Orolig för ditt barn? Vad kan du göra som förälder om du oroar dig?

Idag bidrar psykologen Johan Lundin Kleberg med ett gästblogginlägg om föräldraoro. I våras delade ni med er av era orosmoln, för att barnen inte skulle få kompisar, eller bli sjuka, eller dö. Vi märker ju också på
barnsjukhuset att oron är stor hos många föräldrar. Därför är jag väldigt glad över att Johan ville bidra med dagens inlägg.

Oro – vanligt hos föräldrar och icke-föräldrar

De flesta människor oroar sig – för framtiden, för miljön eller för någon annan Många märker att oron blir en vanligare och starkare känsla när de för barn. Och visst är föräldraskapet en nästan outtömlig källa till rädsla och oro för mer eller mindre sannolika faror. Tänk om barnet blir ensamt? Har en förfärlig, oupptäckt sjukdom? Om du märker att oron över dina barn eller ditt föräldraskap tar för stor plats i ditt liv finns det saker du kan göra för att låta oron ta lagom stor plats.

Oro är tankar om framtiden som inte leder vidare

När man oroar sig tänker man nästan alltid tyst för sig själv. Det är snabba och inte helt medvetna tankar. Orostankarna går att formulera i ord. Om du försöker uppmärksamma vilka tankar som rör sig genom huvudet när du känner dig orolig kommer du kanske märka att de väldigt ofta kan formuleras med en mening som börjar ”tänk om…”

”tänk om mitt barn har cancer”

”tänk om jag kommer att skada henne genom att arbeta så mycket”

”tänk om han kommer att bli ensam i skolan”

Du märker kanske att oro nästan alltid om något som kommer att hända – eller rättare sagt, om sådant som skulle kunna hända om det vill sig riktigt illa. Men orostankarna brukar vara som suddiga fotografier. Det är svårt att veta precis vad de föreställer. Vad är det som skulle kunna gå så illa? När kommer det att hända?

Oro är ett sätt att låta bli att lösa problem

Det här är något av det underligaste med oro: det leder inte framåt. Man oroar sig ju över saker som verkligen betyder något, och det är ju lätt att tänka sig att man tar itu med saker genom att tänka igenom dem. Väldigt många av oss har också en känsla av att faktiskt göra något av våra svårigheter när vi oroar oss. Tänk vad som skulle hända om jag inte oroade mig för mitt barns hälsa? Tänk om jag skulle missa en underlig prick på huden? Glömma bort en läkartid? Oron känns på samma gång oundgänglig och ångestfylld, både livsviktig och outhärdlig. Väldigt ofta leder oro faktiskt till passivitet. Ju mer man oroar sig, desto mer outhärdligt känns det man oroar sig för. I stället för att möta det låter man bli att göra något alls utom att – just det: oroa sig.

Vad ska jag göra i stället?

Om du känner igen dig så här långt kan du försöka utmana dina tankar om oro. Du kan pröva att tänka på något tillfälle i ditt liv när du har oroat dig riktigt mycket. Kunde du ha gjort saken bättre genom att oroa dig lite till? Ledde oron till att du förändrade något i ditt sätt att handskas med livet?

Oro får de svåra känslorna att leva vidare

Oron får inte bara problem att verka olösliga, den kan också få känslor som rädsla, sorg och ångest att dröja kvar. När vi blir rädda reagerar hjärnan och kroppen på ett sätt som förbereder för försvar: vaksamheten ökar, vi svettas, hjärtat slår först långsammare och sedan allt snabbare. De här och flera andra reaktioner sätts igång i några av hjärnans äldsta delar. Det normala är att de så småningom ebbar ut, bland annat för att andra delar av hjärnan kan styra dem. Men oro verkar kunna ställa till det hela. När man oroar sig blir rädslan och ångesten mindre intensiv, men den ebbar inte heller ut som den skulle ha gjort annars.

I psykologiska experiment märker man det genom att människor som oroar sig över något de varit med om fortsätter visa samma kroppsliga tecken på rädsla och ångest under längre tid än andra. I det vardagslivet märks det genom att oro brukar gå hand i hand med olust, dåligt humör och sorg.

Kartlägg din oro

Om du tycker att din oro har tagit för mycket plats finns det några saker du kan göra. Det första är att lära känna din oro. Vad handlar de egentligen om, de där tankarna som går genom huvudet? Uppmärksamma dem, och skriv gärna ner dem. Sedan kan du försöka ifrågasätta dem. Hur troligt är det, det du är rädd för att dina barn skulle kunna råka ut för? Finns det andra sätt att se på saken. Tryck inte undan eller förneka, utan försök att undersöka saken med kloka argument.

Lös problemen

Det andra rådet är att ge dig själv tid för att lösa problem du oroar dig för. Bestäm en tid – kanske en timme på söndagkvällen – då du verkligen ägnar dig åt att komma på lösningar. Det kan vara klokt att vara väldigt konkret, kanske skriva ner vad du ska göra och hur. Be om hjälp av någon annan om du tycker att det hjälper, och om du har möjlighet.

Har du en orosplikt?

Det tredje rådet, så – tänk igenom dina egna föreställningar om oro. Har du tankar om att du behöver oroa dig? För din skull – eller för någon annan? Tänker du att oron gör nytta? Att den är en slags plikt? Sådana föreställningar är ofta invanda, nästan automatiska och kan vara svåra att få tag i. Men att utmana dem kan vara ett sätt att släppa taget om oron.

När du behöver hjälp av andra med din oro

Om oron blir så stark och svår att kontrollera att den hindrar dig från att leva ditt liv är det en bra ide att söka upp en psykolog eller läkare för råd och hjälp. Stark oro kan vara en del av ett psykiatriskt tillstånd, till exempel generaliserat ångestsyndrom/generaliserad orosstörning eller depression. Psykologen eller läkaren kan hjälpa till med bedömning, diagnos och behandling. Vårdcentralen eller företagshälsovården är bra att vända sig till i första hand.

Mer om förlossningsdepression kan du läsa här. 

Vad har ni för erfarenheter av oro? Har ni några egna tips? Har ni några frågor till Johan? Vill ni ha fler psykologgästblogginlägg? Om vad?

Alla våra inlägg om föräldraskap kan du hitta här. 

Vaccin mot HPV – viruset som orsakar cancer och kondylom

HPV är ett vanligt förekommande virus, som finns i många olika varianter, så kallade subtyper. Det smittar vid direktkontakt. Vissa HPV-typer ger hand- och fotvårtor, andra HPV-typer ger kondylom och ytterligare andra kan ge cancer.

Den vanligaste HPV-orsakade cancersjukdomen är livmoderhalscancer, men även de flesta fall av analcancer, omkring hälften av alla fall av peniscancer, vulvacancer och vaginalcancer. Även tonsillcancer kan orsakas av HPV.

Livmoderhalscancer

Livmoderhalscancer utvecklas ofta ganska långsamt efter en HPV-infektion men ger sällan symtom förrän sent i förloppet. Om livmoderhalscancer ger symtom så är det ofta blödning efter sex. Om du som kvinna har blödning efter sex: beställ snar tid hos gynekolog! (Det kan också vara ett kärl som brustit, det vill säga en godartad blödning, men det måste gynekologen undersöka!) Det gäller även om du är gravid.

Cellprov

Eftersom livmoderhalscancer växer långsamt och inte ger symtom, men kan upptäckas genom provtagning, och behandlas innan den sprider sig, görs cellprovsscreeningar i många befolkningar i länder med väl utbyggd sjukvård. Det är därför du som kvinna blir kallad var tredje år för cellprovskontroll, eller oftare om du tidigare haft cellförändringar.

Med cellproverna kan man upptäcka förstadier till cancer, eller cancer som sitter på livmoderhalsen men inte spridit sig. Dessa förstadier, eller tidiga cancrar, kan tas bort med en enkel operation ”konisering” där man tar bort en del av livmoderhalsen men lämnar det mesta kvar. De flesta kvinnor som genomgår en konisering kan sedan bli gravida och behålla barnet en hel graviditet, men några drabbas av försvagad livmoderhals och upprepade sena missfall/för tidiga förlossningar.

Sköt om dig och din kropp, och gå på dina cellprovskontroller! Om du tappat räkningen och fallit bort ur kallelsesystemet, boka tid hos en barnmorska i nästa vecka. Gå hellre på ett cellprov för mycket än ett för lite.

Cellproverna gör stor nytta, sedan de infördes på 60-talet har antalet livmoderhalscancerfall i Sverige mer än halverats. Av dem som får livmoderhalscancer, är den som regel mer spridd och mer svårbehandlad hos dem som inte gått på regelbundna cellprovskontroller än hos dem som gjort det.

Varje år får 450 kvinnor i Sverige livmoderhalscancer. Under 2011 dog 139 kvinnor i Sverige av detta, 5 kvinnor var mellan 25 och 29 år gamla, 13 var mellan 30 och 40 och 20 kvinnor dog mellan 40 och 49 års ålder.

Varje år får 20 000 svenska kvinnor besked om avvikande cellförändringar, och 8000 behandlas för detta efter att vidare utredning visat att det behövs. I världen drabbas fler än 500 000 kvinnor av livmoderhalscancer och 260 000 kvinnor dör av sin cancer.

 

Olika typer av HPV-virus

Det finns fler än 100 olika kända typer av HPV-viruset. Vissa av dem orsakar vårtor, vissa orsakar cancer. HPV-typerna 16 och 18 orsakar ungefär 70% av all livmoderhalscancer i Sverige. HPV-typerna 6 och 11 orsakar de allra flesta fall av kondylom, eller könsvårtor.

HPV-virus smittar genom direktkontakt

HPV-virus smittar vid direktkontakt. HPV som ger hand- och fotvårtor smittar om den som har vårtorna tar på någon annan med vårtorna. Som tur är ger inte HPV-typer som ger hand- och fotvårtor cancer. Du får alltså inte cancer av att hälsa på någon med vårtor, skönt!

HPV som ger cancer smittar via sex. Det verkar framförallt vara penetrerande sex som smittar, det vill säga, HPV på penis smittar livmoderhalsen vid vaginalsex, tonsillerna vid oral penetration och analt vid anal beröring/penetration. HPV kan även ge cancer i vulva (yttre delarna av snippan) och vagina, och de delarna måste ju kunna bli smittade även utan penetration. Dessa cancrar är dock ovanligare än livmoderhalscancer.

Vaccinet är effektivast om det ges före sexdebut

För båda HPV-vaccinerna gäller att de är mer effektiva ju fler doser som getts före sexualdebut, på gruppnivå. Det finns en viss effekt även senare, men ju längre efter puberteten vaccinet ges, desto fler har hunnit bli smittade av HPV och man ser alltså lägre effekt. Vaccinet verkar alltså inte skydda alls, eller åtminstone inte särskilt bra, om man redan är smittad med den typ av HPV man vaccinerar mot.

När man ger Gardasil till 9-14-åringar räcker två doser vaccin, ger man till äldre personer behöver man ge tre doser.

För närvarande ingår Gardasil i allmänna vaccinationsprogrammet till 12-åriga flickor, men det finns ett förslag att vaccinera även pojkar.

Läs mer om förslaget att vaccinera pojkar här. 

Cervarix skyddar mot HPV 16 och 18

HPV-vaccinet Cervarix skyddar mot HPV-typerna 16 och 18, det vill säga de HPV-typer som orsakar sju av tio fall av livmoderhalscancer i Sverige. Inget vaccin finns mot de HPV-typer som orsakar resten av livmoderhalscancerfallen. Det är därför det är jätteviktigt att ta hand om sin kropp genom att som kvinna gå på sina cellprovskontroller, för att kunna upptäcka och ta bort förstadier till cancer.

Gardasil skyddar mot HPV 16, 18, 6 och 11

HPV-vaccinet Gardasil skyddar mot HPV-typerna 16 och 18, precis som Cervarix, men dessutom mot HPV 6 och 11, som orsakar kondylom. I en svensk studie gjord publicerad 2013 skyddade Gardasil till 93% mot kondylom hos dem som vaccinerades före 14 års ålder, men bara till 76% hos dem som vaccinerades före 20 års ålder. Precis som Cervarix skyddar bara Gardasil mot sju av tio fall av livmoderhalscancer, högst, även om man är vaccinerad med Gardasil är det jätteviktigt att sköta om sin kropp genom att gå på cellprovskontroller regelbundet!

Det har nyligen producerats ett nytt Gardasil, Gardasil 9, som skyddar mot ännu fler typer av cancerorsakande HPV-virus. Det används ännu inte i det svenska allmänna vaccinationsprogrammet, där det inte tagit sig in i vaccinupphandlingen ännu. För den som vaccinerar sig eller sin son på egen bekostnad, via vaccinationsbyrå, be om att få vaccin med Gardasil 9.

 

Vad består HPV-vaccin av? 

HPV-vaccinerna består av HPV-ytproteiner som bakterier tillverkat i vaccinfabriker. De lär immunsystemet känna igen HPV-ytor och försvara sig mot dem när kroppen utsätts för smittan. I och med att HPV-vaccinerna inte innehåller några hela virus kan de heller inte orsaka HPV-sjukdom.

Läs mer om hur vacciner fungerar i det här inlägget. 

Skyddar vaccinerna mot cancer?

I och med att det tar så lång tid att utveckla cancer efter HPV-infektion har de första studierna på HPV-vacciner undersökt om de skyddar mot cancerförstadier, CIN 2 och CIN 3. Efter tre år skyddade Gardasil mot HPV 16 och 18-orsakad CIN 2 och CIN 3 hos i princip alla vaccinerade kvinnor som inte haft HPV 16 och 18 innan de vaccinerades. Även efter tio år verkar de flesta vara skyddade.

Det tar dock 20 år i genomsnitt att utveckla cancer av en HPV-infektion. Vaccinerna godkändes 2006 respektive 2007 och de riktigt säkra resultaten av huruvida de skyddar mot livmoderhalscancer kommer inte att komma förrän i slutet av 2020-talet. Först då kommer tillräckligt många att vara vaccinerade, och tillräckligt lång tid ha gått för att vi ska kunna säga säkert om vaccinet skyddar mot livmoderhalscancer orsakade av HPV 16 och 18. Utifrån de resultat som finns nu verkar dock vaccinen ge skydd.

 

Vilka biverkningar har vaccinerna?

Hos en eller två av tio vaccinerade uppkommer en rodnad och en svullnad runt injektionsstället. Feber och övergående smärta i kroppen förekommer också. Inga allvarliga biverkningar är kända.

I Danmark förekom en stor debatt kring POTS – posturalt ortostatiskt takykardiskt syndrom – en sorts svimningsattacker och CPRS – komplext regionalt smärtsyndrom. Dessa hade debuterat hos ett antal unga kvinnor som också hade fått vaccination mot HPV. En stor vetenskaplig granskning kring om det fanns något orsakssamband mellan vaccinationen och dessa syndrom visade att det inte fanns något sådant.

Läs mer om POTS, CPRS och HPV-vaccin här. 

Källor: WHO:s position paper om HPV-vaccination , Folkhälsomyndighetens information om hpv-vaccin och Socialstyrelsens dödsorsaksstatistikdatabas.

Alla barnakutens inlägg om vaccinationer hittar du här. 

Ipad eller mobil till små barn – är det farligt?

De allra flesta barn idag spelar nog mer eller mindre på Ipad, mobil eller annan surfplatta. Men är det bra egentligen? Bloggaren Apan satt i granen ställde den här frågan till läsarna av sin blogg:

Just nu vill jag nämligen bara ta reda på hur mycket ni låter era barn spela på era telefoner eller paddor. Jag är så sjukt less på allt tjat om spel. Jag är orolig att mina barn tappat förmågan att LEKA, STIMULERA sig själva och att fantisera. Från tidig morgon till sen kväll låter det ungefär såhär: ”Mamma får jag spela på din telefon?”.

Jag funderar på att ta bort alla spelappar eftersom barnens spelsug känns så sjukt fixerat. De kan inte sitta och vänta på bussen utan att gnälla över att ”Det är tråkigt att bara sitta, jag vill spela medan vi väntar.” I min värld är det nyttig att ha tråkigt. Ibland är allt bara väldigt tråkigt, that´s it och det fina i kråksången är att allt blir så himla mycket roligare när det är roligt sen. Hur resonerar ni kring det här med barn och spel? Kom gärna med konkreta tips och råd.

Jag tyckte att det var så bra uttryckt och en så viktig fråga att jag svarar här.

Vad behöver ett barn i förskoleåldern?

Vi börjar där och tänker lite på vad ett barn i förskoleåldern behöver. Barnet behöver mat som är bra för kroppen på regelbundna tider, kärlek (från föräldrar och gärna fler), sömn, jämnåriga vänner, rörelse, fantasilek och samtal (vuxna som pratar med barnet och gärna läser för eller sjunger med barnet). Allt det här behöver barnen varje dag och din uppgift som förälder är att skapa möjligheter för det. Låter det mastigt? Ett hett tips är att låta barnet gå i förskola, som är uppbyggd för att fixa just detta.

Din uppgift som förälder är att skapa möjligheter för barnet att uppfylla sina behov

Du kan inte äta åt barnet, men du ska se till att barnet har bra mat när barnet behöver. Du kan inte sova åt barnet men du ska ge barnet en skön säng och lugn om natten. Du ska visa barnet omtanke och omsorg. Du kan inte ge barnet vänner, men du ska ge barnet möjligheten att träffa andra barn under trevliga former. Du kan inte röra dig åt barnet, men du ska se till att barnet får tillgång till en miljö som stimulerar rörelse. Du kan inte leka åt barnet men du ska se till att barnet har möjlighet till fantasilek. Du ska prata med och läsa för barnet. Varje dag.

Men Ipad då, eller telefon, du svarar ju inte på frågan!

Jag tror det är viktigt att fundera på vilka behov Ipaden eller telefonen kan uppfylla, och vilka behov de hindrar. Ipad eller mobil ger varken mat eller sömn. Vissa spel kan vara lekfulla och stimulera fantasi, andra inte. Vissa filmer kan ge god språklig input – andra mindre. Bäst lär sig barn språk av samtal med andra människor, barn eller vuxna. Vissa spel   kan stimulera rörelse, men många ger stillasittande.

Ipad eller telefon kan absolut ge barnen något att göra en tid, och dig som förälder tid att göra något annat som behövs, eller bara pusta ut.

När passar det dig att barnen spelar?

Fundera över era dagsrutiner. När passar det dig att barnen spelar? När orkar du inte ge dem vare sig din tid, din kärlek, stimulerande utevistelse eller annat? När du lagar middag kanske? Kan det passa att barnen får fri tillgång till din telefon då? Eller om de vaknar före dig på helgmorgnarna? Gör upp regler som underlättar vardagen (och helgen!) och förklara för barnen.

Beroendeframkallande spel

Vissa barnappar, (t ex Toca Bocas) är förhållandevis lätta att lägga ifrån sig. Vissa andra  barnspel  har direktkoppling till belöningscentrum och triggar barnen att spela mer och mer. Ofta är det spel där man samlar pengar eller poäng för att ta sig till nästa nivå, och där det alltid hägrar en belöning bara man spelar lite till. Om det är svårt att lägga ifrån sig de här spelen, eller om barnen tjatar på ett sätt som känns osunt, prata med dem! Säg att det är ett jättelurigt spel som lurar hjärnan att det enda hjärnan vill är att spela. Att du ser att det inte är bra för barnet att spela det spelet.

Det är du som vuxen som sätter reglerna för Ipad och telefon i din familj

Inte barnet. Kom ihåg det. Spel och film är alldeles för lockande för att barn ska klara av att sätta rimliga gränser för skärmanvändande. Det gäller långt upp i åldrarna.

Vad tycker ni?

Vi är ju den första generationen föräldrar som ställs inför det här. Vi måste skapa våra egna förhållningssätt. Smartphones och paddor och datorer är ju helt fantastiska, men de kan inte uppfylla alla våra behov. Och de hindrar ofta mellanmänsklig direktkontakt. Låt oss ta makten över våra skärmar.

Vad kan jag skriva om mitt barn på Facebook? Mer om barn och sociala medier kan du läsa här. 

Fler  inlägg om föräldraskap och familj hittar du här. 

Förkylningsastma hos barn- symtom och behandling

Förkylningsastma är vanligt hos förskolebarn. Symtomen är svårt att andas och mycket hosta, ofta slemhosta, när barnet är förkylt. Hostan sitter sedan ofta i under många veckor, eller månader, om barnet inte får behandling. Förkylningsastma hos barn som är allergiska växer ofta bort när barnet blir äldre. Allergisk astma har barnet oftare kvar även upp i vuxen ålder.

Symtom på förkylningasastma

Alla barn hostar vid förkylning. Barn med förkylningastma hostar mer, och under längre tid. Ofta, men inte alltid får barn med förkylningsastma också svårt att andas när de är förkylda, hur det ser ut kan du se i inlägget om barn som har svårt att andas (med videolänkar)

Läs och se hur du vet om ett barn har svårt att andas här. 

Hostan då? Nattlig hosta som sitter i många veckor efter varje förkylning kan vara ett symtom på förkylningsastma. När barnet aldrig är hostfritt, utan den ena förkylningens hosta pågår tills nästa förkylning kommer, det kan också vara förkylningsastma. Många hostar slem, och ibland hostar barnen tills de kräks slem.

