Etikettarkiv: förkylning

Hur farligt är RS virus och hur skyddar jag min bebis?

RS virus är ett förkylningsvirus som sprids i samhället under vintersäsongen. I princip alla barn har haft RS-virusinfektion när de är tre år gamla. Man får en viss immunitet efter en genomgången RS-virusinfektion. Den immuniteten är  inte fullständig så vissa av de förkylningar man har är RS-virusinfektioner. Hos ett större barn eller en vuxen märks en RS-virus-infektion just som en förkylning, med snuva, hosta, nysningar, kanske ont i halsen och kanske feber.

RS virus hos friska fullgångna barn som är över 3 månader är jobbigt och tråkigt

Av de barn som får RS-virusinfektion före ett års ålder kommer någon procent att behöva läggas in på sjukhus. De flesta bebisar klarar alltså av sin RS-virusinfektion själva, fler ju större de blir. Det finns två anledningar till att bebisar behöver läggas in på sjukhus vid RS. Antingen har de så jobbigt att andas att de behöver inhalationer och eventuellt syrgas. Eller så orkar de inte äta för att de ägnar så mycket energi åt att andas. Då behöver de sondmatning i några dagar. Om du har ett fullgånget, friskt normalstort barn som är över 2-3 månader blir det sällan värre än så här. En tråkig vecka isolerad på sjukhus med en ledsen, snorig bebis som behöver inhalationer och sondmatning.

Mer om hur du kan se om ett barn har svårt att andas kan du läsa (och se på video) här. 

Mer om vad du kan göra själv om bebisen blir förkyld (oavsett om det är RS-virus eller inte)  och när du ska söka sjukvård kan du läsa här. 

RS virus hos spädbarn blir ibland riktigt besvärligt

Ju mindre barnen är när de får RS virus, desto större risk är det att de behöver sjukhusvård. Ju mindre de är, desto större risk att de behöver mer avancerad andningshjälp än inhalationer och syrgas, de kan behöva CPAP-behandling, och om de har så jobbigt att andas att de inte orkar vädra ur sig sin koldioxid behöver de ibland respiratorvård. Men de blir som regel friska sedan.

RS virus hos mycket för tidigt födda eller sjuka barn kan bli riktigt allvarligt

RS virus hos barn som har ännu mindre marginaler och kroppsliga resurser än friska nyfödda, som mycket för tidigt födda barn (före vecka 26 och som är under 6 månader), eller barn med svåra hjärtsjukdomar, svåra lungsjukdomar eller sjukdomar i hjärnan som gör att de inte kan hosta ordentligt och har nedsatt andningsfunktion redan från början, kan bli livshotande.  Detsamma gäller RS hos bebisar med svåra, ovanliga immunbristsjukdomar.

Om ditt barn tillhör någon av de här grupperna kan det vara aktuellt att ge en förebyggande medicin (Synagis) mot svår RS-infektion. Den är mycket dyr och ges därför bara till barn som riskerar att bli livshotande sjuka av RS-virussjukdom. Kontakta ditt barns läkare om du undrar om det här är aktuellt. Synagis skyddar inte helt och hållet mot RS-infektion så om ditt barn tillhör någon av de här grupperna oavsett om det får Synagis eller inte så ska du göra allt som står i din makt för att skydda det mot infektion.

Hur smittar RS virus?

RS-viruset finns i mängder i saliv och snor. Antingen smittar det genom direktkontakt, att man får snor/saliv med virus på handen, inte tvättar extremt noga, och tar på sin bebis som suger på handen eller så smittar det via  hosta och nysningar. Vid hosta och nysningar kommer det ut miljontals mikroskopiska salivdroppar som alla innehåller RS-virus och alla kan smitta inom 1-2 meter från den som nyser.

Hur skyddar man sin bebis från att smittas av RS virus?

1. Förkylda människor får inte röra bebisen, med untantag av dess föräldrar. Inte för att de inte kan smitta bebisen, utan för att bebisen behöver sina föräldrar även om de är förkylda. Förkylda storasyskon ska inte röra sina bebissmåsyskon om det går.

2. Förkylda föräldrar tvättar sina händer innan de tar i sin bebis.

3. Förkylda hostar och nyser i armveck på mer än en meters avstånd (gärna mer än så) från bebisen.

Det florerar mycket råd kring att man ska undvika kollektivtrafik, undvika folksamlingar, caféer och allmänna platser. Bedöm själv om det finns stor risk för att någon hostar eller nyser inom en meter från barnet. I så fall tycker jag du ska överväga att välja annat transportmedel eller annan aktivitet. Men som sagt, RS flyger inte i luften om inte någon nyser eller hostar, så på en glesbefolkad buss eller vanligt café eller bibliotek är risken för smitta liten. Många många småbebisar vi ser med RS är smittade av förkylt storasyskon…

Hur noga ska man vara med att skydda bebisen mot RS virus?

Utifrån vad jag skrivit ovan om vilka som riskerar att få svåra infektioner skulle jag säga att alla bebisar under tre månader ska skyddas så noga du bara orkar. Alla barn som är för tidigt födda och krävt vård på neonatalavdelning ska skyddas så noga du bara orkar till de är 6 månader. Barn med svåra hjärt- och lungsjukdomar eller immunbrister längre än så, men prata med deras läkare för individuella råd.

Vilka ska inte skyddas mot RS virus?

När ett friskt barn börjat på förskola efter ett års ålder kommer infektionerna att börja komma. Då är också risken för allvarliga RS-infektioner som kräver sjukhusvård väldigt låg. När ett småsyskon fyllt 6 månader tycker jag att storasyskon kan få ta på bebisen efter att ha tvättat händerna, även när storasyskonet är förkylt.

På Folkhälsomyndighetens hemsida kan du varje år under vintersäsongen läsa veckorapporter för hur mycket RS-virus det finns i samhället.

Läs senaste veckorapporten från Folkhälsomyndigheten här. 

Öroninflammation hos barn

Öroninflammation är vanligt hos barn. I den här artikeln får du veta när du ska misstänka öroninflammation hos barn och när du behöver söka läkare. Vanliga symtom på öroninflammation är gnällighet eller ont i örat, feber och dålig aptit.

Mer om feber hos barn kan du läsa här. 

Hur märks det att ett barn har ont i örat?

Ett litet barn, som inte kan prata ännu, kan visa att hen har ont i örat genom att vara extra gnällig. Ofta går det bra när du bär omkring barnet, men så fort du lägger ned det gråter barnet igen. Vissa barn, även riktigt små, kan vifta med ena armen vid sidan av huvudet. Har du inte sett det tidigare kan det vara svårt att koppla till smärta.

Nedsatt aptit och kräkningar

Vissa barn kräks när de har ont i örat. Många har lite sämre aptit än vanligt. Större barn kan ibland berätta att de har ont just i örat, men min erfarenhet är att två-treåringar i regel inte gör det även om de är duktiga på att prata. De blir oftare gnälliga och på dåligt humör.

Mer om kräkningar hos barn och hur en magsjuka ter sig kan du läsa här. 

Varför får barnet ont i örat?

Det finns minst tre anledningar till att örat gör ont vid en förkylning.

1. Dåligt dränage/ökat tryck i örat.

Det går en gång från mellanörat till svalget (örontrumpeten som den så fint heter). Den svullnar ofta igen när barnet är förkylt. På så vis blir det svårare för vätska att rinna från mellanörat ner till svalget. Trycket ökar då i mellanörat och det gör ont.

2. Virus retar trumhinnan

Förkylningsvirus kan också reta själva trumhinnan, vilket gör ont i sig.

3. Bakterieväxt i mellanörat

Om mellanörat inte kan dräneras så kan det ibland, men inte alltid, börja växa bakterier där efter några dagar. Bakterieväxt i mellanörat gör att trycket ökar ännu mer och det gör ont i sig, även trumhinnan reagerar mot bakterierna vilket gör ont i sig. Detta är en bakteriell öroninflammation, som barnets immunsystem (förutsatt att barnet har ett normalt immunsystem) ofta, men inte alltid, klarar av att läka ut själv. Ibland behövs antibiotika. Mer om det nedan.

Vad ska jag göra när jag tror att barnet har ont i örat?

1. Se till att barnet är rent i näsan, och ge avsvällande näsdroppar (typ nezeril). Det kan öka dränaget från mellanörat genom örontrumpeten.

2. Se till att barnet sitter/halvsitter så mycket som möjligt, även när barnet sover. Då hjälper tyngdkraften till med att låta vätskan från mellanörat rinna ned i svalget. Svullnaden av slemhinnorna minskar också.

3. Smärtlindra! Det är jätteviktigt. Inget barn ska behöva ha ont när det finns bra och säkra sätt att minska smärtan. Smärta, särskilt hos ett barn som inte förstår varför, skapar oro och är plågsamt i sig.

Smärtlindring vid öroninflammation

Ge i första hand paracetamol (Alvedon/Panodil etc) 15 mg/kg var sjätte timme. Tyvärr ger de dosråd om vilken supp (läkemedel man stoppar in i rumpan ) man skall ge till ett barn i viss ålder i vissa fall en på tok för låg dos. Känner du dig säker på läkemedelsräkning (gäller dig som arbetar som sjuksköterska!) kan du räkna ut en dos själv, följ annars nedanstående dosråd:

Ett barn på 5 kg skall ha en 60 mg-supp eller 3,5 ml lösning (som är 24 mg/ml)

Ett barn på 10 kg skall ha en 125 mg-supp eller 7 ml lösning (som är 24 mg/ml)

Ett barn på 15 kg skall ha en 250 mg-supp eller 10 ml lösning (som är 24 mg/ml) eller en 250 mg tablett

Ett barn på 20 kg skall ha 12,5 ml lösning (24 mg/ml) eller en 250 mg tablett (vilket blir lite låg dos, men 500 mg är lite mycket).

Ge den här dosen var sjätte timme tills barnet uppenbarligen inte behöver den mer. Vi barnläkare ger ibland högre doser än de här till utvalda barn, men det är ingenting man ska försöka med hemma om man inte fått en tydlig instruktion av en barnläkare eller barnkunnig distriktsläkare att göra det. Paracetamol kan ge allvarliga leverskador vid överdosering.

När behöver jag söka sjukvård?

Om barnet mår bra med näsdroppar och högläge och smärtlindring så kan du lugnt stanna hemma och ta hand om barnet förutsatt att ditt barn inte har en kronisk sjukdom eller medicinering som påverkar immunsystemet (i så fall ska du se till att du får veta av barnets doktor var du ska vända dig om det händer ditt barn något).

Om barnet efter två-tre dygn fortfarande behöver fulldos smärtlindring, kanske kräks eller har kvarvarande hög feber, eller verkligen inte kan sova på nätterna ens i högläge, så gå till vårdcentralen på dagtid, eller till en närakut på dagtid på helgen. Där kan en doktor titta i örat. Om det ser ut som en bakteriell öroninflammation i örat kan det vara på sin plats med  antibiotikabehandling, oftast kåvepenin.

Mer om varför vi ger kåvepenin till barn kan du läsa här. 

Hur du får i ditt barn antibiotika kan du läsa här. 

Vad gör jag om det börjar rinna var ur örat?

Då går du till vårdcentralen på dagtid, för då är det på sin plats att ge antibiotika. Det är troligen trumhinnan som spruckit av det höga trycket inne i örat. Som tur är läker den i princip alltid av sig själv, men se till att någon doktor (vårdcentralsläkare går bra) tittar på trumhinnan efter tre månader så att den verkligen läkt.

Vad gör jag om barnet är rött och ömt på skallbenet bakom örat?

Om barnet är tydligt rött och ömt och varmt i skallbenet bakom örat kan det ha drabbats av en elak öroninflammation som ätit sig in i skallbenet. Då ska du söka på barnakuten så fort du upptäcker det, även om det är på natten. Det här är ovanligt, men förekommer.

Mer om feber hos barn och hur du skiljer allvarliga infektioner från mindre allvarliga kan du läsa här. 

Behöver örat kontrolleras efter en öroninflammation?

Efter en konstaterad bakteriell öroninflammation som barnet blivit frisk ifrån kan det finnas kvar vätska (utan bakterier) i mellanörat. Det försvinner ofta, men inte alltid, av sig själv inom tre månader. Om barnet haft öroninflammationer på båda trumhinnorna kan det finnas vätska bakom båda trumhinnorna. Då hör barnet ganska dåligt.

Därför ska du se till att örat kollas (på vårdcentral eller hos öronläkare, olika på olika platser i landet) efter tre månader om barnet haft öroninflammation på båda sidorna, eller om du misstänker att barnet hör dåligt. Finns det vätska bakom båda trumhinnorna som inte går bort av sig själv kan öronläkaren vilja sätta in dräneringsrör i trumhinnan.

Mitt barn har öroninflammationer hela tiden, vad ska jag göra?

Gå till vårdcentralen och be om remiss till öronläkare. Vid upprepade öroninflammationer kan man sätta in rör i trumhinnorna som gör att öroninflammationerna blir färre och mer lättbehandlade (örondroppar med antibiotika i stället för flytande antibiotika via munnen)

Cocillana, mollipect eller bricanyl? Vilken hostmedicin är bäst för barn?

Jag skrev ju häromdagen om att honung visat effekt mot hosta i vetenskapliga studier, till skillnad från hostmedicin. Det är verkligen överraskande hur lite bevisad effekt vanliga hostmediciner, som cocillana, mollipect eller flytande bricanyl, har visat sig ha i vetenskapliga studier. I det här inlägget går jag igenom vilka mediciner som finns och vad de har för bevisad effekt.

Om honung mot hosta kan du läsa i det här inlägget. 

Hostmediciner som används i Sverige

Cocillana-Etyfin

Cocillana-Etyfin innehåller flytande cocillanaextrakt, senegaextrakt, etylmorfinhydroklorid, sackaros, etanol (alkoholhalt 96%), renat vatten, vattenfri citronsyra, levomentol, ammoniak.

Jag hittar inga studier alls på effekter av cocillanaextrakt eller senegaextrakt. För etylmorfin saknas också välgjorda studier på effekt mot hosta. Det är däremot välbelagt och relevant att etylmorfin precis som andra morfinpreparat har en andningsdämpande effekt. Sackaros är vanligt socker och etanol är alkohol. Alkohol brukar vi ju inte vilja ge barn i andra sammanhang. Det sker regelbundet förgiftningar med hostmediciner innehållande etylmorfin hos barn, där barnen i de allvarligaste fallen får andningsstillestånd.

Mollipect

Innehåller bromhexin och efedrin. Bromhexin marknadsförs som slemlösande och efedrin som slemhinneavsvällande och luftrörsvidgande. Bromhexin har ingen säkerställd effekt hos barn, en liten studie visar effekt hos vuxna. Inga allvarliga biverkningar är kända.

Efedrin är ett potent läkemedel med bevisad effekt på astma hos barn över sju år, men det används inte längre mot astma då det finns modernare läkemedel med bättre biverkningsprofil. Det har ingen bevisad effekt på astma hos mindre barn eller hosta hos någon åldersgrupp. Efedrin har många biverkningar såsom oro, sömnlöshet och snabb hjärtrytm. Även allvarliga biverkningar som hallucinationer, kramper och hjärtrytmrubbningar förekommer.

Lepheton

Lepheton kombinerar etylmorfin och efedrin. Sammanfattningsvis ingen bevisad effekt mot hosta men två läkemedel med risk för allvarliga biverkningar hos barn, särskilt stor risk för detta vid överdosering.

Lepheton-Desentol

Innehåller etylmorfin, efedrin och difenhydramin. Difenhydramin är en antihistamin som saknar effekt mot hosta. Detta förskrivs enligt läkemedelsverket till barn mot krupp, men Läkemedelsverket avråder (klokt!) mot detta då det är ineffektivt och kanske skadligt.

Om krupp och vad man ska ge i stället för Lepheton-Desentol kan du läsa här. 

Theracough

Innehåller guaifenesin. Det finns en mycket liten studie som möjligen visade viss effekt hos vuxna.

Noskapin (Nipaxon, Noskapin)

I FASS står ”Noskapin har centralt hostdämpande egenskaper, att jämföras med dem hos kodein”. Bra att veta är då att kodein inte har bättre effekt än placebo (kontrollsubstans som man inte tror ska hjälpa) mot hosta. De hostdämpande effekterna av noskapin är undersökta i en mycket liten (18 försökspersoner) studie och i den studien hade noskapin och placebo (här citronsyrelösning) lika stor effekt på hostan.

Kodein recip

Kodein ombildas till morfin i kroppen, och är liksom alla morfinpreparat vanebildande och förenat med betydande biverkningar. Missbruk förekommer. Kodein har i studier inte visat sig mer effektivt mot hosta än placebo. Risk för andningsstillestånd vid överdosering. Inte godkänt mot hosta hos barn (tack och lov!). Såvitt jag känner till används det inte heller till barn.

Flytande bricanyl/ventoline

Bricanyl eller ventoline är utmärkta lufrörsvidgande när de inhaleras, det vill säga andas in. Då kan de hjälpa mot förkylningsastma. De flytande varianterna har dock ingen bevisad effekt mot hosta även om de används mot

Om förkylningsastma kan du läsa här. 

Hur du ser om barnet har astma eller svårt att andas kan du läsa (och se videos) här. 

Den goda nyheten är att ni slipper besöka vårdcentralen eller akutmottagningen när barnen har hosta. Därmed slipper ni den stora risken att bli smittad med magsjuka, som sprids på alla våra akutmottagningar. I alla fall utom vid riktigt svåra hostattacker där barnet samtidigt har svårt att andas, eller tappar andan eller kräks i slutet av varje hostattack är en förälders kärleksfulla omvårdnad i hemmet det bästa! Med eller utan honung. (OBS att honung inte ska ges till barn under ett års ålder. Den kan innehålla botulismbakteriesporer som spädbarn inte kan oskadliggöra och som därför kan ge allvarlig sjukdom hos dem)

Tack till cochrane och norska läkartidningen för utmärkta sammanställningar utan vilka det hade tagit oerhört mycket längre tid att skriva det här blogginlägget. Cochranes sammanställning om läkemedel mot hosta. Norska läkartidningens sammanställning om läkemedel mot hosta. Norska läkartidningen om efedrin mot hosta hos barn.

 

Honung mot hosta

Hostmediciner är ofta onödiga

I princip alla friska barn som blir förkylda hostar. Det är bra, och en viktig del i kroppens skydd mot infektioner. Att hosta upp slem och virus som kommer ned i lungorna skyddar mot lunginflammation. På barnsjukhuset ser vi att barn med svårare hjärnskador med rörelsehinder, som inte har en fungerande hostreflex, ofta får lunginflammationer efter några dagars förkylning. De klarar inte av sina förkylningar själva, delvis på grund av att de inte kan hosta. På sjukhuset måste de få antibiotika, syrgas och andningshjälp. Det finns till och med särskilda hostmaskiner som används för att hjälpa dessa barn med ”konstgjord hostning” när de blir sjuka.

Var alltså glad att ditt barn kan hosta!

Hostan kan ibland sitta i flera veckor efter förkylningen gått över och störa både barnets och den vuxnes nattsömn. Många föräldrar kommer till sjukvården och efterfrågar ”hostmedicin”. Tyvärr finns inte mycket bra att erbjuda.

Morfin till förkylda småbarn?

Två av våra vanligaste hostmediciner (Coccilana-etyfin och Lepheton) innehåller bland annat morfin. Morfinet verkar genom att lugna barnet och försöka slå ut hostreflexen. De är inte visade effektiva i några vetenskapliga studier. Dessutom bär det mig väldigt mycket emot att ge morfinblandningar till förkylda småbarn. I ett tidigare inlägg har jag gått igenom alla hostmediciner i Sverige, vad de innehåller och hur man har undersökt om de fungerar.

Om du vill läsa ett fördjupande inlägg om hostmediciner i Sverige kan du läsa det här. 

Honung är bättre och säkrare och godare!

Därför blev jag så glad när jag läste om en israelisk studie i Pediatrics. Forskare hade studerat om honung  har effekt på nattlig rethosta hos i övrigt friska småbarn. 10 ml honung före läggdags hade bättre effekt på barnens och föräldrarnas nattsömn och föräldrarnas upplevelse av hur mycket barnet hostade jämfört med dadelsirap. Det var ingen skillnad mellan tre sorters honung. Honung ska dock inte ges till barn under ett år på grund av risken för att den är förorenad med botulinumtoxinproducerande bakteriesporer. Dessa kan inte alltid spädbarn oskadliggöra och i olyckliga fall kan det orsaka allvarlig sjukdom hos spädbarn.

Honung från skafferiet har alltså säkerställd effekt på rethosta hos barn till skillnad från de läkemedel vi har tillgång till! Stanna hemma med ditt hostiga barn, gosa i sängen och ge barnet ett par teskedar honung före sängdags. Bra mycket mysigare än en kväll på barnakuten bland magsjuka och stress, eller hur?!

När är hosta hos barn farligt?

Barn som får extremt intensiva upprepade hostattacker som slutar med att de tappar andan eller kräks slem kan vi ofta hjälpa med inhalationer på barnakuten. Det kan vara falsk krupp, astma eller kikhosta. Små bebisar med kikhosta vill vi ha under våra vingars beskydd eftersom kikningsattackerna kan vara riktigt farliga. Kikhostevaccinet ges ju först vid tre månaders ålder och får inte alltid full effekt efter första dosen.

Läs mer om falsk krupp i det här inlägget. 

Mer om astma kan du läsa här. 

Hur du vet när ditt barn har svårt att andas kan du läsa här. 

Ihållande hosta med samtidig hög feber (över 38,5 grader) och ett hängigt och påverkat barn som inte vill äta kan vara tecken på lunginflammation. Sök vårdcentralen med barn över 1 år eller barnakuten med barn under ett år. De barn som har de här tecknen och dessutom är slappa i kroppen, eller har blåaktig hud eller kämpar fysiskt med varje andetag bör också komma till barnakuten oavsett ålder.

Mer om feber hos barn kan du läsa här. 

När är det bättre att inte söka akut med hosta hos barn?

De allra flesta barn med hosta mår bäst av att vara hemma med pappa, mamma eller annan vuxen barnet känner väl. Gör saker som barnet och du själv tycker är mysiga och lite ”hemmalyxiga”. Sätt er i soffan under en gemensam filt, drick varm choklad och läs en favoritbok. Titta på en ny film tillsammans. Sjung sånger, rita eller spela ett dataspel ihop. Och så lite honung till kvällen om du vill. När det bara är hosta kvar av förkylningen och barnet är piggt och glatt kan det förstås gå till skola eller förskola.

Hjälp! Min bebis har blivit förkyld!

Hjälp! Min bebis har blivit förkyld!

Första gången en bebis blir snorig och kanske lite febrig är alltid läskigt. Vad ska man göra? Kommer bebisen klara av det här? Och det är väl inte RS-virus… Som barnläkare är jag inte alls lika intresserad av om det är RS-virus eller inte, jag är intresserad av två saker: orkar bebisen äta och har den svårt att andas. Och jag vet att med mycket enkel vård så klarar i övrigt friska spädbarn av förkylningar alldeles utmärkt.

Kan bebisen andas? Kan den äta?

Förkylda bebisar  som har svårt att andas och inte kan äta kommer ofta till barnakuten. Det är förstås helt riktigt, om din bebis inte kan äta och du inte vet vad du ska göra åt det är det helt riktigt att söka vård. Men som tur är behövs det ofta inte så mycket för att hjälpa bebisen, och det som oftast behövs kan du göra hemma.

Det är i själva verket så att både andningsproblem och matningsproblem ofta beror på något så banalt som nästäppa. Det första som händer om ni kommer till barnakuten (förutom väntetiden…)  är att sjuksköterskan gör en ”nästoalett”. I de allra flesta fall kan spädbarnet både äta och andas därefter och många kan gå hem utan att träffa läkare. Det vill säga, om du läser färdigt det här inlägget finns det stor chans att du slipper söka barnakuten med din bebis!

Varför är då nästäppa så handikappande hos just bebisar?

1. Bebisars näsor är trånga och täpps därför lätt igen av snor och slem och svullna slemhinnor vid förkylningar, både med RS-virus och andra virus.

Mer om RS-virus kan du läsa i det här inlägget. 

2. Spädbarn, upp till ca 6 månaders ålder, kan bara andas genom näsan, inte genom munnen.

3. Spädbarn kan och måste andas samtidigt som de äter (ammas eller flaskmatas). Om näsan är täppt släpper de bröstet eller flaskan och får inte i sig mat.

Det är ju fantastiskt fascinerande det där sista tycker jag, att de kan dricka och andas samtidigt! Konsekvensen är dock att en nästäppt bebis varken kan andas eller äta.

Att göra rent en spädbarnsnäsa

Det finns nässugar att köpa i handeln. De jag  är inte farliga och fungerar.  Inom barnsjukvården gör vi oftast tvärtom. I stället för att suga ut snoret spolar vi ned det i svalget. Vi använder steril fysiologisk koksaltlösning men även saltvattenspray fungerar bra.

Spädbarns näshåla är ganska stor (även om den är trång). Därför räcker det inte att droppa bröstmjölk eller kolksaltlösning i näsan.  Du behöver skölja igenom näsan. Oftast går det åt en eller två milliliter per näsborre. En plastspruta utan spets är utmärkt för ändamålet, finns på apotek. Håll i bebisens huvud med vänster hand (om du är högerhänt) och spola rakt in, inte uppåt, i näsan med andra handen. Bebisen kommer frusta och hosta och fräsa ut en hel del upplöst snor, en del sväljs. Det kan kännas läskigt men är inte farligt. Fortsätt tills det känns som att näshålan är ren.

Viktigt att veta är också att nässkiljeväggen är smärtkänslig, men inte näsvingen. Det betyder att du ska undvika nässkiljeväggen (innerväggen av näsan, mot den andra näsborren), medan du kan trycka sprutan eller sprayflaskan mot näsvingen (den yttre delen av huden runt näsborren) utan att det gör ont.

När ska jag åka till barnakuten?

Om spädbarnet även efter näsrengöring får kämpa för att orka andas och har svårt att äta är det dags att åka till närmaste barnakutmottagning. Ta med några smörgåsar till dig själv och en bok om bebisen somnar för många har långa väntetider så här års. Och var toknoga med handhygienen där, för där finns mycket magsjuka…

Hur det ser ut när barnet har svårt att andas kan du läsa och se i det här inlägget.