Spännande rapport om mammors och bebisars hälsa i Europa

Förra veckan publicerades en rapport om gravida och spädbarns hälsa i Europa 2010. EU-projektet Euro-Peristat har för andra gången (första gången var 2004, publicerad 2008) jämfört data från 29 europeiska länder avseende hälsa, sjuklighet och dödlighet i samband med graviditet och förlossning. Glädjande nog ökar säkerheten för både mödrar och barn alla i studerade länder men rapporten visar också på ett ojämlikt Europa där det är betydligt farligare att föda barn eller födas i Rumänien eller Lettland än i Sverige eller Island.

Vad som verkligen fick mig att haja till i den drygt 250 sidor långa rapporten var hur otroligt olika kejsarsnittsfrekvens de olika länderna har. Cypern toppar listan där svindlande höga 52,2% av alla förlossningar är snitt. Sverige och Finland är de enda länder där snittfrekvensen sjunkit sedan 2004. I Sverige utgörs ca 17% av alla förlossningar av kejsarsnitt.

Att föda med snitt är fortfarande en i flera avseenden laddad fråga. Lustigt nog, tycker jag, att det är just gravida kvinnors vårdbehov som stöts och blöts i alla tänkbara sammanhang, medan andra patientgrupper lämnas helt ifred i den offentliga debatten. Hur nu än detta förhåller sig känns det bra att konstatera att domedagsprofeterna har fel. Vi har ingen snittepidemi, tvärtom utmärker vi oss internationellt genom att som ett av två länder faktiskt minska andelen kejsarsnitt, utan att öka riskerna för mödrar och barn. Jag hoppas därför att vi istället kan rikta vår energi mot områden där det faktiskt finns en stor förbättringspotential. Vad som visats ha stor påverkan på barns hälsa (livslångt) såväl som mödrars är avgiftsfri, strukturerad, lättillgänglig mödra- och barnhälsovård. Att motverka fattigdom, segregation, arbetslöshet i samhället samt höja kvinnors utbildningsnivå, ekonomiska standard och självbestämmanderätt kommer barnen direkt till godo. Det säger sig självt egentligen, men ibland kan det vara bra att påminnas om dessa samband.

7 reaktioner på ”Spännande rapport om mammors och bebisars hälsa i Europa

  1. Menar du att du inte tycker att vi har en avgiftsfri, strukturerad, lättillgänglig mödra- och barnhälsovård i Sverige? Min bild är den motsatta, att just mödravård och barnhälsovård är väl fungerande medan förlossningsvården definitivt behöver förbättras. Därmed inte sagt att inte mödra- och barnhälsovård går att förbättra, för det gör den förstås. Men den är inte fylld av onödiga och till viss del skadliga rutiner och interventioner utan vetenskaplig evidens, som förlossningsvården är.

    1. Jag menar att den svenska avgiftsfria, strukturerade och lättillgängliga mödra- och barnhälsovården är en viktig orsak till att sjuklighet och dödlighet för mammor och barn är så låg i Sverige, jämfört med andra länder. Det tycker jag att vi ska både behålla och utveckla vidare!

      1. Det håller jag med om! Jag kanske feltolkade ditt inlägg, jag tyckte att det lät som att du ville fokusera på det istället för att förbättra förlossningsvården (när du skrev ”Jag hoppas därför att vi istället kan rikta vår energi mot områden där det faktiskt finns en stor förbättringspotential.”). Det är säkert en korrekt prioritering i många länder, men just i Sverige upplever jag förlossningsvården som mer eftersatt. Men du menade kanske inte i Sverige utan i andra länder?

        1. Jag vill fokusera på vad som visats ha positiva effekter på barns (och deras familjers) hälsa, även i ett långsiktigt perspektiv. Socialt stöd, ekonomiska förutsättningar, förmåga till självförsörjning, lika sjukvård till alla oavsett barnets sociala eller ekonomiska resurser, en likvärdig skola mm. Det finns mycket att göra vad gäller barns olika villkor och förutsättningar för hälsa även i Sverige, om än vi kommit längre än exempelvis Rumänien.
          Att förbättra förlossningsvården handlar kanske inte nödvändigtvis om att minska antalet kejsarsnitt, och där tycker jag att det läggs orimligt mycket tid och utrymme på att ifrågasätta den lilla gruppen kvinnor som föder med snitt på humanitär indikation (till skillnad från andra grupper i samhället som inte alls behöver försvara sitt behov av sjukvård).

      2. De som beviljas snitt av humanitära skäl är en försvinnande liten del av de 17% som föder med kejsarsnitt. Så att fokusera på dem för att minska andelen snitt är knappast fruktbart ens ur det perspektivet. Däremot beror dessa humanitära snitt ofta på en traumatisk tidigare förlossningsupplevelse, och att minska traumatiska förlossningsupplevelser borde väl även du tycka är relevant? De kan ju i högsta grad påverka mammans mående under nyföddhetstiden, och sitter dessutom ofta i som en sorg genom hela livet. Tyvärr beror dessa traumatiska förlossningsupplevelser ofta på vårdens utformning.

        1. Men Elin, jag kan inte läsa Lina som att hon skrivit att det inte är angeläget att minska antalet traumatiska förlossningar. Tycker du verkligen att det är det hon säger?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *