Etikettarkiv: hosta

Hur farligt är RS virus och hur skyddar jag min bebis?

RS virus är ett förkylningsvirus som sprids i samhället under vintersäsongen. I princip alla barn har haft RS-virusinfektion när de är tre år gamla. Man får en viss immunitet efter en genomgången RS-virusinfektion. Den immuniteten är  inte fullständig så vissa av de förkylningar man har är RS-virusinfektioner. Hos ett större barn eller en vuxen märks en RS-virus-infektion just som en förkylning, med snuva, hosta, nysningar, kanske ont i halsen och kanske feber.

RS virus hos friska fullgångna barn som är över 3 månader är jobbigt och tråkigt

Av de barn som får RS-virusinfektion före ett års ålder kommer någon procent att behöva läggas in på sjukhus. De flesta bebisar klarar alltså av sin RS-virusinfektion själva, fler ju större de blir. Det finns två anledningar till att bebisar behöver läggas in på sjukhus vid RS. Antingen har de så jobbigt att andas att de behöver inhalationer och eventuellt syrgas. Eller så orkar de inte äta för att de ägnar så mycket energi åt att andas. Då behöver de sondmatning i några dagar. Om du har ett fullgånget, friskt normalstort barn som är över 2-3 månader blir det sällan värre än så här. En tråkig vecka isolerad på sjukhus med en ledsen, snorig bebis som behöver inhalationer och sondmatning.

Mer om hur du kan se om ett barn har svårt att andas kan du läsa (och se på video) här. 

Mer om vad du kan göra själv om bebisen blir förkyld (oavsett om det är RS-virus eller inte)  och när du ska söka sjukvård kan du läsa här. 

RS virus hos spädbarn blir ibland riktigt besvärligt

Ju mindre barnen är när de får RS virus, desto större risk är det att de behöver sjukhusvård. Ju mindre de är, desto större risk att de behöver mer avancerad andningshjälp än inhalationer och syrgas, de kan behöva CPAP-behandling, och om de har så jobbigt att andas att de inte orkar vädra ur sig sin koldioxid behöver de ibland respiratorvård. Men de blir som regel friska sedan.

RS virus hos mycket för tidigt födda eller sjuka barn kan bli riktigt allvarligt

RS virus hos barn som har ännu mindre marginaler och kroppsliga resurser än friska nyfödda, som mycket för tidigt födda barn (före vecka 26 och som är under 6 månader), eller barn med svåra hjärtsjukdomar, svåra lungsjukdomar eller sjukdomar i hjärnan som gör att de inte kan hosta ordentligt och har nedsatt andningsfunktion redan från början, kan bli livshotande.  Detsamma gäller RS hos bebisar med svåra, ovanliga immunbristsjukdomar.

Om ditt barn tillhör någon av de här grupperna kan det vara aktuellt att ge en förebyggande medicin (Synagis) mot svår RS-infektion. Den är mycket dyr och ges därför bara till barn som riskerar att bli livshotande sjuka av RS-virussjukdom. Kontakta ditt barns läkare om du undrar om det här är aktuellt. Synagis skyddar inte helt och hållet mot RS-infektion så om ditt barn tillhör någon av de här grupperna oavsett om det får Synagis eller inte så ska du göra allt som står i din makt för att skydda det mot infektion.

Hur smittar RS virus?

RS-viruset finns i mängder i saliv och snor. Antingen smittar det genom direktkontakt, att man får snor/saliv med virus på handen, inte tvättar extremt noga, och tar på sin bebis som suger på handen eller så smittar det via  hosta och nysningar. Vid hosta och nysningar kommer det ut miljontals mikroskopiska salivdroppar som alla innehåller RS-virus och alla kan smitta inom 1-2 meter från den som nyser.

Hur skyddar man sin bebis från att smittas av RS virus?

1. Förkylda människor får inte röra bebisen, med untantag av dess föräldrar. Inte för att de inte kan smitta bebisen, utan för att bebisen behöver sina föräldrar även om de är förkylda. Förkylda storasyskon ska inte röra sina bebissmåsyskon om det går.

2. Förkylda föräldrar tvättar sina händer innan de tar i sin bebis.

3. Förkylda hostar och nyser i armveck på mer än en meters avstånd (gärna mer än så) från bebisen.

Det florerar mycket råd kring att man ska undvika kollektivtrafik, undvika folksamlingar, caféer och allmänna platser. Bedöm själv om det finns stor risk för att någon hostar eller nyser inom en meter från barnet. I så fall tycker jag du ska överväga att välja annat transportmedel eller annan aktivitet. Men som sagt, RS flyger inte i luften om inte någon nyser eller hostar, så på en glesbefolkad buss eller vanligt café eller bibliotek är risken för smitta liten. Många många småbebisar vi ser med RS är smittade av förkylt storasyskon…

Hur noga ska man vara med att skydda bebisen mot RS virus?

Utifrån vad jag skrivit ovan om vilka som riskerar att få svåra infektioner skulle jag säga att alla bebisar under tre månader ska skyddas så noga du bara orkar. Alla barn som är för tidigt födda och krävt vård på neonatalavdelning ska skyddas så noga du bara orkar till de är 6 månader. Barn med svåra hjärt- och lungsjukdomar eller immunbrister längre än så, men prata med deras läkare för individuella råd.

Vilka ska inte skyddas mot RS virus?

När ett friskt barn börjat på förskola efter ett års ålder kommer infektionerna att börja komma. Då är också risken för allvarliga RS-infektioner som kräver sjukhusvård väldigt låg. När ett småsyskon fyllt 6 månader tycker jag att storasyskon kan få ta på bebisen efter att ha tvättat händerna, även när storasyskonet är förkylt.

På Folkhälsomyndighetens hemsida kan du varje år under vintersäsongen läsa veckorapporter för hur mycket RS-virus det finns i samhället.

Läs senaste veckorapporten från Folkhälsomyndigheten här. 

Cocillana, mollipect eller bricanyl? Vilken hostmedicin är bäst för barn?

Jag skrev ju häromdagen om att honung visat effekt mot hosta i vetenskapliga studier, till skillnad från hostmedicin. Det är verkligen överraskande hur lite bevisad effekt vanliga hostmediciner, som cocillana, mollipect eller flytande bricanyl, har visat sig ha i vetenskapliga studier. I det här inlägget går jag igenom vilka mediciner som finns och vad de har för bevisad effekt.

Om honung mot hosta kan du läsa i det här inlägget. 

Hostmediciner som används i Sverige

Cocillana-Etyfin

Cocillana-Etyfin innehåller flytande cocillanaextrakt, senegaextrakt, etylmorfinhydroklorid, sackaros, etanol (alkoholhalt 96%), renat vatten, vattenfri citronsyra, levomentol, ammoniak.

Jag hittar inga studier alls på effekter av cocillanaextrakt eller senegaextrakt. För etylmorfin saknas också välgjorda studier på effekt mot hosta. Det är däremot välbelagt och relevant att etylmorfin precis som andra morfinpreparat har en andningsdämpande effekt. Sackaros är vanligt socker och etanol är alkohol. Alkohol brukar vi ju inte vilja ge barn i andra sammanhang. Det sker regelbundet förgiftningar med hostmediciner innehållande etylmorfin hos barn, där barnen i de allvarligaste fallen får andningsstillestånd.

Mollipect

Innehåller bromhexin och efedrin. Bromhexin marknadsförs som slemlösande och efedrin som slemhinneavsvällande och luftrörsvidgande. Bromhexin har ingen säkerställd effekt hos barn, en liten studie visar effekt hos vuxna. Inga allvarliga biverkningar är kända.

