Ont i bröstet hos barn – är det hjärtat?

8 februari, 2019BarnsjukdomarDoktor Cecilia

Dela med dig!

Många barn kommer varje vecka till barnakuten med ont i bröstet. Föräldrarna, och ofta barnen, är oroliga för att barnet ska ha fått en hjärtsjukdom. För vuxna, särskilt medelålders och äldre, är det ju så. Ont i bröstet=sök sjukvård för hjärtsjukdom. För barn är allt, som så ofta, helt annorlunda.

Bröstet består inte bara av hjärtat

”Ont i bröstet” brukar betyda ont i övre halvan av kroppen nedom huvudet. Där finns förutom hjärtat lungor, 24 revben, lungsäck och hjärtsäck. Dessutom en himla massa muskler och nerver på ryggen och mellan revbenen, armar, axlar, leder och ryggkotor. Allt detta kan göra ont.

I själva verket gör muskler och revben ont mycket mycket oftare än hjärtan hos barn.

Ibland kan det vara svårt att skilja på om det gör ont i magen eller ont i bröstet.

Om du har frågor om ditt barn - kontakta Knodds barnsjuksköterskor

Hos Knodd arbetar specialistutbildade barnsjuksköterskor med minst 5 års erfarenhet. Du får en bedömning av ditt barn och trygga råd via video. Kostnadsfritt såklart!

Gå till knodd.se

Hämta Knodd i App Store

Hämta Knodd i Google Play

Mer om ont i magen hos barn kan du läsa här.

Lunginflammation hos barn kan göra ont i magen. Läs mer om det här.

Ont på en punkt=inte farligt!

Om du frågar ditt barn var hon eller han har ont någonstans och barnet pekar på en punkt någonstans på bröstkorgen så är det inte hjärtat som gör ont. Hjärtat gör nämligen ont på ett mycket större och diffusare område.

Om det är ömt när du trycker på punkten är det med all säkerhet så att det är muskler eller skelett som har drabbats av någon liten åkomma som smärtar. Berätta för barnet att det är helt ofarligt och kommer att gå över, blås gärna bort det onda.

Ont i vissa rörelser, inte i andra=inte hjärtat

Om barnet har ont framåtböjd, eller bakåtböjd, eller rak men inte böjd, så är det inte hjärtat som gör ont. Så beter sig nämligen inte hjärtat. Precis som när barnet har ont i en öm punkt är det med all sannolikhet muskler eller skelett som gör ont. Berätta för barnet att det inte är det minsta farligt, blås bort det onda och börja läsa en bok, eller fortsätt med det du höll på med.

Ont i bröstet och andfådd

Om barnet har ont i bröstet och plötsligt blivit andfådd, kom till barnakuten. Det kan (men behöver inte) vara ett hål i lungsäcken som ibland kan uppstå utan att vi vet varför. Då kommer luft in i lungsäcken och den behöver ofta tömmas ut på sjukhus.

Mer om hur det ser ut när ett barn har svårt att andas kan du läsa (och se på video) här.

Diffust ont i bröstet

Om barnet har diffust, tryckande ont i bröstet större delen av dagen kan det i sällsynta fall vara hjärtat som gör ont. Barn får inte hjärtinfarkt. (Undantagen är barn med ärftligt extremt höga blodfetter så kallad homocygot familjär hyperkolesterolemi, eller barn med kärlinflammationer i hjärtats blodkärl – mycket ovanligt). Barn kan däremot få en infektion-inflammation i hjärtat vars första symtom kan vara just ont i bröstet.

Ibland (men inte alltid) har den här inflammationen föregåtts av en förkylning eller annan infektion. Speciellt riskfyllt är hård träning hos en förkyld tonåring (träningsförbud vid ont i halsen eller feber!).

Så ett barn som får tryckande ont i bröstet större delen av tiden och verkar uppenbart påverkat av smärtan behöver undersökas på barnakuten. Med hjälp av läkarundersökning och eventuellt EKG och blodprover kan man komma fram till om det är hjärtat som är påverkat eller inte.

Men ni tog ju EKG på mitt barn när hon hade ont i en punkt på bröstkorgen!

Det tas jätteofta EKG på barn som kommer in med ont i bröstet till akuten. Det beror på att det är rutin att ta EKG på vuxna som kommer in med ont i bröstet, för att kunna ta hand om dem med hjärtinfarkt så snabbt som möjligt. Det kan vara lite synd när det sker automatiskt på barn så fort de kommer innanför dörren, eftersom signalen som sänds blir ”bäst att åka in till sjukhus när det gör ont i bröstet, så vi är säkra på att det inte är hjärtat”.

Det är det alltså inte, den goda nyheten är att de allra flesta gångerna ditt barn har ont i bröstet behöver ni inte besöka någon som helst sjukvård!

Läs mer:

Ont i magen hos barn – kan det vara blindtarmen och vad ska man göra?

Lunginflammation hos barn – symtom och behandling

Rosslig eller ansträngd andning – guide när ditt barn har svårt att andas

Hosta hos barn – en guide om sjukdomar och huskurer

Alvedon och Ipren till barn – dosering mot smärta och febernedsättande

Dela med dig!

När man inte orkar med sina barn – dålig mamma eller bara trött?

19 december, 2018FamiljDoktor Cecilia

Dela med dig!

Det här inlägget kom till efter att någon kommit till bloggen genom sökningen ”varför är jag sån hemsk mamma”. Googlingen skapade en omedelbar medkänsla, nog är vi många som någon gång känt att ”jag orkar inte med mina barn” och alla känner vi väl oss som en dålig mamma då och då

Jag skulle vilja säga det här till dig, okända medmänniska, om du läser det här:

Kära du som känner att du inte orkar med dina barn!

Det är en vanlig, och mycket smärtsam känsla att känna sig som en dålig mamma. Jag skulle säga att alla gör det någon gång, vissa oftare än andra. Ibland är vi dåliga mammor, ibland inte. Det är också vanligt att någon gång känna att man inte orkar med sina barn.

Du okända, kanske har du gjort något riktigt hemskt mot ditt barn, slagit barnet eller skrikit elakheter åt det. I så fall skäms du förstås något fruktansvärt. Det är riktigt, skam är en känsla som ska hindra oss att göra något dumt igen. Tyvärr kan skam vara en ganska förlamande känsla.

Om du har frågor om ditt barn - kontakta Knodds barnsjuksköterskor

Hos Knodd arbetar specialistutbildade barnsjuksköterskor med minst 5 års erfarenhet. Du får en bedömning av ditt barn och trygga råd via video. Kostnadsfritt såklart!

Gå till knodd.se

Hämta Knodd i App Store

Hämta Knodd i Google Play

Jag skulle, om det är så att du slagit eller på annat sätt varit elak mot ditt barn vilja ge dig några tankar som kanske kan hjälpa till på vägen. När vi gör något dumt mot våra barn, beror det oftast på att vi inte haft energi och resurser nog att klara av de krav som ställs på oss som föräldrar.

Hur mycket energi och mentala resurser vi har varierar mellan olika personer, och för samma person under olika tider i livet. Därför varierar det också mycket vad vi orkar med. När vi inte orkar med, då kommer ofta ilskan, tålamodet försvinner, och vi gör elaka, dumma saker, även mot dem vi vet att vi inte får skada.

När du inte orkar med barnen – be om hjälp!

Om det är så att dina resurser inte räcker till för att ta hand om ditt (eller dina) barn på ett kärleksfullt sätt, kära du: sök hjälp! Om barnen har en annan förälder: prata med den, be om avlastning om den andra föräldern kan göra det. Om du är föräldraledig: se till att du blir sjukskriven så att någon annan kan ta över din föräldrapenning och hjälpa dig att ta hand om barnet.

Om du är ensamstående: finns det någon i din närhet som kan hjälpa dig? Våga prata med den personen. Om det inte finns det: prata med din bvc-sköterska, eller personalen på Öppna förskolan, eller barnets förskola eller skola. Eller be de kloka barnsjuksköterskorna på knodd.se om råd via video.

Är det akut, känner du att du inte kan lita på dig själv över natten, sök hjälp på barnakuten. Be dem att ta hand om barnet åt dig. Så får ni sova där, barnsköterskorna tar hand om barnet, och dagen efter hjälper sjukhusets kurator dig att få mer hjälp så ni så småningom kan flytta hem igen.

Om du vågar: ring Socialtjänstens familjeenhet och be om hjälp. Deras uppgift är att hjälpa familjer som inte har tillräckliga resurser för att kunna ta hand om sina barn på ett bra sätt.

Dålig mamma eller bara trött och sur?

Kanske är det inte så att du skadat ditt barn, kanske känner du dig dålig även om det värsta du gjort mot ditt barn är att du inte orkar leka med det så ofta och att du ibland skriker åt barnet när det biter dig. Om det är så, att du inte slagit ditt barn, inte tillfogat det fysisk smärta. Om du inte heller säger elaka saker åt ditt barn (till exempel ”Du är så ful, du är det värsta som hänt mig i mitt liv, skitunge!”) utan bara arga saker (till exempel ”Sluta! Jag orkar inte med när du skriker hela kvällen! Kan du inte sluta någon gång så jag får sova!”) så behöver du inte skämmas.

Då är du en tillräckligt bra förälder- Men du mår nog inte så bra själv om du tänker att du är en dålig mamma. Finns det någon du kan prata med om det? Om hur du mår och tänker och känner? Din partner? En vän? En kurator? BVC-sköterskan? Dina egna föräldrar?

Det är jättevanligt med depressioner hos föräldrar, ja hos människor i allmänhet, men ännu vanligare hos föräldrar, särskilt med små barn. Ett symtom på depression är att känna sig hemskare än vad man egentligen är. Depression är en behandlingsbar sjukdom, som behöver upptäckas och behandlas så snart som möjligt. Därför är det viktigt att ta känslor som att man är en dålig mamma och inte orkar med sina barn på allvar.

Varma hälsningar

Cecilia

Läs mer:

Att bli förälder – när starten är svår

Oro för barn. Vad göra som orolig förälder?

Trotsåldern – så hanterar du treårstrots hos barn

Att bli en bra mamma när ens egen barndom var förfärlig

Mamma med psykisk sjukdom eller funktionsvariation

Spädbarns sömn – hur mycket eller lite är normalt?

Att hitta andra föräldralediga – vad göra som föräldraledig?

Min bebis vill bara sova på mig och din vill inte vara i famnen

Dela med dig!

Syskon till sjuka barn

13 december, 2018FamiljDoktor Cecilia

Dela med dig!

Syskon till sjuka barn har särskilda behov men glöms ofta bort. Särskilt i familjer med svårt eller kroniskt sjuka barn så tar ofta det sjuka barnet en mycket stor del av föräldrarnas energi. Som förälder i en familj med flera barn varav ett är sjukt har man stora krav på sig, och det är lätt att förstå att man inte alltid orkar, men den här artikeln tar iallafall upp syskonens perspektiv

Syskon behöver information

Syskon märker när det finns oro i familjen. Alla barn försöker skapa sig en förståelse av världen utifrån sin förmåga. Om man som förälder pratar med syskonet, är lyhörd för frågor, och spontant ger viktig information på barnets nivå, så hjälper man syskonet med att förstå sin värld. Om man inte pratar med syskonet finns stor risk att syskonets förståelse av världen blir felaktig, då barnet med sin begränsade erfarenhet skall försöka få reda i fragment av information på egen hand.

Om du tycker det är svårt att veta hur du ska prata med syskonet, be gärna vårdpersonalen om hjälp. Både barnläkare, barnsjuksköterskor, kuratorer och psykologer kan vara bra på det här. På barncanceravdelningar och barnhospice finns syskonstödjare som kan hjälpa till.

Syskon till sjuka barn behöver egentid med föräldrarna

I en familj med ett svårt sjukt barn är det ibland ett omöjligt uppdrag att få tiden att räcka till. De flesta syskon anpassar sig till detta och gör sig snälla och icke krävande. Som förälder gäller det att se att syskonet har ett behov av egentid även om syskonet inte uttrycker det själv. En egen lekstund, fika eller biobesök med syskonet ett par gånger i månaden räcker väldigt långt.

Om du har frågor om ditt barn - kontakta Knodds barnsjuksköterskor

Hos Knodd arbetar specialistutbildade barnsjuksköterskor med minst 5 års erfarenhet. Du får en bedömning av ditt barn och trygga råd via video. Kostnadsfritt såklart!

Gå till knodd.se

Hämta Knodd i App Store

Hämta Knodd i Google Play

Fråga om hur syskonet har det i skolan, hur det är på fritidsaktiviteterna och försök förstärka det positiva och normala i syskonets liv. Om syskonet själv tar upp det sjuka syskonet, lyssna och fråga om syskonets perspektiv.

Ett lyssningstips för att förstå mer om barnetsperspektiv är Syster min, en radiodokumentär av Siri Ambjörnsson som vuxit upp med tre systrar, varav en har en svår hjärnskada.

Lyssna på Syster min här.

Att låta det friska livet fortsätta

Även om ett sjukt syskon förändrar vardagen för hela familjen, så är det viktigt att låta det friska livet fortsätta och ta så mycket plats det någonsin går. Särskilt för det friska syskonet. Att fortsätta i sin klass, på sina fritidsaktiviteter och träffa kompisar är viktigare än det någonsin varit.

Ta gärna hjälp av syskonets kompisars föräldrar. Berätta om ert sjuka syskon och be dem om att bjuda hem det friska syskonet på lekträff och sleepover. De kommer att förstå att ni inte kan bjuda tillbaka och antagligen bli ganska glada över att få ett konkret sätt att hjälpa er på.

Ska syskon till sjuka barn vara med på sjukhus?

Självklart måste syskon till sjuka barn få veta var det sjuka syskonet befinner sig, och känna sig välkomna på sjukhuset. Sjukhuset kan också vara den enda plats där syskonen kan träffas om det sjuka syskonet måste ligga inne väldigt länge.

Men det är sällan i ett friskt syskons intresse att flytta in och bo länge på sjukhus. En familj med två föräldrar delar som regel upp sig. För en ensamstående förälder kan det var en svår ekvation att lösa. Aktivera då nätverket runtomkring familjen. Finns det mor- eller farföräldrar? Mostrar och morbröder, fastrar eller farbröder? Finns det en förskollärare som barnet knutit an till eller en granne ni har fått en relation till? Fråga dem om hjälp. Sjukhuskuratorn kan också hjälpa till och även kommunens individ- och familjeenhet.

Syskonstödjare och syskonkompetens

På barncanceravdelningar och barnhospicet Lilla Erstagården finns syskonstödjare som bekostas av barncancerfonden (det är därför de inte finns på andra vårdavdelningar).

Läs mer om syskonstödjare hos barncancerfonden här

Om ditt sjuka barn inte har cancer eller är inskriven på barnhospice är det inte lika självklart att få tillgång till syskonstödjare. Ågrenska stiftelsen i Göteborg har en fantastisk verksamhet för familjer med sjuka och funktionshindrade barn. De har syskonläger speciellt för syskon, men även syskonverksamhet på sina familjeveckor för barn med olika diagnoser.

Läs mer om Ågrenskas syskonverksamhet här.

Ågrenska har också gjort en jättebra sida med kunskap om syskon i familjer med barn med funktionshinder eller kronisk sjukdom. Där hittar du massor av syskonkompetens, animerade filmer med mera.

Ågrenskas sida om syskonkompetens hittar du här.

Läs mer:

Barn i sorg – hur barn sörjer och hur du som vuxen kan hjälpa

Att sikta på tillräckligt bra

När man inte orkar med sina barn – dålig mamma eller bara trött?

Dela med dig!

Resa utomlands med spädbarn – råd om flyg och vaccin

6 december, 2018BebisarDoktor Cecilia

Dela med dig!

Att resa utomlands med ett spädbarn kräver en del eftertanke. Här kan du läsa om hur det fungerar att flyga med bebis men också vilka vaccin som behövs och annat att tänka på inför semestern.

Planera inga längre resor innan bebisen fötts

En klok idé är att vänta med att planera resor till bebisen fötts, och ni som föräldrar har landat i föräldraskapet. Du vet helt enkelt inte hur du kommer att må, hur din partner kommer att må och hur din bebis kommer att må. En ny familj, eller en familj med en ny familjemedlem, behöver tid på sig för att se hur just den här familjen ska klara livet tillsammans, och den tiden spenderas bäst nära hemmet, och med närhet till sjukvård där man känner sig trygg.

Läs mer om att planera för första tiden med bebis här.

Har du familj i andra länder – be dem komma

En vanlig anledning till att man vill planera en resa utomlands med en nyfödd är för att träffa sin egen, eller sin partners familj. Det är förstås viktigt. Men kan de inte komma och hälsa på i stället? Några har så bra relationer till sina svärföräldrar eller föräldrar att de gärna vill ha dem boende hos sig, som ett stöd, den första tiden. Många (de flesta tror jag) tycker någonstans att det är lite jobbigt. Om det stämmer för er, be i så fall släktingarna att ordna annat boende, hjälp dem om du vill. Tala med din partner om hur ni vill ha det och våga vara tydliga med det mot släkten!

Om du har frågor om ditt barn - kontakta Knodds barnsjuksköterskor

Hos Knodd arbetar specialistutbildade barnsjuksköterskor med minst 5 års erfarenhet. Du får en bedömning av ditt barn och trygga råd via video. Kostnadsfritt såklart!

Gå till knodd.se

Hämta Knodd i App Store

Hämta Knodd i Google Play

När familjen hittat stabilitet

Det tar så olika lång tid innan en ny familj hittat en stabilitet och rutiner i vardagen. För några går det på ett par-tre veckor, för andra tar det två-tre år. För många kanske två-tre månader. När du känner att vardagen rullar på och mat- och sovrutinerna fungerar någorlunda kan

Varning för mässling

Små, ovaccinerade barn är extra känsliga för infektioner. Mässling sprids i många delar av Europa och det vaccineras inte barnen för förrän vid 18 månaders ålder. Om du ska resa till ett land där mässling sprids rekommenderas att ta en extra dos mässlingsvaccin som resevaccination om barnet fyllt 6 månader. Före 6 månaders ålder har vaccinet mycket osäker effekt.

Läs mer om mässling här.

Läs mer om mässlingsvaccin här.

Här kan du se uppdaterad information om vilka länder som har problem med mässlingsutbrott i Europa för närvarande.

Här på amerikanska smittskyddsmyndighetens hemsida kan du se information om mässlingsutbrott i USA och globalt.

Kikhosta

Kikhosta kan vara dödlig även med modern sjukhusvård för barn under 2-3 månader. Första dosen kikhostevaccin får barnen vid tre månaders ålder och andra dosen vid 5 månader. Man kan ge ett tidigarelagt vaccinationsprogram med vaccindos vid 6, 10 och 14 veckor inför planerad utlandsresa.

Här kan du se kikhosteläget i Europa

Läs mer om kikhosta här

RS-virus i flygplan

Vanliga förkylningsvirus, som RS-virus och andra, liksom influensa, kan mycket väl spridas enklare i flygplan än när man är hemma. Jag tycker man ska fundera både en och två gånger innan man flyger med ett barn under tre månaders ålder under infektionssäsongen.

Läs mer om RS-virus här

Läs mer om influensa här

Malaria – dödligt för småbarn

Malaria, som sprids med myggstick i varma länder, kan vara dödligt för små barn. Ju mindre barnet är, desto farligare. Särskilt fruktad är cerebral malaria, eller malaria i hjärnan, som framförallt drabbar barn under två års ålder.

Läs aktuell information om vilka länder som har malariarisk hos USA:s smittskyddsmyndighet CDC här.

Ju större risk man har att utsättas för myggstick, desto större risk är det att utsättas för malaria. I ett turisthotell i en stad är risken generellt mindre än om du bor i lantliga områden nära våtmarker.

Om du väljer att åka till ett malariadrabbat område med ett litet barn – se till att skydda barnet från myggstick. Myggnät impregnerade med insektsmedel är det bästa skyddet. Ge dessutom barnet malariaprofylax, alltså förebyggande malariamedel. Det kan du få utskrivet på resevaccinationsmottagningar.

Om barnet får hög feber utan att vara påtagligt förkyld under året efter att du varit i ett malariadrabbat område, sök barnakuten och be om ett malariaprov. De behöver tas på sjukhus och transporteras direkt till laboratorium, så vårdcentralen har svårt att testa.

Övriga resevaccinationer för små barn

Beroende på resmål kan det även vara rekommenderat att ta ytterligare resevaccinationer. Kolla med en vaccinationsbyrå.

Flygplan och öron

Det slår ju lätt lock för öronen vid start och landning, och bebisar kan bli gnälliga av det. Låt dem suga på en napp, eller en nappflaska vid start och landning (amning går tyvärr inte då flygpersonalen kontrollerar så att bebisen sitter framåtvänd i ditt knä, det vet jag för jag har provat).

Mat och vattensmittor

Om ditt barn äter ersättning, se till att du vet att det finns rent vatten att tillaga ersättningen med på resmålet. Åker du till ett fattigt land med dålig hygienisk standard – ta med ersättning på tetror. Hitta ett sätt att hålla nappflaskorna rena, om vattnet inte är säkert rent, koka dem efter användning. Annars riskerar barnet att drabbas av svår magsjuka.

Ska ni till ett turistområde eller storstad är det stor sannolikhet att både blöjor och ersättning är lätt att få tag på.

Sol och värme

Det är härligt att resa till solen, särskilt i kalla mörka vintern i Sverige. Tänk dock på att barnets hud behöver skyddas för solen. Följ lokalbefolkningens dygnsrytm och ta siesta på dagen, låt barnen vara uppe längre på kvällen och njut av de sköna varma kvällarna ihop ute i stället.

Läs mer om solskydd till barn här.

Läs mer om spädbarn, uttorkning och värme här.

Hur ser det ut med sjukvård på resmålet?

Spädbarn har större risk att behöva sjukvård, särskilt vid infektioner, än vad större barn och vuxna har. Kolla vilken möjlighet det finns till sjukvård på resmålet. Tänk på att bebisen måste vara försäkrad för sjukvård och hemtransporter. Inom EU behöver bebisen ett eget sjukförsäkringskort.

Läs mer:

Att planera för första dagarna med bebis

Mässling och röda hund, symtom, vem kan smittas och vad göra?

MPR-vaccin eller trippelvaccin – om vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund

Kikhosta – symtom, hur det låter, vaccin, test och behandling

RS-virus hos spädbarn- symtom, smitta och farlighet

Influensa hos barn – symtom och behandling

Solkräm för bebisar och små barn- vilket solskydd är bra?

Bebisar som svettas i varmt väder- ska man ge vatten till spädbarn?

Det livsfarliga vattnet

Dela med dig!

Mjölkproteinallergi hos bebis och mjölkfri ersättning till spädbarn

30 november, 2018Barnmat, Barnsjukdomar, BebisarDoktor Cecilia

Dela med dig!

Mjölkproteinallergi, även kallat komjölksallergi, mjölkallergi eller komjölksproteinallergi är ett lurigt tillstånd som ofta misstänks hos skrikiga spädbarn. Dessa barn kan må bättre om en ammande mamma äter komjölksproteinfritt eller med mjölkfri ersättning. Även äldre barn kan ha mjölkproteinallergi. Förväxla inte mjölkproteinallergi med laktosintolerans. Både laktos och mjölkprotein finns i mjölk, men symtom och sjukdom och behandling är helt olika.

Läs mer om laktosintolerans hos barn här.

Mjölkproteinallergi=komjölksproteinallergi

Vi säger ofta mjölkproteinallergi, men det är komjölksproteinet vi pratar om. Som är ganska nära släkt med getmjölksproteinet, varför många komjölksproteinallergiska barn även är allergiska mot getmjölksprotein. Det är däremot tillräckligt olikt människomjölksprotein för att bröstmjölken skall fungera bra.

Komjölksprotein som mamma äter går över i bröstmjölk

Grundregeln man får lära sig på läkarutbildningen är att alla protein bryts ned till aminosyror i tarmen och tas upp på det viset i kroppen. Men inga regler som inte har undantag. Uppenbarligen kan större delar av protein både tas upp i mammans tarm och vidarebefordras ut i mjölken och orsaka allergiska symtom hos barnet.

Om du har frågor om ditt barn - kontakta Knodds barnsjuksköterskor

Hos Knodd arbetar specialistutbildade barnsjuksköterskor med minst 5 års erfarenhet. Du får en bedömning av ditt barn och trygga råd via video. Kostnadsfritt såklart!

Gå till knodd.se

Hämta Knodd i App Store

Hämta Knodd i Google Play

Om mamma inte äter komjölksprotein blir mjölken komjölksproteinfri

Du kan alltså amma ett komjölksproteinallergiskt barn om du själv äter strikt komjölksproteinfritt. Det svåra är att mjölk döljs som tillsats i väldigt många produkter. Om du inte är van att läsa innehållsförteckningar och vet precis bakom vilka ord det kan dölja sig mjölk så rekommenderas dietistkontakt om du som mamma skall äta komjölksproteinfritt. Och glöm inte kalktillskottet (tabletter), 1000 mg/dag ska du äta under den mjölkfria ammande tiden. Gärna med D-vitamin.

Vissa barn reagerar på att mamman får i sig små mängder komjölksprotein, andra klarar större mängder utan symtom. Och ytterligare vissa klarar hur mycket komjölksprotein som helst i mammas mat, men reagerar om de får vanlig ersättning.

Ersättning är baserad på komjölksprotein

Vanlig modersmjölksersättning (Babysemp, NAN) är baserad på komjölksprotein. Det finns specialersättningar som man får på recept med kemiskt sönderslaget (hydrolyserat) komjölksprotein som fungerar för de flesta komjölksproteinallergiska barn. Althera, Pepticate och Nutramigen och Profylac är fyra olika märken av sådan ersättning. De är mycket dyra, men det drabbar inte familjen med komjölksproteinallergiska barn eftersom samhället subventionerar dessa med skattepengar om de skrivs ut av läkare.

Läs mer om ersättningsmatning här

Mjölkfri ersättning

Vissa barn som är extremt känsliga för komjölksprotein, eller har mycket svåra symtom, kan behöva ersättningar som är baserade på fria aminosyror, som alltså aldrig har haft med komjölksprotein att göra. Det finns två sådana produkter i Sverige: Neocate och Nutramigen AA. De är ännu mycket dyrare än de tidigare nämnda preparaten, men det drabbar också landstingskassan och inte familjekassan.

Mjölkfri mat för större barn

Många barn som varit komjölksproteinallergiska som bebisar börjar tåla mjölkprotein när de blir lite äldre. Ofta är det bra att låta dem prova vanligt smör och ost när de börjar äta mat. Om de tål det, då har mjölkproteinallergin vuxit bort. Om de får symtom, då har den inte vuxit bort ännu.

Det är ofta bra att träffa en dietist för råd om du behöver föda upp ditt barn på komjölksproteinfri kost efter amnings-/ersättningsperioden.

Symtom på komjölksproteinallergi

Mjölkproteinallergi ger oftast symtom från magtarmkanalen, huden och humöret. Från magtarmkanalen kan symtomen vara i princip alla tänkbara: mycket kräkningar, diarréer eller förstoppning. Blod i bajset hos spädbarn förekommer inte alltid vid mjölkproteinallergi, men om ett spädbarn bajsar blod skall läkaren alltid misstänka mjölkproteinallergi. Och som förälder skall du se till att träffa en barnläkare, gärna via BVC. Om barnet inte bajsar stora mängder blod kan du skippa barnakuten och alla magsjukor där.

Läs mer om bebisbajs, vad som är normalt och inte, här.

Läs mer om förstoppning, symtom och behandling här.

På huden kan eksem vara tecken på mjölkproteinallergi. Eksem hos bebisar sitter ofta på kinderna och är röda, knottriga utslag som flyter ihop med varandra. (Inte att förväxla med nyföddas ”hormonplitor”, som ser ut som minifinnar och är helt friska och försvinner av sig själva). Vissa barn får nässelutslag av mjölk, de har som regel en IgE-förmedlad allergi.

Läs mer om eksem hos barn här.

Osäker på vad barnet har för utslag? Läs den populära bildguiden om prickar och utslag hos barn här.

Humöret blir ofta påverkat av mjölkproteinallergi. Bebisarna blir skrikiga och svårtröstade, kanske har de ont i magen? Kanske mår de illa?

Finns det några test för mjölkproteinallergi?

Det finns pricktest, men de testar bara så kallad IgE-förmedlad allergi. Vid allergi med symtom från huden är det av värde, men vid symtom från magtarmkanalen och humöret är pricktest eller blodprov inte särskilt värdefullt.

Läs mer om allergi hos barn och vad det är här.

Det riktiga testet, det viktiga testet, är en kontrollerad ”elimination-exposition”. I kontakt med BVC eller barnläkare så provar man alltså en strikt mjölkfri diet hos mamma om hon ammar, eller en komjölksfri ersättning om bebisen äter ersättning, i två veckor. För symtomdagbok en vecka före och under tiden. Sedan provar man mjölk igen. Och för symtomdagbok.

Om bebisen mår mycket bättre i magen, huden eller humöret under den mjölkfria testperioden och sedan mår sämre när hen får vanlig ersättning eller ammande mamma börjar äta mjölk igen, då kan en läkare ställa diagnosen komjölksproteinallergi.

Mjölkproteinallergi växer ofta bort

Mjölkproteinallergi är vanligast under första levnadsåret, då 2-3 % av alla barn har detta. Vid ett års ålder har hälften blivit av med sin allergi, vid tre års ålder tre av fyra, och vid 6 års ålder tål nio av tio barn mjölk. Skönt!