Etikettarkiv: magsjuka

Bebis bajs – vad är normalt och inte? Är grönt bajs tecken på sjukdom?

En bebis bajs väcker alltid frågor hos dess föräldrar. Är grönt bajs ett tecken på sjukdom? Måste en bebis ha gult bajs? Och hur farligt är egentligen blod i avföringen hos ett spädbarn? Låt mig därför gå igenom hela färgskalan av bebisars avföring och lära dig att tolka den.

Bebis bajs i mammas mage

Bebisar ska helst inte bajsa i magen. Under graviditeten så äter barnet inget via munnen. Därför bildas nästan inget bajs , men levern bildar galla som utsöndras i tarmen. Fostervattnet som barnet dricker tas upp i blodet via tarmen, men lite hudrester och annat blandar sig med gallsyrorna. Tarminnehållet hos ett friskt foster är mörkgrön-svart och segt och kallas mekonium.

Vissa barn bajsar ut det här mekoniumet under graviditeten. Det anses vara ett tecken på att bebisen är stressad och det är inte hälsosamt att ligga i sitt eget mekonium. Därför övervakar förlossningen barn som släppt mekonium i fostervattnet extra noga.

Bajs hos en nyfödd

När barnet är fött ska däremot mekoniumet komma ut. Nio av tio friska barn bajsar ut sitt mekonium första levnadsdygnet. Om ditt barn inte bajsar ut sitt mekonium under första levnadsdygnet: se till att barnläkaren som skriver ut barnet från BB vet om det och tar ställning till om det behövs någon utredning eller vidare uppföljning. Det är förstås stor skillnad vilken utredning som behöver göras på ett barn som bajsat timme 25 efter födelsen och därefter bajsat flera gånger och mår finfint, jämfört med ett barn som fortfarande inte bajsat på tredje levnadsdygnet.

Avföring hos ammade spädbarn – gult eller grönt bajs är normalt

Under första levnadsmånaden bajsar helammade spädbarn i genomsnitt 5 gånger per dygn, men det varierar enormt, 95% av alla spädbarn bajsar mellan 5 och 40 gånger i veckan. Hälften av alla barn bajsar under första levnadsmånaden färre än fyra gånger per dygn, hälften fler. Amningsbajs är smetigt, gult eller grönt, grynigt och luktar ofta surt. Såväl gul avföring som grön avföring är alltså helt normala avföringsfärger.

Om barnet helammas och inte bajsar spontant, utan bara får ut bajs efter mycket mycket krystande och temptagning var tredje-fjärde dag ska du söka barnläkare för utredning, gärna via bvc.

Avföring hos bebisar som äter ersättning

Barn som äter ersättning brukar bajsa mer sällan än helammade barn. Jag har inte hittat någon studie på hur ofta de bajsar i genomsnitt, men erfarenhetsmässigt en gång om dagen eller en gång varannan dag. Deras bajs luktar mer likt vuxenbajs och är ofta brunare än amningsbajs men varierar både i färg, form och lukt. Vi ser inte så sällan förstoppade spädbarn på barnakuten, och i princip alla får ersättning, helt eller delvis. Ett fåtal bebisar som får ersättning och är förstoppade har fått ersättning som inte är blandad i rätt proportioner. Det kan vara farligt, så blanda alltid enligt instruktionerna på förpackningen!

Ett spädbarn med förstoppning bajsar mer sällan än varannan dag, ofta efter mycket krystande. Temptagning kan ibland hjälpa och räcka för att få ut bajset, som ofta är format till bajskorvar eller klumpar. Får förstoppningen stå flera dagar börjar bebisen må illa, kanske kräkas och äta sämre, så det är viktigt att hjälpa en förstoppad bebis att bajsa.

Förstoppning sedan födseln

Om ditt barn hade mekoniumavgång senare än 24 timmar efter födelsen och varit förstoppat sedan födseln, bör du söka barnläkare och be om en utredning  för medfödda tarmfunktionsrubbningar precis som för det ammade spädbarnet. Men om barnet hade mekoniumavgång första levnadsdygnet, har bajsat normalt och efter några veckor eller månader börjar bli förstoppat kan man börja behandla bebisen och se om det hjälper.

Börja behandla med Laktulos 5 ml dagligen, öka till 10 ml dagligen om det inte hjälper. Laktulos finns receptfritt på apotek. Berätta för din BVC-sköterska att du ger Laktulos och att bebisen haft lite förstoppningsproblem.

Om Laktulos inte hjälper så är det bra att träffa en barnläkare på barnläkarmottagning. Även flaskmatade bebisar kan få förstoppning av komjölksproteinallergi till exempel, och kan behöva prova specialersättning med sönderslagna komjölksproteiner eller helt utan komjölksproteiner.

Diarré hos bebisar

Om barnets avföring förändras åt det lösare hållet, blir vattnigt eller mycket rikligare och mycket grönare än tidigare kallas det diarré. Diarré hos spädbarn beror oftast på magsjuka och är det inget blod i bajset brukar vi behandla som för virusmagsjuka med vätskeersättning och inte utreda mer förrän efter tre veckor.

Mer om magsjuka kan du läsa här. 

Om vätskeersättning kan du läsa här. 

Om magsjuka vid amning kan du läsa mer här. 

Vid kvarstående diarré efter tre veckor, sök barnläkare på barnläkarmottagning för utredning. Den vanligaste orsaken till långvariga diarréer hos ammande spädbarn är komjölksproteinallergi, och det undersöks genom att en ammande mamma får äta absolut komjölksfritt under några veckor och så ser man om det hjälper. En flaskmatad bebis kan behöva prova specialersättning utan (eller med kemiskt sönderslagna) komjölksproteiner

Mer om mjölkproteinallergi kan du läsa här. 

Vitt eller grått bajs är farligt

Om barnet har gråvitt bajs, som kitt, varje gång: åk till barnakuten och visa en blöja. Det behöver utredas, och kan vara tecken på en ovanlig leversjukdom.

På den här länken kan du ladda ner en färgkarta till bebisbajs.

Blod i avföringen

Om bebisen har blod i bajset beror det vanligen på komjölksproteinallergi, men vi  vill alltid ta bakterieodling för att se att det inte är en bakterieinfektion. Om barnet i övrigt mår bra och det bara är små blodstrimmor i bajset kan du försöka komma till en barnläkare på barnläkarmottagning via bvc. Går inte det får du komma med bebisen till barnakuten, men kan du undvika barnakuten med alla virus är det bra för barnet! Om det är mycket blod i barnets bajs, kom direkt till barnakuten!

Sammanfattning: för ammande spädbarn sök barnakuten vid:

1. Mycket ljus avföring, vitaktigt bajs

2. Rikliga diarréer med en bebis som kissar mindre och är tröttare än vanligt/äter sämre

3. Rikliga mängder blod i avföringen.

Sök barnläkarmottagning (remiss från BVC eller vårdcentral, vissa tar emot bebisar utan remiss) vid:

1. Små strimmor blod i avföringen

2. Ammade barn som inte bajsar utan temptagning/krystande och då bara var tredje-fjärde dag

3. Diarréer som håller i sig mer än tre veckor (vid rikliga diarréer, sök barnakuten tidigare än så)

4. Ersättningsuppfödda barn (helt eller delvis) som varit förstoppade från födseln

5. Ersättningsuppfödda barn (helt eller delvis) som blivit förstoppade senare och inte blir bra av 5-10 ml Laktulos dagligen

Allt om magsjuka, maginfluensa eller vinterkräksjuka

Magsjuka, maginfluensa, vinterkräksjuka, gastroenterit: är det inte den värsta vabben av de alla?

Magsjukan orsakas av magsjukevirus, det finns några olika som beter sig lite olika. Vissa ger mer kräkningar, andra mer diarréer. De olika virusen kan ha olika lång inkubationstid, men i de flesta fall är inkubationstiden kort, från några timmar upp till ett par dygn. Värt att nämna är rotaviruset som ger rikliga vattentunna diaréer och dödar barn där inte sjukvård finns. Hos oss är det en stor orsak till sjukusvård för små barn.

Hur smittar magsjuka? 

Det finns massor av virus i varje kräkning eller diarré. Virusen smittar genom direktkontakt, eller genom att virus från kräkning eller diarré via händer eller kläder kommer på mat som man äter, eller andra föremål man tar på. För att minska smittrisken så mycket som möjligt gäller handtvätt, handtvätt, handtvätt. Efter toabesök och blöjbyte. Efter kräkning och hantering av smutstvätt. Före mat och matlagning. Alla magsjukevirus dör inte av handsprit, så det är tvål och vatten som gäller. Och pappershanddukar. Det är kanske mitt bästa tips för att förhindra smittspridning i familjen: tvätta handdukarna i 60 grader och lägg in dem i garderoben tills alla är friska.

Vilka symtom har magsjuka? 

Ofta ger virusmagsjukan tre symtom: diarré, kräkning och ofta feber. Ofta kommer kräkningarna först och diarrén senare, vissa virus ger bara det ena eller det andra. Ibland ont i magen. Har man både kräkningar och diarreer kan man vara rimligt säker på att det är en virusmagsjuka som drabbat barnet.

Magsjuka utan diarré?

Många bebisar har en slapp övre magmun och kräks mer eller mindre hela tiden. Det är ingen sjukom, det är bara att vara bebis. Nedanstående gäller nytillkomna upprepade kräkningar:

Om barnet bara kräks, men inte har diarréer, så är det oftast virusmagsjuka, men det finns också andra sjukdomar som beter sig så. Sjukdomar som kräver annan vård än vätskeersättning. Tre typer av sjukdomar (förutom virusmagsjuka) kan ge kräkningar som symtom:

1. Stopp i magen

Om det blir stopp i tarmarna, typ tarmvred, så kommer inte maten ner och blir bajs, utan barnet, just det, kräks upp den. Och har ont i magen. ONT! Kombinationen kräkning plus ordentligt ont i magen (även om det kommer och går) utan diarréer leder till behov av läkarbesök. En erfaren läkare kan ofta avgöra med stor säkerhet genom att bara undersöka och observera barnet om det verkar vara stopp i magen.

Vanligaste anledningen till stopp i magen är för övrigt förstoppning. Så om det verkar rimligt: ge ett klyx hemma och se om kräkning och ont i magen går över. Är du osäker, gå till vårdcentralen eller uppsök barnakuten. Sannolikt får barnet ett klyx där.

2. Stopp i huvudet

Inne i huvudet finns ”likvor” hjärnvätska. Den ska kunna rinna ner fritt genom hjärnan ner i ryggmärgskanalen. Om den inte kan det blir det för högt tryck i hjärnan. Då kräks barnet. Men ter sig inte ett dugg infekterat.

Ofta, men inte alltid, har barnet också några andra tecken på att hjärnan är angripen, t ex ont i huvudet, nytillkommen skelning, dålig koordination, stapplighet eller liknande.

Så: bara kräkningar hos barn som inte ter sig infekterat och dessutom har blivit nytillkommet fumlig eller skelande, eller har ont i huvudet, sök barnakuten. Samma dag.

Vanligaste orsaken är migrän (då är det inte stopp i huvudet, men kräkning+huvudvärk får man ändå), men det är en diagnos som ställs efter läkarundersökning.  Om ditt barn tidigare fått migrän konstaterat av läkare och ter sig som barnet brukar vid migrän så kan du förstås lita på den tidigare läkarbedömningen.

3. Knas i ämnesomsättningen

Viktigaste är diabetes. Ett barn som redan har diabetes och kräks skall misstänkas ha syraförgiftning (ketoacidos) tills motsatsen är bevisad. Och en sådan skall behandlas på sjukhus.

När ett barn får diabetes är första symtomen en väldig törst (typ går omkring med stor petflaska och dricker ur hela dagen, bosätter sig vid vattenkranen, vaknar på natten för att dricka) i kombination med stora urinmängder. Sök sjukvård redan då! Samma dag du tänker tanken. Om du missat det, och barnet varit väldigt törstigt och kissat massor i några veckor och sedan börjar kräkas, sök akutvård! Om barnet är omtöcknat och slött, ring ambulans. Diabetes med syraförgiftning är ett akut dödligt tillstånd som kräver omedelbar behandling på barnklinik.

Vad ska jag göra när barnet har magsjuka? 

Om nu ditt barn har både kräkningar och diarréer, eller om ni träffat på någon med magsjuka och börjar kräkas, ja då är det tre saker som gäller:

Vad ska barnet dricka vid magsjuka? 

Ge vätskeersättning. Magsjuka dödar genom uttorkning. Bara genom uttorkning. Inte på något annat sätt. Och uttorkning förhindras genom att ge vätskeersättning. Färdigköpt eller hemlagad, välj själv.

Recept på vätskeersättning och tips om hur du ger etc kan du läsa här. 

Gör livet så bra som möjligt

Fundera ut mysiga och lugna saker du och barnet kan göra tillsammans. Läsa bok? Rita? Titta på en ny film? (vi har ett hemligt film- och bok- och pysselförråd hemma som är guld sådana här dagar).  Spela dataspel tillsammans? Hela tiden med ett glas vätskeersättning i närheten.

Slut på film? Trött på Netflix skränande? Prova SF kids play här. Gratis första månaden. 

Hur länge pågår en magsjuka?

En virusmagsjuka kan pågå i allt från två dagar till två veckor. Ja du läste rätt. Två veckor. Det är asjobbigt att ge vätskeersättning och tvätta kräks i två veckor, jag vet. (Been there, done that)  Men tyvärr så ger vi dig inget mer på barnakuten än en bestämd sjuksköterska som lär dig att ge ditt barn vätskeersättning. Och en liten stencil där det står hur viktigt det är att ge vätskeersättning. Och kanske en ny magsjuka.

Förhindra smitta vid magsjuka

Det enda som eventuellt kan skydda familjen från att insjukna i magsjukan är minutiös handtvätt, handsprit räcker inte ensamt men skadar inte heller. Pappershanddukar gäller. Se för guds skull till att inte föra smittan vidare. Inga besök, inga dagislämningar med sjukt barn med, håll er ifrån öppna förskolan, caféer och bibliotek. Tills 48 timmar gått efter senaste kräkning eller diarré.

När kan kräkningar och diarréer vara farligt? 

Tecken på farlig sjukdom, när barnet behöver komma till barnakuten är:

1. Bara kräkningar utan diarréer, när barnet inte utsatts för magsjukesmitta, se ovan.

2. När du inte lyckas ge barnet tillräckligt mycket vätskeersättning. Det vill säga när barnet slutar kissa eller blir slött. Antingen behöver du lära dig att ge mer vätskeersättning, eller så har bebisen så mycket diarréer och kräkningar att det behövs sond (slang ner i magsäcken) eller dropp.

3. När barn under två år har massiva förluster, det vill säga tiotals stora vattniga diarréer dagligen. Då behöver vi kolla saltbalansen i blodet med blodprov.

Kan jag bli smittad av magsjuka på barnakuten? 

Ja, det händer hela tiden. Vi ser så många som kommer till barnakuten med misstänkt öroninflammation eller liknande, går hem och återkommer två dagar senare med magsjuka. Tråkigt nog.

Ammar du? Du kan läsa mer om magsjuka och amning i det här inlägget. 

Följ magsjukeläget

Du kan följa magsjukeläget i Sverige via Folkhälsomyndighetens veckorapporter. 

Vätskeersättning – recept och tips om att ge vätskeersättning till barn

När ett barn har diarre och kräkning, med eller utan feber, kan man vara ganska säker på att det drabbats av en smittsam virusmagsjuka. Barnet kan förlora stora mängder vätska i diarréer och kräkningar och ju mindre barnet är, desto större är risken att du som förälder inte lyckas få i barnet så mycket vätska som det behöver. När barnet kräks mycket är det vätskeersättning som gäller.

Läs mer om magsjuka eller vinterkräksjuka i det här inlägget. 

När har barnet vätskebrist?

Hur vet man då om ett barn har tillräckligt med vätska i kroppen? Ett barn som har tillräckligt med väska i kroppen skall:
1. Åtminstone till och från under dagen, när febern är låg, vara piggt och glatt och vilja leka. Att sova mer än vanligt är helt ok, men barnet skall vakna ibland av sig självt.
2. Kissa. Det kan vara svårt att bedöma på blöjbarn med mycket diarréer, men man får försöka så gott det går.
3. Ha varm, torr hud med normal färg för barnet. Lite blekare är kanske ok, men grågrönblek och kladdig – inte ok!
4. Ha saliv i munnen och om barnet gråter ska det komma tårar.

Vänta inte till barnet har blivit uttorkat (dvs blivit slött, slutat kissa och fått kall och kladdig hud och ingen saliv i munnen) innan du börjar ge vätskeersättning. Vätskeersättning skall ges från första kräkning eller diarré!
Vätskeersättning kan du köpa i pulver på apoteket. Det är jätteviktigt att blanda i så mycket vatten som det står för att det ska bli rätt styrka (mät!).

Recept på egen vätskeersättning!
  • 1 liter rent vatten (kranvatten i Sverige)
  • 0,5 tsk salt (natriumklorid, vanligt koksalt, ingen seltin eller andra saltvarianter, inte flingsalt, det blir fel mängd)
  • 2 msk strösocker

Rör så saltet och sockret löser sig. Smaka! Den ska smaka aningens salt och lite mer sött, men fullt drickbart. Man kan blanda i lite saftkoncentrat (2 tsk i hela litern) för bättre smak, men jag vet inte om jag tycker det blir bättre. Smaka och avgör vad som är minst svårt att få i ditt barn.

Återigen: det är JÄTTEVIKTIGT att mäta så att det blir rätt koncentration av socker och salt i lösningen. Höfta inte! En lösning med för mycket socker eller salt kan förvärra situationen snarare än hjälpa den. En rätt blandad vätskeersättning är en livräddande och fantastisk medicin!

Hur mycket ska jag ge?

Om barnet kräks så börja ge vätskeersättningen med spruta utan spets, fem milliliter var femte minut. Ger man för snabbt kan barnet kräkas av det. Efter en halvtimme utan kräkning kan du ge tio milliliter var tionde minut och efter en timme utan kräkning kan du ge barnet vätskeersättning i nappflaska i småklunkar. Kräks barnet: gå tillbaka till fem milliliter var femte minut.
Om barnet bara har diarréer kan man ge vätskeersättningen snabbare från början. Ge femtio milliliter vätskeersättning för varje diarré barnet har.
Om barnet bara får i sig vätskeersättning som vätska behöver man ge hela barnets basala vätskebehov (det vill säga all den vätska barnet brukar få i sig i mat och dryck) plus att man behöver ersätta alla förluster (diarréer och kräkningar) med samma mängd vätskeersättning.
Det är alltså mycket vätska du måste ge! Men gör du det och barnet är piggt, kissar och har varm hud så kan du känna dig som en fantastiskt duktig, klok och livräddande förälder!

När ska barnet få annat än vätskeersättning?

När barnet inte kräks och inte har väldigt intensiva diarréer (alltså har mindre än 8 diarréer/dygn) kan man ge annan vätska än vätskeersättning. Ge då vätska med socker i, som ger barnet lite energi. Frusen vätska=glass går också bra. Många föräldrar säger att färdigköpta fruktsmoothies i påse fungerar jättebra att få i barnen, men det blir ganska dyrt att bara ge det tror jag.
Mat kan vänta tills barnet vill ha. Vätska kan inte vänta .

Vad gör man om barnet inte vill?