Efedrin är ett potent läkemedel med bevisad effekt på astma hos barn över sju år, men det används inte längre mot astma då det finns modernare läkemedel med bättre biverkningsprofil. Det har ingen bevisad effekt på astma hos mindre barn eller hosta hos någon åldersgrupp. Efedrin har många biverkningar såsom oro, sömnlöshet och snabb hjärtrytm. Även allvarliga biverkningar som hallucinationer, kramper och hjärtrytmrubbningar förekommer.

Lepheton

Lepheton kombinerar etylmorfin och efedrin. Sammanfattningsvis ingen bevisad effekt mot hosta men två läkemedel med risk för allvarliga biverkningar hos barn, särskilt stor risk för detta vid överdosering.

Lepheton-Desentol

Innehåller etylmorfin, efedrin och difenhydramin. Difenhydramin är en antihistamin som saknar effekt mot hosta. Detta förskrivs enligt läkemedelsverket till barn mot krupp, men Läkemedelsverket avråder (klokt!) mot detta då det är ineffektivt och kanske skadligt.

Om krupp och vad man ska ge i stället för Lepheton-Desentol kan du läsa här. 

Theracough

Innehåller guaifenesin. Det finns en mycket liten studie som möjligen visade viss effekt hos vuxna.

Noskapin (Nipaxon, Noskapin)

I FASS står ”Noskapin har centralt hostdämpande egenskaper, att jämföras med dem hos kodein”. Bra att veta är då att kodein inte har bättre effekt än placebo (kontrollsubstans som man inte tror ska hjälpa) mot hosta. De hostdämpande effekterna av noskapin är undersökta i en mycket liten (18 försökspersoner) studie och i den studien hade noskapin och placebo (här citronsyrelösning) lika stor effekt på hostan.

Kodein recip

Kodein ombildas till morfin i kroppen, och är liksom alla morfinpreparat vanebildande och förenat med betydande biverkningar. Missbruk förekommer. Kodein har i studier inte visat sig mer effektivt mot hosta än placebo. Risk för andningsstillestånd vid överdosering. Inte godkänt mot hosta hos barn (tack och lov!). Såvitt jag känner till används det inte heller till barn.

Flytande bricanyl/ventoline

Bricanyl eller ventoline är utmärkta lufrörsvidgande när de inhaleras, det vill säga andas in. Då kan de hjälpa mot förkylningsastma. De flytande varianterna har dock ingen bevisad effekt mot hosta även om de används mot

Om förkylningsastma kan du läsa här. 

Hur du ser om barnet har astma eller svårt att andas kan du läsa (och se videos) här. 

Den goda nyheten är att ni slipper besöka vårdcentralen eller akutmottagningen när barnen har hosta. Därmed slipper ni den stora risken att bli smittad med magsjuka, som sprids på alla våra akutmottagningar. I alla fall utom vid riktigt svåra hostattacker där barnet samtidigt har svårt att andas, eller tappar andan eller kräks i slutet av varje hostattack är en förälders kärleksfulla omvårdnad i hemmet det bästa! Med eller utan honung. (OBS att honung inte ska ges till barn under ett års ålder. Den kan innehålla botulismbakteriesporer som spädbarn inte kan oskadliggöra och som därför kan ge allvarlig sjukdom hos dem)

Tack till cochrane och norska läkartidningen för utmärkta sammanställningar utan vilka det hade tagit oerhört mycket längre tid att skriva det här blogginlägget. Cochranes sammanställning om läkemedel mot hosta. Norska läkartidningens sammanställning om läkemedel mot hosta. Norska läkartidningen om efedrin mot hosta hos barn.

 

Honung mot hosta

Hostmediciner är ofta onödiga

I princip alla friska barn som blir förkylda hostar. Det är bra, och en viktig del i kroppens skydd mot infektioner. Att hosta upp slem och virus som kommer ned i lungorna skyddar mot lunginflammation. På barnsjukhuset ser vi att barn med svårare hjärnskador med rörelsehinder, som inte har en fungerande hostreflex, ofta får lunginflammationer efter några dagars förkylning. De klarar inte av sina förkylningar själva, delvis på grund av att de inte kan hosta. På sjukhuset måste de få antibiotika, syrgas och andningshjälp. Det finns till och med särskilda hostmaskiner som används för att hjälpa dessa barn med ”konstgjord hostning” när de blir sjuka.

Var alltså glad att ditt barn kan hosta!

Hostan kan ibland sitta i flera veckor efter förkylningen gått över och störa både barnets och den vuxnes nattsömn. Många föräldrar kommer till sjukvården och efterfrågar ”hostmedicin”. Tyvärr finns inte mycket bra att erbjuda.

Morfin till förkylda småbarn?

Två av våra vanligaste hostmediciner (Coccilana-etyfin och Lepheton) innehåller bland annat morfin. Morfinet verkar genom att lugna barnet och försöka slå ut hostreflexen. De är inte visade effektiva i några vetenskapliga studier. Dessutom bär det mig väldigt mycket emot att ge morfinblandningar till förkylda småbarn. I ett tidigare inlägg har jag gått igenom alla hostmediciner i Sverige, vad de innehåller och hur man har undersökt om de fungerar.

Om du vill läsa ett fördjupande inlägg om hostmediciner i Sverige kan du läsa det här. 

Honung är bättre och säkrare och godare!

Därför blev jag så glad när jag läste om en israelisk studie i Pediatrics. Forskare hade studerat om honung  har effekt på nattlig rethosta hos i övrigt friska småbarn. 10 ml honung före läggdags hade bättre effekt på barnens och föräldrarnas nattsömn och föräldrarnas upplevelse av hur mycket barnet hostade jämfört med dadelsirap. Det var ingen skillnad mellan tre sorters honung. Honung ska dock inte ges till barn under ett år på grund av risken för att den är förorenad med botulinumtoxinproducerande bakteriesporer. Dessa kan inte alltid spädbarn oskadliggöra och i olyckliga fall kan det orsaka allvarlig sjukdom hos spädbarn.

Honung från skafferiet har alltså säkerställd effekt på rethosta hos barn till skillnad från de läkemedel vi har tillgång till! Stanna hemma med ditt hostiga barn, gosa i sängen och ge barnet ett par teskedar honung före sängdags. Bra mycket mysigare än en kväll på barnakuten bland magsjuka och stress, eller hur?!

När är hosta hos barn farligt?

Barn som får extremt intensiva upprepade hostattacker som slutar med att de tappar andan eller kräks slem kan vi ofta hjälpa med inhalationer på barnakuten. Det kan vara falsk krupp, astma eller kikhosta. Små bebisar med kikhosta vill vi ha under våra vingars beskydd eftersom kikningsattackerna kan vara riktigt farliga. Kikhostevaccinet ges ju först vid tre månaders ålder och får inte alltid full effekt efter första dosen.

Läs mer om falsk krupp i det här inlägget. 

Mer om astma kan du läsa här. 

Hur du vet när ditt barn har svårt att andas kan du läsa här. 

Ihållande hosta med samtidig hög feber (över 38,5 grader) och ett hängigt och påverkat barn som inte vill äta kan vara tecken på lunginflammation. Sök vårdcentralen med barn över 1 år eller barnakuten med barn under ett år. De barn som har de här tecknen och dessutom är slappa i kroppen, eller har blåaktig hud eller kämpar fysiskt med varje andetag bör också komma till barnakuten oavsett ålder.

Mer om feber hos barn kan du läsa här. 

När är det bättre att inte söka akut med hosta hos barn?

De allra flesta barn med hosta mår bäst av att vara hemma med pappa, mamma eller annan vuxen barnet känner väl. Gör saker som barnet och du själv tycker är mysiga och lite ”hemmalyxiga”. Sätt er i soffan under en gemensam filt, drick varm choklad och läs en favoritbok. Titta på en ny film tillsammans. Sjung sånger, rita eller spela ett dataspel ihop. Och så lite honung till kvällen om du vill. När det bara är hosta kvar av förkylningen och barnet är piggt och glatt kan det förstås gå till skola eller förskola.

Svårt att andas? Hur märks det och vad gör man?

Barn som har svårt att andas är en stor och viktig grupp för barnakuten att ta hand om. Många har förkylningsastma, andra har krupp. Några har lunginflammation, andra är bara nästäppta. Här får du veta hur du känner igen och vad du ska göra när ditt barn får andningsbesvär. Missa inte länkarna till youtubefilmer där föräldrar lagt upp filmer på sina stackars barn som kämpar med andningen. Mycket lärorika!

Barn som har svårt att andas behöver som regel hjälp av sjukvården. Åtminstone första gångerna, innan man har fått inhalationshjälpmedel hem.

Hur märker jag att barnet har svårt att andas?
  1. Klä av barnet på överkroppen
    och titta på hur det andas.
  2. Klä av barnet och titta på det.
  3. KLÄ AV BARNET och titta på det!

Ingen kan bedöma om ett barn har svårt att andas utan att klä av det tröjan! När jag jobbar på barnakuten och kommer in till en familj ber jag alltid föräldern att ta av barnet tröjan så fort jag hälsat. Då kan jag nämligen titta på hur barnet andas medan jag pratar med föräldrarna och avgöra om barnet har svårt att andas eller inte.

 Vad tittar jag efter?

Ett friskt barn andas utan att tänka alls på det. När man ser barnet rör sig bröstkorgen och ibland magen någon centimeter in och ut i ett lugnt tempo. Resten av kroppen och huvudet är still. Näsvingarna är stilla. Titta på ditt barn i kväll när du gör i ordning det för kvällen, för att få en bild av hur ditt barn andas när det är friskt.

1. Får barnet kämpa fysiskt med varje andetag?

När man ser ett barn som har svårt att andas får man genast ett intryck av att barnet behöver kämpa fysiskt med varje andetag. Det kan vara mer eller mindre uttalat beroende på hur svåra andningsproblemen är. Buken åker ofta ut och in på ett sätt som ser ansträngande ut.

2. Andas barnet snabbare än vanligt?

Räkna inte barnets andningsfrekvens hemma! Min erfarenhet är att det förvirrar mer än det hjälper. Men titta gärna på ditt barn när det andas när det är friskt, så kommer du att märka om barnet när det är sjukt andas snabbare än vanligt. Om barnet har hög feber kommer det att andas snabbare på grund av febern. Om barnet inte behöver kämpa fysiskt med andningen eller andas stånkande kan du ge barnet febernedsättande och se om andningen blir normalsnabb då. I så fall kan du lugnt fortsätta ta hand om barnet hemma. Men om barnet andas påtagligt snabbare än vanligt även när febern går ner, eller om det samtidigt får kämpa fysiskt med andningen, då ska ni komma till läkare för bedömning.

3. Har barnet indragningar?

Barns bröstkorg är mycket mjukare än vuxnas. Närr de har svårt att andas kommer huden mellan revbenen att dras in mellan revbenen i varje andetag. Hela bröstkorgen kan också röra sig in och ut vid svårare andningsproblem. Det här är svårt att förklara i ord, och syns bäst på film.

Här är en film på youtube som visar ett hjärtsjukt barn som har indragningar. De ser precis likadana ut när barnen har förkylningsastma t ex men då är barnen ofta snorigare än den här fina bebisen! (Bebisen andas också snabbare än normalt för åldern)

Film på bebis med indragningar och snabbandning

En till video på ett barn som har indragningar, krupphosta. Här låter också andetagen på både in- och utandning som tecken till att det är svullet i de övre luftvägarna. Jag hoppas verkligen filmen är tagen på ett sjukhus, för ett barn med så här mycket andningsproblem behöver vårdas och övervakas på sjukhus!

Film på barn med indragningar, krupphosta och ljudlig andning

4. Låter det pipigt och trångt när barnet andas ut?

Vid astma så är det svårt för barnet att få ut luften ur lungorna. Man märker det i lättare fall på att utandningen tar längre tid än inandningen, och i svårare fall på att utandningen piper. Även här hjälper youtube till med video, och även här skulle jag bli tacksam över att få lägga ut en video på någons barn med pip. Det här barnet har också indragningar, vilket är mycket vanligt vid astma. Även det här barnet skulle behöva hjälp på barnsjukhuset och jag hoppas att han fick det!

Film på barn med astma

Vad ska jag göra när mitt barn har svårt att andas?

Välkommen till barnakuten! Vi hjälper gärna dig och ditt barn dygnet runt 🙂

Om ditt barn har astma och du har behandling hemma provar du förstås att öka den och kommer in om det inte hjälper. Det du kan göra hemma om du inte har astmaläkemedel hemma är att rengöra barnets näsa. Blir bebisen helt bra då kan du lugnt stanna hemma, men har det fortfarande svårt att andas får ni komma till sjukhuset. Ofta är det lättare för barnet att andas i sittande än i liggande, så låt barnet sitta i ditt knä, håll om och läs saga, smek och lugna tills barnet fått behandling, för ju lugnare barnet är, desto mindre ansträngande är andningen.

Läs mer om förkylningsastma och täta luftrör här. 

Läs mer om andningsproblem hos förkylda spädbarn här.

Vårdcentralen då?

Om du har en vårdcentral där läkarna är vana vid och duktiga på barn så kan de flesta andningsproblem behandlas på vårdcentralen. Om barnet behöver läggas in på sjukhus kan sedan vårdcentralsläkaren skicka barnet med remiss dit. Tyvärr fungerar det inte så på alla vårdcentraler och gör det inte det på din vårdcentral så tycker jag du ska åka med barnet till en barnläkarmottagning eller en barnakutmottagning.

Krupp

Falsk krupp, eller i korthet bara krupp, är en vanlig orsak till att barn behöver söka sjukvård när de är förkylda. Den yttrar sig som skällande hosta, ofta nattetid, hos små barn. Den äkta kruppen, difterin, är utrotad i Sverige tack vare vårt utmärkta barnvaccinationsprogram. När vi pratar om krupp idag menar vi det som tidigare kallades falsk krupp, som är en virussjukdom.

Hur märks krupp?

Jag länkar till en video som en förälder lagt upp. Tack okända förälder! Flickan hostar med den speciella skällande hosta som är så typisk för krupp. Man ser också hur hon får anstränga sig med andningen (titta på bröstkorgen!).

Lyssna på ett barn med falsk krupp här!

Lätt krupp märks enbart på den skällande hostan. Svårare krupp märks på att barnet får svårt att andas, och att varje indandning blir ljudlig, liksom låter sträv.

Vad beror krupp på?

Krupp beror på en svullnad av de övre luftvägarna (kring stämbanden) i samband med förkylning. Jag har någon gång lärt mig att den första episoden av krupp hos ett barn ofta är utlöst av ett speciellt förkylningsvirus som heter parainfluensavirus. Krupp tenderar att återkomma hos vissa barn. Möjligen har deras övre luftvägar ”lärt sig” det här lite dåliga sättet att reagera vid förkylning.

Är krupp farligt?

Lätt krupp, med krupphosta men där barnet andas lugnt, är inte farligt. Däremot är det som regel sömnstörande för både barn och vuxen. För att lära dig att bedöma om barnet har svårt att andas, titta på inlägget om att se om barn har svårt att andas.

Läs mer om, och se videos om  hur du vet om ditt  barn har svårt att andas i det här inlägget. 

Svår krupp, där barnet har svårt att andas, och låter strävt på varje inandning, kan bli farlig. I sällsynta fall, ofta hos små barn, och barn med extra trånga eller missbildade andningsvägar från början, kan krupp bli livshotande om den inte behandlas på sjukhus.

Vad ska jag göra när mitt barn får krupp?

Lugna barnet!

När ditt barn får en krupphosteattack ska du:

1. Lugna barnet!

2. Lugna barnet!

3. Lugna barnet!

Det är så viktigt! När ett barn med krupp blir upprört, sätter hostattacken igång, och mitt intryck är att det förvärrar själva svullnaden av luftvägarna. Ta alltså upp barnet i famnen, smek och sjung favoritvaggsången. Om barnet slutar hosta och somnar, sätt dig försiktigt med barnet halvt upprätt mot ditt bröst i sängen och låt det sova där. Om barnet sover lugnt någon timme kan du lägga ner det i sängen.

Hjälper kall luft mot krupp?

I alla informationsblad om krupp jag sett rekommenderas kall luft. Min erfarenhet från barnakuten är att många barn som hade krupp hemma inte har det när de kommer in, efter en resa i, just det, kall luft. Det finns inga vetenskapliga studier gjorda på om kall luft hjälper. Det finns ett par små studier gjorda på om det hjälper att inandas ånga, de lyckas inte visa att det skulle hjälpa.

Mitt råd är: om det inte hjälper att lugna barnet och sjunga en sång: prova att sätta dig med barnet inlindat i en filt vid ett öppet fönster. Hjälper det: bra! Då kan ni sova under extratjocka täcken med öppet fönster.

När ska jag åka till sjukhuset?

Om ditt barn har täta upprepade krupphosteattacker som omöjliggör sömn: kom till barnakuten. Vi har effektiv behandling att ge!

Om ditt barn har krupphosta och svårt att andas: kom till barnakuten!

Om ditt barn har krupphosta och så svårt att andas att barnet får panik, eller måste ägna så mycket energi åt andningen att barnet bara ligger slappt och kämpar med andningen: ring 112 och begär ambulans!

Vad gör vi på barnakuten?

Vi har två effektiva läkemedel att ge:

1. Inhalerat adrenalin. Hjälper bra inom 30 minuter men effekten sitter inte i längre än två timmar.

2. Kortisontabletter (upplöses i vatten innan man ger dem till barnet). Får effekt inom 6 timmar som sitter i 12, men inte 24 timmar efter dosen getts.

Kan ni skriva ut behandling till mitt barn som fått krupp många gånger?

Tyvärr kan vi inte skriva ut adrenalin för inhalation. Finns inte till annat än en ”inhalationsmaskin” (nebulisator). Har barnet en sådan t ex för svår astma kan vi skriva ut adrenalin till den. Om någon i läkemedelsbranschen läser: kan ni inte göra adrenalinspray till spacer? Jag skulle skriva ut många doser!

Kortisontabletter kan vi skriva ut, men jag vill inte skriva ut det till barn som fått enstaka, eller lättare kruppattacker. Det är potenta läkemedel som inte ska tas i onödan eller överdoseras. Men om ditt barn får upprepade attacker, hör med en läkare om det går att få kortisontabletter att ha hemma för att kunna bromsa en attack.

Så: nja, med lutning åt nej.

Ska jag söka dagen efter för att inte få en kruppnatt till?

När det gäller nästan alla andra sjukdomar tycker jag det är en klok princip att härda ut natten hemma och komma till barnakuten eller vårdcentralen dagtid. Barn mår bäst i sin egen säng på natten. Nattetid är bemanningen låg på barnakuten och väntetiderna är helt oförutsägbara.

I fråga om krupp så tycker jag man ska komma in om barnet hostar så mycket att man inte får en blund i ögonen, eller (förstås!) om barnet har svårt att andas. Dagen efter är barnet som regel symtomfritt. Det man kan göra då är att eventuellt ge lite kortisontabletter som man kan ta hemma om det blir en problemnatt till.