Podd om kämpig kolik, rädslan för RS-virus och barn som vägrar att bada

Nu finns ett nytt avsnitt med mig i Rulla Vagn-podden ute. Om du vill veta om det finns knep för att slippa vabba, vad man ska göra med skrik och kolik eller hur man kan göra egen välling, så lyssna på Rulla Vagn-podden nummer 15 här. Jag svarar också på frågor om förkylda spädbarn och nattning av tvillingar.

Återkommande feber och infektioner hos barn – dåligt immunförsvar?

Hur ofta kan ett barn vara sjukt utan att det är något fel? Är återkommande feber och infektioner tecken på dåligt immunförsvar? Många föräldrar ställer sig den frågan, inte minst framåt februari-mars när barnen kanske varit sjuka 10-12 gånger sedan förskolan började efter sommaren, och ingen av föräldrarna minns den senaste gången de fick en full arbetsvecka.

Låt oss gå igenom vad som kännetecknar ett barn med dåligt immunförsvar, och vad man kan göra om man har ett barn där förkylningarna aldrig verkar ta slut.

Typen av infektioner, inte antalet, avgör vad som är normalt
Många förkylningar, magsjukor och enstaka öroninflammationer=normalt

Min första fråga till familjerna när jag får den här frågan är: vilken typ av infektioner har ditt barn haft. Nästan alla barn med återkommande feber har haft mestadels förkylningar  som gått över på någon vecka, men med hosta i upp till tre veckor efter varje förkylning, det vill säga till nästa förkylning börjar… Några magsjukor på det och någon enstaka öroninflammation eller halsfluss som krävt antibiotika, det indikerar ett friskt immunsystem.

Mer om förkylningar kan du läsa här. 

Mer om magsjuka kan du läsa här. 

Mer om halsfluss kan du läsa här. 

Fler än 6 öroninflammationer som krävt antibiotika på ett år: tänk till!

Vissa barn med återkommande feber får öroninflammation efter i stort sett varje förkylning. Det behöver inte i sig vara tecken på dåligt immunförsvar. Om ditt barn fått mer än tre öroninflammationer senaste halvåret, boka tid hos en öronläkare för undersökning. Det kan bero på en för stor körtel bakom näsan (adenoid) som hindrar vätskan från mellanörat att rinna ned i svalget, eller på trånga örontrumpeter. Vid en för stor adenoid kan öronläkaren operera bort den. Om man inte ser en sådan kan öronläkaren sätta in rör i trumhinnan som gör att öroninflammationerna inte gör lika ont och att de kan behandlas med antibiotikadroppar i örat i stället för med antibiotika i munnen.

Om barnet ändå fortsätter att få envisa öroninflammationer kan det vara bra att låta läkaren ta grundläggande prover för utredning av att immunsystemet fungerar. Ofta fungerar det, men ibland hittar man en lättare immunbrist hos de här barnen.

 Mer om öroninflammation kan du läsa här. 

Svårt att andas och hostar hemskt i månader efter varje förkylning

Barn som får svårt att andas i samband med förkylning och ofta hostar månadsvis efter varje förkylning har troligen förkylningsastma. Det finns bra behandling förebyggande mot förkylningsastma, och behandlingsmålet ska vara att barnet inte ska behöva besöka barnakuten vid förkylningar, sova på nätterna mellan förkylningarna, växa och må bra. Behandlingen sköts lämpligen av en barnläkare på barnläkarmottagning eller av en barnkunnig vårdcentralsläkare.

Mer om förkylningsastma kan du läsa här. 

Spädbarn som inte växer och har upprepade svåra svampinfektioner i mun och rumpa

Spädbarn som inte växer och har upprepade svåra svampinfektioner i mun och rumpa, eller aldrig blir av med en förkylning, kan ha dåligt immunförsvar, eller med andra ord immunbrist. Om du tycker det här stämmer in på ditt barn, sök en barnläkare och be om en bedömning om din oro är rimlig. Det här är mycket ovanliga sjukdomar, något enstaka barn per år i Sverige, så de flesta barnläkare måste fråga en mer specialiserad kollega för att kunna göra den här bedömningen på ett riktigt sätt.

Fler än två lunginflammationer på ett år

Om ditt barn får upprepade lunginflammationer som behöver antibiotikabehandling: se till att barnet röntgas varje gång. Ställ sedan frågan till doktorn om lunginflammationerna sitter på samma plats i lungan. Sitter lunginflammationerna på samma plats bör man undersöka om det finns något i lungan som inte ska vara där. Hos barn är det oftast matbitar eller legobitar som de satt i halsen och sedan fått ned i lungan. I hälften av dessa fall kan inte föräldrarna dra sig till minnes att barnet satt i halsen.

Om de sitter på olika ställen kan det också vara på sin plats att ta grundläggande prover för dåligt immunförsvar.

Upprepade stora, svårbehandlade varbölder

Vissa former av ovanliga allvarliga immunbristsjukdomar ger sig till känna som upprepade svårbehandlade varbölder, ibland i huden, ibland i lever, njure, lunga eller hjärna till exempel. Om ditt barn har haft sådana svåra sjukdomar bör barnläkaren ha utrett för immunbrist, om inte: kräv det!

Sammanfattningsvis:

Ingen anledning till oro hur många förkylningar barnet än får. Återkommande feber i sig, upprepade förkylningar eller magsjukor beror inte på dåligt immunförsvar. Om barnet däremot får upprepade bakteriella infektioner som kräver antibiotikabehandling, eller upprepade svårbehandlade svampinfektioner kan det tyda på en immunbrist som behöver utredas och kanske behandlas.

Läs mer:

Så fungerar en bebis immunförsvar

Hur fungerar vaccin? Så stärker vaccin immunförsvaret

Ont i halsen och förkylning hos barn

Allt om magsjuka, maginfluensa eller vinterkräksjuka

Förkylningsastma hos barn- symtom och behandling

Streptokocker hos barn-  halsfluss, stjärtfluss, bärarskap och scharlakansfeber

Du kan också läsa mer om barns immunförsvar, infektioner och vaccinationer i min och Agnes Wolds bok Praktika för blivande föräldrar – gravidfakta och barnkunskap på vetenskaplig grund.

Köp Praktika för blivande föräldrar hos Adlibris här!

Lyssna på Praktika för blivande föräldrar hos Storytel här!

Hur länge ska man amma?

Hur länge ska man amma? Den frågan ställer sig många, och vissa känner sig manade att ge säkra svar. WHO har bestämt att rekommendera 6 månaders helamning och delamning upp till 2 års ålder eller längre än så för alla världens kvinnor. Svenska BVC-rekommendationer har varierat, ett tag skulle man absolut börja med smakportioner vid fyra månader, nu ska man helst amma i 6 månader men börja med pyttesmå smakportioner vid fyra månader.

Du kan läsa mer om att börja amma här. 

Helamning eller delamning eller ersättning?

I själva verket är hur länge man ska amma något som varje mamma-barn-par bör bestämma över själva. Har man dålig tillgång till rent vatten är helamning i 6 månader livräddande för bebisen, men med tillgång till rent vatten finns det inga större hälsoskillnader mellan helamning, delamning och ersättningsmatning.

Du kan läsa mer om amningens hälsoeffekter i det här inlägget. 

Hur länge man ska amma är ett beslut för mor och barn

Jag har bestämt över två amningsperioders längd: när jag ammade de båda barn jag fött. Jag har inte bestämt själv, barnen hade starka egna viljor kring det här. Men jag har varit delaktig i de här besluten i alla fall. Om någon annan hade försökt säga åt mig hur länge jag skulle amma hade jag inte tagit emot det så bra. För mig har det varit två av de mest privata besluten i mitt liv, och det har varit viktigt för mig att få besluta det här tillsammans med mina barn.

Många föräldrar jag träffat i mitt jobb, många vänner och många som skriver på olika sidor på internet delar min känsla: beslutet om hur länge man vill amma sitt barn är privat och måste få vara privat. Familjeforumen på Internet vimlar av historier kring hur kränkta, arga och ledsna mammor har känt sig när någon (ofta en läkare eller sjuksköterska) försökt bestämma att de ska amma fast de inte vill, eller att de ska sluta fast de inte vill.

Läs mer om att få ångest av amning här

Bebisar behöver mat, kärlek och hjälp med hygienen. Kärleken är så viktig. Många mammor har berättat för mig hur ett upplevt tvång att amma har hindrat dem från att orka eller kunna vara kärleksfulla mot barnet. Hur bergskedjor av skuld och skam ställt sig mellan dem och barnen för att de fått höra att de inte gör barnets bästa när de inte velat eller orkat fortsätta en problematisk amning. Många mammor har också berättat hur de helt förlorat förtroendet för en läkare som ifrågasatt en fungerande, kärleksalstrande amning av ett förskolebarn.

Läs mer om vad en bebis behöver här. 

Ersättning är tillräckligt bra

Vi får inte låta det vi tror är det bästa bli det godas fiende. Ni kommer aldrig att få höra mig säga att ersättning är bättre än bröstmjölk, för det är den inte och jag tror aldrig den kommer att bli det hur mycket än företagen jobbar med produktutveckling. Men den är tillräckligt bra. Tillräckligt bra för att jag inte ska vilja lägga mig i beslut som jag inte tycker jag har med att göra. Delamning i 4, 6, 12 eller 18 månader är också tillräckligt bra förutsatt att den kost som barnet får i tillägg till mammamjölk är bra. Precis som delamning i flera år är det.

Läs mer om att börja ersättningsmata bebisar här

(I områden med dålig hygien, smutsigt vatten, där man inte kan diska flaskor, inte har tillgång till sjukvård och har osäker tillgång till ersättningspulver är inte ersättning tillräckligt bra. Där tycker jag det är helt förkastligt att marknadsföra ersättning och helt rätt att göra allt för att mammor ska amma. Amningsbloggen skrev bra om det häromdagen tycker jag. Även om några av mammorna där säkert också får upprepade mjölkstockningar, har svårläkta bröstvårtesår och får ångest av att tänka på nästa amningstillfälle. Världen är orättvis. )

Börja med annan mat senast vid 6 månader

Om amningen fungerar och barnet går upp tillräckligt i vikt kan man tryggt helamma till 6 månaders ålder. Sedan behöver man börja introducera annan mat, framför allt för att järninnehållet i bröstmjölk är så lågt att barnet riskerar järnbrist annat.

Läs mer om att börja med smakportioner här. 

Läs mer om järnbrist hos barn här

Långtidsamning

Vissa mamma-barn-par tycker så mycket om amningen att de fortsätter delamma i många år. Det är inget fel med det och något som ingen annan bör lägga sig i. Beslut om hur länge man ska amma är som sagt en privatsak, och det gäller oavsett om amningstiden är lång eller kort.

Läs mer:

Få igång amning av nyfödd bebis  – när rinner mjölken till?

Flaskmatning med ersättning till nyfödd bebis  – hur mycket och hur ofta?

Sluta amma –  hur gör man och när är det dags?

Smakportioner till bebis  – när och hur introducera mat?

Järnbrist och blodbrist eller anemi hos bebisar, barn och ungdomar

Ångest av amning? Det kallas D-MER

Vad behöver en bebis?

Massa mer om amning och flaskmatning och allt annat som rör spädbarn och deras föräldraskap kan du läsa i min och Agnes Wolds bok Praktika för blivande föräldrar – gravidfakta och barnkunskap på vetenskaplig grund.

Köp Praktika för blivande föräldrar hos Adlibris här!

Rotavirusvaccin – effekt och biverkningar

Rotavaccin är det senaste vaccinet som introducerats på bvc i Sverige. Det är ett vaccin mot svår magsjuka som ges oralt, alltså i munnen. Rotavirusvaccin är ett levande vaccin, och biverkningarna är därför en miniversion av sjukdomen. Magknip, feber, lite kräkningar och lättare diarréer är  vanliga biverkningar.

Rotavirussjukdom  ger en jobbig magsjuka

Rotavirus är ett magsjukevirus som är mycket smittsamt och om man inte vaccinerar drabbar de flesta barn under de första levnadsåren. Rotainfektion ger intensiva diarréer under flera dagars tid, och man är sällan helt bra förrän efter någon vecka eller tio dagar ungefär. Innan rotavaccinationen var är rotavirus en vanlig orsak till att barn behövde besöka barnakuten och bli inlagda på barnsjukhus. Däremot dog som regel inte barn i Sverige av rotavirusinfektion.

Diarrésjukdom är en av de stora barnadödarna i de fattigaste av världens länder. Diarréerna sprids lätt när avföringen förorenar dricksvatten, de leder till svår uttorkning och död när ingen sjukvård finns, och inget rent vatten finns att behandla uttorkningen med. När barnen redan från början är undernärda och sjuka blir följderna än värre. Enligt WHO dog omkring 450 000 barn under 2008 av rotavirusorsakad diarré, fler än 90% av dem drabbade barn i fattiga länder. Den högsta risken att dö av rotavirusinfektion i världen löpte barn i Afghanistan, där 474 barn av 100 000 dog av rotavirusinfektion. Färre än 1 av 100 000 barn i Sverige dog av samma sjukdom.

Vacciner mot rotavirus

Det finns två vacciner mot rotavirus, och båda är levande, försvagade virusvacciner. Båda ges i munnen på bebisen.

Rotarix innehåller en virusstam som ursprungligen isolerades från en bebis avföring och sedan har försvagats i laboratorium. Rotarix ska ges i två doser (varje dos är en milliliter) med fyra veckors mellanrum.

RotaTeq innehåller fem olika virusstammar som ursprungligen isolerats från både mänsklig avföring och avföring från nötkreatur. Även dessa virus är sedan försvagade i laboratorier för att inte ge upphov till sjukdom hos barn med normalt fungerande immunförsvar. Detta vaccin ska ges i tre doser vid två, fyra och 6 månaders ålder.

Båda rotavaccinen har högre skyddseffekt mot svår rotavirusinfektion i länder med låg barnadödlighet än i länder med hög sådan. I länder med högst barnadödlighet är skyddseffekten mot svår rotavirusinfektion 40-60% efter två år. I de länder i världen som har lägst barnadödlighet (däribland Sverige) är skyddseffekten i stället 80-90%.

Invagination

Ett tidigare rotavirusvaccin, RotaShield, visade sig efter godkännande medföra en allvarlig biverkan hos 1 av 10 000 barn. De fick invagination, en sjukdom som även kan uppträda utan vaccination eller känd infektion. Då trär ett tarmavsnitt upp sig på ett annat tarmavsnitt vilket gör, ont, är farligt (dödligt) om det inte åtgärdas och måste åtgärdas på sjukhus. Där är det dock oftast ganska lätt att åtgärda med hjälp av röntgenkontrastmedel som hälls in i rumpan på barnet medan det röntgas. Röntgenkontrastmedlet puttar tillbaka tarmen och löser oftast problemet utan operation.

Två stora studier har undersökt om Rotarix respektive RotaTeq orsakar invagination. 60-70 000 barn ingick i varje studie, varav hälften fick vaccin. En biverkan som drabbar ett av 10 000 barn borde därför ha upptäckts. Den visade ingen ökad risk för invagination hos de vaccinerade barnen, men det utesluter förstås inte att det finns en ökad risk som är mindre vanlig än 1 på 10 000 barn.

I några länder har man sett en ökad förekomst av invagination hos barn efter första dosen Rotarix respektive RotaTeq, och i andra länder, har man inte gjort det. I de länder där man sett en ökad risk verkar risken vara ungefär 1-2 extra fall per 100 000 barn.

I låg- och medelinkomstländer, där bebisar riskerar att dö både av rotavirusinfektion och invagination, räknar WHO med att för varje bebis död i invagination som vaccinationen eventuellt orsakar, räddas ungefär 150 barn från död i rotavirusinfektion. I länder med god tillgång till barnsjukvård, som Sverige, är det mycket sällsynt att barn dör av såväl invagination som rotavirusinfektion.

Hur är det med barn med svår medfödd immunbrist och rotavirusvaccin?

Anledningen till att man inte ger andra levande vacciner före 6 månaders ålder är att man inte är säker på att ha upptäckt alla barn med svår medfödd immunbrist (SCID) då. Rotavirusvaccinet ska däremot ges vid 6 veckors ålder, och då är verkligen inte alltid dessa barn diagnosticerade med sin immunbrist.

Det föds 2-3 barn med SCID i Sverige varje år, så det är ett litet fåtal barn vi talar om. Det finns enstaka rapporter om bebisar som fått rotavirusvaccin och därefter långvariga diarréer och på den vägen visat sig ha SCID. De dog inte av rotavirusinfektionen (som de fick av vaccinet), men blev å andra sidan inte av med den på väldigt lång tid. Det förbättrade knappast deras hälsa och förutsättningar inför den livsnödvändiga stamcellstransplantation de behövde genomgå heller.

Kolikbarn och rotavaccin

Eftersom bebisar ofta blir lite skrikigare dagarna efter  rotavaccinationen kan det vara bra att tänka efter om man har ett barn med kolik. Om man är på väg att gå under av bebisens skrik och känner att man inte klarar en skrikminut till tycker jag man  kan avstå. Iallafall om man tänker befinna sig i länder med god sjukvård under barnens första år. Kanske kan en treveckors magsjuka när barnet är två vara att föredra framför att bebisen skriker sönder  familjen helt. Det är ett ok beslut att ta isåfall.

Slutsats

Sammanfattningsvis är rotavirusvaccination livräddande och verkligen att rekommendera i fattiga länder med undernärda barn, smutsigt dricksvatten och dålig eller ingen tillgång till barnsjukvård. I Sverige förhindrar det en-två veckors VAB med en inte oansenlig risk för inläggning på sjukhus för varje barn. Nackdelarna är en eventuell mycket liten ökning av risken för invagination hos den vaccinerade bebisen.  Vi riskerar att vaccinera enstaka barn med oupptäckt svår immunbrist som kommer att få svår diarré av vaccinviruset. Några barn får också en minimagsjuka och lite magknip dagarna efter vaccination.

Läs mer:

Hur fungerar vaccin? Så stärker vaccin immunförsvaret

Så fungerar en bebis immunförsvar

Allt om magsjuka, maginfluensa eller vinterkräksjuka

Magsjuka och amning

Fördelar och nackdelar med vattkoppsvaccin

Vaccination

Kikhosta – symtom, hur det låter, vaccin, test och behandling

Att stå bredvid en liten ovaccinerad bebis med svår kikhosta är bland det mest plågsamma jag någonsin varit  med om. Bebisen får så förfärliga hostattacker som ofta slutar med att hen blir blågrå och tappar andan, ibland även medvetandet. En bebis med svår lufthunger och ångest är bland det mest plågsamma man kan se, tro mig. Och ingen kan hjälpa bebisen genom hostattacken.

Som barnläkare gör man vad man kan, och får ofta hjälpa barnet igång med andningen igen efter hostattacken. Men ibland hjälper det inte. Två spädbarn avled efter kikhosta 2014, och ett barn dog 2015. Jag vet också att många bebisar med kikhosta har sökt gång på gång på barnakuten och blivit hemskickade utan provtagning, utan att någon tänkt på kikhosta, eftersom de inte haft en hostattack just på barnakuten.

Symtom på kikhosta hos spädbarn

Det första symtomet på kikhosta hos ett spädbarn kan vara ett andningsuppehåll. Får ditt barn ett andningsuppehåll får du ruska i barnet och som regel börjar barnet då andas. Om inte får du ge mun- mot mun-andning och ringa 112. Självklart måste ni komma till barnakuten efter ett andningsuppehåll, och se till då att barnet blir testat för kikhosta.

Om någon i familjen har hostat länge, bör nog barnet ha antibiotikabehandling som om det vore kikhosta innan provsvaret kommer.

Sedan fortsätter infektionen som en vanlig förkylning med snuva och hosta i några dagar. Men till skillnad från en vanlig förkylning ger inte hostan med sig, utan den blir värre och värre.

Hostattackerna blir hemska och när barnet andas in piper det högt – barnet kiknar.

Du kan se en video på ett spädbarn med svår kikhosta och höra hur det låter här

Symtom på kikhosta hos större  barn och vuxna

Hos  större barn och vuxna ter sig kikhosteinfektionen mycket mer som en vanlig, seg förkylning. De för spädbarnen typiska kikningarna hörs inte. Sjukdomen är inte heller farlig för större barn och vuxna, bara  jobbig.

Om du är i närheten av spädbarn och får jobbig hosta – testa dig för kikhosta! Jag vet att det finns många som har blivit nekade sådan testning av vårdcentralsläkare. Jag blir lika arg  varje gång.

Här är rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten som du gärna kan visa en läkare som eventuellt inte vill testa dig för kikhosta. 

Alla spädbarn som utsatts för kikhostesmitta ska ha antibiotika

Det är nämligen så att mot kikhosta, som är  en bakteriesjukdom, hjälper antibiotika om det sätts in i tidigt skede, innan kikningarna börjat. Mest effektivt är det om man får det innan man ens fått symtom. Det är ett särskilt antibiotikum som heter Ery-Max som barnen får. Vanligt penicillin hjälper inte. Tyvärr ger det riktigt mycket magbiverkningar. Men en skrikig bebis med ont i magen i tio dagar är så mycket bättre än en bebis med kikhosta.

Vaccin mot kikhosta 

Vaccin mot kikhosta ingår i allmänna vaccinationsprogrammet. Det är ett sant livräddande vaccin, bebisar som fått en dos vaccin kan visst få kikhosta, men de överlever sin kikhosta.

Men vi ger första vaccindosen vid tre månaders ålder (vid två månader för mycket för tidigt födda barn). Innan första vaccindosen är bebisarna oskyddade.  Efter tre doser vaccin (vid tre, fem och tolv månaders ålder) har barnen ett gott skydd mot kikhosta i ungefär tre till fem år.

Många vuxna saknar skydd mot kikhosta och kan smitta spädbarn 

Kikhostevaccinet fylls sedan  på vid fem och 15 års ålder. Men därefter finns inga påfyllnadsdoser. Det innebär att väldigt många vuxna är oskyddade mot kikhosta.

Dessutom hade man en period under  1980-talet när man inte vaccinerade mot kikhosta i Sverige på grund av misstankar om att det gamla kikhostevaccinet (så  kallat helcellsvaccin mot kikhosta) hade gett svåra biverkningar hos några spädbarn.

Vaccinet som används i Sverige nu (acellulärt kikhostevaccin) har inga svåra biverkningar, men är inte heller särskilt effektivt.

Därför  ökar antalet fall av kikhosta i Sverige, och risken att spädbarnen smittas ökar.

Kikhostevaccin till gravida skyddar spädbarn mot kikhosta

I Storbritannien hade man nyligen en ännu värre kikhosteepidemi än vi upplever i Sverige för närvarande. Där dog 14 spädbarn under 2012 och 13 spädbarn under 2013 till 2016. Under 2017 dog inget barn i Storbritannien av kikhosta efter att man hade infört kikhostevaccination av gravida.

Kikhostevaccin till gravida skyddar på två sätt. Dels genom att mamman bildar antikroppar som förs över via moderkakan till den nyfödda bebisen. Dels genom att mamman själv får ett skydd och inte riskerar att bli sjuk och smitta barnet när det är nyfött.

Läs mer om nyföddas immunförsvar och skydd från mamman här

I Sverige  rekommenderas inte allmän vaccination av gravida mot kikhosta,  då det inte anses kostnadseffektivt med tanke på hur pass ovanlig infektionen ändå är. Det hindrar inte enskilda gravida från att gå till en vaccinationsbyrå och be om en påfyllnadsdos kikhostevaccin under sista tredjedelen av graviditeten.

Amning ger inte något skydd mot kikhosta jämfört med flaskmatning.

Sammanfattningsvis:

Kikhosta är en dödlig sjukdom för spädbarn. Den kan förhindras  genom vaccin till gravida, genom vaccin till spädbarnet  från två månaders ålder och genom antibiotikabehandling till spädbarn som utsatts för smitta. Testa spädbarn och deras familjemedlemmar vid missänkt kikhosta.

Läs mer:

Rosslig eller ansträngd andning   –  guide när ditt barn har svårt att andas

Förkyld bebis  – snorig och täppt i näsan  –  hur hjälpa?

Så fungerar en bebis immunförsvar

Alla inlägg om vaccinationer hittar du här