Tvingar barnet. Det är sant. Tvingar barnet. Vi är inte vana att tvinga våra barn till saker i Sverige idag, och det är bra. Men när det gäller vätska vid magsjuka måste vi. Låt barnet sitta i knät, håll i fäktande armar och stick in sprutan (utan spets), långt in i munnen (det går bra utanför tandraden) och spruta in vätskan på kindens insida långt bak. Lite spottas ut, men det mesta går in. Om du känner dig som världens sämsta förälder som tvingar ditt barn vill jag bara säga: det är tvärtom. Du ger barnet vad det behöver även om inte barnet förstår det.

När ska jag komma till sjukhuset?
  1. Om ett barn under två års ålder har väldigt frekventa diarréer, 10-15/dag eller mer skall man komma till sjukhuset efter något dygn även om man lyckas ge tillräckligt med vätskeersättning för att kolla att saltbalansen i blodet är ok. Det är den oftast och är den det kan man åka hem och fortsätta med vätskeersättning.
  2. Om barnet kräks så mycket att det inte går att få i det vätskeersättning alls.
  3.  Spädbarn, barn under tre månader som har rikliga kräkningar och diarréer vill vi gärna bedöma på barnakuten.
  4. Barn som har jätteont i magen, även om det bara är korta stunder.
  5. Om barnet visar tecken till uttorkning (se ovan) som inte blir bättre efter några timmar med vätskeersättning.
  6. Om barnet är väldigt medtaget, svårväckt, har kall, blek och kladdig hud eller bara hänger som en trasdocka.
  7.  Om barnet har rikliga diarréer med blod. Om barnet har ett fåtal diarréer per dag med lite blod i några av dem kan man gå till vårdcentralen nästa vardag.
  8.  Om du inte alls orkar mer och inte har någon som kan hjälpa dig att lösa av hemma. Säg då det på sjukhuset ”jag är ensam och orkar inte mer, jag måste få sova!”. Annars kan det vara svårt för barnläkaren att förstå att det inte går att fortsätta hemma när barnet inte är uttorkat.
Dela på arbetet!

Apropå punkt åtta ovan: Det är ett heltidsjobb och mer därtill att vårda ett barn med magsjuka hemma. Se till att ni är två som delar på det om det finns någon som helst möjlighet. Och en magsjuk förälder orkar inte ta hand om ett magsjukt barn. Då måste den andra föräldern stanna hemma. Är du ensam förälder behöver du hjälp av någon annan vuxen.

Ammar du? Läs gärna inlägget om magsjuka och amning!

Magsjuka och amning

Inlägget innehåller annonslänkar från Apomera och Adlibris

Jag har fått några frågor kring magsjuka och amning, som jag tänkte svara på.

Mer om magsjuka i allmänhet kan du läsa i det här inlägget. 

1. Jag ammar och har blivit magsjuk, vad ska jag göra?
Sjukskriv dig!

Stackars dig! Det är tillräckligt arbetsamt att ta hand om en bebis utan att vara magsjuk. Det första du ska göra (för din egen skull!) är att se till att du har någon annan (pappan/din egen mamma/pappa/svärmor/svärfar) som tar hand om bebisen och all hemskötsel. Låt barnskötaren komma och lägga bebisen hos dig när den vill äta och ta hand om den efteråt.

Se till att få i dig vätska!

Mitt inlägg om vätskeersättning för barn kan man följa för vuxna också. Tänk på att du behöver mycket vätska, både allt du behöver under en dag i vanliga fall (2 liter?), plus att du behöver ersätta alla förluster (diarréer och kräkningar), plus att du behöver vätska för att producera mjölk (1 liter?) plus att du gör av med extra vätska om du har feber. Mycket vätskeersättning blir det! Förutsatt att du är hjärt- och njurfrisk så fixar kroppen om det blir för mycket vätska, så var inte rädd för det. Tveka inte att söka sjukvård om du inte orkar dricka ikapp, ibland kan man behöva dropp även som vuxen. Se då till att du blir inlagd med barnet, det har du och barnet rätt till!

Vill du inte göra egen vätskeersättning kan du köpa Sempers vätskeersättning från Apomera via den här länken. Den är lika bra för barn som för vuxna. 

Fortsätt amma! 

Ett grundkoncept i amning är att mjölkproduktionen bestäms av hur ofta bebisen suger, med något dyngs fördröjning. Det betyder att om du abrupt slutar amma kommer brösten ändå producera mjölk, bli fulla och du riskerar att ligga med både mjölkstockning och magsjuka samtidigt. Det vill vi inte! Om du nu klarar dig från mjölkstockningen, eller kämpar dig igenom, och tar några dagars paus i amningen kommer dina bröst att producera mycket mindre mjölk än vad din bebis behöver efteråt. Det går oftast att få upp produktionen igen genom intensivamning ett dygn eller två, men det blir krångligare än vad det hade behövt vara.

Det känns som om mjölken sinat

Då har den kanske gjort det. Kan mycket väl hända vid magsjuka, särskilt om du inte fått i dig tillräckligt med vätska. Låt då bebisen suga så ofta som den brukar, så länge som den brukar, för att berätta för kroppen att du vill att den ska fortsätta producera så mycket mjölk som tidigare, när den orkar. Låt personen som tar hand om barnet komplettera med ersättning tills barnet är mätt och belåtet efter varje amning. Mjölkproduktionen kommer att komma igång igen när du blivit frisk förutsatt att du fortsätter låta bebisen suga.

Amningen skyddar bebisen från dina magsjukevirus

Ditt immunsystem är i full gång med att bekämpa det magsjukevirus du invaderats av. Vänligt nog delar det med sig av lite av skyddet genom mammamjölken till barnet. Bebisens risk att bli smittad av din magsjuka minskar alltså om du fortsätter amma, och blir den smittad blir den mindre allvarligt sjuk.

Jag helammar en bebis som blivit magsjuk, vad ska jag göra!

Första frågan är: har bebisen verkligen blivit magsjuk? De allra flesta bebisar kräks, ofta efter måltid, vissa lite, andra mycket. En helammad bebis bajsar alltid löst, gult eller grönaktigt med lite gryniga klumpar i.

Om det finns magsjuka i omgivningen och bebisen kräks mycket mer än vanligt, eller får riktigt vattniga avföringar så har nog bebisen drabbats av magsjuka. Har bebisen enstaka större diarréer eller kräkningar, ingen feber och äter med minst lika god aptit som vanligt kan du lugnt fortsätta amma och sköta barnet hemma.

Om en bebis under 6 månader får rikliga vattniga avföringar flera gånger dagligen och/eller rikliga kräkningar av annan karaktär än barnets vanliga är det bra att låta en barnläkare titta på barnet samma dag. Så små barn är både sköra och svårtolkade. Resultatet kan mycket väl bli en magsjukediagnos och rekommendation att gå hem och fortsätta amma och kanske komplettera med vätskeersättning, men så små barn är det bra att en barnläkare tittar på.

Jag delammar ett barn som fått magsjuka, vad ska jag göra?

Fortsätt med delamningen i samma frekvens som tidigare, om barnet vill ligga vid bröstet mer är det ok. Komplettera med vätskeersättning enligt principerna i det här inlägget. Din mjölkproduktion kommer första dygnen av magsjukan att vara samma som tidigare, det vill säga den täcker inte barnets extra behov av vätska. Därför måste du komplettera med vätskeersättning om barnet har rikliga diarréer och kräkningar.

Många barn tolererar bröstmjölken väl vid magsjuka. En del kräks dock upp den så fort de diat. Om ditt barn gör det, ta en amningspaus på några timmar (pumpa ur vid behov, låt barnet ligga vid bröstet och suga på finger eller napp om det vill) och ge bara vätskeersättning. Prova sedan med korta amningsstunder, så barnet bara får lite mjölk i taget. Öka amningsstunderna när du märker att barnet klarar av att behålla mjölken.

<script type=”text/javascript” src=”https://track.adtraction.com/pw?pw=1209831032&i=1″ charset=”ISO-8859-1″></script>