Etikettarkiv: nästäppa

Hur farligt är RS virus och hur skyddar jag min bebis?

RS virus är ett förkylningsvirus som sprids i samhället under vintersäsongen. I princip alla barn har haft RS-virusinfektion när de är tre år gamla. Man får en viss immunitet efter en genomgången RS-virusinfektion. Den immuniteten är  inte fullständig så vissa av de förkylningar man har är RS-virusinfektioner. Hos ett större barn eller en vuxen märks en RS-virus-infektion just som en förkylning, med snuva, hosta, nysningar, kanske ont i halsen och kanske feber.

RS virus hos friska fullgångna barn som är över 3 månader är jobbigt och tråkigt

Av de barn som får RS-virusinfektion före ett års ålder kommer någon procent att behöva läggas in på sjukhus. De flesta bebisar klarar alltså av sin RS-virusinfektion själva, fler ju större de blir. Det finns två anledningar till att bebisar behöver läggas in på sjukhus vid RS. Antingen har de så jobbigt att andas att de behöver inhalationer och eventuellt syrgas. Eller så orkar de inte äta för att de ägnar så mycket energi åt att andas. Då behöver de sondmatning i några dagar. Om du har ett fullgånget, friskt normalstort barn som är över 2-3 månader blir det sällan värre än så här. En tråkig vecka isolerad på sjukhus med en ledsen, snorig bebis som behöver inhalationer och sondmatning.

Mer om hur du kan se om ett barn har svårt att andas kan du läsa (och se på video) här. 

Mer om vad du kan göra själv om bebisen blir förkyld (oavsett om det är RS-virus eller inte)  och när du ska söka sjukvård kan du läsa här. 

RS virus hos spädbarn blir ibland riktigt besvärligt

Ju mindre barnen är när de får RS virus, desto större risk är det att de behöver sjukhusvård. Ju mindre de är, desto större risk att de behöver mer avancerad andningshjälp än inhalationer och syrgas, de kan behöva CPAP-behandling, och om de har så jobbigt att andas att de inte orkar vädra ur sig sin koldioxid behöver de ibland respiratorvård. Men de blir som regel friska sedan.

RS virus hos mycket för tidigt födda eller sjuka barn kan bli riktigt allvarligt

RS virus hos barn som har ännu mindre marginaler och kroppsliga resurser än friska nyfödda, som mycket för tidigt födda barn (före vecka 26 och som är under 6 månader), eller barn med svåra hjärtsjukdomar, svåra lungsjukdomar eller sjukdomar i hjärnan som gör att de inte kan hosta ordentligt och har nedsatt andningsfunktion redan från början, kan bli livshotande.  Detsamma gäller RS hos bebisar med svåra, ovanliga immunbristsjukdomar.

Om ditt barn tillhör någon av de här grupperna kan det vara aktuellt att ge en förebyggande medicin (Synagis) mot svår RS-infektion. Den är mycket dyr och ges därför bara till barn som riskerar att bli livshotande sjuka av RS-virussjukdom. Kontakta ditt barns läkare om du undrar om det här är aktuellt. Synagis skyddar inte helt och hållet mot RS-infektion så om ditt barn tillhör någon av de här grupperna oavsett om det får Synagis eller inte så ska du göra allt som står i din makt för att skydda det mot infektion.

Hur smittar RS virus?

RS-viruset finns i mängder i saliv och snor. Antingen smittar det genom direktkontakt, att man får snor/saliv med virus på handen, inte tvättar extremt noga, och tar på sin bebis som suger på handen eller så smittar det via  hosta och nysningar. Vid hosta och nysningar kommer det ut miljontals mikroskopiska salivdroppar som alla innehåller RS-virus och alla kan smitta inom 1-2 meter från den som nyser.

Hur skyddar man sin bebis från att smittas av RS virus?

1. Förkylda människor får inte röra bebisen, med untantag av dess föräldrar. Inte för att de inte kan smitta bebisen, utan för att bebisen behöver sina föräldrar även om de är förkylda. Förkylda storasyskon ska inte röra sina bebissmåsyskon om det går.

2. Förkylda föräldrar tvättar sina händer innan de tar i sin bebis.

3. Förkylda hostar och nyser i armveck på mer än en meters avstånd (gärna mer än så) från bebisen.

Det florerar mycket råd kring att man ska undvika kollektivtrafik, undvika folksamlingar, caféer och allmänna platser. Bedöm själv om det finns stor risk för att någon hostar eller nyser inom en meter från barnet. I så fall tycker jag du ska överväga att välja annat transportmedel eller annan aktivitet. Men som sagt, RS flyger inte i luften om inte någon nyser eller hostar, så på en glesbefolkad buss eller vanligt café eller bibliotek är risken för smitta liten. Många många småbebisar vi ser med RS är smittade av förkylt storasyskon…

Hur noga ska man vara med att skydda bebisen mot RS virus?

Utifrån vad jag skrivit ovan om vilka som riskerar att få svåra infektioner skulle jag säga att alla bebisar under tre månader ska skyddas så noga du bara orkar. Alla barn som är för tidigt födda och krävt vård på neonatalavdelning ska skyddas så noga du bara orkar till de är 6 månader. Barn med svåra hjärt- och lungsjukdomar eller immunbrister längre än så, men prata med deras läkare för individuella råd.

Vilka ska inte skyddas mot RS virus?

När ett friskt barn börjat på förskola efter ett års ålder kommer infektionerna att börja komma. Då är också risken för allvarliga RS-infektioner som kräver sjukhusvård väldigt låg. När ett småsyskon fyllt 6 månader tycker jag att storasyskon kan få ta på bebisen efter att ha tvättat händerna, även när storasyskonet är förkylt.

På Folkhälsomyndighetens hemsida kan du varje år under vintersäsongen läsa veckorapporter för hur mycket RS-virus det finns i samhället.

Läs senaste veckorapporten från Folkhälsomyndigheten här. 

Hjälp! Min bebis har blivit förkyld!

Hjälp! Min bebis har blivit förkyld!

Första gången en bebis blir snorig och kanske lite febrig är alltid läskigt. Vad ska man göra? Kommer bebisen klara av det här? Och det är väl inte RS-virus… Som barnläkare är jag inte alls lika intresserad av om det är RS-virus eller inte, jag är intresserad av två saker: orkar bebisen äta och har den svårt att andas. Och jag vet att med mycket enkel vård så klarar i övrigt friska spädbarn av förkylningar alldeles utmärkt.

Kan bebisen andas? Kan den äta?

Förkylda bebisar  som har svårt att andas och inte kan äta kommer ofta till barnakuten. Det är förstås helt riktigt, om din bebis inte kan äta och du inte vet vad du ska göra åt det är det helt riktigt att söka vård. Men som tur är behövs det ofta inte så mycket för att hjälpa bebisen, och det som oftast behövs kan du göra hemma.

Det är i själva verket så att både andningsproblem och matningsproblem ofta beror på något så banalt som nästäppa. Det första som händer om ni kommer till barnakuten (förutom väntetiden…)  är att sjuksköterskan gör en ”nästoalett”. I de allra flesta fall kan spädbarnet både äta och andas därefter och många kan gå hem utan att träffa läkare. Det vill säga, om du läser färdigt det här inlägget finns det stor chans att du slipper söka barnakuten med din bebis!

Varför är då nästäppa så handikappande hos just bebisar?

1. Bebisars näsor är trånga och täpps därför lätt igen av snor och slem och svullna slemhinnor vid förkylningar, både med RS-virus och andra virus.

Mer om RS-virus kan du läsa i det här inlägget. 

2. Spädbarn, upp till ca 6 månaders ålder, kan bara andas genom näsan, inte genom munnen.

3. Spädbarn kan och måste andas samtidigt som de äter (ammas eller flaskmatas). Om näsan är täppt släpper de bröstet eller flaskan och får inte i sig mat.

Det är ju fantastiskt fascinerande det där sista tycker jag, att de kan dricka och andas samtidigt! Konsekvensen är dock att en nästäppt bebis varken kan andas eller äta.

Att göra rent en spädbarnsnäsa

Det finns nässugar att köpa i handeln. De jag  är inte farliga och fungerar.  Inom barnsjukvården gör vi oftast tvärtom. I stället för att suga ut snoret spolar vi ned det i svalget. Vi använder steril fysiologisk koksaltlösning men även saltvattenspray fungerar bra.

Spädbarns näshåla är ganska stor (även om den är trång). Därför räcker det inte att droppa bröstmjölk eller kolksaltlösning i näsan.  Du behöver skölja igenom näsan. Oftast går det åt en eller två milliliter per näsborre. En plastspruta utan spets är utmärkt för ändamålet, finns på apotek. Håll i bebisens huvud med vänster hand (om du är högerhänt) och spola rakt in, inte uppåt, i näsan med andra handen. Bebisen kommer frusta och hosta och fräsa ut en hel del upplöst snor, en del sväljs. Det kan kännas läskigt men är inte farligt. Fortsätt tills det känns som att näshålan är ren.

Viktigt att veta är också att nässkiljeväggen är smärtkänslig, men inte näsvingen. Det betyder att du ska undvika nässkiljeväggen (innerväggen av näsan, mot den andra näsborren), medan du kan trycka sprutan eller sprayflaskan mot näsvingen (den yttre delen av huden runt näsborren) utan att det gör ont.

När ska jag åka till barnakuten?

Om spädbarnet även efter näsrengöring får kämpa för att orka andas och har svårt att äta är det dags att åka till närmaste barnakutmottagning. Ta med några smörgåsar till dig själv och en bok om bebisen somnar för många har långa väntetider så här års. Och var toknoga med handhygienen där, för där finns mycket magsjuka…

Hur det ser ut när barnet har svårt att andas kan du läsa och se i det här inlägget. 

Förkylning hos barn – vad ska jag göra?

En typisk förkylning

De flesta förkylningar följer ett och samma tidsmönster. Först får man ont  i halsen, sedan tillkommer snuva, hosta och nysningar. Febern kommer ofta på andra-tredje dagen. Det halsonda sitter i ett par dagar, medan snuvan, som först är genomskinlig och sedan mer och mer färgad, sitter i någon vecka. Hostan sitter ofta i tre-fyra veckor.

Mönstret ovan är alltså det normala förkylningsvirusmönstret. Det varierar lite från person till person och från förkylning till förkylning. Om man vet att någon i familjen är förkyld, eller att det går mycket förkylningar på förskolan är det också rimligt att tro att det hela rör sig om en förkylning.

Barn i förskoleåldern har i genomsnitt mellan 6 och 10 förkylningar per år.  I 9 av 10 fall klarar barnet av att bekämpa förkylningen själv. Som förälder behöver du mest tänka på att ge barnet kärlek och lugn. Ge barnet smärtstillande om det verkar ha ont, rengör bebisars näsa och ge avsvällande näsdroppar (typ nezeril) om nästäppan är svår. Om du vill kan du ge 1-2 teskedar honung (till barn över ett år) till kvällen mot hosta.

Ska jag åka till barnakuten?

Nej! Som läkare på barnakuten kan jag inte hjälpa dig med någonting till ditt förkylda barn som du inte kan göra hemma. På barnakuten vimlar det av magsjukevirus och fler förkylningsvirus, så risken är ganska stor att ni åker hem med fler virus än ni kom dit med. Hostmediciner på recept har ingen bevisad effekt. Vi har inga läkemedel som hjälper mot förkylningsvirus.

Dessutom är inte barnakuten en barnvänlig plats. Vi gör vad vi kan för att den ska vara så ok som möjligt, men förkylda barn behöver extra mycket lugn och ro i en trygg miljö. På barnakuten får barnet sitta i ett väntrum bland andra hostiga, kräkandes barn. Ofta med en skränig tv med barnprogram i bakgrunden och tvivelaktigt rena leksaker på golvet.

Om ditt barn har hög feber kan du läsa här om när det kan vara läge att söka hjälp. Det inlägget kan sammanfattas i att du inte behöver söka sjukvård för ditt förkylda barn om det är över tre månader gammalt och någorlunda piggt.

Om ditt barn har svårt att andas även när näsan är ren och du inte har inhalationer som fungerar tillräckligt bra hemma är det också bra att åka till barnakuten eller barnkompetent vårdcentral, då kan vi hjälpa till med inhalationer.

Ska jag åka till vårdcentralen med ett barn med förkylning?

Inte heller läkaren på vårdcentralen kan göra någonting för ditt förkylda barn. En tidsbokad tid på en fräsch vårdcentral på dagtid kanske inte är lika barnovänligt som ett akutbesök på en barnakut, men nog är det bättre för barnet att gå på skogspromenad i barnvagnen, eller vara  hemma och baka kladdkaka.

Men halsfluss då?

Halsfluss, eller bakterieinfektion i halsen, utmärks av att barnet har hög feber (nästan alltid över 38,5 grader) och ont i halsen, det gör ont varje gång barnet sväljer. Ingen hosta, ingen snuva, inga nysningar. I omgivningen finns det ofta andra som är sjuka i streptokockinfektioner, med halsfluss eller såriga nagelband eller svinkoppor eller scharlakansfeber.

Om det stämmer på ditt barn gör du rätt i att söka vårdcentralen med barnet. Där bör läkaren ta ett snabbtest för streptokocker med pinne i halsen och sätta in Kåvepenin i tio dagar om det är positivt. Hos vuxna är det fastställt att antibiotikabehandling minskar risken för halsböld. Halsböld är ovanligt hos barn och det saknas säkra studier på om risken för halsböld minskar vid antibiotikabehandling av halsfluss hos barn. Det verksar som att antibiotikabehandling minskar risken för smittspridning inom familjen.

Det är en dum idé att sätta in det mer välsmakande Amimox när man tror att någon har halsfluss. Ibland orsakas nämligen halsinfektionen av EBV-virus i stället  och kallas då körtelfeber. Om man ger Amimox till någon som har körtelfeber finns det risk för att den personen får hemska kliande, mässlinglika utslag över hela kroppen.

Är det inte säkrast att ta streptokockprov även om barnet hostar och nyser?

Nej, det är det faktiskt inte. Mellan 5 och 25 av 100 barn har streptokocker i halsen även när de är friska. De har förstås även det när de är förkylda och då blir streptokockprovet positivt. Man har inte visat någon fördelaktig effekt av att behandla detta bärarskap med antibiotika (t ex Kåvepenin) utom i de fall då smittan går runt i familjen och någon familjemedlem får halsfluss gång på gång.

Men CRP då?

CRP är ett protein som kroppen bildar vid inflammationer. Vid hög feber orsakad av bakterier är ofta CRP ordentligt stegrat efter något dygn. Hos feberfria pigga barn är CRP som regel lågt. Om ditt barn har en typisk förkylning kan jag inte se att CRP tillför någonting positivt, däremot tillför det ett stick i fingret som gör ont. Om barnet har misstänkt halsfluss tillför inte heller CRP någonting alls eftersom antibiotikabehandlingen avgörs av om streptokocksnabbtestet (som tas med pinne i halsen – jätteobehagligt!) visar streptokocker eller inte.

Visst använder jag CRP ibland, men bara om jag undrar om det kan finnas en bakteriell infektion som orsakar febern. Det kan vara bra att veta att öroninflammationer oftast inte ger ökat CRP även om de är bakterieorsakade. Om läkaren eller sjuksköterskan på akuten eller vårdcentralen vill ta ett blodprov på ditt barn: fråga varför. Kommer svaret att avgöra hur läkaren tolkar ditt barns infektion, vilka råd eller vilken behandling barnet får så är det rimligt. Men om det görs mer eller mindre av slentrian kan ditt barn besparas smärtan.

Sammanfattningsvis:

Förkylda barn vårdas bäst hemma av sin förälder. Lugn och kärlek, smärtstillande och varma eller kalla drycker, det som barnet gillar bäst. Fri tillgång till glass! Barn som inte hostar, nyser eller är snoriga, men har ont i halsen och mer än 38,5 graders feber kan ha halsfluss. Åk till vårdcentralen för ett streptokocktest, antibiotika rekommenderas om det är positivt.