Ska barnen verkligen bli sjuka igen?

Jag fick en önskan från en vän. Hennes barn började skolan och föris i förra veckan, och nu, som ett brev på posten: första vabb-natten. ”Kan ni inte lägga ut det där inlägget om hur ofta barn är sjuka igen, tror många behöver det nu”. Så varsågoda: nu börjas det igen.

Låt mig först tipsa om inlägget om förkylningar, där jag sammanfattat hur barnen mår och vad de behöver hjälp med när de är förkylda. Ett av våra mest lästa inlägg. det om feber, tar också upp det hela.

Frågan är vanlig på Barnakuten: mitt barn hinner knappt bli friskt innan febern kommer tillbaka, och förra vintern var det likadant, i ett halvår. Det kan väl inte vara normalt?” Några föräldrar har fått problem på arbetet för att de är borta så mycket (dem råder jag att gå med i facket, och informerar om att det är förbjudet enligt svensk lag att missgynna någon i arbetslivet för att den är förälder).

Typen av infektioner, inte antalet, avgör vad som är normalt
Många förkylningar, magsjukor och enstaka öroninflammationer=normalt

Min första fråga till familjerna när jag får den här frågan är: vilken typ av infektioner har ditt barn haft. Nästan alla barn har haft mestadels förkylningar (ont i halsen/hosta/snuva/feber/ont i örat) som gått över på någon vecka, men med hosta i upp till tre veckor efter varje förkylning, det vill säga till nästa förkylning börjar… Några magsjukor på det och någon enstaka öroninflammation eller halsfluss som krävt antibiotika, det indikerar ett friskt immunsystem för mig. Barn har i medeltal 6-8 förkylningar per år. Det är ett medelvärde vilket betyder att vissa har fler och vissa färre.

Fler än 6 öroninflammationer som krävt antibiotika på ett år: tänk till!

Vissa barn får öroninflammation efter i stort sett varje förkylning. Om ditt barn fått mer än tre öroninflammationer senaste halvåret, boka tid hos en öronläkare för undersökning. Det kan bero på en för stor körtel bakom näsan (adenoid) som hindrar vätskan från mellanörat att rinna ned i svalget, eller på trånga örontrumpeter. Vid en för stor adenoid kan öronläkaren operera bort den. Om man inte ser en sådan kan öronläkaren sätta in rör i trumhinnan som gör att öroninflammationerna inte gör lika ont och att de kan behandlas med antibiotikadroppar i örat i stället för med antibiotika i munnen.

Om barnet ändå fortsätter att få envisa öroninflammationer kan det vara bra att låta vårdcentralsläkaren ta grundläggande prover för utredning av att immunsystemet fungerar. Ofta fungerar det, men ibland hittar man en lättare immunbrist hos de här barnen.

Svårt att andas och hostar hemskt i månader efter varje förkylning

Barn som får svårt att andas i samband med förkylning och ofta hostar månadsvis efter varje förkylning har troligen förkylningsastma. Det finns bra behandling förebyggande mot förkylningsastma, och behandlingsmålet ska vara att barnet inte ska behöva besöka barnakuten vid förkylningar, sova på nätterna mellan förkylningarna, växa och må bra. Behandlingen sköts lämpligen av en barnläkare på barnläkarmottagning eller av en barnkunnig vårdcentralsläkare.

Spädbarn som inte växer och har upprepade svåra svampinfektioner i mun och rumpa

Spädbarn som inte växer och har upprepade svåra svampinfektioner i mun och rumpa, eller aldrig blir av med en förkylning, kan ha svåra brister i immunsystemet. Om du tycker det här stämmer in på ditt barn, sök en barnläkare och be om en bedömning om din oro är rimlig. Det här är mycket ovanliga sjukdomar, något enstaka barn per år i Sverige, så de flesta barnläkare måste fråga en mer van kollega för att kunna göra den här bedömningen på ett riktigt sätt.

Fler än två lunginflammationer på ett år

Om ditt barn får upprepade lunginflammationer som behöver antibiotikabehandling: se till att barnet röntgas varje gång. Ställ sedan frågan till doktorn om lunginflammationerna sitter på samma plats i lungan. Sitter lunginflammationerna på samma plats bör man undersöka om det finns något i lungan som inte ska vara där. Hos barn är det oftast matbitar eller legobitar som de satt i halsen och sedan fått ned i lungan. I hälften av dessa fall kan inte föräldrarna dra sig till minnes att barnet satt i halsen.

Om de sitter på olika ställen kan det också vara på sin plats att ta grundläggande prover för immunsystemets funktion.

Upprepade stora, svårbehandlade varbölder

Vissa former av ovanliga allvarliga immunbristsjukdomar ger sig till känna som upprepade svårbehandlade varbölder, ibland i huden, ibland i lever, njure, lunga eller hjärna till exempel. Om ditt barn har haft sådana svåra sjukdomar bör barnläkaren ha utrett för immunbrist, om inte: kräv det!

Sammanfattningsvis: ingen anledning till oro hur många förkylningar barnet än får. Om barnet däremot får upprepade bakteriella infektioner som kräver antibiotikabehandling, eller upprepade svårbehandlade svampinfektioner kan det tyda på en immunbrist som behöver utredas och kanske behandlas.

Mer om barns infektioner och immunsystemet kan du läsa i min och Agnes Wolds bok Praktika för blivande föräldrar, som trots sitt namn även tar upp mycket som gäller den som varit förälder ett tag. Inte minst i fråga om infektioner.

Köp Praktika för blivande föräldrar hos Adlibris här!
Dela med dig!
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

4 reaktioner på ”Ska barnen verkligen bli sjuka igen?

  1. Tack för en bra sammanfattning så här i början av säsongen! Det är skönt att ha lite riktlinjer för vilka saker man ska vara uppmärksam med. (Och också när man inte ska ta upp sin och sjukvårdens tid genom att söka…).

  2. En fråga till önskelistan, både ur mitt perspektiv som apotekare men även för föräldrarnas del.
    Här kommer den, formulerad ur föräldraperspektiv:

    ”Mitt barn har förkylningsastma och blir väldigt sjuk periodvis. När jag hämtar ut inhalationsläkemedel på apoteket blir det ofta diskussioner, det verkar som att farmaceuten tycker att det är för höga doser. Ibland försöker de få tag på läkaren för att dubbelkolla, ibland inte. Jag blir orolig för att överdosera. Ska jag verkligen ge så mycket som det står?”

    Eller ur farmaceutperspektiv:
    Hur ställer sig ni som barnläkare till att doser i praktiken ofta överstiger de som anges i FASS för respektive åldersgrupper, t.ex. maximala doser inhalationsläkemedel i korta perioder vid förkylningar? Hur kan vi gemensamt arbeta för att lugna oroliga föräldrar?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *