggt och får i sig vätska så behövs ingen sjukvård.

Smitta och dagis vid höstblåsor

Höstblåsor är mycket smittsamt. Det finns inget man kan göra för att förhindra smittan i en förskola där ett utbrott pågår. Det finns därför ingen medicinsk anledning att låta barnen stanna  hemma om de orkar delta i de dagliga aktiviteterna på förskolan.

Inkubationstiden för höstblåsor är 3-7 dagar.

Vad orsakar höstblåsor?

Flera olika virus ur enterovirusgruppen kan orsaka höstblåsor. Vanligast är så kallat cocksackievirus.

Läs mer:

Osäker på om det är höstblåsor ditt barn fått? Läs den populära bildguiden Röda prickar och utslag hos barn. 

Blåsor i munnen hos barn 

Hjärnhinneinflammation hos barn- feber, huvudvärk, nackstelhet eller ont i nacken

Få igång amning av nyfödd bebis – när rinner mjölken till?

Hur får man igång amning av en nyfödd? När ringer mjölken till? Jag tror det är den vanligaste frågan till barnläkaren på BB-ronden. Barnet har sugit och sugit i två dagar och mammorna har märkt att det inte kommer särskilt mycket mjölk, kanske knappt någon alls. Och familjerna ställer naturligtvis frågan: hur länge klarar sig en bebis utan mjölk?  

Friska fullgångna  bebisar klarar sig i tre-fyra dagar utan större mängder mjölk

Friska, fullgångna, lagom stora bebisar klarar sig i regel i tre-fyra dagar på mycket små mängder mjölk. Jag återkommer längre ner till dem som inte gör det. De flesta bebisar klarar sig tills mjölken rinner till på tredje, fjärde dygnet. Det här gäller inte senare under bebistiden, utan just de allra första levnadsdagarna.

Den friska bebisen lever på socker som den tillverkar av sitt eget kroppsfett. Bebisen kissar inte så mycket, och går ner i vikt då vätskeinnehållet i kroppen minskar.

Råmjölken då?

Redan under graviditeten bildas råmjölk, kolostrum. Den är kletig och genomskinlig-gulaktig i färgen och kommer i små mängder. Kolostrum innehåller mer protein och antikroppar och mindre socker och mycket mindre vätska än mogen mjölk. Det är ganska smart  att se till att bebisen får dricka koncentrerade slemhinneantikroppar (IgA-antikroppar) första dygnen. Antikropparna som binder till bebisens slemhinnor i mun och tarm och ger ett visst skydd mot infektioner som kommer den vägen.

I länder med smutsigt vatten och stor risk att smittas av bakterieinfektioner är det här skyddet mycket viktigt. I länder som Sverige med rent vatten och ont om sjukdomsframkallande bakterier har det mycket liten betydelse för spädbarns hälsa.

Andra levnadsdygnet: maratonamningsdygnet

Första levnadsdygnet är bebisen ofta rätt trött. Inte så konstigt tycker jag, efter att ha genomgått en förlossning. Andra levnadsdygnet däremot är maratonamningsdygnet.

Bebisen suger och suger och blir aldrig mätt. Bebisens sugande är signalen till mammans bröst att börja producera mjölk. Minst lika viktigt för en fungerande amning som att bebisen får ligga hud mot hud och leta sig till mammans bröst första levnadsdygnet, är att bebisen får suga så ofta den vill  det andra levnadsdygnet. Låt gärna bebisen ligga kvar hud mot hud även andra levnadsdygnet!

Mer om hud mot hud för nyfödda kan du läsa här. 

Mamma, pappa, jag vill suga!  

Kan inte bebisen säga med ord, så den gör det med gester. Vrider på huvudet, hackar som en fågelunge med öppen mun, öppnar munnen. Ge bebisen bröstet när hen ber så snällt om det. Om mamma eller pappa inte förstår blir bebisen lite tydligare, smackar och för handen till munnen och börjar suga på den, och om föräldrarna fortfarande inte förstår får man skrika.

Palla upp mamma i soffan och mata henne! 

Ett dygn efter förlossningen, när känslorna är all over the place, så ska alltså mamman amma bebisen precis hela tiden. Ofta gör det ont i snippan, ont i rumpan, ont i livmodern när bebisen ammar (eftervärkar) och ont i bröstvårtorna.

Den nyförlösta mamman behöver alltså curlas deluxe för att orka med detta. Palla upp henne i en soffa. Gör smoothies, kakor, smörgåsar, kaffe och allt hon kan tänkas behöva och bjud henne på det. Leta upp en bra tv-serie om hon vill. Och vem ska då göra detta? Den andra föräldern, eller bästa väninnan eller nyblivna mor- eller farföräldrar om mamman önskar ha dem i sitt hem.

Om jag inte vill amma då? 

Då låter du inte bebisen suga på brösten. Sätt på dig en tight behå och ge bebisen flaska med ersättning. 10-20 ml/gång kanske passar bra andra levnadsdygnet, när bebisen ber om att få suga. Sannolikt behöver du inte ge ersättning lika ofta som man behöver amma just det här dygnet, eftersom ersättningen finns där i så stor mängd bebisen behöver för att bli mätt, till skillnad från mjölken. Se bara till att det inte går längre tid än tre timmar mellan måltiderna.

Mer om att sluta amma kan du läsa här. 

Läs mer om flaskmatning med ersättning till nyfödd bebis här

Vilka bebisar klarar sig inte tills mjölken runnit till?

Det finns några olika grupper av bebisar som har hög risk att inte klara av att hålla sitt blodsocker på en normal nivå tills mjölken runnit till. De behöver ersättning första levnadsdygnet eller-dygnen, tills mjölken runnit till. Sedan trappas den ut. Det ger en fördröjning i amningsstarten och ökar risken för försenad mjölkbildning, så därför är det viktigt att inte ge ersättning till dem som inte behöver när mammorna vill amma.

Bebisar till mammor med graviditetsdiabetes är en sådan grupp. Mamman har haft högt blodsocker under graviditeten. Blodsockret har gått över till barnet via moderkakan, så barnets bukspottskörtel har gått på högvarv för att producera massor av insulin, för att sänka barnets blodsockernivå till en normal nivå. Smart. Men, när bebisen kommer ut producerar den fortsatt massor av insulin och bebisen kommer att få för lågt blodsocker om den inte får ersättning första levnadsdygnen. Och ibland ändå, inte så sällan får sådana bebisar ligga på neo med sockerdropp i några dygn.

Ibland har man inte diagnosticerat någon diabetes hos mamman, men bebisar som är väldigt tunga jämfört med sin födelselängd har också risk för lågt blodsocker. De  behandlas som bebisar till mammor med diabetes.

För tidigt födda bebisar har inte så mycket kroppsfett att bygga om till socker, och är dessutom inte så bra på det. Ju tidigare född bebis, desto tydligare är detta. Dessutom tar det ofta längre tid innan de orkar suga så mammans mjölkbildning kan dessutom vara försenad. Barn födda före v 37+0 får därför extra mat från början.

Bebisar som är för små i förhållande till graviditetslängden har precis som för tidigt födda inte så mycket kroppsfett att bilda socker av. Därför får de också ersättning tills mjölken runnit till.

Bebisar som är sjuka eller mycket påverkade i samband med födseln, av en infektion, syrebrist eller andningsstörning, behöver extra mat, för de gör av med mer än normalt för att bekämpa sin sjukdom.

Bebisar som har gulsot behöver extra mat för att få igång bajsproduktionen. Det är i bajset som gulämnet, bilirubin, kommer ut.

Barnmorskan vill ge min bebis ersättning fast jag vill amma!

Se till att du får en förklaring av varför och, om du är osäker, be om en läkarbedömning av just ditt barns behov. Troligen får du inte träffa läkaren när frågan uppstår, utan får nöja dig med att barnmorskan talar med läkaren i telefon, men varje dag (ofta förmiddag) finns läkare på BB, så be att du får träffa läkaren morgonen efter.

Tredje dygnet rinner mjölken till

Nej! Inget dygn i livet är som det andra levnadsdygnet. Bebisar som maratonammar kommer att amma mer sällan och bli mätta när mjölken rinner till, vilket normalt sker dag tre till fyra. Mammans känslohormoner kommer att stabilisera sig på mer normala nivåer. Bröstvårtorna kommer att vänja sig och inte göra lika ont framöver (oftast inte ont alls efter några dagar till några veckor faktiskt).

Om du behöver ge ersättning fast du inte vill kommer du sannolikt inte heller att behöva göra det för evigt. Det kan bara ta längre tid innan amningen kommer igång.

(Och oroa dig inte, brösten blir mindre igen, de är som störst och svullnast tredje levnadsdygnet)

Bebisar klarar sig inte utan mjölk efter fyra-fem dagar!

För de flesta mammor rinner mjölken till på tredje levnadsdygnet. Det märks genom att bebisen börjar klunka och svälja, ofta somnar vid bröstet och blir nöjd och mätt av amningen. Men det är inte så för alla. För några rinner faktiskt inte mjölken till alls i tillräcklig mängd. Så om du inte tror att din mjölk runnit till på fjärde levnadsdygnet: ring BB och säg att du kommer dit för en amningsbedömning och viktkontroll!

Om alla gjorde det och sedan fick hjälp att få igång amning eller mata till med ersättning, beroende på bedömningen i det enskilda fallet, så skulle vi inte behöva ta emot intorkade bebisar på femte-sjätte levnadsdygnet på barnakuten. Det gör vi nämligen ganska ofta idag. Det är därför jag så säkert säger att allas mjölk faktiskt inte rinner till, åtminstone inte på tredje levnadsdygnet.

Läsa mer?

Hud mot hud – bästa starten på bb och neo

Sluta amma – hur gör jag och när är det dags? 

Ångest av amning – det kallas D-MER

Vilken blodtrycksmedicin vid amning är säker och effektiv?

När FASS har fel: om läkemedel och amning

Magsjuka och amning

Bebisar som svettas i varmt väder –  ska man ge vatten till spädbarn?

Alla inlägg om bebisar hittar du här

Boktips:

Mer om mat till nyfödda, amning och flaskmatning, kan du läsa i min och Agnes Wolds bok Praktika för blivande föräldrar – gravidfakta och barnkunskap på vetenskaplig grund.

Köp Praktika för blivande föräldrar hos Adlibris här!

Amning i vardagen – bra bok om amning