Etikettarkiv: bajs

Bebis bajs – vad är normalt och inte? Är grönt bajs tecken på sjukdom?

En bebis bajs väcker alltid frågor hos dess föräldrar. Är grönt bajs ett tecken på sjukdom? Måste en bebis ha gult bajs? Och hur farligt är egentligen blod i avföringen hos ett spädbarn? Låt mig därför gå igenom hela färgskalan av bebisars avföring och lära dig att tolka den.

Bebis bajs i mammas mage

Bebisar ska helst inte bajsa i magen. Under graviditeten så äter barnet inget via munnen. Därför bildas nästan inget bajs , men levern bildar galla som utsöndras i tarmen. Fostervattnet som barnet dricker tas upp i blodet via tarmen, men lite hudrester och annat blandar sig med gallsyrorna. Tarminnehållet hos ett friskt foster är mörkgrön-svart och segt och kallas mekonium.

Vissa barn bajsar ut det här mekoniumet under graviditeten. Det anses vara ett tecken på att bebisen är stressad och det är inte hälsosamt att ligga i sitt eget mekonium. Därför övervakar förlossningen barn som släppt mekonium i fostervattnet extra noga.

Bajs hos en nyfödd

När barnet är fött ska däremot mekoniumet komma ut. Nio av tio friska barn bajsar ut sitt mekonium första levnadsdygnet. Om ditt barn inte bajsar ut sitt mekonium under första levnadsdygnet: se till att barnläkaren som skriver ut barnet från BB vet om det och tar ställning till om det behövs någon utredning eller vidare uppföljning. Det är förstås stor skillnad vilken utredning som behöver göras på ett barn som bajsat timme 25 efter födelsen och därefter bajsat flera gånger och mår finfint, jämfört med ett barn som fortfarande inte bajsat på tredje levnadsdygnet.

Avföring hos ammade spädbarn – gult eller grönt bajs är normalt

Under första levnadsmånaden bajsar helammade spädbarn i genomsnitt 5 gånger per dygn, men det varierar enormt, 95% av alla spädbarn bajsar mellan 5 och 40 gånger i veckan. Hälften av alla barn bajsar under första levnadsmånaden färre än fyra gånger per dygn, hälften fler. Amningsbajs är smetigt, gult eller grönt, grynigt och luktar ofta surt. Såväl gul avföring som grön avföring är alltså helt normala avföringsfärger.

Om barnet helammas och inte bajsar spontant, utan bara får ut bajs efter mycket mycket krystande och temptagning var tredje-fjärde dag ska du söka barnläkare för utredning, gärna via bvc.

Avföring hos bebisar som äter ersättning

Barn som äter ersättning brukar bajsa mer sällan än helammade barn. Jag har inte hittat någon studie på hur ofta de bajsar i genomsnitt, men erfarenhetsmässigt en gång om dagen eller en gång varannan dag. Deras bajs luktar mer likt vuxenbajs och är ofta brunare än amningsbajs men varierar både i färg, form och lukt. Vi ser inte så sällan förstoppade spädbarn på barnakuten, och i princip alla får ersättning, helt eller delvis. Ett fåtal bebisar som får ersättning och är förstoppade har fått ersättning som inte är blandad i rätt proportioner. Det kan vara farligt, så blanda alltid enligt instruktionerna på förpackningen!

Ett spädbarn med förstoppning bajsar mer sällan än varannan dag, ofta efter mycket krystande. Temptagning kan ibland hjälpa och räcka för att få ut bajset, som ofta är format till bajskorvar eller klumpar. Får förstoppningen stå flera dagar börjar bebisen må illa, kanske kräkas och äta sämre, så det är viktigt att hjälpa en förstoppad bebis att bajsa.

Förstoppning sedan födseln

Om ditt barn hade mekoniumavgång senare än 24 timmar efter födelsen och varit förstoppat sedan födseln, bör du söka barnläkare och be om en utredning  för medfödda tarmfunktionsrubbningar precis som för det ammade spädbarnet. Men om barnet hade mekoniumavgång första levnadsdygnet, har bajsat normalt och efter några veckor eller månader börjar bli förstoppat kan man börja behandla bebisen och se om det hjälper.

Börja behandla med Laktulos 5 ml dagligen, öka till 10 ml dagligen om det inte hjälper. Laktulos finns receptfritt på apotek. Berätta för din BVC-sköterska att du ger Laktulos och att bebisen haft lite förstoppningsproblem.

Om Laktulos inte hjälper så är det bra att träffa en barnläkare på barnläkarmottagning. Även flaskmatade bebisar kan få förstoppning av komjölksproteinallergi till exempel, och kan behöva prova specialersättning med sönderslagna komjölksproteiner eller helt utan komjölksproteiner.

Diarré hos bebisar

Om barnets avföring förändras åt det lösare hållet, blir vattnigt eller mycket rikligare och mycket grönare än tidigare kallas det diarré. Diarré hos spädbarn beror oftast på magsjuka och är det inget blod i bajset brukar vi behandla som för virusmagsjuka med vätskeersättning och inte utreda mer förrän efter tre veckor.

Mer om magsjuka kan du läsa här. 

Om vätskeersättning kan du läsa här. 

Om magsjuka vid amning kan du läsa mer här. 

Vid kvarstående diarré efter tre veckor, sök barnläkare på barnläkarmottagning för utredning. Den vanligaste orsaken till långvariga diarréer hos ammande spädbarn är komjölksproteinallergi, och det undersöks genom att en ammande mamma får äta absolut komjölksfritt under några veckor och så ser man om det hjälper. En flaskmatad bebis kan behöva prova specialersättning utan (eller med kemiskt sönderslagna) komjölksproteiner

Mer om mjölkproteinallergi kan du läsa här. 

Vitt eller grått bajs är farligt

Om barnet har gråvitt bajs, som kitt, varje gång: åk till barnakuten och visa en blöja. Det behöver utredas, och kan vara tecken på en ovanlig leversjukdom.

På den här länken kan du ladda ner en färgkarta till bebisbajs.

Blod i avföringen

Om bebisen har blod i bajset beror det vanligen på komjölksproteinallergi, men vi  vill alltid ta bakterieodling för att se att det inte är en bakterieinfektion. Om barnet i övrigt mår bra och det bara är små blodstrimmor i bajset kan du försöka komma till en barnläkare på barnläkarmottagning via bvc. Går inte det får du komma med bebisen till barnakuten, men kan du undvika barnakuten med alla virus är det bra för barnet! Om det är mycket blod i barnets bajs, kom direkt till barnakuten!

Sammanfattning: för ammande spädbarn sök barnakuten vid:

1. Mycket ljus avföring, vitaktigt bajs

2. Rikliga diarréer med en bebis som kissar mindre och är tröttare än vanligt/äter sämre

3. Rikliga mängder blod i avföringen.

Sök barnläkarmottagning (remiss från BVC eller vårdcentral, vissa tar emot bebisar utan remiss) vid:

1. Små strimmor blod i avföringen

2. Ammade barn som inte bajsar utan temptagning/krystande och då bara var tredje-fjärde dag

3. Diarréer som håller i sig mer än tre veckor (vid rikliga diarréer, sök barnakuten tidigare än så)

4. Ersättningsuppfödda barn (helt eller delvis) som varit förstoppade från födseln

5. Ersättningsuppfödda barn (helt eller delvis) som blivit förstoppade senare och inte blir bra av 5-10 ml Laktulos dagligen

Allt om magsjuka, maginfluensa eller vinterkräksjuka

Magsjuka, maginfluensa, vinterkräksjuka, gastroenterit: är det inte den värsta vabben av de alla?

Magsjukan orsakas av magsjukevirus, det finns några olika som beter sig lite olika. Vissa ger mer kräkningar, andra mer diarréer. De olika virusen kan ha olika lång inkubationstid, men i de flesta fall är inkubationstiden kort, från några timmar upp till ett par dygn. Värt att nämna är rotaviruset som ger rikliga vattentunna diaréer och dödar barn där inte sjukvård finns. Hos oss är det en stor orsak till sjukusvård för små barn.

Hur smittar magsjuka? 

Det finns massor av virus i varje kräkning eller diarré. Virusen smittar genom direktkontakt, eller genom att virus från kräkning eller diarré via händer eller kläder kommer på mat som man äter, eller andra föremål man tar på. För att minska smittrisken så mycket som möjligt gäller handtvätt, handtvätt, handtvätt. Efter toabesök och blöjbyte. Efter kräkning och hantering av smutstvätt. Före mat och matlagning. Alla magsjukevirus dör inte av handsprit, så det är tvål och vatten som gäller. Och pappershanddukar. Det är kanske mitt bästa tips för att förhindra smittspridning i familjen: tvätta handdukarna i 60 grader och lägg in dem i garderoben tills alla är friska.

Vilka symtom har magsjuka? 

Ofta ger virusmagsjukan tre symtom: diarré, kräkning och ofta feber. Ofta kommer kräkningarna först och diarrén senare, vissa virus ger bara det ena eller det andra. Ibland ont i magen. Har man både kräkningar och diarreer kan man vara rimligt säker på att det är en virusmagsjuka som drabbat barnet.

Magsjuka utan diarré?

Många bebisar har en slapp övre magmun och kräks mer eller mindre hela tiden. Det är ingen sjukom, det är bara att vara bebis. Nedanstående gäller nytillkomna upprepade kräkningar:

Om barnet bara kräks, men inte har diarréer, så är det oftast virusmagsjuka, men det finns också andra sjukdomar som beter sig så. Sjukdomar som kräver annan vård än vätskeersättning. Tre typer av sjukdomar (förutom virusmagsjuka) kan ge kräkningar som symtom:

1. Stopp i magen

Om det blir stopp i tarmarna, typ tarmvred, så kommer inte maten ner och blir bajs, utan barnet, just det, kräks upp den. Och har ont i magen. ONT! Kombinationen kräkning plus ordentligt ont i magen (även om det kommer och går) utan diarréer leder till behov av läkarbesök. En erfaren läkare kan ofta avgöra med stor säkerhet genom att bara undersöka och observera barnet om det verkar vara stopp i magen.

Vanligaste anledningen till stopp i magen är för övrigt förstoppning. Så om det verkar rimligt: ge ett klyx hemma och se om kräkning och ont i magen går över. Är du osäker, gå till vårdcentralen eller uppsök barnakuten. Sannolikt får barnet ett klyx där.

2. Stopp i huvudet

Inne i huvudet finns ”likvor” hjärnvätska. Den ska kunna rinna ner fritt genom hjärnan ner i ryggmärgskanalen. Om den inte kan det blir det för högt tryck i hjärnan. Då kräks barnet. Men ter sig inte ett dugg infekterat.

Ofta, men inte alltid, har barnet också några andra tecken på att hjärnan är angripen, t ex ont i huvudet, nytillkommen skelning, dålig koordination, stapplighet eller liknande.

Så: bara kräkningar hos barn som inte ter sig infekterat och dessutom har blivit nytillkommet fumlig eller skelande, eller har ont i huvudet, sök barnakuten. Samma dag.

Vanligaste orsaken är migrän (då är det inte stopp i huvudet, men kräkning+huvudvärk får man ändå), men det är en diagnos som ställs efter läkarundersökning.  Om ditt barn tidigare fått migrän konstaterat av läkare och ter sig som barnet brukar vid migrän så kan du förstås lita på den tidigare läkarbedömningen.

3. Knas i ämnesomsättningen

Viktigaste är diabetes. Ett barn som redan har diabetes och kräks skall misstänkas ha syraförgiftning (ketoacidos) tills motsatsen är bevisad. Och en sådan skall behandlas på sjukhus.

När ett barn får diabetes är första symtomen en väldig törst (typ går omkring med stor petflaska och dricker ur hela dagen, bosätter sig vid vattenkranen, vaknar på natten för att dricka) i kombination med stora urinmängder. Sök sjukvård redan då! Samma dag du tänker tanken. Om du missat det, och barnet varit väldigt törstigt och kissat massor i några veckor och sedan börjar kräkas, sök akutvård! Om barnet är omtöcknat och slött, ring ambulans. Diabetes med syraförgiftning är ett akut dödligt tillstånd som kräver omedelbar behandling på barnklinik.

Vad ska jag göra när barnet har magsjuka? 

Om nu ditt barn har både kräkningar och diarréer, eller om ni träffat på någon med magsjuka och börjar kräkas, ja då är det tre saker som gäller:

Vad ska barnet dricka vid magsjuka? 

Ge vätskeersättning. Magsjuka dödar genom uttorkning. Bara genom uttorkning. Inte på något annat sätt. Och uttorkning förhindras genom att ge vätskeersättning. Färdigköpt eller hemlagad, välj själv.

Recept på vätskeersättning och tips om hur du ger etc kan du läsa här. 

Gör livet så bra som möjligt

Fundera ut mysiga och lugna saker du och barnet kan göra tillsammans. Läsa bok? Rita? Titta på en ny film? (vi har ett hemligt film- och bok- och pysselförråd hemma som är guld sådana här dagar).  Spela dataspel tillsammans? Hela tiden med ett glas vätskeersättning i närheten.

Slut på film? Trött på Netflix skränande? Prova SF kids play här. Gratis första månaden. 

Hur länge pågår en magsjuka?

En virusmagsjuka kan pågå i allt från två dagar till två veckor. Ja du läste rätt. Två veckor. Det är asjobbigt att ge vätskeersättning och tvätta kräks i två veckor, jag vet. (Been there, done that)  Men tyvärr så ger vi dig inget mer på barnakuten än en bestämd sjuksköterska som lär dig att ge ditt barn vätskeersättning. Och en liten stencil där det står hur viktigt det är att ge vätskeersättning. Och kanske en ny magsjuka.

Förhindra smitta vid magsjuka

Det enda som eventuellt kan skydda familjen från att insjukna i magsjukan är minutiös handtvätt, handsprit räcker inte ensamt men skadar inte heller. Pappershanddukar gäller. Se för guds skull till att inte föra smittan vidare. Inga besök, inga dagislämningar med sjukt barn med, håll er ifrån öppna förskolan, caféer och bibliotek. Tills 48 timmar gått efter senaste kräkning eller diarré.

När kan kräkningar och diarréer vara farligt? 

Tecken på farlig sjukdom, när barnet behöver komma till barnakuten är:

1. Bara kräkningar utan diarréer, när barnet inte utsatts för magsjukesmitta, se ovan.

2. När du inte lyckas ge barnet tillräckligt mycket vätskeersättning. Det vill säga när barnet slutar kissa eller blir slött. Antingen behöver du lära dig att ge mer vätskeersättning, eller så har bebisen så mycket diarréer och kräkningar att det behövs sond (slang ner i magsäcken) eller dropp.

3. När barn under två år har massiva förluster, det vill säga tiotals stora vattniga diarréer dagligen. Då behöver vi kolla saltbalansen i blodet med blodprov.

Kan jag bli smittad av magsjuka på barnakuten? 

Ja, det händer hela tiden. Vi ser så många som kommer till barnakuten med misstänkt öroninflammation eller liknande, går hem och återkommer två dagar senare med magsjuka. Tråkigt nog.

Ammar du? Du kan läsa mer om magsjuka och amning i det här inlägget. 

Följ magsjukeläget

Du kan följa magsjukeläget i Sverige via Folkhälsomyndighetens veckorapporter.