Hem Ångest av amning? Det kallas D-MER

Ångest av amning? Det kallas D-MER

Mamma med ångest vid amning eller d-mer

This post is also available in: English

Fakta och råd om ångest av amning – eller D-MER som det också kallas. Direkt av barnläkare. D-MER betyder dysphorical milk ejection reflex . En läsare beskriver känslan mycket bra.

Hej
Vilken bra blogg ni har, kan bara hålla med om ovanstående kommentarer. Jag har nog inte läst alla era inlägg ännu, men ger förslag utifrån mig själv, och om ni redan skrivit om det så hittar jag nog dit snart.
När jag började amma, redan första dagen, fylldes mitt bröst med ångestkänslor. Så fort han släppte bröstet släppte ångesten. Har gillat att amma, har inte haft ont mer än i början, men han har ätit väldigt ofta. Max 2 timmar emellan, som mest var 45 min. Han har aldrig somnat vid mitt bröst, vilket jag tolkar med att han inte ätit sig mätt utan mer nöjd för stunden. Har ju självklart provat allt då. (Har slutat amma nu) Var inte beredd på att sitta i soffan låst så mycket. Varför blir det så här? Han hade kolik med, känns som det kom från detta? Har mått bra annars, inte varit helt slut osv. Men just när han tar bröstet händer något.
Så frågan är, vart kommer ångesten ifrån och är detta vanligt?

Jag känner verkligen igen din historia från många som har haft problem med amningen, att man får ångest av amning, eller D-MER. Men du är nog den första som beskrivit det så tydligt. “Så fort han släppte bröstet släppte ångesten”. Och jag tänker på min egen privata amningserfarenhet, där jag också känt att känslor kopplats på och av omedelbart vid amningsstart och amningsslut. Fast i mitt fall var det lugna, varma, kärleksfulla, bedövande starka känslor i stället.

Och ja, jag gillade att amma. Jag har alltid tänkt att det måste ha varit oxytocinet, det snabba amningshormonet, som jag upplevde så. Och kanske är det så, kanske reagerar några av oss (många?) med starka känslor på hormonduschen som amningen sätter igång. Och vem har sagt att alla måste reagera lika?

Ångest av amning – den onda cirkeln

För mig går det mycket väl ihop med min professionella erfarenhet av mamma-barn-par med amningsproblem. Att mamman tycker amningen är ångestfylld, barnet känner av mammans oro, blir orolig, tar inte bröstet, då rinner inte mjölken till. Då finns det inte mjölk. Att mamman inte släpper mjölken till barnet när hon är mitt i en ångestattack tror jag vi är många som arbetat med ammande kvinnor som kan skriva under på. Barnet blir inte mätt, mamman känner sig misslyckad, och får ännu mera ångest. Den onda amningscirkeln i full fart.

Och å andra sidan vi som tycker amningen är det skönaste knarket. Klart vi vill amma ofta och länge. Klart det spelar mindre roll att det gör ont ibland om kroppen fylls av lyckorus och lugn. Den goda amningscirkeln rullar så.

Hur viktig är amningen för dig med D-MER?

Jag brukar fråga kvinnor som känner ångest under amningen hur viktig amningen är för dem. Om den är viktig söker jag upp mina bästa amningsrådgivare och ber om tät uppföljning på amningsmottagningen, och förlängd BB-tid, för mammor som känner ångest under amning men fortfarande tycker amningen är viktig behöver mycket stöd och omvårdnad. Och jag brukar berätta för pappan att amningsstart är ett heltidsjobb och att mamman behöver matas med godis, smoothies, kaffe och annat hon brukar gilla. Och rekommenderar mycket hud- mot hud-tid i sängen mellan mamma och barn.

Om mamman å andra sidan inte tycker amningen är så viktig brukar jag föreslå amningspaus. Det är ofta helt rätt vid D-MER. Prova flaska några mål och se hur det känns. Känns det mycket bättre, jamen fortsätt då. Om man sedan vill prova att lägga till bröstet igen, om man ändå saknar amningen, så finns inga hinder. Kanske blir man en hobbyammare. Som ger maten med flaska men ammar när mamma känner för det och bebisen vill, oavsett hur mycket eller lite mat det kommer. Eller så blir man en heltidsflaskmatare.

Läs om att sluta amma här

Tack fina läsare för den här spännande frågan. Vad tänker du om mitt svar? Och vad har ni för egna erfarenheter? Ni som ammat eller som haft partners som gjort det? Var det starka känslor, och av vilken sort?

Läs mer:

Läs mer om förlossningsdepression – när det är tungt att vara förälder

Läs mer om hur en bebis immunförsvar fungerar

Läs mer om du känner dig som en dålig mamma

Läs om komma igång att amma ett nyfött barn

Läs om flaskmatning till nyfödda

Läs om smakportioner til barn här

Boktips: att flaskmata av Petra Jankov Picha

Boktips: Nödrop från Lyckobubblan av Johanna Stenius

55 kommentarer till “Ångest av amning? Det kallas D-MER”

  1. Jag fick också en absolut vedervärdig ångest av att amma. Jag drabbades av sådan bottenlös sorg och hopplöshet så fort mjölken rann. Ville gärna få det att fungera trots att mitt barn hade svårt med tag men hatade de flesta tillfällena de 12v som vi höll på. Kände panik bara jag såg att tid för mat närmade sig. Ville till slut inte leva längre. Då slutade hon ta bröstet tvärt och efter plågsamma tio dagar var jag mig själv och all ångest var borta!! Ville mest dela att det kan bli helt helt fel och amningen i princip blir fara för ens liv. Det borde definitivt ges mer information om det.

  2. Exakt så har det varit för mig! När jag slutat amma mina barn har jag mått så EXTREMT mycket bättre och kunnat njuta av min bebis och mammlivet. Trots det har amningshetsen i samhället/BVC sett till att jag kämpade på i nästan ett halvår efter båda mina barn… så sorgligt! Får jag en trea ska jag definitivt inte amma alls! Nu när jag slutat amma för länge sedan får jag en stark obehagskänsla bara jag ser en amningsbild åka förbi på instagram etc… bra att ämnet lyfts!!

  3. Hej!
    Gud vad konstigt. Spännande att detta fenomen har ett namn. Jag älskar att amma, tycker det är hur mysigt och gosigt som helst. Ändå får jag nästan varje gång ett kort, mycket kort liksom sug av ångest strax efter amningsstart. Det känns väldigt kroppsligt – inte alls kopplat till någon ångestfylld tanke. Det går över på några sekunder, därefter kommer det vanliga gosiga knarkkänslorna. Har inte mått särskilt dåligt över detta utan har mest tyckt att det var jävligt underligt.

    Fick däremot en rätt massiv post-weaning depression vad det nu heter på svenska. Det var också konstigt eftersom jag mådde så oförskämt bra under hela perioden post-partum, fram tills amningsstopp när barnet var 1.5 år. Finns det några kopplingar mellan detta? Fick ta SSRI för första gången i mitt liv och det funkade ju fint, kunde sluta efter några månader och har inte behövt gå tillbaka till dem. Kändes jättekonstigt att bli så påverkad av amningen.

    1. Hej! Intressant. Ingen kan nog svara på om det säkert finns några kopplingar mellan upplevda positiva känslor vid amning och depression efter avvänjning eftersom detta område är extremt outforskat. Men spännande är det, och rimligt att det kan finnas samband tycker jag.

  4. Tack för en jättebra blogg baserad på fakta!

    Min bebis började amma direkt, men jag hade svårt att amma henne tillräckligt länge och ofta eftersom det gjorde så ont, vilket ledde till skrikig och ledsen liten tjej.
    Fick rådet om tilläggsmatning vilket fungerade fantastiskt för oss! Mina bröst fick vila, bebisen blev mätt. Kunde sedan mestadels av tiden helamma, men fyllde på med ersättning om det behövdes. Detta gjorde amningen ångestbefriad.
    Dock trivdes jag aldrig med att amma. Tyckte det var mysigt och så att ha henne så nära, men upplevde själva amningen rätt obehaglig, särskilt på natten. Detta fast det inte gjorde ont längre.
    Jag mådde dock väldigt dåligt i övrigt och tror att jag hade förlossningsdepression (fick aldrig göra nåt test…). Detta sinnestillstånd höll i sig till att jag slutade amma efter 6 månader. Då plötsligt kändes det som att jag kom tillbaka till min kropp, “det är ju så här det känns att vara jag “. All nedstämdhet var som bortblåst!
    Jag misstänker amningshormonerna, men det kan ju naturligtvis kanske berott på psykiska skäl kring amning. Om jag mår lika dåligt efter en andra förlossning så kommer jag sluta amma. För mig är det absolut inte värt att må så dåligt när det faktiskt finns nästintill fullgott alternativ!
    Hade jag bett om hjälp så hade jag kanske fått reda på att amning även kan påverka ens sinnesstämning negativt, men det gjorde jag tyvärr inte. Jag fattade inte hur sjukt dåligt jag mådde förrän efteråt, när jag blev ok igen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *