Spädbarns sömn – hur mycket eller lite är normalt?

Spädbarns sömn är inte som vuxnas. De flesta nyfödda bebisar sover mycket, en del sover hela tiden.  Ändå är sömn hos den nyfödda ett av det tidiga föräldraskapets största utmaningar. Bebisars dygnsrytm är inte riktigt som deras föräldrars.

Det kan vara bra att prata igenom hur man ska hantera nätterna om ens barn inte vill sova.

Läs mer om att planera för föräldraskapet här. 

De flesta bebisar äter på natten

De allra flesta friska bebisar äter på natten första månaderna, de måste det. Vissa bebisar vaknar och blir klarvakna och leksugna flera gånger varje natt, ofta i samband med att de behöver äta. Vissa blir klarvakna och skrikiga i stället. Vissa äter halvsovandes och tycks hitta en dygnsrytm som passar med föräldrarnas redan tidigt.

Om du har fått en bebis som sover hela natten från födseln eller några få veckors ålder och äter halvsovandes: stort grattis! Du kan läsa det här inlägget för att förstå hur andra föräldrar kan ha det, men du behöver det inte själv.

Läs mer om att komma igång med amning här. 

Läs mer om att komma igång med flaskmatning här. 

Min bebis vaknar var tredje timme dygnet runt, vad ska jag göra?

För en bebis som inte verkar ha förstått att det är skillnad på natt och dag kan det vara en långsiktigt bra strategi att vara väldigt tydlig med att visa bebisen att det är skillnad på natt och dag. På dagen är mamma och pappa vakna, roliga, lekfulla och glada. Det är tänt i huset och man får gärna gå ut. På natten är det släckt, mörkt och mamma och pappa är tysta, tråkiga, sjunger vaggvisor och ligger i sängen och försöker lägga mig där gång på gång.

Kortsiktigt måste du se till att få den sömn du behöver för att fungera som en glad och kärleksfull förälder dagtid. Prata med din partner och gör upp en sömnplan. Ska ni ta varannan natt med barnet? Ska den ena ta tiden mellan 22 och 03 och den andra mellan 03 och 08? Kan bebisen tänka sig att ligga mellan er i sängen under natten även om den är vaken? Låt då bebisen göra det förutsatt att ni kan sova. Behöver den av er som inte har bebisjour sova i gästrummet: gör det.

Min bebis vill inte sova i sin egen säng

Den viljan delar din bebis med många andra bebisar.  Det är lätt att förstå att en bebis känner sig tryggare ju närmre föräldern – bebisens skydd mot den farliga omvärlden – bebisen är. Och trygga måste vi alla vara för att kunna sova. Andra barn sover bättre i sin egen säng, och vissa föräldrar får inte en blund i kroppen om de delar säng med sin bebis. Det finns tyvärr en liten ökad risk för plötslig spädbarnsdöd om barn under tre månaders ålder delar säng med en vuxen, men om man sover i en rymlig säng, barnet sover på rygg och föräldrarna är nyktra är riskökningen liten.

Läs mer om samsovning med nyfödd bebis här

Min bebis sover så hemskt dåligt på rygg, kan jag inte lägga bebisen på mage?

Det är välkänt att bebisar sover bättre på mage än på rygg. Dessvärre är det verkligen inte att rekommendera. Det ökar nämligen risken för plötslig spädbarnsdöd kraftigt. Det finns tyvärr inga bevis för att andningslarm skyddar magsovande bebisar mot plötslig spädbarnsdöd. När bebisen är så stor att den kan själv kan vända sig från rygg till mage brukar vi säga att det är säkert att sova på mage.

Läs mer om ryggläge och andningslarm här. 

Inga fluffiga sängkläder eller gosedjur nära bebisen

Några av de bebisar som dött i plötslig spädbarnsdöd har hittats under varma täcken eller med ansiktet inborrat i ett fluffigt gosedjur. Därför ska man undvika sådana nära bebisen när den sover. Tunn filt, tunn liten bebiskudde och gosedjuren kan vänta några månader.

Sovpåse till nyfödd, är det bra?

En sovpåse används i många länder till nyfödda barn. Det har spekulerats i om det är svårare att vända sig i en sovpåse och att det därmed skulle vara bra för att skydda mot plötslig spädbarnsdöd.

Ska bebisen ha napp?

Första levnadsveckan behövs allt bebisens sugande till att sätta igång mjölkproduktionen. Det kan ibland bli non-stop-sug dygnet runt. Då kan en napp vara ett hinder för bebisen att få i sig sin mat.

Så fort amning eller flaskmatning fungerar väl kan du om du vill prova att ge bebisen napp när bebisen vill suga men inte äta. Vissa bebisar sover bättre med napp. Napp verkar också skydda mot plötslig spädbarnsdöd.

Läs mer:

Vad behöver en bebis?

Pappa Åberg och femminutersmetoden

Är samsovning med en nyfödd bebis säkert?

När bebis vill sova på mage – hjälper andningslarm mot plötslig spädbarnsdöd?

Min bebis vill bara sova på mig och din vill inte vara i famnen

Den svårfångade känslan för att natta barn

I min och Agnes Wolds bok Praktika för blivande föräldrar – gravidfakta och barnkunskap på vetenskaplig grund kan du läsa mer om barn och sömn. Där har vi också en genomgång av vetenskapligheten bakom olika sömnmetoder, mina bästa tips för att natta en bebis, med mera.

Köp Praktika för blivande föräldrar hos Adlibris här!

Vaccinera eller inte? Om vaccination av bebisar.

I tidningen Mama 2013 fanns en artikel om vaccinationer, Vaccinera sitt barn eller inte. Mama lät Ursula Flatters, läkare på antroposofiska Vidarkliniken i Ytterjärna komma till tals. Hon sade:

”En del av föräldrarna väljer att avvakta med vaccinationer tills barnet är lite äldre.
– Dels känner de sig trygga med att de små barnen skyddas genom amningen och mammornas antikroppar, dels vill de helt enkelt inte utsätta barnets kropp för den utmaning en vaccination innebär innan deras immun- och nervsystem är mer moget. Att Socialstyrelsen valt att lägga alla vaccinationer under bvc-tiden när barnen är små, är inte bara för att det är bäst för individen, utan för att det är mest praktiskt och bäst ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, menar Ursula Flatters”

Detta inlägg skrevs i original som ett svar på Ursula Flatters artikel i Mama, men har uppdaterats sedan dess.

1. Mammornas antikroppar skyddar barnet de första tre-fyra månaderna, absolut inte längre tid än 6 månader.

Mammors antikroppar förs över till barnet under graviditeten, sedan bryts de, liksom alla antikroppar vi någonsin har och får, ned så att inga finns kvar vid 6 månaders ålder. Redan vid 3-4 månaders ålder har de flesta bebisar så låga nivåer att de knappast är skyddande.

För att mammor ska ha antikroppar mot en sjukdom som kan överföras till barnet krävs att hon antingen blivit vaccinerad eller utsatt för smittan. Många av de sjukdomar vi vaccinerar mot sprids inte i samhället eftersom så många är vaccinerade, så man kan vara både ovaccinerad och osmittad.

Mer om det nyfödda barnets immunsystem kan du läsa här. 

2. Antikropparna som förs över via amningen ger inte alls lika bra skydd som vaccination

Visst finns det antikroppar i bröstmjölken, framför allt antikroppar av typen sekretoriskt IgA då. IgA verkar lokalt i tarmslemhinnan och det är mycket möjligt att sekretoriskt IgA via bröstmjölken spelar roll i skyddet mot virusmagsjukor. Helammade barn får nämligen mindre virusmagsjukor än helflaskade. Men sekretoriskt IgA är inte den typ av antikroppar som vi tror hjälper i vaccinationssammanhang. Där tror vi mer att det är antikroppar av typen IgG i blodet som hjälper. (Det är den typen av antikroppar som förs över via moderkakan till barnets blod).

3. Vaccinerna i allmänna barnvaccinationsprogrammet är anpassade för små barns immunsystem

Mest tydligt är det i fallet pneumokockvaccin. Vi ger ju pneumokockvaccin sedan några år eftersom invasiva pneumokockinfektioner kan ge oerhört allvarliga lunginflammationer, blodförgiftningar och hjärnhinneinflammationer. Jag har träffat flera barn med svåra pneumokockinfektioner, och jag önskar mig så ett heltäckande vaccin så vi slipper sådana vidriga sjukdomar!

Eftersom barns immunsystem inte kan bilda antikroppar mot de sockermolekyler som omger pneumokockerna har man i pneumokockvaccinet vi använder till små barn bundit sockermolekylerna till proteiner. Vi ger alltså ett specialdesignat vaccin, specialdesignat till hur små barns immunsystem faktiskt fungerar.  Kalla barnens immunsystem omoget om du vill Ursula Flatters, men säg inte att vi inte tar hänsyn till hur barnens immunsystem utvecklas!

Mer om hur vaccinationer fungerar kan du läsa här. 

4. Just eftersom små barns nervsystem (hjärnor) är omogna bör de skyddas mot sjukdom!

Ursula Flatters menar att man kan vänta med att vaccinera till barnets hjärna är mer mogen. Jag anser att det är helt fel. Just eftersom de små barnens hjärnor är växande och utvecklas snabbt är de extra känsliga för infektioner och det är extra angeläget att de skyddas! Många av infektionerna som vi skyddar barnen mot med vaccinationerna i allmänna barnvaccinationsprogrammet riskerar att angripa barnens hjärnor. Vi skyddar många barn varje år från hjärnskador med vår vaccination! Det är jag stolt över!

Varför ger vi barnvaccinationerna under BVC-tiden?

Difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae typ B, pneumokocker (i Stockholm samt för ”riskbarn” i övriga landet även hepatit B) ges vid tre och fem månaders ålder

Stelkramp är dödlig för vem som helst vid vilken ålder som helst. Stelkramp får vi genom en bakterie som finns i jord och smuts och som kommer in i sår, t ex via stickor. Det finns all anledning att vaccinera mot stelkramp så tidigt som möjligt! (Om ditt barn får ett smutsigt sår före 5 månaders ålder, det vill säga innan barnet fått två sprutor med stelkrampsvaccin, sök barnakuten och be om en spruta med antikroppar mot stelkramp ”Tetagam”)

Haemophilus influenzae typ B är en sällsynt otäck bakterie som kan ge struplocksinflammation (dödlig inom några timmar, kväver barnet). Det har jag bara sett en gång eftersom vaccinationen mot den här bakterien infördes innan jag började arbeta som läkare. Äldre kolleger kan dock alla berätta skräckhistorier om struplocksinflammationen. Jag har däremot sett en förfärlig hjärninfektion orsakad av denna bakterie. Just eftersom späda barns immunförsvar inte är lika bra som äldre barns riskerar de att bli ännu sjukare. Därför är det lämpligt att vaccinera redan vid tre månaders ålder.

Kikhostevaccin – viktigare ju mindre barnet är

Kikhosta är dödlig framför allt för barn under två månader. Det pågår just nu en utredning om hur man kan skydda dem bättre med eventuella ändringar i vaccinationsprogrammet. Det finns alltså snarare anledning att ge kikhostevaccin tidigare än senare.

Mer om kikhostevaccin kan du läsa här. 

Hepatit B är en virusinfektion som angriper levern. 95% av alla vuxna som får hepatit B läker ut infektionen själva, men 5% fåren kronisk infektion som kan leda till skrumplever och levercancer. Av nyfödda som får smittan från mamma får 90% kronisk infektion utan behandling. Barn som får smittan i ettårsålden löper 50% risk till kronisk inflammation Smittar via blod, sex eller från mor till barn vid förlossning. Det finns läkemedelsbehandling mot hepatit B, men den fungerar inte för alla och några av preparaten har mycket biverkningar.

Även om risken för smitta är liten så länge man är kvar i Sverige och inte bor i samma hushåll som någon som har smittan eller arbetar inom sjukvården, varför vänta med vaccination när den är effektiv redan för tremånaders bebisar? Varför låta barnen vara mottagliga för hepatit B längre än nödvändigt när smittan är farligare ju mindre barnet är?

Polio och difteri sprids inte i Sverige. Om man absolut vill vänta och är helt säker på att man inte ska resa utomlands med sitt barn kan man väl vänta med dem. Men varför? Varför låta dem vara mottagliga för farliga sjukdomar längre än nödvändigt?

Mässling, påssjuka, röda hund ges vid 18 månaders och 6-8 års ålder

Mässling är en mycket smittsam virusinfektion som spreds i Sverige fram till 70-talet då man började vaccinera. De flesta barn klarade av sjukdomen själva, men ungefär en av tusen, det vill säga 100 barn i varje årskull, fick en hjärninflammation som ofta ledde till bestående hjärnskador. Mässling har de senaste åren spridits i Järna, just för att föräldrar som går på Ursula Flatters Vidarklinikens Vårdcentral valt att inte vaccinera.

Mer om mässling kan du läsa här. 

Vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund är ett levande vaccin med försvagade, levande, hela virus. Därför vill man inte ge det för tidigt. Den främsta anledningen är att vi vill att alla barn med svåra immunbrister ska ha upptäckts. Dessa barn kan nämligen få svåra infektioner även av det försvagade viruset.

Vaccinet kan ges från 9 månader och det rekommenderas vid resor till länder där mässling sprids. Då blir inte skyddet så långvarigt, så man måste ändå ge 18-månaderssprutan.

Röda hund är en sjukdom som inte är farlig för barn. Men den är farlig för foster, om mamman får den. Då riskerar fostret svåra hjärnskador och svåra handikapp. I Järna väljer en del föräldrar att inte vaccinera sina flickor. Om sedan flickan inte fått röda hund när hon blir tonåring får hon vaccin då. Jag tycker det är ett djupt osolidariskt och egoistiskt resonemang. Barnen med röda hund kan nämligen smitta ovaccinerade gravida, till exempel gravida som är invandrade från länder med dålig vaccinationstäckning. Dessa kvinnors barn, som redan föds till en fattig, ofta lågutbildad familj utan arbete, riskerar numera också att bli skadade av röda hund eftersom det finns föräldrar som inte vill vaccinera sina barn förrän de blir tonåringar.

Mer om MPR-vaccin kan du läsa här. 

Vaccin mot livmoderhalscancer väntar vi med till 12 års ålder

För det finns ingen anledning att ge det långt innan någon sexdebuterar. Det kullkastar för övrigt hela Ursula Flatters tes: att vi ger vaccinationerna till små barn bara för att det är mest praktiskt och bäst ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Vi har ett vaccin som inte är relevant att ge till småbarn och då gör vi det inte heller. Ok så?

Mer om HPV-vaccin mot livmoderhalscancer kan du läsa här. 

Det blev ett mycket långt inlägg som svar på Ursula Flatters korta uttalande. Men jag hoppas det är till någon hjälp.

Läs mer:

Så fungerar en bebis immunförsvar

Hur fungerar vaccin? Så stärker vaccin immunförsvaret

Kikhosta –  symtom, hur det låter, vaccin, test och behandling

Mässling och röda hund, symtom, vem kan smittas och vad göra?

MPR-vaccin eller trippelvaccin – om vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund

Vad innehåller vaccin? Finns aluminium, formaldehyd eller kvicksilver i vaccin?

HPV-vaccin mot livmoderhalscancer och kondylom

Influensavaccin till barn – biverkningar och till vem?

Influensavaccin skyddar mot influensa. Influensa är en virussjukdom som ibland blir svår även hos tidigare friska. Oftast får man bara någon veckas vabbande med hög feber och hosta. Men några barn vår vårdas på intensivvårdsavdelningen varje år för influensa. Risken för svår sjukdom är högre för kroniskt sjuka barn eller barn med nedsatt immunsystem på något sätt.

Mer om influensa kan du läsa här. 

Influensavaccin 

Influensaviruset muterar hela tiden. Det är olika stammar som cirkulerar varje år, och vaccinet förändras för att möta detta. Vaccinframställningen baseras på förutsägelser om vilka stammar som kommer att cirkulera, och lyckas träffa olika bra olika år. Mest effektivt blir influensavaccin om en hel befolkning vaccineras, eftersom man då får flockimmunitet som skyddar även dem som inte får individuellt skydd av vaccinet.

Vad flockimmunitet är kan du läsa om här. 

I USA rekommenderas alla personer över 6 månaders ålder influensavaccin sedan några år tillbaka.

Rekommendationerna från USA kan du läsa här.

I Sverige rekommenderas barn med kroniska sjukdomar influensavaccin

I Sverige har man valt att rekommendera människor i medicinska riskgrupper vaccin. Dels är alla äldre över 65 år en riskgrupp, dels kroniskt sjuka. Detta ger inte ett lika bra influensaskydd som att vaccinera hela befolkningen, men det är valet som är gjort. De barn som rekommenderas influensavaccination är:

  • Barn med kronisk hjärtsjukdom
  • Barn med kronisk lungsjukdom (för astma gäller svår astma)
  • Barn med kraftigt nedsatt immunförsvar (av sjukdom eller medicinering)
  • Barn med kronisk leversvikt
  • Barn med kronisk njursvikt
  • Barn med instabil diabetes
  • Barn med extrem fetma
  • Barn med neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen
  • Barn med flerfunktionshinder (alltså svårt hjärnskadade barn)

Dessa barn ska få vaccination gratis. Vissa sjukhus är bra på att hålla reda på vilka barn som ska vaccineras och påminna deras föräldrar, andra mindre bra. Generellt är vi för dåliga skulle jag säga. Det fina är att du som förälder till ett barn med någon av ovanstående sjukdomar kan gå till vilken vårdcentral eller vaccinationsbyrå med vårdavtal som helst och be om vaccination till ditt barn. Det finns tydliga riktlinjer från smittskyddsläkaren om att alla som har vårdavtal har ansvar att vaccinera alla i riskgrupp som ber om det.

Gravida bör vaccinera sig mot influensa

Det är större risk för svår influensasjukdom hos en gravid kvinna än hos vuxna i allmänhet. Därför rekommenderas gravida influensavaccination.

Läs mer om influensavaccin till gravida här. 

Vuxna som har sjukdomarna ovan rekommenderas också vaccination (kostnadsfritt).

Alla människor som fyllt 65 år rekommenderas vaccination (kostnadsfritt).

Familjemedlemmar till människor som rekommenderas vaccination kostnadsfritt bör också vaccinera sig för att skydda den sjuka eller äldre familjemedlemmen, som kanske vaccineras men inte får tillräckligt skydd. Mina barn kommer att få vaccin för att skydda pensionerade farmor och farfar, som de träffar flera gånger i veckan. Att vi med stor sannolikhet minskar vabbdagar i vinter är inte en direkt nackdel med beslutet.

Narkolepsin då?

Narkolepsin till följd av svininfluensavaccinationen med Pandemrix 2009 var den värsta läkemedelskatastrofen sedan neurosedynskandalen i mina ögon. Pandemrix var framtaget i en hast och testat på få människor. Det hade ett mycket starkt adjuvans, som är ett ämne i vaccin som finns till för att sätta fart på immunsystemet. Det var bara Pandemrix som gav narkolepsi, inte andra svininfluensavaccin. Naturlig svininfluensainfektion gav också en ökad risk för Pandemrix men inte lika stark riskökning som Pandemrix.

Mer om adjuvans och tillsatser i vaccin kan du läsa här. 

Det finns mycket som talar för att det starka adjuvans som användes var boven i dramat, möjligen i samspel med hur själva virusdelen var utformad. Samma virusdel finns i säsongsinfluensavaccinet Flurarix. Fluarix har inte visats ge narkolepsi och i Sverige och EU (utom Finland) anser inte läkemedelsmyndigheterna att risken för narkolepsi skulle vara ökad med Fluarix. Finland har dock agerat annorlunda och rekommenderar inte Fluarix till barn under 18 år. Övriga säsongsinfluensavacciner innehåller virusdelar framställda i andra laboratorier, på lite annat sätt och anses även av finländska myndigheter vara säkra att använda till barn.

När ska mitt barn vaccineras?

Så snart som möjligt när vaccinet har kommit. Barn som inte tidigare fått säsongsinfluensavaccin ska ha två doser med en månads mellanrum, för dem som fått tidigare räcker en dos.

Läs mer:

Influensa hos barn – symtom och behandling

Ska jag vaccinera mig mot influensa när jag är gravid?

Feber hos bebis och barn – vad göra och när är febern för hög?

Vad innehåller vaccin? Finns aluminium, formaldehyd eller kvicksilver i vaccin?

Hur fungerar vaccin? Så stärker vaccin immunförsvaret

Flockimmunitet

Influensa hos barn – symtom och behandling

Influensa är en virussjukdom som orsakar årliga epidemier över hela världen. Typiska influensasymtom är hög feber, som kan vara upp till en vecka, hosta och muskelvärk. Barn drabbas särskilt ofta av influensa, både för att de inte är immuna, och för att de utsätts för så mycket smitta i barngrupper på förskola och skola.

Folkhälsomyndigheten följer influensaläget i landet varje år. Från v 40 på hösten lägger de ut veckovisa influensarapporter.

Läs folkhälsomyndighetens influensarapport här. 

Symtom på influensa

Influensa ger i de allra flesta fall feber, hosta och mer eller mindre muskelvärk. Febern är ofta hög, upp till 41-42 grader är inte ovanligt hos små barn, och sitter i upp till en vecka. Snuva och nysningar är också vanligt. I de allra flesta fall klarar barnens immunsystem av att bekämpa influensan själv, och din roll som förälder blir att erbjuda lugn och ro, se till att barnet dricker ordentligt och har det så bra det går med ont i halsen, feber och hosta.

Läs mer om hur du bedömer barn med feber, och när du ska söka sjukvård här. 

Svår influensa kan ge lunginflammation

Influensa kan ibland orsaka en lunginflammation, som kan vara lätt eller svår. Ett barn med lunginflammation har intensiv hosta och tilltagande andningssvårigheter.

Se hur ett barn med andningssvårigheter ser ut här. 

Om ditt barn har andningssvårigheter ska du söka sjukvård akut. Vid svåra andningssvårigheter kan ambulanstransport vara att rekommendera.

Tamiflu och andra influensamediciner

Det finns läkemedel som bromsar influensavirusets framfart i kroppen. Den kanske mest välkända i Sverige är Tamiflu (oseltamivir), men det finns också ett annat preparat som heter Relenza (zanamivir). Influensaläkemedel rekommenderas till personer som löper ökad risk för svår influensa, för barn framförallt barn med immunbrister, immunsupprimerande läkemedel eller svår astma. Även barn med flerfunktionshinder har ökad risk för svår influensa.  Alla med svår influensa med lunginflammation bör också få influensamediciner.

Skydd mot influensa

Det bästa skydd vi har mot influensa är influensavaccin. Det ger långt ifrån ett fullständigt skydd, och hur stort skyddet är varierar dessutom från år till år. Barn i riskgrupper rekommenderas årlig influensavaccinering, men tyvärr finns inget välfungerande system i Sverige för influensavaccination av barn. Det är alltså ofta upp till dig som förälder att eftersöka vaccination av ditt barn.

Läs mer om influensavaccination till barn här. 

Läs mer om influensavaccination till gravida här. 

Sammanfattningsvis… 

Influensa är en virussjukdom som i de allra flesta fall ger upp till en vecka med hög feber, hosta, förkylningssymtom och muskelvärk (framförallt hos äldre barn och vuxna). Deallra flesta barn klarar av influensan själv. Din uppgift som förälder är att erbjuda barnet lugn och ro, en trygg famn, lindring av halsont och mycket glass och saft.  Det finns ingen anledning att komma till barnakuten för att ta prov för om barnet har fått just influensa om ditt barn inte har svår hjärtsjukdom, lungsjukdom, hjärnskada eller immunbrist och kan behöva influensaläkemedel.

Läs mer:

Feber hos bebis och barn  – vad göra och när är febern för hög?

Hosta hos barn – en guide om sjukdomar och huskurer

Rosslig eller ansträngd andning –  guide när ditt barn har svårt att andas

Lunginflammation hos barn – symtom och behandling

Influensavaccin till barn  – biverkningar och till vem?

Ska jag vaccinera mig mot influensa när jag är gravid?

Lunginflammation hos barn – symtom och behandling

Lunginflammation, eller pneumoni, är en infektion med bakterier eller virus i lungorna hos barn. Barn med lunginflammation har ofta hosta och feber, och kan också ha ont i magen, vara trötta, slöa eller bleka.

Lunginflammation eller förkylning?

Förkylning, eller en övre luftvägsinfektion, är den vanligaste infektionen hos barn. Det är en virusinfektion i de övre luftvägarna. Ofta har barnen feber ett par dagar, är snuviga och nyser och sedan kommer hosta som kan sitta i ett par-tre veckor.

Om barnet är ganska piggt mellan febertopparna och inte har några andningssvårigheter, så är det klokaste att vänta 3-4 dagar och se om barnet klarar av infektionen själv. I de allra flesta fall gör barnen det. Om barnet har andningssvårigheter ska du förstås söka akutvård direkt.

Läs mer om och se videos på barn med andningssvårigheter här. 

Feber igen eller feber som inte går över

Om febern inte går över på fjärde dagen kan det vara dags att söka sjukvård. Under influensasäsongen är influensa den vanligaste orsaken till feber mer än tre dagar hos barn, och de barnen har också hosta. Om det är influensasäsong, barnet är piggt och inte har några andningssvårigheter, kan man lugnt vänta ytterligare ett par dagar och se om barnet går över.

Läs mer om influensa hos barn här. 

Om barnet blir successivt tröttare under dagarna, hostan och febern tilltar, och hostan blir det dominerande symptomet, då är det definitivt dags att misstänka lunginflammation.

Lunginflammation är ofta en komplikation till förkylning

Ofta är det så att lungslemhinnan skadats lite av förkylningsvirusinfektionen, och att det då är lättare för virus och bakterier att vandra ned och orsaka en lunginflammation. En lugninflammation kan också komma mer direkt, utan föregående förkylning.

Det finns inget man kan göra för att förhindra att en förkylning utvecklas till lunginflammation, utom  att vaccinera mot pneumokocker.

Hur vet man om det är lunginflammation?

Det krävs en läkarundersökning för att säkert ställa diagnosen lunginflammation. Läkaren undersöker barnet och lyssnar med stetoskopet. Ibland, men långtifrån alltid kan man höra att en del av lungan är tyst, då den är igensatt med slem och bakterier eller virus. I kombination med feber och hosta är det ett tillräckligt säkert tecken på lunginflammation för att man  ska ställa diagnosen.

Ibland behövs lungröntgen för att ställa diagnos. Om undersökningen är tydlig redan utan röntgen kan man dock ofta avstå.

Bakterier eller virus?

Det krävs också en kvalificerad läkarbedömning för att bedöma om det är bakterier eller virus som orsakat lunginflammationen. Att bedöma det är att lägga ett pussel där barnets symtom, resultatet av undersökningen och eventuell röntgen läggs samman med vad man vet om infektionsläget i samhället och barnets vaccinationsstatus. Ofta tar man också ett blodprov, en så kallad CRP eller snabbsänka, som en del i pusslandet.

Vid svåra lunginflammationer där barnet behöver läggas in på sjukhus tar man ofta en blododling och letar efter bakterier i blodet. Man kan ta prover på virus och vissa bakterier i svalget, vilket ofta görs.

Det är oerhört viktigt att den som tolkar de här provsvaren är medveten om hur vanligt det är att barn bär på flera virus och bakterier i svalget även när de är friska. Även odlingssvaren är alltså pusselbitar, och inte facit.

Bakteriell lunginflammation

Om läkaren bedömer att lunginflammationen sannolikt är bakteriell så behövs antibiotikabehandling. Till skillnad från de flesta halsflussar och öroninflammationer så är bakteriella lunginflammationer potentiellt allvarliga, och antibiotika rekommenderas alltid. (Det svåra är som sagt att bedöma om lugninflammationen är bakteriell eller inte).

I första hand ger man i Sverige något av penicillinerna Amimox eller Kåvepenin, som hjälper mot de vanligaste lunginflammationsbakterierna pneumokocker. Mot vissa typer av pneumokocker (de mest aggressiva) finns även vaccin som ingått i vaccinationsprogrammet i Sverige sedan 2009. Det finns dock många pneumokocker som vaccinet inte hjälper mot och de kan också ge lunginflammation.

Mer om antibiotika till barn kan du läsa här. 

Om Amimox eller Kåvepenin inte hjälper på 3-4 dagar (genom att febern gått ned och hostan blivit något bättre) finns det skäl att anta att det är någon annan bakterie som orsakat lunginflammationen. Det finns en grupp lunginflammationsorsakande bakterier (exempelvis mykoplasma) som kräver behandling med till exempel Ery-Max (erytromycin) för att bli bra, och man bör då byta till ett sådant preparat.

Viruslunginflammation

Lunginflammationer orsakade av virus kan inte behandlas med antibiotika. Vanliga förkylningsvirus och influensavirus i de flesta fall brukar ofta orsaka ganska beskedliga lunginflammationer som behandlas bäst med vanlig förkylningsbehandling, dvs vila, värme, vätska och kanske alvedon.

Läs mer om förkylning hos barn här. 

Det finns även virus som kan ge svårare lunginflammationer med andnöd och behov av sjukhusvård, som influensavirus, vattkoppsvirus och mässlingsvirus. Mässling är mycket ovanligt i Sverige tack vare vaccinationen, men influensa och vattkoppor orsakar några svårare lunginflammationer hos barn varje år.

Sammanfattningsvis…

… finns det skäl att misstänka lunginflammation vid hosta och feber som inte går över på 3-4 dagar. Dessutom alltid vid hosta, feber och andningsproblem hos barn. Diagnosen ställs av läkare och antibiotika krävs vid bakteriella lunginflammationer.

Läs mer:

Hosta hos barn  – en guide om sjukdomar och huskurer

Rosslig eller ansträngd andning  – guide när ditt barn har svårt att andas

Influensa hos barn – symtom och behandling

Penicillin eller antibiotika till barn, kåvepenin, heracillin eller amimox?

Feber hos bebis och barn  – vad göra och när är febern för hög?

Ont i halsen och förkylning hos barn