Mässling påssjuka röda hund del 1 – sjukdomarna

MPR är en förkortning för mässling, påssjuka, röda hund (eller morbilli, parotit, rubella) – tre mycket smittsamma virussjukdomar med risk för allvarliga komplikationer. Det finns ingen botande behandling mot dessa infektioner. Vad vi däremot har är ett väldigt effektivt vaccin som använts sedan 70-talet i Sverige men som 1982 kom att ingå i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. En direkt följd av att de flesta barn får MPR-vaccin är att man sällan ser de tre sjukdomarna i Sverige numera, vilket jag är väldigt glad och stolt över. Här följer en kort översikt av dem:

Mässling är en av världens smittsammaste sjukdomar. Mässlingviruset sprids via luften och tar sig in i kroppen via andningsvägarna eller ögonen. Av den äldre befolkningen som inte fick vaccin och som växte upp då mässling var vanligt har 99% antikroppar mot viruset. Det innebär att i stort sett alla smittas av mässling i ett land där mässling är endemiskt (dvs där sjukdomen alltid finns och sprids). Detta är viktigt att ha i åtanke när man tolkar sjukdomens komplikationsfrekvens. Man insjuknar initialt med förkylningssymtom, lätt feber, ögoninflammation och en ofta intensiv torrhosta. I detta skede är smittsamheten som högst. Efter 3-7 dagar stiger febern och de typiska utslagen uppträder i huden och munslemhinnan. Vanliga komplikationer är lunginflammation, diarré och öroninflammation. Ca 1/1000 barn (med normalfungerande immunförsvar) drabbas av hjärninflammation vilket hos en del lämnar kvarstående hjärnskada, och i sällsynta fall leder till döden. Komplikationer är vanligast för barn <5 år, samt för vuxna >20 år. För undernärda barn och för barn med nedsatt immunförsvar (medfött eller förvärvat) är mässling en mycket allvarlig sjukdom. I vissa delar av Afrika är dödligheten i mässling så hög som 3-6% vilket beror på samtidig undernäring och annan sjuklighet. På gruppnivå krävs att 95% av befolkningen är vaccinerad eller immun p g a genomgången sjukdom för att mässling inte ska spridas. En mottaglig individ löper dock stor risk att smittas vid utlandsresor. Mässling betraktas som endemisk i Storbritannien, och de senaste åren har utbrott setts i bl a Holland, Frankrike, Danmark, Italien, Schweiz och nu senast i Stockholm och Uppsala. WHO har som mål att utrota sjukdomen vilket endast kan ske om 90-95% av jordens befolkning är vaccinerade/immuna.

Påssjuka smittar antingen via direktkontakt eller droppsmitta (via hostningar o dyl). Av alla ovaccinerade i ett samhälle där påssjuka är allmänt förekommande smittas 90%, men bara hälften av dem blir sjuka. Symtombilden är feber, huvudvärk, ömmande och svullna spottkörtlar, svårigheter att tugga. En vanlig komplikation är lindrig hjärnhinneinflammation som i vissa fall leder till bestående hörselnedsättning. Män och pojkar efter pubertet drabbas i 20-30% av fallen av testikelinflammation i en eller båda testiklarna vilket kan leda till sterilitet. Orsaken till att man vaccinerar alla och inte bara pojkar är att man vill minska mängden cirkulerande virus som kan smitta dels det fåtal som inte får någon effekt av vaccinet, dels de som inte har vaccinerats. I den senare gruppen finns bl a flyktingar, personer med nedsatt immunförsvar och människor som valt att avstå från vaccination.

Röda hund smittar via droppsmitta och ca 95% smittas där sjukdomen är allmänt förekommande. Smittsamheten är högst dagarna innan utslaget bryter ut. Infektionen brukar innebära låg feber, sjukdomskänsla, lymfkörtelsvullnad och ett blekt kliande utslag som dock inte alltid syns. Ibland, framförallt hos kvinnor, ses även övergående ledinflammationer. Oftast är sjukdomen lindrig. För ofödda barn är dock röda hund en mycket svår sjukdom. I hälften av fallen (!) där en gravid kvinna smittas under de första 17 graviditetsveckorna leder detta till missfall eller svåra fosterskador såsom dövhet, grava hjärnskador, blindhet, hjärt- och kärlskador. Om en kvinna smittas i början av graviditeten är risken 90% att smittan överförs till fostret. Man har vid långtidsuppföljningar av barn vars mödrar smittats under graviditeten sett att mental retardation, autism, beteenderubbningar, tillväxthämning, diabetes och sjukdomar i sköldkörteln är vanligare hos dessa barn. Efter en stor epidemi av röda hund i New York på 1960-talet undersökte man hur barnen levde 30 år senare och såg att 1/3 hade ett relativt normalt liv, 1/3 bodde hos sina föräldrar med anpassade yrkesuppgifter och 1/3 krävde dygnetruntvård. Sjukdomen ses sällan i Sverige efter att MPR-vaccinationen infördes men nyligen sågs t ex ett utbrott av röda hund i Järna, där många valt att inte vaccinera sina barn mot detta. Sjukdomen förekommer endemiskt i stora delar av världen.

Smittskyddsinstitutets hemsida kan du läsa mer om de respektive sjukdomarna. Infpreg är en annan hemsida där man samlat information om infektioner under graviditet, t ex röda hund. WHOs information om bl a mässling och röda hund är bra, framförallt om man vill ha ett internationellt perspektiv. Sammanfattningsvis tycker jag att om man vill läsa in sig på sjukdomar, vaccinationer och behandlingar är det oerhört viktigt att välja sin källa med omsorg. Informationen ska bygga på evidens, den ska vara faktagranskad av oberoende part och det får inte finnas ett vinstintresse bakom. Om man inte är van att läsa och tolka vetenskapliga texter kan detta vara svårt att avgöra. Det kanske kommer ett eget inlägg om källkritik, då främst medicinsk sådan, vad det lider.

Snart kommer även inlägg om vad flockimmunitet innebär och varför man vill uppnå det, samt om de respektive vaccinernas effekt och biverkningar.

/Doktor Lina

16 reaktioner på ”Mässling påssjuka röda hund del 1 – sjukdomarna

  1. Vilket jobb du gör! Och efter att ha bloggat ett antal år vet jag att det tar mycket energi och är tufft när man ibland möter obeogad kritik och hårda ord. Du är så bra!

    1. Tack! Måste ändå säga att responsen är fantastisk! Så många kloka föräldrar som skriver så snälla saker. De allra allra flesta som kommenterar är som du ser vänliga och hänsynsfulla och jag tycker det är jättebra att frågorna kring till exempel vaccination som finns kommer fram här. De få undantagen som inte bidrar konstruktivt till diskussionen drunknar i mängden och glöms snabbt bort av mig i alla fall. Och nu är Doktor Lina med på tåget också, så kul att vara två!

  2. Ser fram emot inlägget om medicinsk källkritik. Har en del vänner (ej medicinskt skolade) som gärna hittar skumma referenser till diverse ”fakta” och sedan länkar till mig. Hinner/orkar inte alltid svara så utförligt, vore skönt att kunna hämta stöd härifrån (som alltid är mer välformulerat än vad jag kan få till).

  3. Bra!

    Ett litet tillägg: Kikar vi på hur det gick i de stora mässlingsepidemier som gått nere i sydeuropa de senaste åren, så kan man konstatera att den åldersgrupp som drabbades mest och hårdast var barn under ett års ålder, och att den vanligaste dödsorsaken var svår lunginflammation.

    1. Ja och komplikationsfrekvensen förefaller väldigt hög när man tittar på europeiska utbrott de senaste åren. Följande citat hämtat från Smittskyddsinstitutets hemsida:

      ”I Holland rapporterades 3 300 mässlingsfall under 1999-2000. Tre tidigare väsentligen friska barn avled och sju fick hjärninflammation. Året efter rapporterades från Irland cirka 1 200 fall, varav två barn avled. 2002 drabbade en större epidemi Italien. Man beräknar att uppemot 24 000 personer insjuknade enbart i Campania-området under januari-maj. Tre barn avled och 368 personer sjukhusvårdades på grund av mässling, varav 13 för hjärninflammation (samtliga var under 20 år). I Schweiz har över 4 000 fall rapporterats sedan 2007. Femton procent (en av åtta) av de insjuknade har fått komplikationer och en tolvårig flicka har dött till följd av mässling.”

    2. Vilket var ovanligt förr, innan vaccinering med MPR, att barn under 1 år drabbades av ”MPR-sjukdomarna”. Av mamman, i magen och via bröstmjölken fick barnen förr ett skydd mot MPR-sjukdomarna som varade längre, eftersom mamman nästan alltid haft barnsjukdomarna. Dessa antikroppar ger skydd längre än de antikroppar som bildas efter vaccination. Första MPR-vaccindosen rekommenderas från 15-18 månaders ålder. Så vaccinarionstäckningsgraden har inte så mycket att göra med att barn under 1 år idag drabbas av MPR-sjukdomarna. Det finns ju som sagt nu för tiden massa ovaccinerade och mottagliga barn, som kan få och smitta andra med MPR-sjukdomarna. Det ihop med att ”dagens” mammorna inte haft barnsjukdomarna gör att barnen som är mest känsliga, under 1 år, för dessa sjukdomar kan få sjukdomarna. Barnen får alltså inte de antikroppar som skyddar längre, tills barnet är runt 1 år och äldre. För det finns inga mammor knappt längre som har haft sjukdomarna på riktigt.

      1. Det stämmer att mammor som själva haft mässling ofta har en högre nivå av antikroppar än vaccinerade mammor, och mängden antikroppar som barnet får är beroende av mammans nivåer. En större mängd av antikroppar överförda under graviditeten kommer också att ge skydd under en längre tid än en liten mängd. Däremot överförs inte antikroppar av den typ vi är övertygade om ger skydd mot mässling genom bröstmjölken. Antikropparna i mammamjölken är av typen sekretoriskt IgA som lägger sig som ett skydd i på tarmslemhinnan och skyddar mot magsjukor av olika typer.

        Det är väl studerat hur länge barn är skyddade mot vattkoppor via antikroppar från mamma. Och nästan alla mammor i Sverige har ju haft vattkoppor. Fram till tre månader har bebisen ett bra skydd, sedan avtar det snabbt för att vid 6 månader inte finnas kvar. Tills du kommer med en annan vetenskapligt korrekt källa har jag all anledning att vara övertygad om att samma sak gäller mässling. Att mammor som haft mässling skulle skydda barnen till ett års ålder bedömer jag inte vara trovärdigt.

        Det är mycket få barn idag som drabbas av mässling, påssjuka och röda hund i Sverige tack vare att vi har så god vaccinationstäckning, över 98% av barnen enligt senaste siffrorna. Jag vill gärna att du bidrar med en källa på hur många bebisar under ett års ålder som drabbades av mässling, påssjuka och röda hund när det spreds i Sverige.

  4. Jag har en kompis som blev avrådd av bvc att åka till Danmark med sin ovaccinerade bebis för ett par år sedan. Det var när mässlingsutbrottet där var nytt. Vad säger man nu? Är det säkrare nu, eller bör familjer med småbebisar fortfarande semestra på hemmaplan?

  5. Hej!
    Min sambo fick MPR-vaccin drygt 7 månader efter att hon fött vår son då hon saknade detta för röda hund.
    Ytterligare en tid efteråt fick vi reda på att vi återigen väntade barn och att tillfället då det blev till endast var ca 3 veckor efter att min sambo fått vaccinet.
    Jag vet att man inte ska vaccinera sig med MPR-vaccin under tiden man är gravid men finns det någon risk i att vaccineringen skett så tätt inpå själva tillfället då barnet blev till? Behöver vi vara oroliga på något sätt?

    1. Hej!

      Jag är mycket glad att kunna svara ett säkert nej på din fråga. Finns inga påvisade risker. Det finns ett antal kvinnor som blivit MPR-vaccinerade under graviditet av misstag och inga fosterskador har rapporterats. Anledningen att man inte rekommenderar vaccination under graviditet är alltså inte att någon blivit skadad av det, utan att man inte vill riskera att orsaka några skador. I själva verket kan ni leva mycket tryggare den här graviditeten än om hon inte blivit vaccinerad, eftersom hon nu sannolikt har skydd mot röda hund, som ju sprids friskt i Europa. Fråga gärna barnmorskan om hon har fått skydd (provet tas på alla åtminstone i Stockholm).

      Cecilia

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *