Syskon till sjuka barn

Familj

Syskon till sjuka barn har särskilda behov men glöms ofta bort. Särskilt i familjer med svårt eller kroniskt sjuka barn så tar ofta det sjuka barnet en mycket stor del av föräldrarnas energi. Som förälder i en familj med flera barn varav ett är sjukt har man stora krav på sig, och det är lätt att förstå att man inte alltid orkar, men den här artikeln tar iallafall upp syskonens perspektiv

Syskon behöver information

Syskon märker när det finns oro i familjen. Alla barn försöker skapa sig en förståelse av världen utifrån sin förmåga. Om man som förälder pratar med syskonet, är lyhörd för frågor, och spontant ger viktig information på barnets nivå, så hjälper man syskonet med att förstå sin värld. Om man inte pratar med syskonet finns stor risk att syskonets förståelse av världen blir felaktig, då barnet med sin begränsade erfarenhet skall försöka få reda i fragment av information på egen hand. 

Om du tycker det är svårt att veta hur du ska prata med syskonet, be gärna vårdpersonalen om hjälp. Både barnläkare, barnsjuksköterskor, kuratorer och psykologer kan vara bra på det här. På barncanceravdelningar och barnhospice finns syskonstödjare som kan hjälpa till. 

Syskon till sjuka barn behöver egentid med föräldrarna

I en familj med ett svårt sjukt barn är det ibland ett omöjligt uppdrag att få tiden att räcka till. De flesta syskon anpassar sig till detta och gör sig snälla och icke krävande. Som förälder gäller det att se att syskonet har ett behov av egentid även om syskonet inte uttrycker det själv. En egen lekstund, fika eller biobesök med syskonet ett par gånger i månaden räcker väldigt långt. 

Om du har frågor om ditt barn - kontakta Knodds barnsjuksköterskor

Hos Knodd arbetar specialistutbildade barnsjuksköterskor med minst 5 års erfarenhet. Du får en bedömning av ditt barn och trygga råd via video. Kostnadsfritt såklart!

Gå till knodd.se

Fråga om hur syskonet har det i skolan, hur det är på fritidsaktiviteterna och försök förstärka det positiva och normala i syskonets liv. Om syskonet själv tar upp det sjuka syskonet, lyssna och fråga om syskonets perspektiv. 

Ett lyssningstips för att förstå mer om barnetsperspektiv är Syster min, en radiodokumentär av Siri Ambjörnsson som vuxit upp med tre systrar, varav en har en svår hjärnskada. 

Lyssna på Syster min här. 

Att låta det friska livet fortsätta

Även om ett sjukt syskon förändrar vardagen för hela familjen, så är det viktigt att låta det friska livet fortsätta och ta så mycket plats det någonsin går. Särskilt för det friska syskonet. Att fortsätta i sin klass, på sina fritidsaktiviteter och träffa kompisar är viktigare än det någonsin varit. 

Ta gärna hjälp av syskonets kompisars föräldrar. Berätta om ert sjuka syskon och be dem om att bjuda hem det friska syskonet på lekträff och sleepover. De kommer att förstå att ni inte kan bjuda tillbaka och antagligen bli ganska glada över att få ett konkret sätt att hjälpa er på. 

Ska syskon till sjuka barn vara med på sjukhus? 

Självklart måste syskon till sjuka barn få veta var det sjuka syskonet befinner sig, och känna sig välkomna på sjukhuset. Sjukhuset kan också vara den enda plats där syskonen kan träffas om det sjuka syskonet måste ligga inne väldigt länge. 

Men det är sällan i ett friskt syskons intresse att flytta in och bo länge på sjukhus. En familj med två föräldrar delar som regel upp sig. För en ensamstående förälder kan det var en svår ekvation att lösa. Aktivera då nätverket runtomkring familjen. Finns det mor- eller farföräldrar? Mostrar och morbröder, fastrar eller farbröder? Finns det en förskollärare som barnet knutit an till eller en granne ni har fått en relation till? Fråga dem om hjälp. Sjukhuskuratorn kan också hjälpa till och även kommunens individ- och familjeenhet. 

Syskonstödjare och syskonkompetens

På barncanceravdelningar och barnhospicet Lilla Erstagården finns syskonstödjare som bekostas av barncancerfonden (det är därför de inte finns på andra vårdavdelningar). 

Läs mer om syskonstödjare hos barncancerfonden här

Om ditt sjuka barn inte har cancer eller är inskriven på barnhospice är det inte lika självklart att få tillgång till syskonstödjare. Ågrenska stiftelsen i Göteborg har en fantastisk verksamhet för familjer med sjuka och funktionshindrade barn. De har syskonläger speciellt för syskon, men även syskonverksamhet på sina familjeveckor för barn med olika diagnoser. 

Läs mer om Ågrenskas syskonverksamhet här. 

Ågrenska har också gjort en jättebra sida med kunskap om syskon i familjer med barn med funktionshinder eller kronisk sjukdom. Där hittar du massor av syskonkompetens, animerade filmer med mera. 

Ågrenskas sida om syskonkompetens hittar du här. 

Läs mer: 

Barn i sorg – hur barn sörjer och hur du som vuxen kan hjälpa

Att sikta på tillräckligt bra

Att känna sig som en dålig mamma – när man inte orkar med sina barn

  • 2
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Resa utomlands med spädbarn – råd om flyg och vaccin

Bebisar

Att resa utomlands med ett spädbarn kräver en del eftertanke. Här kan du läsa om hur det fungerar att flyga med bebis men också vilka vaccin som behövs och annat att tänka på inför semestern.

Planera inga längre resor innan bebisen fötts

En klok idé är att vänta med att planera resor till bebisen fötts, och ni som föräldrar har landat i föräldraskapet. Du vet helt enkelt inte hur du kommer att må, hur din partner kommer att må och hur din bebis kommer att må. En ny familj, eller en familj med en ny familjemedlem, behöver tid på sig för att se hur just den här familjen ska klara livet tillsammans, och den tiden spenderas bäst nära hemmet, och med närhet till sjukvård där man känner sig trygg.

Läs mer om att planera för första tiden med bebis här. 

Har du familj i andra länder – be dem komma

En vanlig anledning till att man vill planera en resa utomlands med en nyfödd är för att träffa sin egen, eller sin partners familj. Det är förstås viktigt. Men kan de inte komma och hälsa på  i stället? Några har så bra relationer till sina svärföräldrar eller föräldrar att de gärna vill ha dem boende hos sig, som ett stöd, den första tiden. Många (de flesta tror jag) tycker någonstans att det är lite jobbigt. Om det stämmer för er, be i så fall släktingarna att ordna annat boende, hjälp dem om du vill. Tala med din partner om hur ni vill ha det och våga vara tydliga med det mot släkten!

Om du har frågor om ditt barn - kontakta Knodds barnsjuksköterskor

Hos Knodd arbetar specialistutbildade barnsjuksköterskor med minst 5 års erfarenhet. Du får en bedömning av ditt barn och trygga råd via video. Kostnadsfritt såklart!

Gå till knodd.se
När familjen hittat stabilitet

Det tar så olika lång tid innan en ny familj hittat en stabilitet och rutiner i vardagen. För några går det på ett par-tre veckor, för andra tar det två-tre år. För många kanske två-tre månader. När du känner att vardagen rullar på och mat- och sovrutinerna fungerar någorlunda kan

Varning för mässling

Små, ovaccinerade barn är extra känsliga för infektioner. Mässling sprids i många delar av Europa och det vaccineras inte barnen för förrän vid 18 månaders ålder. Om du ska resa till ett land där mässling sprids rekommenderas att ta en extra dos mässlingsvaccin som resevaccination om barnet fyllt 6 månader. Före 6 månaders ålder har vaccinet mycket osäker effekt.

Läs mer om mässling här. 

Läs mer om mässlingsvaccin här. 

Här kan du se uppdaterad information om vilka länder som har problem med mässlingsutbrott i Europa för närvarande. 

Här på amerikanska smittskyddsmyndighetens hemsida kan du se information om mässlingsutbrott i USA och globalt. 

