Det här inlägget kom till efter att någon kommit till bloggen genom sökningen ”varför är jag sån hemsk mamma”. Googlingen skapade en omedelbar medkänsla, nog är vi många som någon gång känt att ”jag orkar inte med mina barn” och alla känner vi väl oss som en dålig mamma då och då

Jag skulle vilja säga det här till dig, okända medmänniska, om du läser det här:

Kära du som känner att du inte orkar med dina barn!

Det är en vanlig, och mycket smärtsam känsla att känna sig som en dålig mamma. Jag skulle säga att alla gör det någon gång, vissa oftare än andra. Ibland är vi dåliga mammor, ibland inte. Det är också vanligt att någon gång känna att man inte orkar med sina barn.

Du okända, kanske har du gjort något riktigt hemskt mot ditt barn, slagit barnet eller skrikit elakheter åt det. I så fall skäms du förstås något fruktansvärt. Det är riktigt, skam är en känsla som ska hindra oss att göra något dumt igen. Tyvärr kan skam vara en ganska förlamande känsla.

Om du har frågor om ditt barn - kontakta Knodds barnsjuksköterskor

Hos Knodd arbetar specialistutbildade barnsjuksköterskor med minst 5 års erfarenhet. Du får en bedömning av ditt barn och trygga råd via video. Kostnadsfritt såklart!

Gå till knodd.se

Hämta Knodd i App Store

Hämta Knodd i Google Play

Jag skulle, om det är så att du slagit eller på annat sätt varit elak mot ditt barn vilja ge dig några tankar som kanske kan hjälpa till på vägen. När vi gör något dumt mot våra barn, beror det oftast på att vi inte haft energi och resurser nog att klara av de krav som ställs på oss som föräldrar.

Hur mycket energi och mentala resurser vi har varierar mellan olika personer, och för samma person under olika tider i livet. Därför varierar det också mycket vad vi orkar med. När vi inte orkar med, då kommer ofta ilskan, tålamodet försvinner, och vi gör elaka, dumma saker, även mot dem vi vet att vi inte får skada.

När du inte orkar med barnen – be om hjälp!

Om det är så att dina resurser inte räcker till för att ta hand om ditt (eller dina) barn på ett kärleksfullt sätt, kära du: sök hjälp! Om barnen har en annan förälder: prata med den, be om avlastning om den andra föräldern kan göra det. Om du är föräldraledig: se till att du blir sjukskriven så att någon annan kan ta över din föräldrapenning och hjälpa dig att ta hand om barnet.

Om du är ensamstående: finns det någon i din närhet som kan hjälpa dig? Våga prata med den personen. Om det inte finns det: prata med din bvc-sköterska, eller personalen på Öppna förskolan, eller barnets förskola eller skola. Eller be de kloka barnsjuksköterskorna på knodd.se om råd via video.

Är det akut, känner du att du inte kan lita på dig själv över natten, sök hjälp på barnakuten. Be dem att ta hand om barnet åt dig. Så får ni sova där, barnsköterskorna tar hand om barnet, och dagen efter hjälper sjukhusets kurator dig att få mer hjälp så ni så småningom kan flytta hem igen.

Om du vågar: ring Socialtjänstens familjeenhet och be om hjälp. Deras uppgift är att hjälpa familjer som inte har tillräckliga resurser för att kunna ta hand om sina barn på ett bra sätt.

Dålig mamma eller bara trött och sur?

Kanske är det inte så att du skadat ditt barn, kanske känner du dig dålig även om det värsta du gjort mot ditt barn är att du inte orkar leka med det så ofta och att du ibland skriker åt barnet när det biter dig. Om det är så, att du inte slagit ditt barn, inte tillfogat det fysisk smärta. Om du inte heller säger elaka saker åt ditt barn (till exempel ”Du är så ful, du är det värsta som hänt mig i mitt liv, skitunge!”) utan bara arga saker (till exempel ”Sluta! Jag orkar inte med när du skriker hela kvällen! Kan du inte sluta någon gång så jag får sova!”) så behöver du inte skämmas.

Då är du en tillräckligt bra förälder- Men du mår nog inte så bra själv om du tänker att du är en dålig mamma. Finns det någon du kan prata med om det? Om hur du mår och tänker och känner? Din partner? En vän? En kurator? BVC-sköterskan? Dina egna föräldrar?

Det är jättevanligt med depressioner hos föräldrar, ja hos människor i allmänhet, men ännu vanligare hos föräldrar, särskilt med små barn. Ett symtom på depression är att känna sig hemskare än vad man egentligen är. Depression är en behandlingsbar sjukdom, som behöver upptäckas och behandlas så snart som möjligt. Därför är det viktigt att ta känslor som att man är en dålig mamma och inte orkar med sina barn på allvar.

Varma hälsningar

Cecilia

Läs mer:

Att bli förälder –  när starten är svår

Oro för barn. Vad göra som orolig förälder?

Trotsåldern  –  så hanterar du treårstrots hos barn

Att bli en bra mamma när ens egen barndom var förfärlig

Mamma med psykisk sjukdom eller funktionsvariation

Spädbarns sömn – hur mycket eller lite är normalt?

Att hitta andra föräldralediga – vad göra som föräldraledig?

Min bebis vill bara sova på mig och din vill inte vara i famnen

Syskon till sjuka barn har särskilda behov men glöms ofta bort. Särskilt i familjer med svårt eller kroniskt sjuka barn så tar ofta det sjuka barnet en mycket stor del av föräldrarnas energi. Som förälder i en familj med flera barn varav ett är sjukt har man stora krav på sig, och det är lätt att förstå att man inte alltid orkar, men den här artikeln tar iallafall upp syskonens perspektiv

Syskon behöver information

Syskon märker när det finns oro i familjen. Alla barn försöker skapa sig en förståelse av världen utifrån sin förmåga. Om man som förälder pratar med syskonet, är lyhörd för frågor, och spontant ger viktig information på barnets nivå, så hjälper man syskonet med att förstå sin värld. Om man inte pratar med syskonet finns stor risk att syskonets förståelse av världen blir felaktig, då barnet med sin begränsade erfarenhet skall försöka få reda i fragment av information på egen hand. 

Om du tycker det är svårt att veta hur du ska prata med syskonet, be gärna vårdpersonalen om hjälp. Både barnläkare, barnsjuksköterskor, kuratorer och psykologer kan vara bra på det här. På barncanceravdelningar och barnhospice finns syskonstödjare som kan hjälpa till. 

Syskon till sjuka barn behöver egentid med föräldrarna

I en familj med ett svårt sjukt barn är det ibland ett omöjligt uppdrag att få tiden att räcka till. De flesta syskon anpassar sig till detta och gör sig snälla och icke krävande. Som förälder gäller det att se att syskonet har ett behov av egentid även om syskonet inte uttrycker det själv. En egen lekstund, fika eller biobesök med syskonet ett par gånger i månaden räcker väldigt långt. 

Om du har frågor om ditt barn - kontakta Knodds barnsjuksköterskor

Hos Knodd arbetar specialistutbildade barnsjuksköterskor med minst 5 års erfarenhet. Du får en bedömning av ditt barn och trygga råd via video. Kostnadsfritt såklart!

Gå till knodd.se

Hämta Knodd i App Store

Hämta Knodd i Google Play

Fråga om hur syskonet har det i skolan, hur det är på fritidsaktiviteterna och försök förstärka det positiva och normala i syskonets liv. Om syskonet själv tar upp det sjuka syskonet, lyssna och fråga om syskonets perspektiv. 

Ett lyssningstips för att förstå mer om barnetsperspektiv är Syster min, en radiodokumentär av Siri Ambjörnsson som vuxit upp med tre systrar, varav en har en svår hjärnskada. 

Lyssna på Syster min här. 

Att låta det friska livet fortsätta

Även om ett sjukt syskon förändrar vardagen för hela familjen, så är det viktigt att låta det friska livet fortsätta och ta så mycket plats det någonsin går. Särskilt för det friska syskonet. Att fortsätta i sin klass, på sina fritidsaktiviteter och träffa kompisar är viktigare än det någonsin varit. 

Ta gärna hjälp av syskonets kompisars föräldrar. Berätta om ert sjuka syskon och be dem om att bjuda hem det friska syskonet på lekträff och sleepover. De kommer att förstå att ni inte kan bjuda tillbaka och antagligen bli ganska glada över att få ett konkret sätt att hjälpa er på. 

Ska syskon till sjuka barn vara med på sjukhus? 

Självklart måste syskon till sjuka barn få veta var det sjuka syskonet befinner sig, och känna sig välkomna på sjukhuset. Sjukhuset kan också vara den enda plats där syskonen kan träffas om det sjuka syskonet måste ligga inne väldigt länge. 

Men det är sällan i ett friskt syskons intresse att flytta in och bo länge på sjukhus. En familj med två föräldrar delar som regel upp sig. För en ensamstående förälder kan det var en svår ekvation att lösa. Aktivera då nätverket runtomkring familjen. Finns det mor- eller farföräldrar? Mostrar och morbröder, fastrar eller farbröder? Finns det en förskollärare som barnet knutit an till eller en granne ni har fått en relation till? Fråga dem om hjälp. Sjukhuskuratorn kan också hjälpa till och även kommunens individ- och familjeenhet. 

Syskonstödjare och syskonkompetens

På barncanceravdelningar och barnhospicet Lilla Erstagården finns syskonstödjare som bekostas av barncancerfonden (det är därför de inte finns på andra vårdavdelningar). 

Läs mer om syskonstödjare hos barncancerfonden här

Om ditt sjuka barn inte har cancer eller är inskriven på barnhospice är det inte lika självklart att få tillgång till syskonstödjare. Ågrenska stiftelsen i Göteborg har en fantastisk verksamhet för familjer med sjuka och funktionshindrade barn. De har syskonläger speciellt för syskon, men även syskonverksamhet på sina familjeveckor för barn med olika diagnoser. 

Läs mer om Ågrenskas syskonverksamhet här. 

Ågrenska har också gjort en jättebra sida med kunskap om syskon i familjer med barn med funktionshinder eller kronisk sjukdom. Där hittar du massor av syskonkompetens, animerade filmer med mera. 

Ågrenskas sida om syskonkompetens hittar du här. 

Läs mer: 

Barn i sorg – hur barn sörjer och hur du som vuxen kan hjälpa

Att sikta på tillräckligt bra

När man inte orkar med sina barn – dålig mamma eller bara trött?