Etikettarkiv: feber

Hur farligt är RS virus och hur skyddar jag min bebis?

RS virus är ett förkylningsvirus som sprids i samhället under vintersäsongen. I princip alla barn har haft RS-virusinfektion när de är tre år gamla. Man får en viss immunitet efter en genomgången RS-virusinfektion. Den immuniteten är  inte fullständig så vissa av de förkylningar man har är RS-virusinfektioner. Hos ett större barn eller en vuxen märks en RS-virus-infektion just som en förkylning, med snuva, hosta, nysningar, kanske ont i halsen och kanske feber.

RS virus hos friska fullgångna barn som är över 3 månader är jobbigt och tråkigt

Av de barn som får RS-virusinfektion före ett års ålder kommer någon procent att behöva läggas in på sjukhus. De flesta bebisar klarar alltså av sin RS-virusinfektion själva, fler ju större de blir. Det finns två anledningar till att bebisar behöver läggas in på sjukhus vid RS. Antingen har de så jobbigt att andas att de behöver inhalationer och eventuellt syrgas. Eller så orkar de inte äta för att de ägnar så mycket energi åt att andas. Då behöver de sondmatning i några dagar. Om du har ett fullgånget, friskt normalstort barn som är över 2-3 månader blir det sällan värre än så här. En tråkig vecka isolerad på sjukhus med en ledsen, snorig bebis som behöver inhalationer och sondmatning.

Mer om hur du kan se om ett barn har svårt att andas kan du läsa (och se på video) här. 

Mer om vad du kan göra själv om bebisen blir förkyld (oavsett om det är RS-virus eller inte)  och när du ska söka sjukvård kan du läsa här. 

RS virus hos spädbarn blir ibland riktigt besvärligt

Ju mindre barnen är när de får RS virus, desto större risk är det att de behöver sjukhusvård. Ju mindre de är, desto större risk att de behöver mer avancerad andningshjälp än inhalationer och syrgas, de kan behöva CPAP-behandling, och om de har så jobbigt att andas att de inte orkar vädra ur sig sin koldioxid behöver de ibland respiratorvård. Men de blir som regel friska sedan.

RS virus hos mycket för tidigt födda eller sjuka barn kan bli riktigt allvarligt

RS virus hos barn som har ännu mindre marginaler och kroppsliga resurser än friska nyfödda, som mycket för tidigt födda barn (före vecka 26 och som är under 6 månader), eller barn med svåra hjärtsjukdomar, svåra lungsjukdomar eller sjukdomar i hjärnan som gör att de inte kan hosta ordentligt och har nedsatt andningsfunktion redan från början, kan bli livshotande.  Detsamma gäller RS hos bebisar med svåra, ovanliga immunbristsjukdomar.

Om ditt barn tillhör någon av de här grupperna kan det vara aktuellt att ge en förebyggande medicin (Synagis) mot svår RS-infektion. Den är mycket dyr och ges därför bara till barn som riskerar att bli livshotande sjuka av RS-virussjukdom. Kontakta ditt barns läkare om du undrar om det här är aktuellt. Synagis skyddar inte helt och hållet mot RS-infektion så om ditt barn tillhör någon av de här grupperna oavsett om det får Synagis eller inte så ska du göra allt som står i din makt för att skydda det mot infektion.

Hur smittar RS virus?

RS-viruset finns i mängder i saliv och snor. Antingen smittar det genom direktkontakt, att man får snor/saliv med virus på handen, inte tvättar extremt noga, och tar på sin bebis som suger på handen eller så smittar det via  hosta och nysningar. Vid hosta och nysningar kommer det ut miljontals mikroskopiska salivdroppar som alla innehåller RS-virus och alla kan smitta inom 1-2 meter från den som nyser.

Hur skyddar man sin bebis från att smittas av RS virus?

1. Förkylda människor får inte röra bebisen, med untantag av dess föräldrar. Inte för att de inte kan smitta bebisen, utan för att bebisen behöver sina föräldrar även om de är förkylda. Förkylda storasyskon ska inte röra sina bebissmåsyskon om det går.

2. Förkylda föräldrar tvättar sina händer innan de tar i sin bebis.

3. Förkylda hostar och nyser i armveck på mer än en meters avstånd (gärna mer än så) från bebisen.

Det florerar mycket råd kring att man ska undvika kollektivtrafik, undvika folksamlingar, caféer och allmänna platser. Bedöm själv om det finns stor risk för att någon hostar eller nyser inom en meter från barnet. I så fall tycker jag du ska överväga att välja annat transportmedel eller annan aktivitet. Men som sagt, RS flyger inte i luften om inte någon nyser eller hostar, så på en glesbefolkad buss eller vanligt café eller bibliotek är risken för smitta liten. Många många småbebisar vi ser med RS är smittade av förkylt storasyskon…

Hur noga ska man vara med att skydda bebisen mot RS virus?

Utifrån vad jag skrivit ovan om vilka som riskerar att få svåra infektioner skulle jag säga att alla bebisar under tre månader ska skyddas så noga du bara orkar. Alla barn som är för tidigt födda och krävt vård på neonatalavdelning ska skyddas så noga du bara orkar till de är 6 månader. Barn med svåra hjärt- och lungsjukdomar eller immunbrister längre än så, men prata med deras läkare för individuella råd.

Vilka ska inte skyddas mot RS virus?

När ett friskt barn börjat på förskola efter ett års ålder kommer infektionerna att börja komma. Då är också risken för allvarliga RS-infektioner som kräver sjukhusvård väldigt låg. När ett småsyskon fyllt 6 månader tycker jag att storasyskon kan få ta på bebisen efter att ha tvättat händerna, även när storasyskonet är förkylt.

På Folkhälsomyndighetens hemsida kan du varje år under vintersäsongen läsa veckorapporter för hur mycket RS-virus det finns i samhället.

Läs senaste veckorapporten från Folkhälsomyndigheten här. 

Öroninflammation hos barn

Öroninflammation är vanligt hos barn. I den här artikeln får du veta när du ska misstänka öroninflammation hos barn och när du behöver söka läkare. Vanliga symtom på öroninflammation är gnällighet eller ont i örat, feber och dålig aptit.

Mer om feber hos barn kan du läsa här. 

Hur märks det att ett barn har ont i örat?

Ett litet barn, som inte kan prata ännu, kan visa att hen har ont i örat genom att vara extra gnällig. Ofta går det bra när du bär omkring barnet, men så fort du lägger ned det gråter barnet igen. Vissa barn, även riktigt små, kan vifta med ena armen vid sidan av huvudet. Har du inte sett det tidigare kan det vara svårt att koppla till smärta.

Nedsatt aptit och kräkningar

Vissa barn kräks när de har ont i örat. Många har lite sämre aptit än vanligt. Större barn kan ibland berätta att de har ont just i örat, men min erfarenhet är att två-treåringar i regel inte gör det även om de är duktiga på att prata. De blir oftare gnälliga och på dåligt humör.

Mer om kräkningar hos barn och hur en magsjuka ter sig kan du läsa här. 

Varför får barnet ont i örat?

Det finns minst tre anledningar till att örat gör ont vid en förkylning.

1. Dåligt dränage/ökat tryck i örat.

Det går en gång från mellanörat till svalget (örontrumpeten som den så fint heter). Den svullnar ofta igen när barnet är förkylt. På så vis blir det svårare för vätska att rinna från mellanörat ner till svalget. Trycket ökar då i mellanörat och det gör ont.

2. Virus retar trumhinnan

Förkylningsvirus kan också reta själva trumhinnan, vilket gör ont i sig.

3. Bakterieväxt i mellanörat

Om mellanörat inte kan dräneras så kan det ibland, men inte alltid, börja växa bakterier där efter några dagar. Bakterieväxt i mellanörat gör att trycket ökar ännu mer och det gör ont i sig, även trumhinnan reagerar mot bakterierna vilket gör ont i sig. Detta är en bakteriell öroninflammation, som barnets immunsystem (förutsatt att barnet har ett normalt immunsystem) ofta, men inte alltid, klarar av att läka ut själv. Ibland behövs antibiotika. Mer om det nedan.

Vad ska jag göra när jag tror att barnet har ont i örat?

1. Se till att barnet är rent i näsan, och ge avsvällande näsdroppar (typ nezeril). Det kan öka dränaget från mellanörat genom örontrumpeten.

2. Se till att barnet sitter/halvsitter så mycket som möjligt, även när barnet sover. Då hjälper tyngdkraften till med att låta vätskan från mellanörat rinna ned i svalget. Svullnaden av slemhinnorna minskar också.

3. Smärtlindra! Det är jätteviktigt. Inget barn ska behöva ha ont när det finns bra och säkra sätt att minska smärtan. Smärta, särskilt hos ett barn som inte förstår varför, skapar oro och är plågsamt i sig.

Smärtlindring vid öroninflammation

Ge i första hand paracetamol (Alvedon/Panodil etc) 15 mg/kg var sjätte timme. Tyvärr ger de dosråd om vilken supp (läkemedel man stoppar in i rumpan ) man skall ge till ett barn i viss ålder i vissa fall en på tok för låg dos. Känner du dig säker på läkemedelsräkning (gäller dig som arbetar som sjuksköterska!) kan du räkna ut en dos själv, följ annars nedanstående dosråd:

Ett barn på 5 kg skall ha en 60 mg-supp eller 3,5 ml lösning (som är 24 mg/ml)

Ett barn på 10 kg skall ha en 125 mg-supp eller 7 ml lösning (som är 24 mg/ml)

Ett barn på 15 kg skall ha en 250 mg-supp eller 10 ml lösning (som är 24 mg/ml) eller en 250 mg tablett

Ett barn på 20 kg skall ha 12,5 ml lösning (24 mg/ml) eller en 250 mg tablett (vilket blir lite låg dos, men 500 mg är lite mycket).

Ge den här dosen var sjätte timme tills barnet uppenbarligen inte behöver den mer. Vi barnläkare ger ibland högre doser än de här till utvalda barn, men det är ingenting man ska försöka med hemma om man inte fått en tydlig instruktion av en barnläkare eller barnkunnig distriktsläkare att göra det. Paracetamol kan ge allvarliga leverskador vid överdosering.

När behöver jag söka sjukvård?

Om barnet mår bra med näsdroppar och högläge och smärtlindring så kan du lugnt stanna hemma och ta hand om barnet förutsatt att ditt barn inte har en kronisk sjukdom eller medicinering som påverkar immunsystemet (i så fall ska du se till att du får veta av barnets doktor var du ska vända dig om det händer ditt barn något).

Om barnet efter två-tre dygn fortfarande behöver fulldos smärtlindring, kanske kräks eller har kvarvarande hög feber, eller verkligen inte kan sova på nätterna ens i högläge, så gå till vårdcentralen på dagtid, eller till en närakut på dagtid på helgen. Där kan en doktor titta i örat. Om det ser ut som en bakteriell öroninflammation i örat kan det vara på sin plats med  antibiotikabehandling, oftast kåvepenin.

Mer om varför vi ger kåvepenin till barn kan du läsa här. 

Hur du får i ditt barn antibiotika kan du läsa här. 

Vad gör jag om det börjar rinna var ur örat?

Då går du till vårdcentralen på dagtid, för då är det på sin plats att ge antibiotika. Det är troligen trumhinnan som spruckit av det höga trycket inne i örat. Som tur är läker den i princip alltid av sig själv, men se till att någon doktor (vårdcentralsläkare går bra) tittar på trumhinnan efter tre månader så att den verkligen läkt.

Vad gör jag om barnet är rött och ömt på skallbenet bakom örat?

Om barnet är tydligt rött och ömt och varmt i skallbenet bakom örat kan det ha drabbats av en elak öroninflammation som ätit sig in i skallbenet. Då ska du söka på barnakuten så fort du upptäcker det, även om det är på natten. Det här är ovanligt, men förekommer.

Mer om feber hos barn och hur du skiljer allvarliga infektioner från mindre allvarliga kan du läsa här. 

Behöver örat kontrolleras efter en öroninflammation?

Efter en konstaterad bakteriell öroninflammation som barnet blivit frisk ifrån kan det finnas kvar vätska (utan bakterier) i mellanörat. Det försvinner ofta, men inte alltid, av sig själv inom tre månader. Om barnet haft öroninflammationer på båda trumhinnorna kan det finnas vätska bakom båda trumhinnorna. Då hör barnet ganska dåligt.

Därför ska du se till att örat kollas (på vårdcentral eller hos öronläkare, olika på olika platser i landet) efter tre månader om barnet haft öroninflammation på båda sidorna, eller om du misstänker att barnet hör dåligt. Finns det vätska bakom båda trumhinnorna som inte går bort av sig själv kan öronläkaren vilja sätta in dräneringsrör i trumhinnan.

Mitt barn har öroninflammationer hela tiden, vad ska jag göra?

Gå till vårdcentralen och be om remiss till öronläkare. Vid upprepade öroninflammationer kan man sätta in rör i trumhinnorna som gör att öroninflammationerna blir färre och mer lättbehandlade (örondroppar med antibiotika i stället för flytande antibiotika via munnen)

Hjälp! Mitt barn har över 40 graders feber!

För många föräldrar är 40-gradersstrecket en magisk gräns. För oss barnläkare finns det inga magiska temperaturgränser. När det kommer till feber har vi barnläkare en magisk gräns, men den gäller barnets ålder.

Spädbarn som är mindre än tre månader gamla och har feber (temp mer än 38 grader) vill vi barnläkare alltid undersöka samma dag!

Barn mellan 3 och 6 månader lever i något sorts gränsland, där vi vill se dem på barnakuten om de har hög feber (mer än 38,5 grader) mer än ett dygn utan att vara förkylda, eller alltid om de har feber och inte vill äta. Ju mindre de är, desto tidigare vill vi se dem. Anledningen till att vi vill undersöka spädbarn med feber tidigt är att vi vet att de är sköra, svårbedömda och att feber kan vara tecken på en bakterieinfektion som vi i så fall vill behandla så tidigt som möjligt med antibiotika.

Varför får barn feber så ofta?

Ett friskt, normalutvecklat barn kommer under sina första levnadsår att ha 6-10 förkylningar varje år och varje förkylning varar 1-2 veckor. Förkylningsvirus sprids mest under vinterhalvåret, så 10 förkylningar à 2 veckor på ett halvår, blir 20 förkylda veckor av 26, om man har lite otur, och det är fortfarande helt normalt. Barns immunsystem reagerar ofta med hög feber vid förkylningar och virusmagsjukor, över 40-41 grader är inte ovanligt.

Du kan läsa mer om magsjuka i det här inlägget. 

Om det känns tungt att tänka på att barnet kan ha feber så ofta, så är det glädjande beskedet att barnen i de flesta fall kan bekämpa sina förkylningsvirus själv. För varje virus barnet har bekämpat utvecklas en immunitet (gäller tyvärr inte calicivirus vid magsjuka…), ett skydd som gör att nästa gång barnet träffar på samma förkylningsvirus blir det inte sjukt, eller bara lite sjukt. Men det finns många förkylningsvirus, och det krävs många infektioner för att få skydd mot alla.

I och med att barn i de flesta fall (i 88% av fallen enligt Folkhälsomyndigheten) klarar av att bekämpa sina infektioner själv behövs sällan läkarbesök. Det är väl skönt att veta!

När ska jag ta tempen på barnet?

Inte för ofta! Barn gillar sällan att man tar tempen på dem, därför tycker jag man ska göra det så sällan som möjligt. Om barnet inte känns varmt har det inte feber. Det behöver du inte bekräfta med termometer. Om barnet känns jättehett har det mest troligt över 38,5 graders feber, det brukar jag själv hos mina barn bekräfta med en temp, men jag kanske borde sluta? Jag har aldrig haft fel.

Hur mycket räknas som feber?

Över 38,5 grader brukar vi säga på barnakuten. Eller över 38,0 ibland. Något åt det hållet. Under 38,0 är inte feber.

Vad ska jag göra när mitt barn har feber?

1. Planera för minst två dagar hemma.

2. Prata med barnets andra förälder om vem som ska vara hemma med barnet.

3. Ring förskola och jobb.

4. Fundera ut mysiga och lugna saker du och barnet kan göra tillsammans. Läsa bok? Rita? Titta på en ny film? (vi har ett hemligt film- och bok- och pysselförråd hemma som är guld sådana här dagar). Baka kokosbollar? Kramas i soffan? Spela dataspel tillsammans?

Slut på film? Trött på Netflix skränande? Prova SF kids play här. 1 kr första månaden. 

5. Ge barnet fri tillgång till söta drycker och glass. Påminn barnet om att dricka/äta glass om barnet inte gör det själv. Vätska är viktigt att få i sig vid feber!

6. Låt barnet sova så mycket det vill (ofta vill barnet sova betydligt mer än vanligt). Passa på att sociala medier, läsa min blogg, ringa en kompis eller läsa tidningen när barnet sover.

Måste barnet äta när det har feber?

Nej! Nästan alla barn tappar aptiten när de har feber. Friska barn över 6 månader klarar sig många dagar utan mat, och flera veckor på bara sötsaker och mellanmål. Tjata alltså inte om mat. Ge det barnet vill ha. Barnet kommer att gå ner lite i vikt och hull, men tar igen det efteråt genom ökad aptit.

Måste barnet dricka när det har feber?

Ja! Det är jätteviktigt. Och ge gärna dryck med socker i, det ger lite energi till barnet. Om barnet har magsjuka, läs mina inlägg om magsjuka och vätskeersättning. Om det är svårt att få i barnet dryck kan du prova med febernedsättande läkemedel (alvedon eller ipren). Ibland går det bättre.

Du kan läsa mer om vätskeersättning här. 

Måste barnet vara vaket när det har feber?

Febern går ofta upp och ned under dagen, och några stunder under dagen, när febern går ner bör barnet piggna till och intressera sig för lite leksaker eller något att dricka, eller dig. Om barnet inte gör det på 4-5 timmar, ge då barnet febernedsättande (samma dos alvedon eller panodil som i inlägget om öroninflammation) och vänta någon timme. Om febern går ner och barnet piggnar till kan du vara lugn över att barnet inte har en allvarlig infektion som kräver sjukhusvård.

Om barnet inte alls vaknar och ger kontakt, även när du försöker väcka det, sök omedelbart till barnakuten!

Om barnet inte piggnar till efter alvedon, och inte har intresserat sig för dig på 6 timmar, sök då barnakuten!

Det förekommer allvarliga infektioner även hos tidigare friska barn, både virusinfektioner och bakterieinfektioner. Ett tecken på att ett barn kan ha en sådan infektion som behöver behandlas och övervakas på barnsjukhus är just att barnet inte alls är intresserat av omgivningen, eller att det inte vaknar.

Mitt barn skakar i armar och ben när febern går upp, är det farligt?

Om barnet är vid medvetande, du får ögonkontakt och kroppen är lika mjuk som vanligt, är det frossa. Det är kroppens sätt att öka kroppstemperaturen genom att låta musklerna arbeta och bilda värme. Det är inte farligt och inte ett tecken på allvarlig infektion hos barn.

Men om barnets ögon rullar bakåt, armarna och benen blir alldeles stela och barnet slutar andas, då har barnet en kramp. De allra flesta kramper går över på ett par (evighetslånga!) minuter. Om krampen går över och det är första gången det händer, åk då till barnsjukhuset. Det är mest troligt en feberkramp, en ofarlig och godartad kramp som drabbar barn mellan 6 månader och 6 år vid feber. Men det kan också vara tecken på en allvarligare infektion, så det vill gärna vi barnläkare bedöma. Om krampen inte slutar på 2 minuter, ring 112. I ovanliga fall blir kramper långvariga och då är det bra att ha 112-sköterskan i luren som berättar vad du ska göra och en ambulans snabbt på plats.

Om du är alldeles för skärrad för att köra själv till sjukhuset efter en feberkramp, ring 112 då också. Jag skulle säga att minst hälften av alla barn som haft en feberkramp kommer in i ambulans.

När ska jag ge febernedsättande läkemedel?

Feber i sig är inte farligt för barnet, ens om den är mycket hög. Det finns alltså ingen anledning att ge febernedsättande bara för att barnet har feber. Tyvärr skyddar inte febernedsättande mot feberkramper, även om man trodde det tidigare (det är numera väl undersökt), så det är inte heller en anledning att ge det. Jag ger febernedsättande läkemedel till mina barn och barnen på barnakuten i följande fall:

1. Om barnet är slött och ointresserat av omgivningen för att se om det piggnar till, för att kunna skilja mellan allvarligt och mindre allvarligt sjuka barn.

2. Om barnet är så trött av den höga febern att det inte orkar få i sig vätska, ofta hjälper det med febernedsättande.

3. Om barnet är gnälligt eller säger att det har ont i halsen eller örat eller kroppen ger jag också alvedon eller ipren. Men då inte för att sätta ned febern utan för att lindra smärta.

Läs mer om ont i halsen och halsfluss hos barn här. 

Läs mer om hur man känner igen öroninflammationer hos barn här. 

När ska jag komma till barnakuten med ett febrigt barn?

1. Om barnet är under tre månader, kom så fort det får feber.

2. Om barnet är mellan tre och 6 månader och inte verkar förkylt, eller om det inte äter.

3. Om barnet får ett krampanfall när det har feber och det är första gången

4. Om barnet inte går att väcka

5. Om barnet har feber och svårt att andas

Du kan läsa mer om hur du vet om barnet har svårt att andas i det här inlägget. 

6. Om barnet får små eller större blödningar under huden (ambulans! Det kan vara ett tecken på mycket allvarlig infektion om barnet samtidigt verkar svårt sjukt!)

7. Om barnet har hög feber och kräkningar men inga diarréer, har huvudvärk och/eller är slö och ointresserad av omgivningen.

8. Om barnet har feber och mycket ont i magen.

9. Om barnet har feber och är kraftigt svullen och över ena ögonlocket och i samma ögonvrå.

10. Om du som förälder har en stark och obehaglig känsla av att ditt barn är allvarligt sjukt, så sjukt som du aldrig sett det vara förut.

När ska jag söka vårdcentralen?

1. Om barnet har feber mer än 38,5 grader på fjärde dygnet.

2. Om barnet har feber och verkar ha ont i örat och det inte blir bättre på ett par dagar med högläge, näsdroppar och smärtlindring.

3. Om barnet har mer än 38,5 grader på andra dygnet och inte alls är förkyld. Ta med ett urinprov, för det kan vara en urinvägsinfektion som behöver behandlas med antibiotika. Om urinprovet visar tecken till urinvägsinfektion, se till att få remiss till barnläkare för uppföljning.

4. Om barnet har ont i halsen och hög feber utan snuva, hosta eller nysningar. Det kan vara halsfluss som behöver antibiotikabehandling.

Influensa – när är det farligt?

Det går så mycket influensa nu mina vänner. Var och varannan unge på barnakuten har influensa känns det som, och Smittskyddsinstituets influensastatistik pekar rakt uppåt. Tack och lov klarar de allra flesta barnen som vi träffar med influensa av infektionen alldeles själva och slipper ligga på sjukhus. Mitt inlägg ”Hjälp! Mitt barn har över 40 graders feber!” har varit enormt populärt de senaste dagarna, kanske har det lästs av tusentals föräldrar till just influensasjuka barn?

Hur märks influensa?

Symtomen på influensa är samma som för en vanlig förkylning, men ofta intensivare. Mer feber, mer torrhosta. I alla fall är det vad vi tror, men det ska ju sägas att lätt förkylda barn som inte har särskilt mycket feber sällan provtas för influensa. Kanske har en del barn bara lite snuva och 37,5 i feber i en dag av influensan? Det vet vi inte. I de allra flesta fall klarar barnens immunsystem av att bekämpa influensan själv, och din roll som förälder blir att erbjuda lugn och ro, se till att barnet dricker ordentligt och har det så bra det går med ont i halsen, feber och hosta.

Kan influensan vara farlig?

Hos några få, olyckligt lottade barn och ungdomar kan influensan orsaka lunginflammation. Den kan vara lätt eller måttlig och behandlas med syrgas, inhalationer och sondmatning. I ett fåtal fall blir lunginflammationen extremt svår. Den typen av influensalunginflammation behöver behandlas i respirator och ibland till och med i ECMO, det vill säga man låter blodet syresättas via en konstgjord lunga utanför kroppen.

Hur vanligt är det att bli så sjuk att man hamnar i respirator eller ECMO?

I Smittskyddsinstitutets senaste influensarapport finns siffror för hur många som sjukhusvårdats den här säsongen för ett av de tre influensavirusen A(H1N1). Det var det influensavirus som kom 2009 och då kallades för ”svininfluensan” om ni minns. 35 personer har krävt intensivvård i Sverige, varav 25 varit sjuka sedan tidigare.

Vilka barn och ungdomar riskerar att drabbas av riktigt svår influensa?

Det luriga (och läskiga) med influensa A (H1N1) är att vissa av de extremt svårt sjuka är helt friska sedan tidigare. Det är inte heller de allra minsta som verkar drabbas värst, utan tonåringar och unga vuxna. Barn och ungdomar som har svår lungsjukdom, svår hjärtsjukdom, svåra hjärnskador som gör att de inte kan hosta eller svåra immunbrister löper dock större risk än andra att få svår sjukdom.

Ska jag vaccinera mitt barn mot influensa?

När influensa A (H1N1) kom 2009 och det blev klart att den i sällsynta fall kunde vara livshotande för tidigare friska barn, ungdomar och unga vuxna beslutade sig Sverige för massvaccination mot influensan med vaccinet Pandemrix. Alla uppmanades att vaccinera sig, oavsett ålder. Det sparade nog några liv, men ledde också till en mänsklig katastrof av stora mått. Pandemrixvaccinet mot influensa visade sig ge en svårt handikappande neurologisk sjukdom (narkolepsi) som biverkan hos ungefär 200 personer, de flesta barn och unga. Vad det var i vaccinet som orsakade narkolepsin vet man inte, kanske var det virusdelarna, kanske var det tillsatsämnet skvalen som tillsatts för att kunna göra så mycket vaccin som möjligt av det virus läkemedelsföretaget hann odla fram?

I år rekommenderas influensavaccination återigen bara till riskgrupper. Årets influensavaccin är inte Pandemrix, innehåller inte skvalen, men skyddar mot influensa A (H1N1) och två andra virus. Förra årets säsongsinfluensavirus innehöll också detta virus. Det verkar inte ha haft narkolepsi som biverkan. Jag tycker just nu att det är en klok rekommendation att låta vaccinera de barn som har svåra hjärtsjukdomar, lungsjukdomar, immunbrister eller svåra neurologiska handikapp med lungsjukdom. De barn vi av erfarenhet vet riskerar att bli riktigt svårt sjuka av influensa. Men kanske ändrar jag mig om det visar sig att influensa A (H1N1) blir en större barnadödare än vi tror just nu?

Finns det läkemedel mot influensa?

Ja, det finns antivirusmediciner mot influensa. De rekommenderas till alla med svår influensa och till barn i riskgrupper som inte kunnat vaccineras och får influensa.

När ska jag söka barnakuten om jag är rädd att mitt barn har influensa?

Som sagt: de allra flesta barn klarar av influensan själv. Din uppgift som förälder är att erbjuda barnet lugn och ro, en trygg famn, lindring av halsont och mycket glass och saft. Allt som jag skrivit i inlägget om hög feber kan du lugnt följa. Det finns ingen anledning att komma till barnakuten för att ta prov för om barnet har fått just influensa om ditt barn inte har svår hjärtsjukdom, lungsjukdom, hjärnskada eller immunbrist och kan behöva influensaläkemedel.

Influensaläget i Sverige presenteras varje vecka under vintersäsongen av Folkhälsomyndigheten på deras webbplats.

 

Därför tycker jag inte om vattkoppspartyn

En läsare frågade mig vad jag tycker om att utsätta sina barn för vattkoppsmitta med mening genom att ordna ett vattkoppsparty. Jag tycker inte om det! En förälders uppgift är att ta hand om sitt barn och göra det som står i ens makt för att barnet ska må så bra som det bara går. Att utsätta sitt barn för smitta av ett virus som i princip alltid orsakar obehag och i sällsynta fall orsakar allvarlig sjukdom är för mig inte en väl genomtänkt del av ett kärleksfullt föräldraskap.

Men kommer inte barnet få vattkoppor i alla fall?

Jo, mest sannolikt kommer barnet få vattkoppor i alla fall om du inte låter vaccinera det. Men det innebär inte för mig att det är rätt att med vilje utsätta barnet för smitta i alla fall.

Vad säger du, kan vattkoppor ge allvarlig sjukdom?

Ja. Störst risk för allvarlig sjukdom har människor med dåligt immunsförsvar, till exempel nyfödda barn vars mammor inte haft vattkoppor, barn eller vuxna som har medfödda fel i immunförsvaret eller får läkemedel som hämmar immunförsvaret.

Men även friska barn som inte längre är bebisar kan få komplikationer av vattkoppor. Den enda komplikationen som är riktigt vanlig är rikliga vattkoppor med bakterieinfektioner i kopporna. Det blir jättejobbigt för barnet och föräldrarna, men blir bra efter någon vecka med antibiotika. Vi har också regelbundet barn på barnsjukhuset (noga isolerade från andra barn för att inte smitta!) som har så mycket vattkoppor i munnen och magtarmkanalen att de inte klarar att dricka själva och behöver dropp.

Den vanligaste allvarliga komplikationen är en övergående lillhjärnsskada (akut postinfektiös cerebellär ataxi) som gör att barn får dålig koordination och balanssvårigheter. I svåra fall kan barnet inte gå alls. Som tur är går det nästan alltid över på två månader, men en del barn har kvarstående balanssvårigheter eller talsvårigheter. Den komplikationen drabbar en av 4000 vattkoppsinfekterade barn, så den är inte extremt sällsynt.

En till två av 100 000 vattkoppsinfekterade barn får en allvarlig hjärninfektion av vattkopporna med kramper och medvetandesänkning, den komplikationen kan liksom vattkoppslunginflammation vara livshotande. Du kan läsa mer om vattkoppor i vårt vattkoppsinlägg.

Men är det inte bättre att få vattkoppor som barn än som vuxen?

Jo, det stämmer att risken för komplikationer är mindre om man får vattkoppor som barn än som vuxen eller tonåring. Om ditt barn inte har fått vattkoppor i säg 10-12-årsåldern tycker jag att du ska överväga att vaccinera barnet mot vattkoppor.

Det finns vattkoppsvaccin

Vattkoppsvaccinet innehåller försvagat vattkoppsvirus som ger en mycket lätt, ofta omärkbar vattkoppsinfektion. Man ger två doser och det kan ges från 12 månaders ålder. Det skall inte ges till gravida eller till människor med nedsatt immunförsvar. Vaccinet blev godkänt i USA först 1995 så man vet inte riktigt hur länge skyddet sitter i. I USA har man haft allmän vaccination mot vattkoppor sedan 1996, och där har dödsfallen i vattkoppor minskat från 100-150 per år till färre än 10 per år sedan de införde vaccinationen. De flesta dödsfallen där sker hos ovaccinerade. Antalet sjukhusvårdade för vattkoppor har minskat från 11 000 per år till 2 000 per år. Vaccinet är alltså mycket effektivt.

Men finns det inga risker med vaccinet då?

Jo, men mycket mindre risker, och mindre allvarliga risker än med vattkoppsinfektion. Det är vanligt med rodnad och svullnad där man sprutat in vaccinet, som går bort inom något dygn. Feber får 1 av 10 ungefär. En av 25 vaccinerade får en eller enstaka vattkoppor 2-3 veckor efter vaccinationen. Dessa vattkoppor smittar som regel inte. Feberkramper och lunginflammation är extremt ovanliga komplikationer av vaccinet.

En risk som diskuterats är om risken för bältros hos ovaccinerade skulle öka om barnen vaccinerades. Om hur det hänger ihop kan du läsa i inlägget om vattkoppsvaccin.

Varför vaccineras inte alla barn i Sverige om nu vaccinet är så bra?

Den frågan kommer att utredas av Folkhälsomyndigheten under hösten 2017. Då tar utredarna hänsyn till hälsan för hela befolkningen, och även statens kostnader för vaccinet och för sjukdomen. Sedan presenterar de ett förslag för regeringen som slutligen tar ställning till om vaccinet ska införas eller inte.

Hur gör jag om jag vill vaccinera mitt barn mot vattkoppor?

Vissa BVC vaccinerar mot att man betalar vaccinkostnaden. Fråga din BVC-sköterska. Annars kan du gå till en vaccinationsbyrå eller vårdcentral.