Mer om hosta hos barn kan du läsa här. 

Vad händer i lungorna vid förkylningsastma?

Vid förkylningsastma händer två saker i lungan när barnet blir förkylt. Dels krampar muskler kring de minsta luftrören, så att de kramas ihop och luften inte kommer förbi. Den här krampen leder till andningsproblem, pipig, väsande andning, och hosta.

Det andra som händer är att den slemhinna som klär in lungans insida blir inflammerad och sväller. Det är den här svullna slemhinnan som orsakar den långvariga hostan och slemproduktionen.

Hur behandlar man förkylningsastma?

För att behandla förkylningsastma behöver man angripa både de krampande luftrören och den svullna slemhinnan. Luftrörskrampen löser man med inhalationer som löser muskelkrampen, de kan heta Airomir, Ventoline, Buventol eller något annat. Dessa sprayer eller inhalatorer är som regel blå. Effekten av den blå sprayen känner man med en gång, och den är därför bra vid akutbehandling av astma.

För att behandla den svullna slemhinnan behövs antiinflammatorisk medicin. För förkylningsastma används i huvudsak två sorter. Dels sprayer eller inhalatorer med kortison. Kortisonsprayer kan heta Flutide, Giona, Pulmicort eller något annat. De har som regel orange eller brun färg. Effekten av dem känner man inte alls med en gång, men det är kortisonsprayen som läker lungan på sikt.

Mer om fördelar och nackdelar med kortisonbehandling till barn kan du läsa här. 

En annan antiinflammatorisk behandling är Singulair, eller montelukast. Den tas som pulver som löses upp i vatten eller som tuggtablett. Den kan ges i stället för, eller i tillägg till kortisonsprayer.

Hostmedicin som Cocillana, Mollipect eller Lepheton, hjälper inte mot förkylningsastma.

Läs mer om hostmediciner, dess effekter och biverkningar här. 

Att ge inhalationer till små barn

Astmasprayer till små barn ger man aldrig direkt i munnen, utan man behöver en spacer, eller andningsbehållare som de sprayas in i. Efter att man skakat sprayen och sprayat in i andningsbehållaren ska barnet andas 5-6 andetag med andningsbehållarens mask tätt mot ansiktet. Vissa barn har inget emot det, andra hatar det.

När barnet är förkylt, ge då den blå sprayen och låt barnet andas 5-6 gånger innan du ger den orange sprayen. Då öppnas lungorna upp av den blå sprayen och den orange sprayen kan gå ned och ge effekt i hela lungan.

Här kan du se en film om hur du inhalerar med andningsbehållare på rätt sätt

Hur länge ska man ge astmamedicin?

Barn har olika svår förkylningsastma, därför behöver de olika mycket medicin. Första steget i behandlingstrappan brukar vara att ge behandling i tio dagar vid förkylning. Sedan gör man uppehåll till nästa förkylning när man börjar igen. Man ska börja direkt när en ny förkylning har börjat, inte vänta tills barnet får svårt att andas eller hostar förskräckligt.

Om barnet har problem även mellan förkylningarna eller om andningsbesvären blir väldigt svåra vid förkylning, kan det behövas behandling med antingen kortisonspray eller montelukast även mellan förkylningarna. Vissa barn behöver kombination av båda dessa läkemedel. Antalet kortisonsprayningar man ska ta varierar mellan olika barn, ofta tar man fler i början av en förkylning och lite färre senare.

Hur vet man när barnet har bra behandling mot sin förkylningsastma?

Barnet ska vara besvärsfritt mellan förkylningarna och under förkylningarna ska inte andningsbesvären vara särskilt svåra och hostan inte alltför jobbig. Om barnet inte har kontroll på astman, sök barnets läkare igen för att justera behandlingen så den blir bättre.

Om hembehandlingen inte hjälper och barnet har svårt att andas behöver barnet akut sjukvård.

Alla våra inlägg om barnsjukdomar hittar du här. 

eksem barn smörja böjveckseksem

Eksem hos barn

Eksem hos barn är vanligt och består av torra, röda, kliande hudpartier. Hos spädbarn sitter eksem ofta på kinderna. Hos lite större barn flyttar de sig till armveck och knäveck och hos ännu större barn till händer. Men de kan förekomma var som helst på kroppen.

Eksem kommer oftare hos barn som har torr hud, så basbehandlingen av eksem är mjukgörande kräm, som gör huden mjuk och smidig. Det är viktigt att smörja så barnen inte kliar, för klåda skapar eksem, som skapar klåda, som skapar eksem. Den onda klådcirkeln måste brytas.

Mjukgörande krämer

Det finns många olika sorters mjukgörande salvor, krämer och lotions på Apoteket och i andra affärer. Skillnaden mellan lotion, kräm och salva är att lotion är lättflytande, kräm är fetare än lotion och salva fetast.

Det går åt mycket mjukgörande kräm till ett barn med eksem, så se till att du får det på recept från en läkare. Miniderm är en vanlig mjukgörande kräm som vi ofta skriver ut på recept till barn. Mjukgörande krämer till vuxna kan fungera, men vissa svider lätt hos barn. Om barnet tycker att även Miniderm svider så kan du prova Minicare, eller Locobase repair. De går dock inte att skriva ut på recept.

Kortisonkrämer då?

Om inte huden blir bra av mjukgörande, köp en tub hydrokortisonkräm eller mildisonkräm på Apoteket. Smörj in morgon och kväll på de områden av huden som är drabbade av eksem. Fortsätt med den mjukgörande på de delar som bara är torra.

De kortisonkrämer man kan köpa receptfritt på Apoteket är svaga och tas inte upp genom huden till barnets blod. De ger alltså inte biverkningar även vid lång tids användning. (Det är därför de säljs receptfritt).

Använd kortisonkrämer morgon och kväll tills huden är fin igen. Fortsätt då en gång om dagen i någon vecka och sedan varannan dag i ett par veckor eller längre än så om det behövs.

eksem barn smörja böjveckseksem
Större barn får ofta eksem i böjvecken. Låt dem smörja själva!

Mer om kortisonbehandling till barn kan du läsa här. 

Lär dig rätt smörjteknik

Smörj in rikligt med både mjukgörande och kortisonkräm. Bra smörjteknik och i övrigt allt du behöver veta om eksem kan du lära dig i en jättebra filmserie från Sachsska barnsjukhusets barnhudmottagning.

Se barneksemfilmerna här. 

Bada sällan 

Vatten lockar fram eksem och gör huden torrare. Om ditt barn har torr hud är det en god idé att inte bada barnet för ofta. En riktlinje för barn med torr och eksembenägen hud är att inte bada oftare än 1-2 gånger i veckan. Tvätta av kladdiga delar av huden med en våt tvättlapp i stället så ofta det behövs. Efter bad ska barnet smörjas med massor av mjukgörande kräm! Det är mysigt. Lägg gärna barnet på en handduk i sängen och sjung och prata och gosa med det när du smörjer in.

Kyla lockar fram eksem

Många barn har hur fina och mjuka kinder som helst på sommaren, men röda nariga kinder och läppar på vintern. Kinder som blir nariga under vintersäsongen ska smörjas morgon och kväll med rikligt med mjukgörande kräm och vid behov en svag kortisonkräm.

Barn som slickar sig om munnen

Vissa barn har ovanan att slicka sig runt munnen. Särskilt på vintern kan det här leda till ganska besvärliga hudirritationer på huden runt munnen.

Om ditt barn gör så får du vara noga att smörja med fet mjukgörande salva morgon och kväll. Om barnet är tillräckligt stort: försök förklara för barnet att huden blir kliig och röd av att barnet slickar. Hör med barnet om det vill bli av med det röda och kliiga. Om barnet vill: förklara att barnet måste sluta slicka. Fråga barnet om du får påminna när du ser att det slickar.

Eksem som vätskar och rinner

Eksem som vätskar och rinner kan vara drabbade av en bakterieinfektion. Gå till läkaren så får du antibiotika och man kan odla på såret. Det är svårt för infekterade eksem att läka utan antibiotika.

När ska jag gå till läkaren med eksem

Om mjukgörande och svag kortisonkräm inte hjälper är det en bra idé att söka vård. Det finns starkare eksemsalvor på recept och vid svårbehandlade eksem vill man gärna utreda om det ligger en födoämnesallergi bakom. Oftast gör det dock inte det.

Mer om allergi hos barn kan du läsa här. 

Inte säker på om barnet har eksem? Läs vår populära bildguide om prickar och utslag hos barn här.