Därför tycker jag att syskon till sjuka barn ska vara på förskolan

På barnens förskola har det till och från under vintern suttit en lapp

”Det går magsjuka på förskolan. Vi vill påminna om att alla barn ska vara hemma 48 timmar med fast bajs och utan att kräkas innan de kommer tillbaka till förskolan. Vi vill också be om att syskon till sjuka barn inte kommer till förskolan.”

Ungefär så. Att sjuka barn ska vara hemma två dygn efter magsjuka för att minska risken för att smitta andra på förskolan är jag helt med på. Visst gör ni så? Vi försöker!

Den sista uppmaningen är jag däremot inte med på. Förskolan är för viktig för att hålla friska syskon till sjuka barn hemma tycker jag. Förskolan är barnens sociala sammanhang, där har de sina vänner, sin grupp, trygga (ofta älskade) pedagoger, där får de röra sig, höra böcker, öva på att rita och pärla och måla och leka och hoppa och prata och…

Ett friskt barn behöver allt det här, att låta friska barn vara hemma med sjuka syskon och en förälder som behöver ta hand om det sjuka syskonet hela dagen är inte i barnets intresse. Ett sjukt barn behöver sitta i knä, sova, dricka saft, äta glass, titta på tv, spela dataspel, höra bok, sova och dricka lite mer saft. Ett friskt barn mår inte bra av att sitta still och dricka saft en hel dag.

Om jag ringde till jobbet en morgon och sade ”Jag kommer inte till barnsjukhuset idag. Min man är sjuk och jag har nog blivit utsatt för smittan hemma. Jag vill ju inte riskera att själv bli sjuk och smitta någon. Ni kan väl ställa in min mottagning och ringa återbud till alla familjer.” skulle jag förhoppningsvis omedelbart bli uppringd av en arg chef som undrar vad jag håller på med. Självklart går jag till jobbet även om någon i familjen är sjuk (när jag inte behöver vara hemma och ta hand om ett sjukt barn förstås). Lika självklart är det för mig att mina barn går till förskolan när deras syskon är sjukt.

Vad tycker ni? Hur gör ni?

76 reaktioner på ”Därför tycker jag att syskon till sjuka barn ska vara på förskolan

  1. Har just hittat din blogg genom en länk på facebook. Och så kommer detta inlägg. TACK! Du är den första som jag har hört säga det jag själv tänker. Jag är mamma till två mycket rörliga och livliga barn – dvs ett par helt normala sådana. Att ha ett barn hemma när det andra är sjukt blir fullständigt eländigt. Det finns ingen möjlighet att få ta hand om sjuklingen på det vis som sjuklingen behöver eftersom det friska (och understimulerade!) barnet tar en hel del plats. Och samtidigt jättesvårt att vara en bra mamma till det friska barnet som har all rätt i världen att få sin mammas uppmärksamhet. Dessutom. Måste man vara uppe på natten med sjuka barn är det bra om man kan vila på dagen när sjuklingen vilar. Även detta är helt omöjligt om även det friska barnet är hemma.

    Nej, ett friskt barn mår inte bra av att sitta hemma och se på TV och äta glass en hel dag. Definitivt inte. Så när dessa krav har ställts på vår förskola, då har jag högaktningsfullt struntat i detta.

      1. Jag kan inte förstå hur man kan tänka så då det finns infektionskänsliga barn. Någon på fsk har kanske diabetes, eller någon i familjen med njur/hjärtsvikt. Genom att låta syskon med eventuell smitta komma till fsk så utsätter ni dessa människor för livsfara…

    1. Välkommen till min förskola, här finns många föräldrar inom sjukvården.
      Alla är eniga om vår regel hemma 48 tim efter sista kräkningen, och håll syskonen hemma också.
      Det känns väldigt bra, vi har märkt att smittspridningen minskat. Vi behöver inte dras med denna magsjuka hur länge som helst.
      Inga barn mår dåligt av att vara hemma ett par dagar. Då har man fel inställning som förälder tycker jag.
      Jag har jobbat på förskola i snart 40 år älskar mitt jobb till tusen, men föräldrar har tappat tron på sin egen förmåga som förälder
      Glad pedagog

    2. Varför låta friska syskonet äta glass och titta på tv en hel dag…? Finns massor att sysselsätta ett barn med. Även om man har ett sjukt barn att passa samtidigt. Låt fantasin flöda bara… Förskolan är viktig till viss del men inget ett barn inte klarar sig utan en tid. Möjligtvis om barnet lever under väldigt ”socialt fattiga” omständigheter.

  2. Jag köper det du säger men håller inte med ändå… Jag tycker oxå förskolan är jätteviktig för min dotter å just därför tycker jag att man kan hålla syskon hemma (den här tiden på året när vinterkräksjukan härjar som värst, andra tider på året tycker jag som du!). På vår förskola har kräksjukan gått runt varv efter varv, ffa pga att det är vinterkräksjukan men oxå för att barnen kommer tillbaka för tidigt å för att syskon till sjuka barn sprider det vidare. Om jag, genom att hålla min dotter hemma ett par dagar om storasyster är sjuk, kan bidra till minskad spridning av smittan å därmed till att hon kanske får hålla sig frisk (eller åtminstone slippa återinsjukna) å i slutänden få vara på förskolan fler dagar totalt sett tycker iaf jag att det är värt det. Å nog kan det väl vara mysigt för ett syskon att se på film, äta glass, lyssna på saga å dricka saft ett par dagar…? Fast jag kanske bara är extremt nojig för magsjuka just nu med en liten bebis i huset… 🙂

    1. Det är surt med magsjukor som går runt och aldrig ger med sig, det tycker jag med! Och även syskon till nyfödda behöver förskolan (mer än någonsin kanske) och för den nyföddas skull önskar man ju att förskolan vore smittfri…

      1. Vi tycker som sagt olika men kan man inte välja att se det som ett önskemål från förskolans sida, inte ett krav. Barn är ju oxå olika å tycker olika å vi som känner att det inte är någon större sak för barnet att vara hemma ett par dagar kan ju ha det medan de som har barn med ett större behov av att vara på förskolan låter dem vara där. Då minskar ju iaf antalet individer som kräksjukan kan hoppa runt på.

        1. Det håller jag helt med dig om Linda! De föräldrar som vet med sig att det blir bra för ett friskt syskon (och föräldern och det sjuka syskonet) att stanna hemma får gärna låta syskonet göra det.

      2. Hej på er båda!
        Jag jobbar i förskola och dessa magsjukerekommendationer kommer från Smittsskyddsinstitutet och förmodligen framtagna baserade på någon kunskap om magsjukebakterier och smittskydd. De kom för några år sedan då det uppmärksammades att vinterkräksjuka och andra magbakterier var oerhört svåra att få bukt på. Våra förskolor har att följa miljökontorens hygienkrav. Jag tänker också att det är ett viktigt inslag i det pedagogiska arbetet att kunna samverka mellan förskola och hem kring hänsyn och omsorg för alla – en värdegrundsfråga alltså! Denna rekommendation gäller endast vid magsjuka! På våra förskolor är det länge sedan vi hade epidemier av magsjuka men det kan ju bero på andra saker än denna rekommendation också…Pia

  3. Hej. Jag håller med dig till största del. Dock ej när det gäller kräk/magsjukor som man lätt får åter trots att man just haft det. Lätt att det går runt länge både i familjen och i barngruppen på förskolan. Måste också tillägga att jag gillar verkligen Din blogg. Är själv barnsjuksköterska och tyckercatt det är så bra saker du tar upp och väldigt väldigt bra svar. Med vänlig hälsning, Lotta

    1. Hej! Kul att du gillar bloggen. Vi tycker olika här, och ur smittskyddssynpunkt finns det ju en poäng med isolering av familjen. Jag ville med inlägget lyfta fram andra viktiga aspekter av frågan än just smittskyddet.

  4. Hej! Tack för en bra blogg!
    Jag funderar en del över det här med amning och alkohol. Jag vet att man nu säger att det är ok att dricka något glas någon gång i veckan, men att vissa barnsköterskor fortfarande menar att man ska låta bli. Det känns ju självklart att det är en dålig idé att bli berusad med en bäbis att ta hand om, men vad tycker du om det där med att dricka lite nån gång? Jag blir så väldigt försiktig. Mina barn vill jag ju ge det allra allra bästa och det gör att jag får dåligt samvete tom när jag druckit lite lättöl, som ju egentligen ska vara helt ofarligt. Jag har också mött en barnläkare som druckit nån öl till och med när hon var gravid, vilket jag aldrig skulle ha gjort själv. Vore intressant att höra hur du som är läkare resonerar!

    1. Det ska jag skriva om! Kort så är det så att alkohol går över i mammamjölken i så liten utsträckning att det omöjligt kan skada bebisen. Precis som du skriver ska ingen vuxen som har hand om barn dricka alkohol i en utsträckning som påverkar förmågan att ge barnet kärlek och trygghet, men om man ammar eller inte spelar ingen roll. Man bör undvika samsovning med spädbarn redan efter första glaset vin tycker jag.

      1. Jag läste någonstans att bebisar vars mammor druckit alkohol sen föredrog leksaker med spritlukt i större utsträckning än bebisar vars mammor inte druckit alls. Jag oroar mig för om det kan öka risken för alkoholproblem långt senare. Skulle gissa att jag är övernojjig, men man blir väl lätt det med de här så fina och sköra varelserna…

  5. Detta är ju rekommendationer när det gäller specifikt magsjuka. Det är ju för att man vill undvika smittorisken såklart men oxå av den respekten för att fler blir sjuka kanske på andra avd, man kanske har inskolningen osv. Det är oxå med hänsyn till personalen som faktiskt är på förskolan för att ta hand om era barn och utföra vårt uppdrag. Många kommer för tidigt och smittan sprider sig som en löpeld – samtidigt vet jag av erfarenhet att många föräldrar vill se den ordinarie personalen och inte ha en massa vikarier springandes omkring. Hur man än vänder och vrider på det så ÄR det annat när en ordinarie personal är borta – som jag hoppas alla förstår. Som säker ALLA vet smittar det extremt och inte minst på en småbarnsavdelning där alla stoppar saker i munnen för att undersöka. Så denna rekommendation är inte uppsatt för att vi inte vill ha era barn på förskolan – tvärtom för att undvika att alla blir sängliggande och det inte går att genomföra en verksamhet… Det är ju bara att titta på vissa avdelningar både på sjukhus och inom vården – där skrivs ju exakt samma rekommendationer angående magsjuka/vinterkräksjuka.

    Anna Resurslärare

    1. precis, det är lite skillnad på vuxna och barn, vuxna sitter inte i knät på varandra och stoppar varandras saker i munnen hela tiden, dina kollegor behöver heller inte följa med dig in på toaletten för att hjälpa dig med dina bestyr där vilket vi som jobbar på förksolan gör med barnen. Jag blir irriterad på föräldrar som inte förstår att vi som jobbar på förskolan faktiskt gör detta för allas bästa och tycker att ni föräldrar som förfasas över detta inte tänker längre än näsan räcker. På förskolan där jag jobbar har vi gemensamt med föräldrarna tagit detta beslut efter att en vår haft rundgång – vissa barn blev sjuka 4-5 gånger – inte särskilt kul för någon… Själv hade jag magsjuka 3 gånger på 3 månader, alla dessa fick jag på jobbet. Tänker du betala min karensdag bara för att du tycker det är lite jobbigt att ha barnen hemma en dag extra? Eller betalar du ut pengar till alla de föräldrar som måste vara hemma när ditt barn smittat en hel hög med andra barn? Dessa regler gäller ju inte alla sjukdomar utan specifikt magsjuka, alltså ni som tänker så här, hur egoistisk kan man vara… blir så himla frustrerad när jag läser sådana här inlägg… får gå ut och ta en promenad och lugna ner mig lite tror jag…

      1. Tack för din kommentar! Att ha karensdag för smitta man fått på jobbet tycker jag är fullständigt galet. Vi har det också, har bara möjlighet att bli befriade ibland, dvs när man jobbat på vårdavdelning som officiellt betraktas som magsjukesmittad, inte när vi blir smittade när vi jobbar på barnakuten. En viktig fråga att driva fackligt! Är du fackligt engagerad?

      2. Jag är både skyddsombud och arbetsplatsombud så ja – det är jag, och jag har påtalat dess problem utan någon respons från arbetsgivaren än så länge, problemet är ju också att bevisa att det var just på arbetet man blev smittad, men jag anser att alla som jobbar på förskolan borde bli befriade från karensdag om de får magsjuka

      3. Tack!!! Har själv läst inlägget och bllir så jävla arg! Det är ett egoistiskt tänkande att skicka syskon till förskola när andra syskon har magsjuka hemma! Det är inte skadligt att vara hemma några dagar. En förskola kan aldrig ersätta en förälder.

  6. Jag förstår vad du skriver, men jag håller med förskolan. Jag tycker inte att ett barn missar så mycket i förskoleåldern om det stannar hemma några dagar. Däremot kan jag tänka mig att smittan blir mindre om man följer förskolans önskemål.
    Sedan håller jag med Anna. Jag är lärare och jag vet att inte bara andra barn utan även personalen kan bli smittad och det inte kul sedan för någon (framför allt inte för barnen) att vara med massa vikarier hela tiden.

    1. Nej, vikarier är inte kul. Och det är inte kul att bli smittad av magsjuka på jobbet (been there, done that). Min främsta poäng är inte att barnet missar innehåll i förskolan, men att det friska barnets behov skiljer sig så från det sjuka barnets att jag har svårt att se hur båda barnens behov skulle kunna bli tillgodosedda av en förälder. (Och friska barns behov tillgodoses väl i förskolan) Men ni som lyckas: jag är full av beundran! Dela gärna med er av hur ni gör!

      1. Usch skriv inte så! Du nedvärderar dig själv som förälder med den texten. Bara för att barnen missar några dagar om det är hemma för att förebygga smitta så missar det inte innehåll i förskolan som inte går att ta igen. I förskolan jobbar man inte med en specifik sak en dag och sen inte mer – där jobbar man med alla delar hela tiden men på olika sätt. Sen är det oxå så att i förskolan förekommer upprepning – det är kontinuiteten som gör barn trygga och gör att de på så vis lär sig saker. Jag är ÖVERTYGAD om att ni föräldrar kan hitta en modell som är tillfredsställande och som fungerar för ert barn – men snälla skriv INTE att ni inte vet hur ni ska tillgodose era barn – det vet ni – det är bara fantasin och ni själva som sätter stopp för det. Idag finns det sååå många bra sidor att ta hjälp av på nätet – både för sång, sagor, pyssel, och utmaningar – Ingelas lekstuga är en ni kan komma gå in och hitta hjälpmedel på… Det är inte så avancerat och jag lovar att alla föräldrar fixar det! Och som sagt – era barn går inte miste om nån kunskap som inte går att ta igen för att vara hemma de dagar som behövs – då missar de snarare mer om många barn och den ordinarie personalen är borta så man blir tvungen att ringa in vikarier…

        1. Jag vet med mig att jag kan ge mina barn förutsättningar för bra dagar när de är friska. Bilden längst upp på bloggen är från en sådan dag! Men när ett barn är sjukt och ett är friskt fixar jag inte att ge båda förutsättningar att uppfylla sina behov samtidigt. Kolla bilden i inlägget ”febervabb” och försök få ihop den med ett piggt friskt syskon… (Lägg till att sjuklingen vaknar och gråter så fort jag tar handen från honom)

      2. Det kanske inte gör så mycket om det friska barnet får mindre uppmärksamhet av sin/sina föräldrar i 1-2 dgr då kräksjukan är som värst?

        1. Det beror helt på hur det friska barnet beter sig tycker jag. Sitter barnet snällt och ritar i ett par dagar är det förstås inga problem. River barnet huset eller bankar i dörren så fort det sjuka syskonet försöker sova av svartsjuka är det stora problem. Det är ju också olika hur mycket tålamod vi har som föräldrar.

          1. Nu är detta ett gammalt inlägg, men jag måste bara kommentera och skriva att det inte är farligt för barn att ha lite ”tråkigt” ibland. Det är tvärtom utmanande för fantasin och utvecklande. Som förälder behöver man inte ”underhålla” sitt barn hela tiden, då får dom aldrig en chans till att underhålla sig själva. Barns vardag idag är fulla av aktiviteter och intryck, ofta arbetsdagar som är längre än föräldrarnas och inte sällan i en högljudd miljö med högt tempo (förskolan) så att få passa på att vara hemma och ta det lugnt om ett syskon är sjukt ser jag snarare som en fördel. Tack för en toppenblogg 🙂 Med vänlig hälsning, Förskollärare

  7. Alltså gött att bara ha ett barn så man slipper det här dilemmat. Jag kan nog hålla med förskolepersonalen. Jag tycker det verkar bättre att få ett någurlunda slut på magsjukan genom att hålla friskt barn hemma med sjukt syskon. Min son är 2 och drar fortfarande på sig ALLT. Vi körde första magsjukan i början av december och ja.. det har ju varvats med två influensor då han också kräktes en del. Det är tufft som ensamstående och jag tycker nog att uppoffringen att vara hemma när man är pigg är liksom mindre i jämförelse. Att vuxna inte stannar hemma är ju en annan grej, de har förhoppningsvis (fast jag vet att det inte är så) bättre handhygien.

  8. Är det just magsjuka och små barn så tycker jag att syskon ska stanna hemma av smittspridningsskäl.

    Ett litet barn (förskoleåldern) kan inte säga till om den känner sig orolig i magen, om den har ont eller känner sig illamående.
    De kan inte känna efter på samma sätt som lite äldre barn eller vuxna kan.

    Alltför många gånger har det ”friska” syskonet skickats till vår förskola där de kräkts ner sovsal osv och så tar kräksjukan ett varv till och barnen blir hemma ännu längre perioder, kanske personal och föräldrar också.

    Har barnet ätit dåligt på morgonen eller varit gnällig så kan ju det vara en varningssignal om att inte allt står rätt till, men det är bara gissningar…vi föräldrar kan ju aldrig veta. Och barnen i familjen smittar ju varandra så lätt, då de inte har samma kunskap om handhygien och gärna är nära varann…

    Jag går till jobbet även om mannen vabbar med kräksjuka barn, OM jag känner mig stabil i magen och ”som vanligt”. Känner jag mig illamående så stannar jag hemma. Om man har möjlighet att jobba hemifrån så är det ju ett toppenalternativ för oss vuxna.

  9. Hej! Vilken bra blogg för det första! Det friska barnets behov skiljer sig alldeles självklart från det sjuka barnets behov, men jag personligen tror inte att barnen tar skada av att inte få alla behov tillgodosedda någon dag. De grundläggande behoven är självklart viktiga, omsorg, mat, omvårdnad..Jag som vuxen får inte alla mina behov tillgodosedda varje dag och varje stund. Det är inte ur min synvinkel något som är farligt överhuvudtaget. Det kan bli lite kaos och det kan blir lite grinigt men det är väl som livet kan se ut ibland och någonstans tror jag att det är viktigt att lära barn att dessa stunder av tristess och grinighet faktiskt är en del av livet och att det är helt ok att ha sådana dagar. Dessa dagar som kommer ibland, då lägger jag mig plattfall på rygg och betraktar oredan och låter den bara vara som den är. Barnen accepterar det. om man är oerhört mån om att barnens behov ska bli tillgodosedda hela tiden, varje stund så tror jag att man skapar individer som aldrig kan bara vara och koppla av. Koppla av och gör det som går att göra. Lägg ner alla krav och måsten. Ligg på golvet och sjung eller läs böcker. Var okomplicerad och enkel, hitta på sagor, sätt på en film, sätt på två filmer, titta på film hela dagen om så är fallet, lyssna på musik, ligg på golvet och rita…Bärsele är guld för mindre barn. Det är inte enkelt, men tänk inte att du måste hålla båda barnen glada hela tiden. Jag tror du gör ett utmärkt jobb! Det är nog bara Luther som sitter på axeln och skakar på huvudet. Kram!

    1. Kram själv! Superbra tips! Jag håller helt med dig om att det inte är min uppgift som förälder att hålla barnen glada hela tiden. Men när det blir bråk och gnäll och krångel hela dagen och mitt humör går ned i källaren absolut senast till lunch tycker jag inte att det är bra. Inte tillräckligt bra när jag har ett alternativ som är så mycket bättre.

    2. Haha, jag har svårt att föreställa mej att det ens är möjligt att en familj med mer än ett förskolebarn skulle kunna vara i riskzonen att skämma bort barn med möjligheten att få sina samtliga behov tillfredsställda varje dag. Och stöket du beskriver låter ju också som vardagstillståndet. Hemma hos oss är i alla fall grundtillståndet en ständig konkurrens och fysisk röra. När någon är sjuk är det kris. De vanliga konflikterna, inklusive handgemäng, pågår precis som vanligt. Att ta extra hand om den som är sjuk uppfattas som grym orättvisa. T ex brukar ena brorsan komma in och skrika och smälla i dörrar när man försöker söva den andre. Jag tror att det är lätt att vi glömmer av att det är familjer med just flera barn i förskoleåldern vi pratar om, man kan inte kräva vad som helst av syskonen där. Det är nog lättare om det gäller familjer med t ex en sexåring och en tvååring, där man kan förvänta sig att sexåringen kanske begriper lite mer. Det enda rimliga sättet att hantera situationen är kanske att det är en vuxen hemma/barn.

  10. Så bra att belysa och fundera kring detta! Kan vara bra att tänka på hur man tycker innan man befinner sig i situationen när man redan har så mycket att tänka på. Däremot tror jag inte man blir frisk på saft och glass, men det är ju en annan diskussion.