Kikhosta

Kikhosta kan vara dödlig även med modern sjukhusvård för barn under 2-3 månader. Första dosen kikhostevaccin får barnen vid tre månaders ålder och andra dosen vid 5 månader. Man kan ge ett tidigarelagt vaccinationsprogram med vaccindos vid 6, 10 och 14 veckor inför planerad utlandsresa.

Här kan du se kikhosteläget i Europa

Läs mer om kikhosta här

RS-virus i flygplan

Vanliga förkylningsvirus, som RS-virus och andra, liksom influensa, kan mycket väl spridas enklare i flygplan än när man är hemma. Jag tycker man ska fundera både en och två gånger innan man flyger med ett barn under tre månaders ålder under infektionssäsongen.

Läs mer om RS-virus här

Läs mer om influensa här

Malaria – dödligt för småbarn

Malaria, som sprids med myggstick i varma länder, kan vara dödligt för små barn. Ju mindre barnet är, desto farligare. Särskilt fruktad är cerebral malaria, eller malaria i hjärnan, som framförallt drabbar barn under två års ålder.

Läs aktuell information om vilka länder som har malariarisk hos USA:s smittskyddsmyndighet CDC här. 

Ju större risk man har att utsättas för myggstick, desto större risk är det att utsättas för malaria. I ett turisthotell i en stad är risken generellt mindre än om du bor i lantliga områden nära våtmarker.

Om du väljer att åka till ett malariadrabbat område med ett litet barn – se till att skydda barnet från myggstick. Myggnät impregnerade med insektsmedel är det bästa skyddet. Ge dessutom barnet malariaprofylax, alltså förebyggande malariamedel. Det kan du få utskrivet på resevaccinationsmottagningar.

Om barnet får hög feber utan att vara påtagligt förkyld under året efter att du varit i ett malariadrabbat område, sök barnakuten och be om ett malariaprov. De behöver tas på sjukhus och transporteras direkt till laboratorium, så vårdcentralen har svårt att testa.

Övriga resevaccinationer för små barn

Beroende på resmål kan det även vara rekommenderat att ta ytterligare resevaccinationer. Kolla med en vaccinationsbyrå.

Flygplan och öron

Det slår ju lätt lock för öronen vid start och landning, och bebisar kan bli gnälliga av det. Låt dem suga på en napp, eller en nappflaska vid start och landning (amning går tyvärr inte då flygpersonalen kontrollerar så att bebisen sitter framåtvänd i ditt knä, det vet jag för jag har provat).

Mat och vattensmittor

Om ditt barn äter ersättning, se till att du vet att det finns rent vatten att tillaga ersättningen med på resmålet. Åker du till ett fattigt land med dålig hygienisk standard – ta med ersättning på tetror. Hitta ett sätt att hålla nappflaskorna rena, om vattnet inte är säkert rent, koka dem efter användning. Annars riskerar barnet att drabbas av svår magsjuka.

Ska ni till ett turistområde eller storstad är det stor sannolikhet att både blöjor och ersättning är lätt att få tag på.

Sol och värme

Det är härligt att resa till solen, särskilt i kalla mörka vintern i Sverige. Tänk dock på att barnets hud behöver skyddas för solen. Följ lokalbefolkningens dygnsrytm och ta siesta på dagen, låt barnen vara uppe längre på kvällen och njut av de sköna varma kvällarna ihop ute i stället.

Läs mer om solskydd till barn här. 

Läs mer om spädbarn, uttorkning och värme här. 

Hur ser det ut med sjukvård på resmålet?

Spädbarn har större risk att behöva sjukvård, särskilt vid infektioner, än vad större barn och vuxna har. Kolla vilken möjlighet det finns till sjukvård på resmålet. Tänk på att bebisen måste vara försäkrad för sjukvård och hemtransporter. Inom EU behöver bebisen ett eget sjukförsäkringskort.

Läs mer:

Att planera för första dagarna med bebis

Mässling och röda hund, symtom, vem kan smittas och vad göra?

MPR-vaccin eller trippelvaccin – om vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund

Kikhosta – symtom, hur det låter, vaccin, test och behandling

RS-virus hos spädbarn- symtom, smitta och farlighet

Influensa hos barn – symtom och behandling

Solkräm för bebisar och små barn- vilket solskydd är bra?

Bebisar som svettas i varmt väder- ska man ge vatten till spädbarn?

Det livsfarliga vattnet

Mjölkproteinallergi hos bebis och mjölkfri ersättning till spädbarn

Barnmat, Barnsjukdomar, Bebisar

Mjölkproteinallergi, även kallat komjölksallergi, mjölkallergi eller komjölksproteinallergi  är ett lurigt tillstånd som ofta misstänks hos skrikiga spädbarn. Dessa barn kan må bättre om en ammande mamma äter komjölksproteinfritt eller med mjölkfri ersättning. Även äldre barn kan ha mjölkproteinallergi.  Förväxla inte mjölkproteinallergi med laktosintolerans. Både laktos och mjölkprotein finns i mjölk, men symtom och sjukdom och behandling är helt olika.

Läs mer om laktosintolerans hos barn här. 

Mjölkproteinallergi=komjölksproteinallergi

Vi säger ofta mjölkproteinallergi, men det är komjölksproteinet vi pratar om. Som är ganska nära släkt med getmjölksproteinet, varför många komjölksproteinallergiska barn även är allergiska mot getmjölksprotein. Det är däremot tillräckligt olikt människomjölksprotein för att bröstmjölken skall fungera bra.

Komjölksprotein som mamma äter går över i bröstmjölk

Grundregeln man får lära sig på läkarutbildningen är att alla protein bryts ned till aminosyror i tarmen och tas upp på det viset i kroppen. Men inga regler som inte har undantag. Uppenbarligen kan större delar av protein både tas upp i mammans tarm och vidarebefordras ut i mjölken och orsaka allergiska symtom hos barnet.

Om du har frågor om ditt barn - kontakta Knodds barnsjuksköterskor

Hos Knodd arbetar specialistutbildade barnsjuksköterskor med minst 5 års erfarenhet. Du får en bedömning av ditt barn och trygga råd via video. Kostnadsfritt såklart!

Gå till knodd.se
Om mamma inte äter komjölksprotein blir mjölken komjölksproteinfri

Du kan alltså amma ett komjölksproteinallergiskt barn om du själv äter strikt komjölksproteinfritt. Det svåra är att mjölk döljs som tillsats i väldigt många produkter. Om du inte är van att läsa innehållsförteckningar och vet precis bakom vilka ord det kan dölja sig mjölk så rekommenderas dietistkontakt om du som mamma skall äta komjölksproteinfritt. Och glöm inte kalktillskottet (tabletter), 1000 mg/dag ska du äta under den mjölkfria ammande tiden. Gärna med D-vitamin.

Vissa barn reagerar på att mamman får i sig små mängder komjölksprotein, andra klarar större mängder utan symtom. Och ytterligare vissa klarar hur mycket komjölksprotein som helst i mammas mat, men reagerar om de får vanlig ersättning.

Ersättning är baserad på komjölksprotein 

Vanlig modersmjölksersättning (Babysemp, NAN) är baserad på komjölksprotein. Det finns specialersättningar som man får på recept med kemiskt sönderslaget (hydrolyserat) komjölksprotein som fungerar för de flesta komjölksproteinallergiska barn. Althera, Pepticate och Nutramigen och Profylac är fyra olika märken av sådan ersättning. De är mycket dyra, men det drabbar inte familjen med komjölksproteinallergiska barn eftersom samhället subventionerar dessa med skattepengar om de skrivs ut av läkare.

Läs mer om ersättningsmatning här

Mjölkfri ersättning 

Vissa barn som är extremt känsliga för komjölksprotein, eller har mycket svåra symtom, kan behöva ersättningar som är baserade på fria aminosyror, som alltså aldrig har haft med komjölksprotein att göra. Det finns två sådana produkter i Sverige: Neocate och Nutramigen AA. De är ännu mycket dyrare än de tidigare nämnda preparaten, men det drabbar också landstingskassan och inte familjekassan.

Mjölkfri mat för större barn

Många barn som varit komjölksproteinallergiska som bebisar börjar tåla mjölkprotein när de blir lite äldre. Ofta är det bra att låta dem prova vanligt smör och ost när de börjar äta mat. Om de tål det, då har mjölkproteinallergin vuxit bort. Om de får symtom, då har den inte vuxit bort ännu.

Det är ofta bra att träffa en dietist för råd om du behöver föda upp ditt barn på komjölksproteinfri kost efter amnings-/ersättningsperioden.

Symtom på komjölksproteinallergi

Mjölkproteinallergi ger oftast symtom från magtarmkanalen, huden och humöret. Från magtarmkanalen kan symtomen vara i princip alla tänkbara: mycket kräkningar, diarréer eller förstoppning. Blod i bajset hos spädbarn förekommer inte alltid vid mjölkproteinallergi, men om ett spädbarn bajsar blod skall läkaren alltid misstänka mjölkproteinallergi. Och som förälder skall du se till att träffa en barnläkare, gärna via BVC. Om barnet inte bajsar stora mängder blod kan du skippa barnakuten och alla magsjukor där.

Läs mer om bebisbajs, vad som är normalt och inte, här. 

Läs mer om förstoppning, symtom och behandling här. 

På huden kan eksem vara tecken på mjölkproteinallergi. Eksem hos bebisar sitter ofta på kinderna och är röda, knottriga utslag som flyter ihop med varandra. (Inte att förväxla med nyföddas ”hormonplitor”, som ser ut som minifinnar och är helt friska och försvinner av sig själva). Vissa barn får nässelutslag av mjölk, de har som regel en IgE-förmedlad allergi.

Läs mer om eksem hos barn här. 

Osäker på vad barnet har för utslag? Läs den populära bildguiden om prickar och utslag hos barn här. 

Humöret blir ofta påverkat av mjölkproteinallergi. Bebisarna blir skrikiga och svårtröstade, kanske har de ont i magen? Kanske mår de illa?

Finns det några test för mjölkproteinallergi?  

Det finns pricktest, men de testar bara så kallad IgE-förmedlad allergi. Vid allergi med symtom från huden är det av värde, men vid symtom från magtarmkanalen och humöret är pricktest eller blodprov inte särskilt värdefullt.

Läs mer om allergi hos barn och vad det är här. 

Det riktiga testet, det viktiga testet, är en kontrollerad ”elimination-exposition”. I kontakt med BVC eller barnläkare så provar man alltså en strikt mjölkfri diet hos mamma om hon ammar, eller en komjölksfri ersättning om bebisen äter ersättning, i två veckor. För symtomdagbok en vecka före och under tiden. Sedan provar man mjölk igen. Och för symtomdagbok.

Om bebisen mår mycket bättre i magen, huden eller humöret under den mjölkfria testperioden och sedan mår sämre när hen får vanlig ersättning eller ammande mamma börjar äta mjölk igen, då kan en läkare ställa diagnosen komjölksproteinallergi.

Mjölkproteinallergi växer ofta bort

Mjölkproteinallergi är vanligast under första levnadsåret, då 2-3 % av alla barn har detta. Vid ett års ålder har hälften blivit av med sin allergi, vid tre års ålder tre av fyra, och vid 6 års ålder tål nio av tio barn mjölk. Skönt!

Läs mer

Laktosintolerans hos barn – symtom och test

Bebisbajs – vad är normalt och inte? Grönt bajs eller slemmigt, vad betyder det? 

Förstoppning hos barn – symtom och vad som hjälper mot förstoppning

Eksem hos barn 

Prickar och utslag hos barn – en bildguide

Vad är allergi? Läs om allergier – immunsystemets fobier

Flaskmatning med ersättning till nyfödd bebis – hur mycket och hur ofta?

Laktosintolerans hos barn – symtom och test

Barnmat, Barnsjukdomar

Ett återkommande önskemål hos er läsare har varit att få läsa om laktosintolerans hos barn. En läsare uttryckte frågan ovan: laktosintolerans hos barn: finns det? Ja, det gör det, och i olika former dessutom. Först lite grundläggande fakta för att kunna förstå vad laktosintolerans är.

Laktos=mjölksocker

Mjölk (både människomjölk och komjölk) innehåller många olika ämnen. Laktos är en sockerart som finns i mjölk. I mjölk finns också mjölkproteiner, som skiljer sig mellan olika arters mjölk. Komjölksproteinallergi är en ganska vanlig sjukdom hos småbarn som inte får förväxlas med laktosintolerans. Mer om komjölksproteinallergi en annan dag. Laktosmolekylen är uppbyggd av två sockermolekyler som sitter ihop kemiskt. För att tarmen ska kunna ta upp sockret in till blodet (vilket behövs för att vi ska kunna få i oss näringen i sockret) måste ett enzym som heter laktas dela sockermolekylen i två.

Läs mer om mjölkproteinallergi hos barn här

Laktas finns i tunntarmsslemhinnans ludd

Tunntarmen är den del av tarmen vars slemhinna tar upp näring. För att slemhinnan ska kunna ta upp så mycket näring som möjligt har den maximerat sin yta genom att bli luddig. Längst ute på tarmludden finns laktasenzymet.

Om du har frågor om ditt barn - kontakta Knodds barnsjuksköterskor

Hos Knodd arbetar specialistutbildade barnsjuksköterskor med minst 5 års erfarenhet. Du får en bedömning av ditt barn och trygga råd via video. Kostnadsfritt såklart!

Gå till knodd.se
I princip alla har laktas som bebisar och fram till två års ålder

Det är extremt ovanligt att inte ha laktas som bebis. Fyrtio bebisar  med detta tillstånd finns beskrivna sammanlagt i den vetenskapliga litteraturen. De bebisar som inte har det får svåra diarréer så fort de börjar dricka mammamjölk eller ersättning och blir jättesjuka och dör av uttorkning inom några dagar om de inte får laktosfri ersättning i stället för mjölk. Med undantag av dessa ytterst få bebisar så har alla bebisar laktas, och tål laktos, fram till två års ålder.

De flesta i världen slutar producera laktas i barndomen

Ungefär två tredjedelar av världens befolkning slutar producera laktas under barndomen. Det skiljer sig mellan olika folkgrupper när detta sker, men oftast efter sju års ålder. Produktionen av laktas minskar långsamt, så magbesvär som kommer plötsligt brukar inte bero på laktosintolerans.

De flesta skandinaver producerar laktas hela livet

I Skandinavien har vi en ”genetisk anomali” som gör att de flesta av oss som har skandinaviskt ursprung många generationer tillbaka i tiden fortsätter att producera laktas, och kan äta obegränsade mängder laktos, hela livet.

Test med blodprov för laktosintolerans är onödigt

De blodprov som finns för laktosintolerans är gentester som visar om man har den variant som ofta blir laktosintolerant som vuxen eller den som sällan blir det. De säger alltså inte om man tål laktos eller inte. För att veta det måste man prova. Om man får typiska symtom av laktos och blir av med dem med laktosfri kost så är man sannolikt laktosintolerant.

Laktos som når tjocktarmen ger symtom

När laktoset inte bryts ned i tunntarmen och tas upp i blodet så kommer det ner laktos till tjocktarmen. Bakterierna i tjocktarmen har enzymer som kan bryta ned laktoset på lite olika sätt, och som restprodukter bildas gaser, både illaluktande och luktlösa. Dessutom håller laktoset kvar vätska i bajset, som inte kan tas upp av blodet, och bajset blir löst – diarré. Symtomen på laktosintolerans är alltså gasbildning och diarréer och ofta ont i magen som kommer en tid efter måltid om måltiden innehållit laktos.

Läs mer om bebisbajs här

Läs mer om att få ont i magen här

Det är inte farligt att äta laktos om man är laktosintolerant, bara obehagligt

Det är viktigt att veta att, till skillnad från vid glutenintolerans, eller komjölksproteinintolerans, där gluten respektive komjölksprotein skadar tarmslemhinnan även i små mängder, så skadar inte laktos tarmen. Det är alltså inte alls så viktigt att undvika laktos för någon som är laktosintolerant, som det är för en glutenintolerant eller komjölksproteinallergisk att undvika gluten respektive komjölksprotein. Ofta kan personer med laktosintolerans äta en viss mängd laktos utan symtom, och det ska alltså inte undvikas! Undvik det som ger besvär.

Laktosintolerans hos barn under 7 år beror ofta på annan sjukdom

Jag berättade att laktaset sitter på tunntarmsslemhinnans ludd. Glutenintolerans är en vanlig sjukdom bland svenska barn där en immunologisk reaktion mot gluten förstör tunntarmsslemhinnans ludd. Därför uppkommer en laktosintolerans som beror på en sjukdom som är jätteviktig att upptäcka och behandla, och som försvinner när barnet börjar äta glutenfri kost. Även ovanligare, allvarliga tarmsjukdomar och komjölksproteinallergi kan bete sig på det här sättet.

Mitt viktigaste take-home-message idag är: ingen självdiagnostik av laktosintolerans hos barn under sju års ålder! De ska undersökas av barnläkare och provtas för glutenintolerans och eventuellt också för andra tarmsjukdomar!

Läs mer om glutenintolerans hos barn här

Detta gäller i princip även äldre barn. Men om du själv som förälder kommer från en folkgrupp där laktosintolerans är vanligt, har tålt mindre och mindre laktos sedan tioårsåldern, liksom alla dina släktningar, och barnet också börjar göra det i samma ålder tycker jag du kan låta barnet testa samma kost som fungerar för dig. Mår barnet bra då och växer som det ska så är allt bra och en läkare kan inte tillföra någonting.

Laktosfria produkter

Laktosfria produkter görs genom att laktas tillsätts till mjölkprodukten, så bryts mjölksockret ned redan i mjölkpaketet (eller i mejeriets mjölktankar, det vet jag inte så noga). De är dyrare än vanliga mjölkprodukter och har ingen som helst fördel för alla som kan producera laktas, men är å andra sidan inte heller på något sätt hälsofarliga även om man producerar eget laktas. Det finns också tabletter med laktas att köpa som man kan äta när man vill äta mer mjölkprodukter än man brukar klara utan att få symtom. Praktiskt.

Läs mer:

Glutenintolerans (celiaki) hos barn – symtom, prov, behandling

Mjölkproteinallergi hos bebis och mjölkfri ersättning till spädbarn

Bebis bajs – vad är normalt och inte? Grönt bajs eller slemmigt – vad betyder det?

Ont i magen hos barn – kan det vara blindtarmen och vad ska man göra?

Förstoppning hos barn – vad hjälper mot att vara hård i magen

Glutenintolerans (celiaki) hos barn – symtom, utredning, behandling

Barnsjukdomar

Glutenintolerans, eller celiaki, är en tarmsjukdom där immunförsvaret förstör tarmslemhinnan om den som har celiaki äter gluten. Barnläkare brukar inte använda ordet glutenallergi men det finns likheter mellan celiaki och allergisk sjukdom. Blodprov mot transglutaminasantikroppar är till stor hjälp när man ska diagnosticera celiaki.

Gluten är ett protein som finns i vete, råg och korn

Glutenproteinet finns i vete, råg och korn. Det är gluten som bildar de trådar i deg som gör att vetebröd jäser med bubblor i. Det är därför som glutenfritt bröd inte får samma luftiga konsistens som bröd med gluten.

Gluten är inte giftigt eller farligt i sig. Det är bara den vars immunförsvar aktiveras av gluten som behöver undvika det. För alla som inte har celiaki finns ingen anledning att äta glutenfri kost.

Vid celiaki förstörs tunntarmslemhinnan av immunförsvaret

Tunntarmen är den del av magtarmkanalen där näringsämnena tas upp ur maten. Det görs i tarmväggens yta, och för att få så stor yta som möjligt där näring kan tas upp är tarmen luddig, som en äkta matta ungefär. När ett barn med glutenintolerans äter gluten förstör barnets immunförsvar tarmslemhinnan. Får det gå tillräckligt lång tid förstörs allt tarmludd och tarmslemhinnan blir alldeles platt, och full av vita blodkroppar. Att tarmluddet är borta kallas för för ”villusatrofi”.

Om du har frågor om ditt barn - kontakta Knodds barnsjuksköterskor

Hos Knodd arbetar specialistutbildade barnsjuksköterskor med minst 5 års erfarenhet. Du får en bedömning av ditt barn och trygga råd via video. Kostnadsfritt såklart!

Gå till knodd.se
Tarmskadan gör att barnet inte kan ta upp näring

Eftersom tarmluddets funktion är att öka tarmens förmåga att ta upp näring minskar den förmågan när tarmluddet försvinner. När tarmslemhinnan är full av vita blodkroppar som bryter ned tarmluddet sker inte heller näringsupptaget i den kvarvarande slemhinnan särskilt effektivt.

Ett barn med celiaki som äter gluten får alltså näringsbrist trots att maten som barnet får i munnen är alldeles utmärkt näringsrik. Tunntarmen är för skadad för att kunna ta upp näringsämnen, vitaminer och mineraler.

Näringsbristen ger dålig tillväxt och ofta trötthet, eller håglöshet, depression hos äldre barn och tonåringar. Järnbrist är vanligt, vilket leder till blodbrist, blekhet och trötthet. D-vitaminbrist är vanligt, vilket också kan leda till trötthet och depression och benskörhet på sikt, bland annat. Puberteten kommer inte alltid igång som normalt.

Läs mer om tillväxt hos barn här

Läs mer om järnbrist hos barn här

När tarmluddet är borta kan också förmågan att bryta ned laktos i mjölk tillfälligt försvinna. Ett barn som plötsligt blir väldigt laktosintolerant ska därför utredas för glutenintolerans. När barn med glutenintolerans äter glutenfri kost försvinner laktosintoleransen.

Läs mer om laktosintolerans hos barn här 

Mag-tarmsymtom vid glutenintolerans

Några barn med glutenintolerans får ont i magen. Andra får diarré eller förstoppning.

Läs mer om förstoppning hos barn här. 

Blodprov för glutenintolerans

Det finns ett riktigt bra blodprov som man använder vid utredning av glutenintolerans. Provet man tar är transglutaminasantikroppar. Om man tar det här provet på ett sjukhuslaboratorium så är svaret väldigt säkert.

Om ett barn inte har några transglutaminasantikroppar (och kan producera antikroppen IgA, vilket 98% kan) har barnet med största sannolikhet inte celiaki. Om misstanken är stor och symtomen allvarliga, särskilt hos ett barn som inte växer, kan man gå vidare med en gastroskopi med biopsi av tunntarmsslemhinnan, men i de allra flesta fall behövs inte det.

Om ett barn har mycket höga nivåer av transglutaminasantikroppar är det mycket sannolikt att barnet har celiaki. Då tar man om provet och också ett gentest innan man ställer diagnos.

För att blodprovet ska fungera måste man äta gluten dagligen. Det går alltså inte att utreda celiaki hos någon som redan innan börjat med glutenfri kost utan att börja äta gluten igen.

Glutenfri kost gör celiaki symtomfri

Vid en konstaterad glutenintolerans behöver man äta en strikt glutenfri kost. Då försvinner alla symtom, transglutaminasantikropparna försvinner och tarmluddet växer ut igen. Vid en konstaterad glutenintolerans behöver man alltså få undervisning av en dietist i hur man äter en strikt glutenfri kost.

Läs mer:

Dålig tillväxt hos barn- utreda och tolka en tillväxtkurva

Järnbrist och blodbrist eller anemi hos bebisar, barn och ungdomar

Laktosintolerans hos barn

Mjölkproteinallergi hos bebis och mjölkfri ersättning till spädbarn

Förstoppning hos barn- vad hjälper mot att vara hård i magen

Bebis bajs – vad är normalt och inte? Grönt bajs eller slemmigt- vad betyder det?