Etikettarkiv: stress

Den svårfångade känslan för att natta barn

Att natta barn är verkligen en svår konst. Det är definitivt ett av de ämnen som vi fått flest frågor om, och där vetenskapen (som vi annars kan utgå ifrån i svaren) inte ger oss någon hjälp. Googlar man på sömnmetoder så hittar man också massor av frågor, massor av svar, och en del sidor där föräldrar funnit ljuset, sömnMETODEN med stort M som fungerar för dem.

Att natta barn är också viktigt. Om nu vetenskapen inte kan hjälpa oss med hur man ska natta, så kan den definitivt hjälpa oss med att det är viktigt med regelbundna sömnvanor för barnen. Regelbundna sömnvanor och sisådär 10-13 timmars nattsömn för förskole- och skolbarn är associerat till framgång i det mesta i olika studier.

Barn har olika lätt och olika sätt att somna

Precis som vuxna. Vissa somnar lätt på bussen och i klassrummet. Vissa är mer prinsessan på ärten-lika och behöver sitt eget sovrum, favorittäcket och favoritnallen för att det överhuvudtaget ska gå att börja varva ner. Jag är övertygad om att de här skillnaderna till stor del är medfödda, man ser dem hos mycket små barn.

Vissa vill vara nära, andra inte

Vissa barn kan bara somna nära sina föräldar. I fysisk kontakt med dem. Jag tycker inte det är så konstigt. Föräldrarna är barnets skydd i världen och det är klart det kan skapa stor ångest att somna, gå in i ett helt hjälplöst tillstånd, utan att ha föräldern där. Jag brukar tänka på den egenskapen som en sannolik överlevnadsfördel på savannen. Kanske har jag rätt, kanske har jag fel.

Den här närhetstörsten brukar ofta sitta i åtminstone ett par år, ofta längre. Och återkomma vid utvecklingssprång, sjukdom, oro eller stora förändringar. Nästan alla familjer med svårt sjuka barn som jag kommmit lite närmare har berättat att barnen, i tio-tolv eller fjortonårsåldern, har återgått till att sova i föräldrarnas säng i samband med svår sjukdom. För att något halvår eller år efter tillfrisknandet åter börja sova i eget rum.

Andra barn somnar bäst i egen säng, eller i vagn. Vilket kanske inte var en överlevnadsfördel på savannen, men definitivt är en fördel i ett säkert hem, där bebisen får piggare och därmed ofta gladare föräldrar.

Känslan av att det är dags att somna

Efter år av träning tycker jag mig ha blivit bra på att natta. Mina barn är av närhetstypen. Så det är nattning mellan dem i sängen (närhetstörstande som de är delar de på en 120-säng) som gäller. För mig har det blivit oerhört tydligt att om jag ljudlöst kan förmedla känslan av att ”nu är det lugnt, härligt och trött här, nu somnar jag snart” så somnar de snabbt. Om jag å andra sidan förmedlar känslan ”hoppas ni somnar snabbt i kväll så jag kan gå upp och får gå ifrån er så snabbt som möjligt” så sprider sig en oro i sängen som aldrig leder till sömn.

Jag tror inte på tankeläsning, men jag tror definitivt på känsloläsning, eller känsloöverföring, mellan både människor och djur. Och min mest effektiva nattningsmetod är att jobba på mina egna känslor av lugn och ro och glädje och kärlek.

I min och Agnes Wolds bok Praktika för blivande föräldrar, som trots namnet är minst lika matnyttig för den som redan är förälder, kan du läsa ett helt kapitel om bebisars sömn. Där har vi också gjort en genomgång av det vetenskapliga underlaget för olika sömnmetoder.

Köp Praktika för blivande föräldrar här!

Läs mer om barn och sömn: Pappa Åberg och femminutersmetoden

Hur ska jag få sova när jag har en bebis hemma?

Vad är era erfarenheter av nattning? Vad är era bästa tips?

barnakuten.nu

Plötslig spädbarnsdöd – den största skräcken

Alla nyblivna föräldrar jag någonsin träffat tänker orostankar om sina bebisars framtid. Vad händer om barnet blir riktigt sjukt, om barnet får en hjärnskada, får autism, leukemi? Vilka orostankar vi tänker varierar nog lite beroende på vad vi sett i vår närhet, men jag tror att vi alla någon gång drabbats av skräcken för plötslig spädbarnsdöd.

Den största skräcken

Att upptäcka sitt barn dött. En äldre mamma jag känner väl fick behålla sina egna bebisar, men efter ett mammagympapass upptäckte en annan mamma att hennes bebis dött i barnvagnen. Skräcken i min väns ögon när hon berättar har inte gått över, trettio år senare. Och för de föräldrar som själva drabbats föreställer jag mig att minnet av upptäckten är så fasansfullt att inga mardrömmar kan överträffa det. Att upptäcka sitt till synes friska spädbarn oväntat dött måste vara den ultimata psykiska tortyren.

Magläget

Jag tror att det är viktigt att veta vad vi pratar om. Viktigt, för att förstå varför nya rön kring plötslig spädbarnsdöd väcker så starka känslor. På 1970-80-talen var det allmänt givna rådet om hur spädbarn borde sova att de borde sova på mage. Det fanns såvitt jag förstår inte nedskrivet som något officiellt råd från myndigheter, men föräldrar som födde barn på den tiden vittnar om att det var vad alla fick höra, av bvc och läkare och spred till varandra. Det man sade var att när barnen kräktes skulle kräket rinna ur munnen. Om barnen lades på rygg var man rädd för att de skulle kvävas av sitt eget kräks.

Den risken ville förstås ingen ta. En annan vän till mig som var mamma då har berättat hur läskigt hon tyckte det var att lägga sina bebisar på mage, hon var så rädda att de skulle kvävas av kudden. Men hon vågade inte annat. (Barnen klarade sig utmärkt tack och lov, som de flesta av oss som tillbringade våra första månader sovandes på mage)

Ryggläget

1991 publicerades en studie från Nya Zeeland som visade att det var precis tvärtom. Det var magläget som ökade risken för plötslig spädbarnsdöd, och ryggläget som skyddade. Dessutom visade man tydligt att mammas rökning, både under graviditeten och när barnet var fött, ökade risken för plötslig spädbarnsdöd.

Året efter hade myndigheterna i Sverige processat denna kunskap färdigt och lanserade råden om att alltid lägga spädbarn på rygg och poängterade att rökstopp under graviditet och efteråt var viktigt även för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Råden följdes snabbt av Sveriges föräldrar, och antalet barn som dog av plötslig spädbarnsdöd minskade från 1,1 per 1000 födda till 0,28 per 1000 födda på tre år. Med 100 000 födda barn per år i Sverige betyder det en minskning från 110 till 28, eller 82 räddade liv varje år. Mer om detta kan man läsa i den här utmärkta artikeln i Läkartidningen från 2006.

Där beskriver man också att nappanvändning verkar skydda mot plötslig spädbarnsdöd och man diskuterar samsovning, som verkar vara associerat med högre risk för plötslig spädbarnsdöd, särskilt om föräldrarna röker, druckit alkohol eller om man sover trångt. Där har det nu kommit en ny studie som jag beskriver och diskuterar i detalj imorgon.

Råden om att lägga spädbarn att sova på rygg och undvika nikotinanvändning (rökning, snusning, nikotintugummi och -tabletter) hos föräldrarna, både under graviditet och spädbarnstid, gäller fortfarande. I ärlighetens namn är det framförallt mamman som bör undvika detta när man ser till risken för just plötslig spädbarnsdöd. I fråga om astma bör det dock undvikas av alla som lever med barnet. Jag avslutar dagens inlägg med några vanliga frågor om sovläge.

Men mitt barn sover ju mycket bättre på mage…

Det gör många spädbarn, de flesta tror jag faktiskt. Och hade det handlat om risk för sneda öron, eller risk för framtida eksem, hade jag kanske tyckt att man ska prioritera en bra nattsömn. Men nu handlar det om en påtagligt ökad risk för plötslig spädbarnsdöd som man utsätter sin bebis för om man lägger den på mage. Med all medkänsla och respekt och förståelse för hur desperat man kan bli om bebisar inte sover, så långt det bara går tycker jag att man ska låta sitt barn sova på rygg.

Andningslarm då?

Det finns inga vetenskapliga bevis för att andningslarm räddar bebisar från plötslig spädbarnsdöd. Däremot finns det många föräldrar som vittnar om att larmet uppmärksammat dem på en bebis som inte andas som de kunnat ruska igång. Om man som förälder sover bättre med ett andningslarm påkopplat på bebisen den första tiden kan man väl köpa ett sådant. (Själv har jag inte gjort det, men vi är alla olika). Det viktiga är att barnet fortfarande ska ligga på rygg!

Sidoläge då?

Bättre än magläge, sämre än ryggläge enligt den samlade kunskapen. Barnet kan nämligen rulla över i magläge och man ser i studier en ökad risk för plötslig spädbarnsdöd hos barn som sövts i sidoläge. Om man har ett barn som tokvägrar att somna på rygg kan man kanske söva det på sidan och försiktigt rulla över det på rygg när det somnat?

Men mitt barn kan vända sig själv!

Grattis, då har barnet också kommit över den värsta riskåldern för plötslig spädbarnsdöd. Fortsätt gärna natta på rygg, men varje gång barnet vänder sig kan du pusta ut och ta det som en påminnelse om att barnet passerat de första känsligaste månaderna.

Läs mer: Samsovning och risken för plötslig spädbarnsdöd

Sömn hos en nyfödd

En nyfödd bebis sover jättemycket, men ändå är sömn hos den nyfödda ett av det tidiga föräldraskapets största utmaningar. Not-so-intelligent-design skulle jag vilja kalla det; att bebisar föds med en dygnsrytm som är helt oförenlig med de flesta föräldrars.

Alla friska bebisar äter på natten första månaderna, de måste det. Vissa bebisar vaknar och blir klarvakna och leksugna flera gånger varje natt, ofta i samband med att de behöver äta. Vissa blir klarvakna och skrikiga i stället. Vissa äter halvsovandes och tycks hitta en dygnsrytm som passar med föräldrarnas redan tidigt.

Om du har fått en bebis som sover hela natten från födseln eller några få veckors ålder och äter halvsovandes: stort grattis! Du kan läsa det här inlägget för att förstå hur andra föräldrar kan ha det, men du behöver det inte själv.

Min bebis vaknar var tredje timme dygnet runt, vad ska jag göra?

För en bebis som inte verkar ha förstått att det är skillnad på natt och dag kan det vara en långsiktigt bra strategi att vara väldigt tydlig med att visa bebisen att det är skillnad på natt och dag. På dagen är mamma och pappa vakna, roliga, lekfulla och glada. Det är tänt i huset och man får gärna gå ut. På natten är det släckt, mörkt och mamma och pappa är tysta, tråkiga, sjunger vaggvisor och ligger i sängen och försöker lägga mig där gång på gång.

Kortsiktigt måste du se till att få den sömn du behöver för att fungera som en glad och kärleksfull förälder dagtid. Prata med din partner och gör upp en sömnplan. Ska ni ta varannan natt med barnet? Ska den ena ta tiden mellan 22 och 03 och den andra mellan 03 och 08? Kan bebisen tänka sig att ligga mellan er i sängen under natten även om den är vaken? Låt då bebisen göra det förutsatt att ni kan sova. Behöver den av er som inte har bebisjour sova i gästrummet: gör det.

Min bebis vill inte sova i sin egen säng

Den viljan delar din bebis med många andra bebisar. Varje föräldrapar måste avgöra om det är ok för dem att deras barn sover i föräldrasängen. Jag tycker det är lätt att förstå att en bebis känner sig tryggare ju närmre föräldern – bebisens skydd mot den farliga omvärlden – bebisen är. Och trygga måste vi alla vara för att kunna sova. Därför får mina barn sova i min säng när de vill. Det är inte och har aldrig varit en strid jag valt att ta med dem. Flera vänner till mig berättar om att de sover så förfärligt dåligt när deras barn sover i deras sängar att det inte kommer på fråga. Självklart förstår jag (och tycker det är helt rätt) att de prioriterar att få sova ensamma, även om barnen protesterar ibland.

Min bebis sover så hemskt dåligt på rygg, kan jag inte lägga bebisen på mage?

Det är välkänt att bebisar sover bättre på mage än på rygg. Dessvärre är det verkligen inte att rekommendera. Det ökar nämligen risken för plötslig spädbarnsdöd kraftigt. Det finns tyvärr inga bevis för att andningslarm skyddar magsovande bebisar mot plötslig spädbarnsdöd. När bebisen är så stor att den kan själv kan vända sig från rygg till mage brukar vi säga att det är säkert att sova på mage.

Inga fluffiga sängkläder eller gosedjur nära bebisen

Några av de bebisar som dött i plötslig spädbarnsdöd har hittats under varma täcken eller med ansiktet inborrat i ett fluffigt gosedjur. Därför ska man undvika sådana nära bebisen när den sover. Tunn filt, tunn liten bebiskudde och gosedjuren kan vänta några månader.

Ska bebisen ha napp?

Första levnadsveckan behövs allt bebisens sugande till att sätta igång mjölkproduktionen. Det kan ibland bli non-stop-sug dygnet runt. Då kan en napp vara ett hinder för bebisen att få i sig sin mat.

Så fort amning eller flaskmatning fungerar väl kan du om du vill prova att ge bebisen napp när bebisen vill suga men inte äta. Vissa bebisar sover bättre med napp. Napp verkar också skydda mot plötslig spädbarnsdöd.

Mer om sömn hos nyfödda: Plötslig spädbarnsdöd Samsovning – säkert eller farligt?