    1. Nä, man blir inte frisk av saft och glass. Man blir frisk av att kroppen kämpar bort virus och bakterier (om det är infektioner vi pratar om). Heja immunsystemet!

      Om varför jag tjatar om saft och glass: Barn brukar inte vilja äta när de är sjuka. Det brukar inte gå att tvinga dem till nyttig mat då. Om de inte dricker måste de efter något dygn läggas in med dropp på sjukhus. Det förhindrar man i de allra allra flesta fall hemma genom att se till att de får i sig vätska (saft eller fryst vätska=glass). Därför är vätska SÅÅÅ viktigt! Lite socker (energi) gör barnen lite piggare så de orkar dricka lite mer.

      1. Här har vi olika åsikter. Jag tror inte socker är bara dåligt, men konventionell saft och glass har många bättre alternativ! Melon är bara ett jag kommer på på rak arm. Jag tror tyvärr att många förser sina barn med helt fel saker som snarare gör dem sjukare. Slush på fryst melon eller naturligt smaksatt vatten (bär/gurka/liiite citron – för mycket skadar emaljen) är bra. Hemgjord glass på bär och grädde, smoothie där man smyger ner avocado eller ägg kan också funka.

        Har en son på 3år och vi har uteslutit gluten och en del kolhydratrik kost (saft/läsk/godis/kakor/glass samt en del spannmål) liksom alla onödiga tillsatser, färgämnen, glutamat och annat som vi anser onödigt. Jag vill tro att detta är en bidragande orsak till att han är det enda barnet hos dagmamman som inte varit hemma alls (pga sjukdom) under januari och vabruari. Självklart finns det fler anledningar till detta men jag tror kosten gör sin del i det hela…

        1. Grattis till en frisk son! Jag förespråkar, som du kanske läst. begränsning av sötade produkter till högst en dag i veckan. Om barnet inte ber om sådana produkter, eller inte känner till att de finns, finns ingen anledning att ge dem alls. Förutom vid sjukdom då. Jag har sett många barn på barnakuten som kommer in med hög feber och knappt orkar titta på föräldrarna, än mindre dricka, som piggar på sig något enormt med piggelin och ett glas saft. Socker från paket kan om barnet tar emot det ersättas med socker från frukt, eller mjölk. Välj söta frukter, typ söt melon, söta vindruvor. Juicer innehåller stora mängder socker och fungerar bra för vissa barn. Egen glass av bär är jättebra! Men saft och glass är tillräckligt bra för den som är ovan att mixa egna glassar, eller av någon anledning föredrar det.

  11. Många har hamnat i diskussion med att ”normal” familj har 2 barn… Men som bland mina vänner har de flesta 3-5 barn… O då kan ni tänka er hur en dag skulle se ut om de hade syskonen hemma för att en är sjuk… Så håller full med att syskonen ska till förskolan om de är friska… Sen kan man ju förebygga hemma oxå… Mina vänner isolerar ju alltid barnet när den blir sjuk från syskonen… Man delar upp bostaden för rum eller ex vardagsrum sovrum för den sjuka… Kök o lekrum för de friska… God handhygien för alla osv. De delar även upp föräldrarna, mamma med sjukt barn… Pappa med de friska för att även undvika spridning hemma o de har funkat för de mesta 🙂

    Vår son drabbade av vinterkräksjuka förra året 6 ggr i loppet om 1,5mån… Då kan berätta att de två dista ggn var vi föräldrarna orsaken… För han blev frisk på måndag (dvs hade gått då 48h) från sista kräkningen och vi beslutade att han får vara hemma hela veckan ändå då han varit sjuk så mycket. På fredag började han spy igen o då hade han bara varit hemma o vi hade verkligen tvättat med sprit överallt… Men min man, sonens pappa jobbar i skolan o hur många barn hade inte han tagit hand om spyer.. Som sen var smittobärare till att sonen blev drabbad… O de fick mig att tänka till de går inte hindra en spridning, men de går att förebygga med olika åtgärder spridningen… Dock jag tror inte på att syskon ska vara hemma om de inte mår bra av det… Men man ska inte generalisera, utan ta varje familj och individ för de förutsättningar de har…

    1. Ett svar till det…. att ”isolera” ett barn kanske kan underlätta mentalt, däremot KAN du inte isolera smittan. Vet du hur många bakterier det finns i EN droppe kräks/avföring från en magsjuk? Mellan 400.000-800.000.. vet du hur många det krävs för att man ska bli smittad? Ca 20 st… Det sitter i käder, färdas i luften och kan överleva på ”döda ytor ” i upp till 4 månader! Oavsett hur många barn man har är det ett egoistiskt val att lämna bort de andra barnen och sätta alla andra i farozonen! Och sprita är samma sak- det finns ingen sort rengöringssprit som har den minsta effekt på magajuk. Det enda som dödar magsjukebakterier är att koka eller klorin. Som emetofob blir jag såklart extra arg på dessa resonemang, men det borde ligga i allas intresse att tänka efter och att läsa på !!!

  12. Blir så uppgiven när jag läser sådant här… det är lite skillnad på vuxna och barn, vuxna sitter inte i knät på varandra och stoppar varandras saker i munnen hela tiden, dina kollegor behöver heller inte följa med dig in på toaletten för att hjälpa dig med dina bestyr där vilket vi som jobbar på förksolan gör med barnen. Jag blir irriterad på föräldrar som inte förstår att vi som jobbar på förskolan faktiskt gör detta för allas bästa och tycker att ni föräldrar som förfasas över detta inte tänker längre än näsan räcker. På förskolan där jag jobbar har vi gemensamt med föräldrarna tagit detta beslut efter att en vår haft rundgång – vissa barn blev sjuka 4-5 gånger – inte särskilt kul för någon… Själv hade jag magsjuka 3 gånger på 3 månader, alla dessa fick jag på jobbet. Tänker du betala min karensdag bara för att du tycker det är lite jobbigt att ha barnen hemma en dag extra? Eller betalar du ut pengar till alla de föräldrar som måste vara hemma när ditt barn smittat en hel hög med andra barn? Dessa regler gäller ju inte alla sjukdomar utan specifikt magsjuka, alltså ni som tänker så här, hur egoistisk kan man vara… blir så himla frustrerad när jag läser sådana här inlägg… får gå ut och ta en promenad och lugna ner mig lite tror jag…

  13. Och vilka barn är det som ska kunna gå till förskolan då som är såå viktig när de kommer dit och blir smittade av syskon till sjuka barn.. Är det inte synd om alla barn som går till förskolan och blir smittade?? Och kom igen, föräldrar kan väl ta hand om två barn.. förskollärare förväntas ju klara 7 barn var..

    1. Jag tror att varje förälder måste bedöma i varje situation om hon eller han klarar av att ta hand om två eller flera barn när ett av dem är sjuka. Och förskollärare vill (med all rätt) inte ha sjuka barn på förskolan för att det inte fungerar att anpassa verksamheten efter det sjuka barnets behov av vila. Det köper jag, för verksamhetens och barnens skull. Och för att sjuka barn smittar.

      Men det är faktiskt så att många föräldrar inte känner att de klarar av att ta hand om ett sjukt och ett friskt, eller ett sjukt och flera friska, barn på ett tillräckligt bra sätt. Att deras energi och tålamod tar slut och barnen behandlas hemma på ett sätt som de inte ska behöva.

      De föräldrar som känner att de orkar ha både sjukt barn och friskt syskon hemma kan förstås ha det.

      1. Jag tycker den här vintern har varit pest och pina, så fort Min äldste har varit på dagis kommer han hem och har feber. Och smittar så
        Klart bebisen. Då blir jag trött på
        Föräldrar som skickar sjuka barn till förskolan. Samtidigt känner jag att om miniman var sjuk och grät hela nätterna och snorade så man knappt fick i honom mat men han är hungrig och gråter hela dagarna och den äldste vill klättra på ens rygg, behöver kissa, måste snyta sig, vill rita, spela basket, gå ut och gunga, vill BARA HA KORV MED BRÖD, VILL INTE TITTA PÅ FILM, DUMMA MAMMA osv alltså kan man inte fixa barnvakt så åker ungen på förskolan. Jag har inte ork, speciellt inte efter vaknatt, att ge den äldste allt han vill och behöver och med trots och gnäll och uttråkan är han expert på att trycka på alla mina knappar dessutom så för att slippa sitta och gråta i ett hörn eller ryta och bli arg för att han råkat spilla juice (efter att varenda knapp är
        Tryckt) är det faktiskt schystare mot honom och den sjuke som Cecilia säger som behöver sitta i knä
        Och vara alldeles ynklig. Allt är inte svart och vitt, det finns gråzoner också och veta vad man kan hantera i sin föräldraskap är en styrka.

      2. intressant att du också väljer att rerdigera bort vissa inlägg – eller inte publicera dem, ex vissa av mina – vill du inte att för många som tycker annorlunda än du ska synas här? Eller vill du inte svara på kritiken? Om du startar en debatt får du ju vara beredd på gensvar, och man vill ju gärna ge respons på dina svar, men det verkar som om du bestämt att du ska få sista ordet – demokratiskt…

        1. Hej Mollan! De inlägg jag inte publicerat i den här debatten har varit sådana där jag tycker att skribenten skuldbelägger föräldrar i allmänhet, eller kallar föräldrar lata och bekväma, för att de väljer att låta barnen gå i förskola. När ni däremot polemiserar mot mig försöker jag besvara kritiken. Däremot inte om samma kritik kommer gång på gång från samma person. Så du har rätt i att kommentarsfältet här är hårt modererat. Det kommer också att förbli det, det är jag och Lina helt överens om. Diskussioner utan moderering får ni föra någon annanstans.

      3. Då får man faktiskt ta den diskussionen med sina barn innan, i förebyggande syfte. Jag hade aldrig accepterat att min dotter står och bankar på dörren och skriker för att jag tar hand om hennes bror och det vet hon trots att hon är 3 år. Klarar man inte av att ta hand om två barn samtidigt får man försöka ändra i der själv och inte se det som förakolans ansvar när det händer. Det är ett föräldraansvar. Folk har klarat av detta i århundraden tidigare innan förskola existerade och då 2 barn ansågs som en tämligen låg siffra.

  14. Ibland jag undrar varför det är sååå viktigt att barnen ska underhållas hela tiden – varför måste dom stimuleras hela tiden och varför det är elakt att tillåta barnen vara lite uttråkad då och då? Det skada inte – det kan faktiskt hjälpa barnen att vara mera kreativt – att få möjligheten att komma på aktiviteter själv.

    Jag är mamma till tre barn, som har fått vara hemma varje gång någon av dom har varit sjuk (under förskoletiden) – men har fått möjligheten att vara på förskolan om dom har önskat (det ha hänt några gånger men det var ytterst sällan). Men med kräksjuka var jag mer noggrann – småbarn har det svårare att berätta om hur dom mår, och känner igen när dom ska spy, samt det smitta fort på förskolan med alla delade ytor, leksaker och toaletter – kolla hur ofta dom är rengjorda (många är varannan dag – trots kiss på golvet, och andra missar).

    Jag också arbeta inom förskolan och vet att förskolan visst ge barnen utmaningar, en möjlighet till social umgänge osv osv som du skrev… jag kommer ifrån England där jag var hemma med min mamma i 4 år fram till jag började skolan – gick till lekskola två förmiddagar i veckan när jag var 3 år – precis som dom flesta barn i England – då och nu. Jag vill säga att mina socialfärdigheter har inte varit skadat av att vara hemma så mycket, mina studier har gått bra – jag har en filkand, en masters i småbarnspedagogik plus en massa andra universitets kurser inklusive en postgrad kurs om epidemiernas historia och framtid (visst blir man ingen medicin expert, men man få en hel del förståelse). Så jag är inte det minsta rädd för barn som missa några dagar av förskola för att vara hemma när en syskon är sjuk.

    Om förskolan var så viktigt som du säga att inte kunna missa några dagar skulle det inte vara någon lov, ingen semester för varken förskolebarn eller skolbarn… eller kanske vuxna har ingen behov av ledighet heller – att få ensam tid – vuxna måste vara social hela tiden, kan inte missa några dagar annars glömma man något viktigt eller kanske inte utvecklas…

    Barn mår bra av att vara hemma. Förskolan är inte MER viktigt än hemmet – det finns en hel del forskning där det stå att små barn borde inte alls vara i förskolan, att barnen ha ingen behov av mer än tre timmar per dag att vara på förskolan – det finns HUR mycket som helst som berätta om hur viktigt det är att barnen få tid att göra INGENTING – att få chansen att dagdrömma.
    Det finns olika kvalité på förskolorna också – och det finns olika barn – inte alla barn mår bäst av förskolan – att vara tillsammans med så många barn så ung – och andra trivs bäst där.

    Men två dagar!! Hållo? Världen går inte under för att ditt barn är hemma i två dagar – eller en hel vecka… barnet kommer inte att förlora någonting… barnet kommer inte gå bakåt i sin utveckling… barnet kommer att få möjligheten att vara hemma med sina föräldrar

    Jag blir kallad mamma eller pappa fler gånger i veckan – för att mamma/pappa är dom mest viktiga – inte vi pedagoger. Visst är förskolan en del av livet i Sverige – och det bidrar med en massa bra, härliga och positiva upplevelser för barn, och en möjlighet för föräldrarna att arbeta, men i all ärlighets namn, 1 åringar, 2 åringar och kanske t.o.m alla förskola barn har inte behov av vara social 6 plus timmar/5 dagar i veckan! Förskolan är deras arbetsdag – och många barn har ett längre dag än sina föräldrar – på förskolan måste barnen samsas, kommer överens och har inte lika mycket makt att påverka sin dag bland 18 barn och 3 vuxna som dom har bland 3 barn och 1 vuxen (eller 2 barn eller 4 barn)…

    Ta sjuktiden som en gåva. Möjligheten att tillåta ditt barn att vara uttråkad – möjligheten att dom kan hitta på egna kreativa aktiviteter med alla sina leksaker dom ha hemma…

    Just my opinion at any rate…

    1. Jag försöker uppmana föräldrar att ta sjuktiden, kanske inte som en gåva, men som en möjlighet till lugn och ro med barnet. Med det sjuka barnet (eller de sjuka barnen)

      Jag har heller aldrig skrivit och kommer aldrig att skriva att friska barn tar skada av att vara tillsammans med föräldrar som orkar med dem.

      Men när ett barn är sjukt och ett är friskt har de (ofta) så olika behov att en förälder inte klarar av att ge barnen förutsättningar att uppfylla sina behov samtidigt.

      Ett barn behöver ligga på förälderns arm, bli smekt och sprutmatad med vätskeersättning hela dagen. Det andra behöver röra på sig, ha vanlig mat i vanlig tid, få visa upp sina legobyggen och gå ut en stund. För mig och många andra föräldrar går det inte ihop.

      Ni är flera som skriver att barn behöver ha tråkigt. Jag vill gärna veta om det finns någon vetenskaplig studie som visar att barn som haft tråkigt många timmar om dagen under sin uppväxt utvecklas bättre, blir lyckligare eller får fler vänner än de barn som haft tråkigt mer sällan.

      1. Jag anta att det finns olika sätt att vara uttråkad.
        Det finns den när barnen är ej motiverad i skolan, och tycker lektionerna är tråkiga – då tycker att vi som pedagoger och vuxna ska se till att vi gör lektioner och lärande roligt och meningsfullt.

        Sedan det finns den ”tråkigt” som barnen berätta ”jag vet inte vad jag ska göra” ”det är tråkigt” – den tycker jag att barnen behöva tiden att kunna ta tiden att själv hitta på lek med alla sina massor av leksaker som dagens allra flesta barn ha. Egentligen har dom mera leksaker nu än någon annan gång i historia.

        När jag var liten fick jag leka själv i trädgården eller på gatan, där mamma kunde hålla ett öga på mig samtidigt som ta hand om min sjuk syster (hon ha haft kikhosta, röda hund osv osv – jag kommer ihåg hur rummen var mörklagda, jag kommer ihåg ljudet av hur hon hostade – jag kommer ihåg att jag lekte ändå…)

        Jag tycker att det här är kanske ett problem för HELA samhället, att vi inte lita på samhället längre, föräldrarna våga inte släppa ut sina barn för att kunna leka – samtidigt det finns knappt några andra barn på gatan heller för alla finns på förskolan/fritids… Det finns ett antal olika rörelse i England där man försöka ta gatan tillbaka för barnen – i dom här område har en känsla av ”community” återuppbyggds och alla ta hand om varandra… men vad lösningen är för Sverige vet jag inte riktigt – men leken blir mer och mer vuxenstyrd – visst finns det ett slags frilek i förskolan men det är fortfarande väldigt vuxenstyrd pga föräldrarna har kravet att barnen är omhändertagen… självklart.

        Och så självklart när man prata att vara uttråkad är bra för barn – menar man inte heller att barnet har tråkigt hela tiden, det är istället att kortsiktigt tråkighet som ge barnet tid för att kunna komma på egna idéer, kunna reflektera över det dom har gjort och hur dom vill fortsätta eller förändra något… mina barn kan säga att det är tråkigt – men egentligen det är att dom vill att jag ska underhålla dom, eller vill titta på TV eller spel – då svara jag – finns det inget i ditt rum som du kan göra bland ALLA dina leksaker… och då en timme senare finns barnet fortfarande uppsluken… men det kan också vara en grej som barnen måste öva… att kunna underhålla sig själv och tillsammans med sina syskon. Är barnet så sjuk att den måste sova hela tiden kan man stoppa den i en barnvagn och vara utomhus en stund för att kunna leka med den friska barnet… men samtidigt en eller två dagar inomhus skada inte heller… är man ensamstående måste man lämna syskon på förskolan och hämta ändå – då går man ut med det sjuka barnet…

        Sedan undra jag – förskolan har funnits ganska länge men INNAN – hur klarade sig alla familjer för i tiden? Alla föräldrar som klara inte av ett frisk och ett sjuk barn, och vara sjuk själv… vad hade hänt för i tiden… man gjorde det ändå… och man lyckades rätt bra. Vi har olika förväntningar på oss nu, och på barnen, och på staten som ska ta hand av våra barn…

        Det finns familjer som stoppa alvedon i barnet och levera den till förskolan, det finns familjer som säga barnet är frisk för att det inte ha någon feber, men det är tydligt att barnet orka inte… det måste finns tydliga regler, och ibland hårda regler för att det finns någon respekt alls… och jag tycker det är sorgligt…

        Jag har arbetat på förskolor utan regel att syskon till magsjuka barn ska vara hemma och MED den regel – och den friskare förskolan har varit den MED den regel… kanske mer forskning behövs för att kunna se skillnaden?

        Det är viktigt att skilja uttråkad från uttråkad – om du försåt vad jag menar – det finns den sorts som kan leda till kreativitet för att barnen få tiden att komma på något själv – och sedan finns det en sorts där barnen är omotiverad, och allt är meningslös – det andra bruka ske hos äldre barn – förskolebarn kan hitta glädje i så gott som allting – det är enkla medel som behövs egentligen – barn som vill ha mycket uppmärksamhet – behöva den för en anledning – kanske dom ha BEHOV att se sina föräldrar oftare? Och när den behov är bemött kan dom fokusera på lek, och hitta på själv… bara lite funderingar…

        det ÄR svårt med ett land som förvänta att alla ska jobba, att alla tycker det är rätt att ha barnet i förskolan – jag har vänner som ta hand om sina barn hemma under förskoletiden – och dom blir diskriminerad och trakasserad här i Sverige – trots att barnen mår bra, är sociala och ha tillgång till aktiviteter och kompisar trots att dom är hemma (dom faktiskt träffa fler än mig, som ORKA inte träffa många efter en vecka på jobbet och ta hand om barnen – då är det JAG som vill ha det lugnt… men jag är omgiven av barn HELA tiden).

        Igen det handla om 2 dagar
        du skrev
        ”Förskolan är för viktig för att hålla friska syskon till sjuka barn hemma tycker jag. Förskolan är barnens sociala sammanhang, där har de sina vänner, sin grupp, trygga (ofta älskade) pedagoger, där får de röra sig, höra böcker, öva på att rita och pärla och måla och leka och hoppa och prata och…”
        hemma har barnet sin grupp (familjen), trygga (alltid) älskad föräldrar, där får de röra sig, höra böcker (sjuka som friska), öva på att rita (anta ni ha papper och pennor hemma) och pärla (lätt att köpa på Clas Ohlsson innan nästa insjukning), måla (lite vattenfärg och papper på köksbordet), leka (anta ditt barn har leksaker hemma), hoppa (det gör mina barn – sätt på lite musik och så kan dom dansa en stund) och prata (det kan ni trots sjuka barn – anta att den sjuka barnet vill också prata) och anta barnet kan titta på TV en stund (kan inte på förskolan), kan leka för sig själv i lugn och ro (ofta svårt på förskolan) – kan måla/rita/titta/äta/ sova/lyssna på saga lite mer efter naturlig agenda istället efter en fix rutin såsom på förskolan – för att den sjuka barn vill allt det här – och om det gälla 2 dagar är barnet oftast sjuk första dagen och återhämta andra dagen och då kan vara lika pigg som den friska – så egentligen det som är svårt är kanske några timmar på första dagen – mer om man har otur…

        Mina tvillingar har varit magsjuka samtidigt (och jag med ibland) och ibland på olika tider … och lillebror och kommer in i bilden med sin magsjuka under åren. Jag har aldrig upplevt det svårt att ta hand om mina barn med sina olika behov – för barn ALLTID ha olika behov…

        Jag förstår din frustration – men för 2 dagar? Suck it up, take a deep breath and do your very best to survive – you might find that you enjoy the experience – probably not if you go into the situation frustrated… but if you go in with the view this is a chance to be with your children, then maybe you can get more out of it… I dunno I think so much is in our attitude to the situation… my biggest concern is that you seemed to express that your child was missing out on something far too important, and really, I want to assure you, they are not… they are not missing out on anything. they are simply getting a different experience and seeing how life is with health and sickness with lots of activities and less activities, with their parents and family instead of lots of children and some teachers.
        We as teacher do out best to provide the best situation for children at preschool – but it is not essential to children, its a complement to the home – the HOME being the most important.

        angående tråkighet

        xpl/login.jsp?tp=&arnumber=4218882&url=http%3A%2F%2Fieeexplore.ieee.org%2Fxpls%2Fabs_all.jsp%3Farnumber%3D4218882

        http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1468-4446.1999.00631.x/abstract

  15. Hej!
    Jag tänker såhär.
    Att det är förvånansvärt vad rädda vi är för att låta våra barn få ta del av det som kan hända i livet. Familj och vänner blir sjuka och friska tex. Är erfarenheten av att vara nära sitt syskon som är hemma och är förkylt/magsjukt direkt dålig? Finns det inte något värde alls i det? Kan det vara så att det friska barnet stärks av det tom? Kanske lär sig att ”jag tillhör den här familjen, det här är mitt syskon som jag älskar och bryr mig om, vi hör ihop. Jag kan leka här hemma nära mamma/pappa mitt syskon och veta hur det är här hemma” I den verkligheten som finns. Ibland är det hektiskt med jobb/skola och förskola och ibland är det lugnt och man hinner lyssna inåt och reflektera. Det är något som barn oxå behöver, säkert ännu mer än vi vuxna då de inte ibland vet hur de ska ta fatt i den handlingen själva.
    Jag är förskollärare och ser barn som är överstimulerade och tolkas av sina föräldrar att de ”behöver” förskolan då de ”klättrar på väggarna hemma”. Fast det egentligen är tid att varva n e d som de barnen behöver, tid att hinna höra sin inre röst ifrån allt yttre brus. Och det är det i n t e förskolan speciellt som den ser ut idag som kan ge dem.

  16. Hej!
    Har en 6-åring som fick något slags magvirus under gårdagskvällen då hon skulle sova hos mormor. Hon hämtades hem och isolerades i gästrummet. Den andra dottern har inte varit i kontakt med sjuklingen under natten eller morgondagen och uppvisar inga symptom. Har aldrig (tidigare, måste tilläggas) ens reflekterat över att ha det friska barnet hemma utan den friska lämnades på förskolan som vanligt i morse. Under fm fick jag ett mycket strängt samtal från förskolan där jag påmindes om riktlinjerna som innehåller (i mitt tycke luddig) information om att syskon BÖR hållas hemma till 48h efter symptomen har klingat av. Jag har nu sökt på Socialstyrelsens samt Smittskyddsinstitutets hemsidor för att hitta skriftlig information om detta men går helt bet. Önskar lite vetenskap bakom riktlinjerna då jag i min enfald tänker att jag minskar smittspridningen genom att inte utsätta barn 2 för miljön?! Vänliga hälsningar, Jenny

    1. Smittrisken kan väl debatteras. Du minskar nog ändå förskolans smittrisk genom att inte någon i er familj kommer i närheten.

      Det här inlägget har gett mig fler ovänner än allt annat jag gjort tidigare i mitt liv tror jag, inklusive alla blogginlägg jag skrivit. Det är uppenbarligen EXTREMT provocerande för förskolepersonal framför allt att låta friska syskon vara på förskolan. Så det förvånar mig inte att tonläget är skarpt från förskolans sida.

      Jag står dock fast vid vad jag skrivit. Om man som förälder känner att man inte har möjlighet att ge det friska syskonet en okej tillvaro hemma när syskonet är sjukt så är det helt rätt att lämna det friska syskonet på förskolan. Barnets behov främst. Och behoven hos friska syskon till sjuka barn glöms alltför ofta bort.

      1. Tänk på dom barnen som exempelvis har diabetes där magsjuka kan bli en fara för livet… Jag blir så ledsen när jag läser sånt här. Några vaknätter per år får man allt ta, jag har flera i veckan och vid magsjuka får vi åka in till sjukhuset i värsta fall.

  17. Hej igen!
    Ja, det verkar sannerligen vara en het potatis. Jag kontaktade smittskyddspersonal (läkare & sköterskor) vid NUS och de sa att det finns inga skriftliga riktlinjer ”uppifrån” avseende karantän av friska barn pga att det inte är samhällsekonomiskt försvarbart. Inget napp på de hemsidor jag skrev om tidigare heller, dvs inga riktlinjer som avser friska syskon. Märkligt att kommunerna drar upp riktlinjer från ”tyckande”?
    Jag förstår delvis förskolans personal som värnar om fulla månadslöner och tycker att oansvariga föräldrar ska stå för deras karensdag men samtidigt känns perspektivet relativt snävt och lite egoistiskt sett till samtliga funktioner (=arbetstagande) i landet. Vi är många som jobbar i/runt/på människor och det är jättesvårt att gardera sig mot smittor som vi inte har vaccin mot på annat sätt än att försöka sköta om sig själv efter bästa förmåga och på så sätt vara mindre mottaglig. Jag själv jobbar i princip inuti människor och om jag blir smittad och måste ta en karensdag skulle jag sannolikt inte lasta mina patienter för det utan fundera över varför jag blev sjuk nu; stress, sömnbrist, ätit dåligt, inte varit ute etc etc.
    48-h regeln avseende syskon blir infekterad då personalen från förskolan i princip är de enda som svarar i olika diskussionsfora. Alla måste få chansen att tycka till utan att bli dumförklarade. Alla tycker inte lika för att erfarenheterna är olika. Man kan sannolikt lära sig ganska mycket av att hålla en sjysst ton och låta olika sidor komma till tals. Slutligen är vi alla en del av ett samhälle där alla har en lika viktig funktion oavsett vad som ligger i lönekuvertet eller hur man tituleras/vill tituleras. Kan vara bra att komma ihåg.

  18. Älskar din blogg men just här håller jag inte med sig alls!

    I vår familj innebär magsjuka katastrof.
    Dels för att vi har ett barn som har matvägrat hela sitt liv och en magsjuka tömmer den lilla kroppen på allt och det tar veckor/månader innan hen börjar äta någorlunda igen.

    Jag har kräkfobi och mår psykiskt dåligt hela vintern pga av rädslan för att få hem magsjuka. När vi får hem den bryter jag ihop och har kraftig ångest under lång tid.

    Magsjuka är oerhört smittsamt. Insjuknar en i familjen är det högst troligt att de andra också blir sjuka inom ett par dygn. När man skickar syskon till förskola, även om dom är friska just när man skickar iväg dom, så kan dom föra smittan vidare och deras magsjuka bryter inte helt sällan ut på förskolan. Då har man alltså smittat ner hela avdelningen samt pedagoger.
    Det är egoistiskt och hänsynslöst!

    Har vi minsta misstanke om att vi är magsjuka så isolerar vi oss och inte en enda gång har vi gjort det i onödan! Då känns det bra att vi inte hann smitta ner andra kan jag lova.

    Att folk inte håller syskon hemma/skickar tillbaka barn för tidigt osv innebär att vårt barn får vara hemma under flera veckor i sträck. Det vore bra mycket schysstare att syskon stannade hemma i två dagar och inte smittade ner sina kompisar än att vissa barn inte kan gå till förskolan på flera veckor.

  19. Hej!

    Är också läkare, (och sexbarnsmamma) fick frågan om jag villa prata lite om magsjuka på förkolnas nästa föräldramöte….
    Jag har läst på allt jag hittar (som jag inte minns längre) om olika magsjukor i det vilda googlandet hamnade jag här. Senaste utbrottet vi hade här hemma renderade fyra krämare av fem möjliga och jag misstänker att det var Rotavirus med tanke på hur akut förloppet var. Jag höll faktiskt de tre små hemma för att skona förskolan som plågats en längre tid av magsjuka. Dessutom antog jag att jag själv bar smitta eftersom ungen kräktes ned mig och sig själv i vår säng. I tur och ordning blev vi sjuka inom loppet av fem dagar. Inalles var jag hemma fem dagar och sen var det över.
    Minstingen som blev sjuk först, snart två år gammal, kräktes tre gånger under natten och var sedan ”frisk”. Det var således ingen ansträngning att passa henne och hennes två bröder i två dagar för att undvika smittspridning på förskolan. Nästa barn som också insjuknade med plöstliga kräkningar två nätter senare var också ”frisk” efter det med en eftersläpande diarré. Jag och en liten till blev sjuka några timmar senare på samma sätt. och alla var sjuka mindre än 20 timmar.
    Maken klarade sig och de tre äldre barnen som var i närheten av oss.
    Så jag brukar välja att hålla de minsta hemma om en är sjuk. Förskolepersonalen är väldigt tacksam för detta då de får många karensdagar på ett år….
    Vi bor väldigt trångt, har bara en toalett och jag anser att smittorisken är hög här hemma. Blir en sjuk är förmodligen alla smittade.

    Så gör jag

    Anna

  20. Hej
    Jag läste med viss förvåning detta inlägg och alla kommentarerna. Självklart är det väldigt onödigt att gå på personangrepp, men jag kan lite förstå ilskan och frustrationen. Magsjuka är något av det jobbigaste och påfrestande familjen kan vara med om (om vi nu pratar ”vanliga sjukor” och inga kroniska eller livshotande sjukdomar) Det är ett tvättande, städande och styrande utan dess like, händerna blöder av alla handtvättar och huset stinker klorin och man bävar för att vakna upp till ännu en spya….

    Ffa caliciviruset smittar ju som de flesta känner till väldigt lätt, det behövs otroligt lite. Den här diskusisonen handlade ju om magsjuka och inte förkylning eller dyl.
    Om det går hemma i en familj så är sannolikheten ganska stor att syskonet drabbas, och det kan mycket väl hända att första spyan hamnar på förskolan, då har alltså alla barn och pedagoger där utsatts för smittan och de i sin tur för den vidare. Snacka om smittspridning!
    Just magsjuka är ett ”undantag” från det mesta. Syskon ska självklart vara hemma hur jobbigt det än blir, jag själv har inga lugna ritbarn och den senaste veckan har det fått vara frustration och galenskap här hemma. Jag har tyckt synd om storebror och även talat om det för honom, men det är ingen ursäkt för att skicka honom till förskolan.
    Det finns barn som är kroniskt sjuka, eller har svårt sjuka syskon/föräldrar, de finns på förskolan och tar då med spysjukan hem osv.

    Är sjuksköterska och vet hur magsjukan sprids ohämmat om man inte sätter stopp, vi stänger avdelningar, stoppar besökare mm för att hindra vidare spridning, detta är ett större problem än många inser, det måste väl du Cecilia också se.

    Förstår och vet att det är jättejobbigt att ha friska och sjuka barn hemma samtidigt men det är såååå viktigt för att inte skapa långvariga ”epidemilikande” magsjukeepisoder.

    Gillar verkligen denna bloggen, den har hjälpt mig många gånger, men jag blev väldigt förvånad att se detta inlägget. Det är inte rätt att riskera att smitta ned så många när det bara gäller några dagar eller en vecka av kaos och frustrerat syskon.

    Tänk på detta snälla alla. DU vill inte få hem magsjuka från förskolan heller!

    Ursäkta om detta blev långt och typ två år försent…., men detta är viktigt att diskutera! Men på ett konstruktivt sätt 😉

    Med vänlig hälsning Lina

  21. Hej..
    På vår förskola är det inte ens bara önskemål, utan även policy och regler som gäller att syskon till sjukt barn får ej vara på förskolan.

    Håller med dig Cecilia och förstår din tankegång kring det här!

    Mvh. / En som jobbat 13 år i vården och utbildar sig för tillfället inom vårdyrket.

  22. En aspekt som är väl så viktig att belysa när man relaterar till sig själv som vuxen, som går till jobbet när annan i familjen är sjuk…..

    Du som är vuxen gosar inte näsa med dina kollegor, suger inte på dina kollegors pennor, hostar dom inte rakt i ansiktet, slickar inte på deras böcker, bygger inte koja tillsammans med kollegorna under något skrivbord etc. etc. etc.

    Hur tänker du när du jämför dig själv som vuxen, med ett litet barn?

    Du kan välja om du vill dra dig undan, du kan välja om du vill äta lunchen tillsammans med dina kollegor eller inte…..

    Det där med att syskon bör vara hemma om det handlar om trista smittsamma saker, beror på omsorg och hänsyn till både syskonet, kompisarna, kompisarnas familjer och barnens pedagoger.

    Bar far definitivt inte illa av lite extratid hemma – barn idag tillbringar på tok för mycket tid i förskolan och borta från de som är deras allra närmaste – ta chansen, när ni får den att vara med era barn lite extra. Det är dyrbar tid som aldrig kan tas igen.

    Camilla

  23. Hittade detta gamla inlägg nu när jag satt och googlade på magsjuka. Vi har tre barn. Det första blev sjukt för 5 dagar sedan. Vi satte då hela familjen k karantän eftersom vi tyckte att det var otroligt elakt att smitta folk med magsjuka före jul. Och ja, barnen missade några dagar i skolan och vi vuxna vabbade eller jobbade hemifrån. Barn nr 2 och förälder 1 blev sjuka i måndags och nyss började barn 3 kräkas.

    Hade vi inte hållit oss hemma hade vi troligen smittat en hel dagisavdelning med 18 barn plus 2×30 barn i barnens skolklasser plus ca 10-30 arbetskamrater var. Totalt ca 100-140 personer som vi nu skonade från smitts genom familjekarantän.

    Bara en enda familj kan alltså smitta 100 personer med magsjuka. Därför tycker jag att man i största möjliga mån ska hålla hela familjen i karantän. Förkylningar och annat, visst, men magsjuka är fruktansvärt.

    Tänk längre än näsan räcker när ni skickar smittbärande syskon till dagis eller går till jobbet smittade själva.

    Efter den här pärsen skulle jag bli galen på en kollega som gick till jobbet trots kräksjuka familjemedlemmar.

    Du har inte rätt att smitta 100 personer för att din ekonomi är dålig eller för att ditt barn inte får stimulans under någon dag eller två.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *