Hur länge ska man amma?

Hur länge ska man amma? Den frågan ställer sig många, och vissa känner sig manade att ge säkra svar. WHO har bestämt att rekommendera 6 månaders helamning och delamning upp till 2 års ålder eller längre än så för alla världens kvinnor. Svenska BVC-rekommendationer har varierat, ett tag skulle man absolut börja med smakportioner vid fyra månader, nu ska man helst amma i 6 månader men börja med pyttesmå smakportioner vid fyra månader.

Du kan läsa mer om att börja amma här. 

Helamning eller delamning eller ersättning?

I själva verket är hur länge man ska amma något som varje mamma-barn-par bör bestämma över själva. Har man dålig tillgång till rent vatten är helamning i 6 månader livräddande för bebisen, men med tillgång till rent vatten finns det inga större hälsoskillnader mellan helamning, delamning och ersättningsmatning.

Du kan läsa mer om amningens hälsoeffekter i det här inlägget. 

Hur länge man ska amma är ett beslut för mor och barn

Jag har bestämt över två amningsperioders längd: när jag ammade de båda barn jag fött. Jag har inte bestämt själv, barnen hade starka egna viljor kring det här. Men jag har varit delaktig i de här besluten i alla fall. Om någon annan hade försökt säga åt mig hur länge jag skulle amma hade jag inte tagit emot det så bra. För mig har det varit två av de mest privata besluten i mitt liv, och det har varit viktigt för mig att få besluta det här tillsammans med mina barn.

Många föräldrar jag träffat i mitt jobb, många vänner och många som skriver på olika sidor på internet delar min känsla: beslutet om hur länge man vill amma sitt barn är privat och måste få vara privat. Familjeforumen på Internet vimlar av historier kring hur kränkta, arga och ledsna mammor har känt sig när någon (ofta en läkare eller sjuksköterska) försökt bestämma att de ska amma fast de inte vill, eller att de ska sluta fast de inte vill.

Läs mer om att få ångest av amning här

Bebisar behöver mat, kärlek och hjälp med hygienen. Kärleken är så viktig. Många mammor har berättat för mig hur ett upplevt tvång att amma har hindrat dem från att orka eller kunna vara kärleksfulla mot barnet. Hur bergskedjor av skuld och skam ställt sig mellan dem och barnen för att de fått höra att de inte gör barnets bästa när de inte velat eller orkat fortsätta en problematisk amning. Många mammor har också berättat hur de helt förlorat förtroendet för en läkare som ifrågasatt en fungerande, kärleksalstrande amning av ett förskolebarn.

Läs mer om vad en bebis behöver här. 

Ersättning är tillräckligt bra

Vi får inte låta det vi tror är det bästa bli det godas fiende. Ni kommer aldrig att få höra mig säga att ersättning är bättre än bröstmjölk, för det är den inte och jag tror aldrig den kommer att bli det hur mycket än företagen jobbar med produktutveckling. Men den är tillräckligt bra. Tillräckligt bra för att jag inte ska vilja lägga mig i beslut som jag inte tycker jag har med att göra. Delamning i 4, 6, 12 eller 18 månader är också tillräckligt bra förutsatt att den kost som barnet får i tillägg till mammamjölk är bra. Precis som delamning i flera år är det.

Läs mer om att börja ersättningsmata bebisar här

(I områden med dålig hygien, smutsigt vatten, där man inte kan diska flaskor, inte har tillgång till sjukvård och har osäker tillgång till ersättningspulver är inte ersättning tillräckligt bra. Där tycker jag det är helt förkastligt att marknadsföra ersättning och helt rätt att göra allt för att mammor ska amma. Amningsbloggen skrev bra om det häromdagen tycker jag. Även om några av mammorna där säkert också får upprepade mjölkstockningar, har svårläkta bröstvårtesår och får ångest av att tänka på nästa amningstillfälle. Världen är orättvis. )

Börja med annan mat senast vid 6 månader

Om amningen fungerar och barnet går upp tillräckligt i vikt kan man tryggt helamma till 6 månaders ålder. Sedan behöver man börja introducera annan mat, framför allt för att järninnehållet i bröstmjölk är så lågt att barnet riskerar järnbrist annat.

Läs mer om att börja med smakportioner här. 

Läs mer om järnbrist hos barn här

Långtidsamning

Vissa mamma-barn-par tycker så mycket om amningen att de fortsätter delamma i många år. Det är inget fel med det och något som ingen annan bör lägga sig i. Beslut om hur länge man ska amma är som sagt en privatsak, och det gäller oavsett om amningstiden är lång eller kort.

Läs mer:

Få igång amning av nyfödd bebis  – när rinner mjölken till?

Flaskmatning med ersättning till nyfödd bebis  – hur mycket och hur ofta?

Sluta amma –  hur gör man och när är det dags?

Smakportioner till bebis  – när och hur introducera mat?

Järnbrist och blodbrist eller anemi hos bebisar, barn och ungdomar

Ångest av amning? Det kallas D-MER

Vad behöver en bebis?

Massa mer om amning och flaskmatning och allt annat som rör spädbarn och deras föräldraskap kan du läsa i min och Agnes Wolds bok Praktika för blivande föräldrar – gravidfakta och barnkunskap på vetenskaplig grund.

Köp Praktika för blivande föräldrar hos Adlibris här!

Rotavirusvaccin – effekt och biverkningar

Rotavaccin är det senaste vaccinet som introducerats på bvc i Sverige. Det är ett vaccin mot svår magsjuka som ges oralt, alltså i munnen. Rotavirusvaccin är ett levande vaccin, och biverkningarna är därför en miniversion av sjukdomen. Magknip, feber, lite kräkningar och lättare diarréer är  vanliga biverkningar.

Rotavirussjukdom  ger en jobbig magsjuka

Rotavirus är ett magsjukevirus som är mycket smittsamt och om man inte vaccinerar drabbar de flesta barn under de första levnadsåren. Rotainfektion ger intensiva diarréer under flera dagars tid, och man är sällan helt bra förrän efter någon vecka eller tio dagar ungefär. Innan rotavaccinationen var är rotavirus en vanlig orsak till att barn behövde besöka barnakuten och bli inlagda på barnsjukhus. Däremot dog som regel inte barn i Sverige av rotavirusinfektion.

Diarrésjukdom är en av de stora barnadödarna i de fattigaste av världens länder. Diarréerna sprids lätt när avföringen förorenar dricksvatten, de leder till svår uttorkning och död när ingen sjukvård finns, och inget rent vatten finns att behandla uttorkningen med. När barnen redan från början är undernärda och sjuka blir följderna än värre. Enligt WHO dog omkring 450 000 barn under 2008 av rotavirusorsakad diarré, fler än 90% av dem drabbade barn i fattiga länder. Den högsta risken att dö av rotavirusinfektion i världen löpte barn i Afghanistan, där 474 barn av 100 000 dog av rotavirusinfektion. Färre än 1 av 100 000 barn i Sverige dog av samma sjukdom.

Vacciner mot rotavirus

Det finns två vacciner mot rotavirus, och båda är levande, försvagade virusvacciner. Båda ges i munnen på bebisen.

Rotarix innehåller en virusstam som ursprungligen isolerades från en bebis avföring och sedan har försvagats i laboratorium. Rotarix ska ges i två doser (varje dos är en milliliter) med fyra veckors mellanrum.

RotaTeq innehåller fem olika virusstammar som ursprungligen isolerats från både mänsklig avföring och avföring från nötkreatur. Även dessa virus är sedan försvagade i laboratorier för att inte ge upphov till sjukdom hos barn med normalt fungerande immunförsvar. Detta vaccin ska ges i tre doser vid två, fyra och 6 månaders ålder.

Båda rotavaccinen har högre skyddseffekt mot svår rotavirusinfektion i länder med låg barnadödlighet än i länder med hög sådan. I länder med högst barnadödlighet är skyddseffekten mot svår rotavirusinfektion 40-60% efter två år. I de länder i världen som har lägst barnadödlighet (däribland Sverige) är skyddseffekten i stället 80-90%.

Invagination

Ett tidigare rotavirusvaccin, RotaShield, visade sig efter godkännande medföra en allvarlig biverkan hos 1 av 10 000 barn. De fick invagination, en sjukdom som även kan uppträda utan vaccination eller känd infektion. Då trär ett tarmavsnitt upp sig på ett annat tarmavsnitt vilket gör, ont, är farligt (dödligt) om det inte åtgärdas och måste åtgärdas på sjukhus. Där är det dock oftast ganska lätt att åtgärda med hjälp av röntgenkontrastmedel som hälls in i rumpan på barnet medan det röntgas. Röntgenkontrastmedlet puttar tillbaka tarmen och löser oftast problemet utan operation.

Två stora studier har undersökt om Rotarix respektive RotaTeq orsakar invagination. 60-70 000 barn ingick i varje studie, varav hälften fick vaccin. En biverkan som drabbar ett av 10 000 barn borde därför ha upptäckts. Den visade ingen ökad risk för invagination hos de vaccinerade barnen, men det utesluter förstås inte att det finns en ökad risk som är mindre vanlig än 1 på 10 000 barn.

I några länder har man sett en ökad förekomst av invagination hos barn efter första dosen Rotarix respektive RotaTeq, och i andra länder, har man inte gjort det. I de länder där man sett en ökad risk verkar risken vara ungefär 1-2 extra fall per 100 000 barn.

I låg- och medelinkomstländer, där bebisar riskerar att dö både av rotavirusinfektion och invagination, räknar WHO med att för varje bebis död i invagination som vaccinationen eventuellt orsakar, räddas ungefär 150 barn från död i rotavirusinfektion. I länder med god tillgång till barnsjukvård, som Sverige, är det mycket sällsynt att barn dör av såväl invagination som rotavirusinfektion.

Hur är det med barn med svår medfödd immunbrist och rotavirusvaccin?

Anledningen till att man inte ger andra levande vacciner före 6 månaders ålder är att man inte är säker på att ha upptäckt alla barn med svår medfödd immunbrist (SCID) då. Rotavirusvaccinet ska däremot ges vid 6 veckors ålder, och då är verkligen inte alltid dessa barn diagnosticerade med sin immunbrist.

Det föds 2-3 barn med SCID i Sverige varje år, så det är ett litet fåtal barn vi talar om. Det finns enstaka rapporter om bebisar som fått rotavirusvaccin och därefter långvariga diarréer och på den vägen visat sig ha SCID. De dog inte av rotavirusinfektionen (som de fick av vaccinet), men blev å andra sidan inte av med den på väldigt lång tid. Det förbättrade knappast deras hälsa och förutsättningar inför den livsnödvändiga stamcellstransplantation de behövde genomgå heller.

Kolikbarn och rotavaccin

Eftersom bebisar ofta blir lite skrikigare dagarna efter  rotavaccinationen kan det vara bra att tänka efter om man har ett barn med kolik. Om man är på väg att gå under av bebisens skrik och känner att man inte klarar en skrikminut till tycker jag man  kan avstå. Iallafall om man tänker befinna sig i länder med god sjukvård under barnens första år. Kanske kan en treveckors magsjuka när barnet är två vara att föredra framför att bebisen skriker sönder  familjen helt. Det är ett ok beslut att ta isåfall.

Slutsats

Sammanfattningsvis är rotavirusvaccination livräddande och verkligen att rekommendera i fattiga länder med undernärda barn, smutsigt dricksvatten och dålig eller ingen tillgång till barnsjukvård. I Sverige förhindrar det en-två veckors VAB med en inte oansenlig risk för inläggning på sjukhus för varje barn. Nackdelarna är en eventuell mycket liten ökning av risken för invagination hos den vaccinerade bebisen.  Vi riskerar att vaccinera enstaka barn med oupptäckt svår immunbrist som kommer att få svår diarré av vaccinviruset. Några barn får också en minimagsjuka och lite magknip dagarna efter vaccination.

Läs mer:

Hur fungerar vaccin? Så stärker vaccin immunförsvaret

Så fungerar en bebis immunförsvar

Allt om magsjuka, maginfluensa eller vinterkräksjuka

Magsjuka och amning

Fördelar och nackdelar med vattkoppsvaccin

Vaccination

Kikhosta – symtom, hur det låter, vaccin, test och behandling

Att stå bredvid en liten ovaccinerad bebis med svår kikhosta är bland det mest plågsamma jag någonsin varit  med om. Bebisen får så förfärliga hostattacker som ofta slutar med att hen blir blågrå och tappar andan, ibland även medvetandet. En bebis med svår lufthunger och ångest är bland det mest plågsamma man kan se, tro mig. Och ingen kan hjälpa bebisen genom hostattacken.

Som barnläkare gör man vad man kan, och får ofta hjälpa barnet igång med andningen igen efter hostattacken. Men ibland hjälper det inte. Två spädbarn avled efter kikhosta 2014, och ett barn dog 2015. Jag vet också att många bebisar med kikhosta har sökt gång på gång på barnakuten och blivit hemskickade utan provtagning, utan att någon tänkt på kikhosta, eftersom de inte haft en hostattack just på barnakuten.

Symtom på kikhosta hos spädbarn

Det första symtomet på kikhosta hos ett spädbarn kan vara ett andningsuppehåll. Får ditt barn ett andningsuppehåll får du ruska i barnet och som regel börjar barnet då andas. Om inte får du ge mun- mot mun-andning och ringa 112. Självklart måste ni komma till barnakuten efter ett andningsuppehåll, och se till då att barnet blir testat för kikhosta.

Om någon i familjen har hostat länge, bör nog barnet ha antibiotikabehandling som om det vore kikhosta innan provsvaret kommer.

Sedan fortsätter infektionen som en vanlig förkylning med snuva och hosta i några dagar. Men till skillnad från en vanlig förkylning ger inte hostan med sig, utan den blir värre och värre.

Hostattackerna blir hemska och när barnet andas in piper det högt – barnet kiknar.

Du kan se en video på ett spädbarn med svår kikhosta och höra hur det låter här

Symtom på kikhosta hos större  barn och vuxna

Hos  större barn och vuxna ter sig kikhosteinfektionen mycket mer som en vanlig, seg förkylning. De för spädbarnen typiska kikningarna hörs inte. Sjukdomen är inte heller farlig för större barn och vuxna, bara  jobbig.

Om du är i närheten av spädbarn och får jobbig hosta – testa dig för kikhosta! Jag vet att det finns många som har blivit nekade sådan testning av vårdcentralsläkare. Jag blir lika arg  varje gång.

Här är rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten som du gärna kan visa en läkare som eventuellt inte vill testa dig för kikhosta. 

Alla spädbarn som utsatts för kikhostesmitta ska ha antibiotika

Det är nämligen så att mot kikhosta, som är  en bakteriesjukdom, hjälper antibiotika om det sätts in i tidigt skede, innan kikningarna börjat. Mest effektivt är det om man får det innan man ens fått symtom. Det är ett särskilt antibiotikum som heter Ery-Max som barnen får. Vanligt penicillin hjälper inte. Tyvärr ger det riktigt mycket magbiverkningar. Men en skrikig bebis med ont i magen i tio dagar är så mycket bättre än en bebis med kikhosta.

Vaccin mot kikhosta 

Vaccin mot kikhosta ingår i allmänna vaccinationsprogrammet. Det är ett sant livräddande vaccin, bebisar som fått en dos vaccin kan visst få kikhosta, men de överlever sin kikhosta.

Men vi ger första vaccindosen vid tre månaders ålder (vid två månader för mycket för tidigt födda barn). Innan första vaccindosen är bebisarna oskyddade.  Efter tre doser vaccin (vid tre, fem och tolv månaders ålder) har barnen ett gott skydd mot kikhosta i ungefär tre till fem år.

Många vuxna saknar skydd mot kikhosta och kan smitta spädbarn 

Kikhostevaccinet fylls sedan  på vid fem och 15 års ålder. Men därefter finns inga påfyllnadsdoser. Det innebär att väldigt många vuxna är oskyddade mot kikhosta.

Dessutom hade man en period under  1980-talet när man inte vaccinerade mot kikhosta i Sverige på grund av misstankar om att det gamla kikhostevaccinet (så  kallat helcellsvaccin mot kikhosta) hade gett svåra biverkningar hos några spädbarn.

Vaccinet som används i Sverige nu (acellulärt kikhostevaccin) har inga svåra biverkningar, men är inte heller särskilt effektivt.

Därför  ökar antalet fall av kikhosta i Sverige, och risken att spädbarnen smittas ökar.

Kikhostevaccin till gravida skyddar spädbarn mot kikhosta

I Storbritannien hade man nyligen en ännu värre kikhosteepidemi än vi upplever i Sverige för närvarande. Där dog 14 spädbarn under 2012 och 13 spädbarn under 2013 till 2016. Under 2017 dog inget barn i Storbritannien av kikhosta efter att man hade infört kikhostevaccination av gravida.

Kikhostevaccin till gravida skyddar på två sätt. Dels genom att mamman bildar antikroppar som förs över via moderkakan till den nyfödda bebisen. Dels genom att mamman själv får ett skydd och inte riskerar att bli sjuk och smitta barnet när det är nyfött.

Läs mer om nyföddas immunförsvar och skydd från mamman här

I Sverige  rekommenderas inte allmän vaccination av gravida mot kikhosta,  då det inte anses kostnadseffektivt med tanke på hur pass ovanlig infektionen ändå är. Det hindrar inte enskilda gravida från att gå till en vaccinationsbyrå och be om en påfyllnadsdos kikhostevaccin under sista tredjedelen av graviditeten.

Amning ger inte något skydd mot kikhosta jämfört med flaskmatning.

Sammanfattningsvis:

Kikhosta är en dödlig sjukdom för spädbarn. Den kan förhindras  genom vaccin till gravida, genom vaccin till spädbarnet  från två månaders ålder och genom antibiotikabehandling till spädbarn som utsatts för smitta. Testa spädbarn och deras familjemedlemmar vid missänkt kikhosta.

Läs mer:

Rosslig eller ansträngd andning   –  guide när ditt barn har svårt att andas

Förkyld bebis  – snorig och täppt i näsan  –  hur hjälpa?

Så fungerar en bebis immunförsvar

Alla inlägg om vaccinationer hittar du här

Borrelia hos barn – symtom och behandling

Sensommar och tidig höst är högsäsong för borrelia, en fästingburen bakteriesjukdom som kan ge symtom från huden, nervsystemet och lederna.

Rund röd ring som växer = hudborrelia

Det känner många till. En rund röd ring som växer är hudborrelia. Särskilt om man sett en fästing i ringens mitt någon vecka tidigare. Hudborrelia behandlas med kåvepenin i tio dagar.

Utslag men inte säker på om barnet har borrelia? Läs vår populära bildguide om prickar och utslag hos barn här. 

Läs mer om kåvepenin här

Inget utslag = borrelia ändå?

Det är problemet. Bara hälften av borreliainfektionerna visar sig med utslag. De andra inte. Så om man sett ett fästingbett och barnet därefter inte fått utslag är tyvärr inte faran över. Mår barnet helt bra månaden efter fästingbettet kan du bli säkrare och säkrare på att barnet inte fått någon borrelia. Men handen på hjärtat: vilka barn mår helt bra, varje dag i flera månader? Lätt att bli orolig alltså.

Blodprov ger sällan mycket hjälp

Vi kan undersöka om barnet bildat antikroppar mot borrelia i blod. Vi analyserar då två typer av antikroppar, IgM och IgG. IgM-antikropparna kommer tidigt i en infektion och försvinner för de flesta infektioner inom några veckor. Vid borreliainfektion kan de dock kvarstå i ett år. IgG-antikropparna kan finnas kvar hela livet. Om vi hittar IgG-antikroppar vet vi alltså inte om infektionen är utläkt eller om den är aktuell. Eller om barnet haft en utläkt infektion och dessutom har en aktuell sådan. IgM-antikropparna kan finnas där även om barnet inte har just borrelia, eftersom metoden inte är så säker. Vid hudborrelia saknas antikroppar i hälften av fallen. Det kan ta upp till 6 veckor innan ett barn med borrelia överhuvudtaget börjar bilda antikroppar.

Ni kanske inte riktigt hängde med, men det kanske ändå framgår att antikropparna i blod sällan hjälper oss särskilt mycket?

Ingen idé att söka sjukvård efter fästingbett med ett symtomfritt barn! Blodprov hjälper som regel inte.

Neuroborrelios – borrelia i hjärnan och nerverna

Borrelia kan sprida sig till hjärnan, och för att göra det luriga än värre kan den göra det utan att först visa sig som hudutslag, och utan att först visa sig med antikroppar i blodet. En infektion i hjärnan visar sig med en kombination av symtomen feber, hudvudvärk och kräkningar.

Alltså: feber+huvudvärk+kräkningar efter fästingbett=barnakuten

Läs mer om hjärnhinneinflammationer hos barn här. 

På barnakuten sticker vi barnet i ryggen för att samla ryggvätska. Antikroppar mot borrelia i ryggvätskan är ett säkert tecken på borreliainfektion till skillnad från de i blodet. Dessutom kan vi se om det finns vita blodkroppar eller blodproteiner i ryggvätskan som tecken till infektion i hjärnan och hjärnhinnorna. I Stockholm tar vi också alltid TBE-antikroppsprov i blodet på barn med de här symtomen, och det tycker jag nog man borde göra i hela Sverige, även om man inte tror att man har TBE-smittade fästingar där.

Borrelia i hjärnan och nervsystemet behandlas med antibiotikadropp (Rocephalin) dagligen i tio dagar för barn under åtta år eller antibiotikatabletter (Doxyferm) dagligen i tio dagar för barn som fyllt åtta år.

Trötthet och huvudvärk efter fästingbett

Inte alltid ger borrelia i hjärnan så tydliga symtom. Om barnet blir påtagligt tröttare och klagar ofta på huvudvärk efter ett fästingbett kan det också vara borrelia. Ibland blir barnen yra eller får svårt att koncentrera sig. Inte så sällan vill de inte äta så mycket. Trötta barn med huvudvärk har ofta rätt svårt att orka med att vara trevliga och tillmötesgående. Om ditt barn ganska plötsligt får jättesvårt att orka med vardagen och bråkar mycket mer än vanligt, fråga om det gör ont i huvudet, eller om barnet känner sig trött. Om det kvarstår någon vecka eller två: sök vårdcentral eller barnakutmottagning dagtid. Kom till barnakuten tidigt en vardagmorgon för minst väntetider och för att det tar några timmar att förbereda och genomföra ett ryggvätskeprov hos barn om det blir aktuellt.

Ensidig ansiktsförlamning hos barn = ofta borrelia

När ett barn får en ensidig ansiktsförlamning utan andra symtom beror det inte så sällan på borrelia. Då hänger ena mungipan, barnet kan ibland inte sluta samma sidas öga.

Vid en ensidig ansiktsförlamning hos barn: sök barnakuten.

Då behöver vi nämligen ta ett ryggvätskeprov för att undersöka om det hela beror på borrelia i nerverna. I så fall behandlar vi med antibiotika, samma som vid borrelia i hjärnan. Om barnet inte kan sluta ögat behövs dessutom en ögonkammare (ett sorts plåster) för att skydda ögat. Köps receptfritt på apoteket.

Svullet knä

Borrelia kan också ge ett svullet knä. Vid svullna leder som beror på borreliainfektion är blodproverna till stor hjälp då IgG-antikropparna alltid visar höga nivåer. Ledborrelia kan ge symtom upp till 6 månader efter fästingbettet, det vill under hela året.

Om du tycker att barnets knä verkar svullet, om barnet har ont och svårt att belasta på benet: sök vårdcentralen.

Om knäsvullnaden beror på ledborrelia får barnet antibiotika, ibland efter att ha fått träffa även en barnläkare, ibland inte.

Hur blir det sen?

Flera studier har undersökt hur barn med borrelia i hjärnan mår efter behandling. De allra flesta visar att barnen mår lika bra som barn som inte haft borrelia i hjärnan. Huvudvärk och trötthet är problem hos många barn, men det är inte vanligare hos barn som haft borrelia än barn som inte haft det. Min erfarenhet är också att föräldrar och barn märker en tydlig förbättring några veckor efter insatt behandling. Ansiktsförlamningen går nästan alltid bort.

Hudutslagen läker alltid, men i ovanliga fall kan borreliabakterierna ändå sprida sig till hjärnan eller lederna och barnen behöver då provtas och behandlas med mer antibiotika.

Vaccin?

Det finns ännu inget vaccin mot borrelia hos människor, men om ditt barn fått fästingbett, fundera på att vaccinera barnet mot TBE. Det tycker jag som ni som följt bloggen länge redan vet är en bra idé, framförallt för att TBE hos barn kan ge långvariga svårigheter.

TBE-vaccin marknadsförs mest på våren, tanken är väl att man ska hinna få de två första vaccinsprutorna (med en månads mellanrum) till sommarens fästingsäsong. Det finns dock ingen anledning att inte ge det på hösten, eller vintern, eller sommaren, det kommer ju en sommar till framöver och då är barnet redan vaccinerat.

Läs mer här:

Fästingbett hos barn –  hur ta bort fästing, tecken på borrelia och TBE

TBE hos barn – symtom, smitta, behandling och långtidseffekter

TBE-vaccin (fästingvaccin) och hur man skyddar små barn och bebisar mot fästingar

Penicillin eller antibiotika till barn, kåvepenin, heracillin eller amimox?

Vad göra när barn vägrar ta flytande medicin eller kräks av penicillin?

Fästingbett hos barn – hur ta bort fästing, tecken på borrelia och TBE

Fästingbett är en risk för alla som vistas i Sverige.  Här kan du läsa om hur du ska ta bort fästing från ditt barn, vilka sjukdomar barnet riskerar och hur du ska upptäcka dem.

Hur ska jag ta bort en fästing hos mitt barn?

Det finns så mycket olika idéer på nätet och bland folk i allmänhet kring hur en fästing ska tas bort. Smör, olja, aceton, nagellack eller varför inte bensin? Och ska den roteras medsols eller motsols?

Den goda nyheten är att du inte behöver smörja in fästingen med någonting alls. Och inte rotera den heller.

Dra rakt ut!

Använd en pincett eller en fästingplockare. (Jag använder alltid pincett, eftersom jag har det hemma och de även kan användas till annat). Ta tag i fästingen där den fäster i huden och dra rakt upp. Då brukar du ofta få med dig hela!

Är det farligt att inte få med hela fästingen?

Ibland blir det en liten bit kvar av fästingen. Det är inte farligt. Tror du att du kan få loss biten med din pincett, prova, men om det är så litet att det inte går, låt den sitta. Kroppen kommer att stöta bort biten själv.

Vilka sjukdomar kan barnet få av ett fästingbett?

Det är framförallt två sjukdomar som sprids från fästing till människa i Sverige: borrelia och TBE. För borrelia finns antibiotikabehandling som fungerar väl, det gäller bara att förstå att barnet har fått borrelia och att det ska ha antibiotika.

Läs mer om borrelia hos barn här. 

Läs mer om  TBE hos barn här. 

För TBE finns ingen specifik behandling, och sjukdomen drabbar dessvärre hjärnan och barnen riskerar symtom lång tid efter att TBE-sjukdomen gått över. Det finns vaccin mot TBE, men det ges inte på BVC. Vaccinet kan ges från ett års ålder, de som säger annat är dåligt pålästa. Jag tycker att det är en bra investering att privat vaccinera sitt barn mot TBE för alla som bor i Sverige. Möjligen med undantag för er som bor i norra norrland där inga fästingar finns, och som inte reser särskilt mycket till andra delar av Sverige.

Läs mer:

Borrelia hos barn

TBE hos barn –  symtom, smitta, behandling och långtidseffekter

TBE vaccin (fästingvaccin) och skydd mot fästingar till bebisar och barn