Kategoriarkiv: Barnmat

Mjölkproteinallergi hos bebis och mjölkfri ersättning till spädbarn

Mjölkproteinallergi, även kallat komjölksallergi, mjölkallergi eller komjölksproteinallergi  är ett lurigt tillstånd som ofta misstänks hos skrikiga spädbarn. Dessa barn kan må bättre om en ammande mamma äter komjölksproteinfritt eller med mjölkfri ersättning. Även äldre barn kan ha mjölkproteinallergi.  Förväxla inte mjölkproteinallergi med laktosintolerans. Både laktos och mjölkprotein finns i mjölk, men symtom och sjukdom och behandling är helt olika.

Läs mer om laktosintolerans hos barn här. 

Mjölkproteinallergi=komjölksproteinallergi

Vi säger ofta mjölkproteinallergi, men det är komjölksproteinet vi pratar om. Som är ganska nära släkt med getmjölksproteinet, varför många komjölksproteinallergiska barn även är allergiska mot getmjölksprotein. Det är däremot tillräckligt olikt människomjölksprotein för att bröstmjölken skall fungera bra.

Komjölksprotein som mamma äter går över i bröstmjölk

Grundregeln man får lära sig på läkarutbildningen är att alla protein bryts ned till aminosyror i tarmen och tas upp på det viset i kroppen. Men inga regler som inte har undantag. Uppenbarligen kan större delar av protein både tas upp i mammans tarm och vidarebefordras ut i mjölken och orsaka allergiska symtom hos barnet.

Om du har frågor om ditt barn - kontakta Knodds barnsjuksköterskor

Hos Knodd arbetar specialistutbildade barnsjuksköterskor med minst 5 års erfarenhet. Du får en bedömning av ditt barn och trygga råd via video. Kostnadsfritt såklart!

Gå till knodd.se
Om mamma inte äter komjölksprotein blir mjölken komjölksproteinfri

Du kan alltså amma ett komjölksproteinallergiskt barn om du själv äter strikt komjölksproteinfritt. Det svåra är att mjölk döljs som tillsats i väldigt många produkter. Om du inte är van att läsa innehållsförteckningar och vet precis bakom vilka ord det kan dölja sig mjölk så rekommenderas dietistkontakt om du som mamma skall äta komjölksproteinfritt. Och glöm inte kalktillskottet (tabletter), 1000 mg/dag ska du äta under den mjölkfria ammande tiden. Gärna med D-vitamin.

Vissa barn reagerar på att mamman får i sig små mängder komjölksprotein, andra klarar större mängder utan symtom. Och ytterligare vissa klarar hur mycket komjölksprotein som helst i mammas mat, men reagerar om de får vanlig ersättning.

Ersättning är baserad på komjölksprotein 

Vanlig modersmjölksersättning (Babysemp, NAN) är baserad på komjölksprotein. Det finns specialersättningar som man får på recept med kemiskt sönderslaget (hydrolyserat) komjölksprotein som fungerar för de flesta komjölksproteinallergiska barn. Althera, Pepticate och Nutramigen och Profylac är fyra olika märken av sådan ersättning. De är mycket dyra, men det drabbar inte familjen med komjölksproteinallergiska barn eftersom samhället subventionerar dessa med skattepengar om de skrivs ut av läkare.

Läs mer om ersättningsmatning här

Mjölkfri ersättning 

Vissa barn som är extremt känsliga för komjölksprotein, eller har mycket svåra symtom, kan behöva ersättningar som är baserade på fria aminosyror, som alltså aldrig har haft med komjölksprotein att göra. Det finns två sådana produkter i Sverige: Neocate och Nutramigen AA. De är ännu mycket dyrare än de tidigare nämnda preparaten, men det drabbar också landstingskassan och inte familjekassan.

Mjölkfri mat för större barn

Många barn som varit komjölksproteinallergiska som bebisar börjar tåla mjölkprotein när de blir lite äldre. Ofta är det bra att låta dem prova vanligt smör och ost när de börjar äta mat. Om de tål det, då har mjölkproteinallergin vuxit bort. Om de får symtom, då har den inte vuxit bort ännu.

Det är ofta bra att träffa en dietist för råd om du behöver föda upp ditt barn på komjölksproteinfri kost efter amnings-/ersättningsperioden.

Symtom på komjölksproteinallergi

Mjölkproteinallergi ger oftast symtom från magtarmkanalen, huden och humöret. Från magtarmkanalen kan symtomen vara i princip alla tänkbara: mycket kräkningar, diarréer eller förstoppning. Blod i bajset hos spädbarn förekommer inte alltid vid mjölkproteinallergi, men om ett spädbarn bajsar blod skall läkaren alltid misstänka mjölkproteinallergi. Och som förälder skall du se till att träffa en barnläkare, gärna via BVC. Om barnet inte bajsar stora mängder blod kan du skippa barnakuten och alla magsjukor där.

Läs mer om bebisbajs, vad som är normalt och inte, här. 

Läs mer om förstoppning, symtom och behandling här. 

På huden kan eksem vara tecken på mjölkproteinallergi. Eksem hos bebisar sitter ofta på kinderna och är röda, knottriga utslag som flyter ihop med varandra. (Inte att förväxla med nyföddas ”hormonplitor”, som ser ut som minifinnar och är helt friska och försvinner av sig själva). Vissa barn får nässelutslag av mjölk, de har som regel en IgE-förmedlad allergi.

Läs mer om eksem hos barn här. 

Osäker på vad barnet har för utslag? Läs den populära bildguiden om prickar och utslag hos barn här. 

Humöret blir ofta påverkat av mjölkproteinallergi. Bebisarna blir skrikiga och svårtröstade, kanske har de ont i magen? Kanske mår de illa?

Finns det några test för mjölkproteinallergi?  

Det finns pricktest, men de testar bara så kallad IgE-förmedlad allergi. Vid allergi med symtom från huden är det av värde, men vid symtom från magtarmkanalen och humöret är pricktest eller blodprov inte särskilt värdefullt.

Läs mer om allergi hos barn och vad det är här. 

Det riktiga testet, det viktiga testet, är en kontrollerad ”elimination-exposition”. I kontakt med BVC eller barnläkare så provar man alltså en strikt mjölkfri diet hos mamma om hon ammar, eller en komjölksfri ersättning om bebisen äter ersättning, i två veckor. För symtomdagbok en vecka före och under tiden. Sedan provar man mjölk igen. Och för symtomdagbok.

Om bebisen mår mycket bättre i magen, huden eller humöret under den mjölkfria testperioden och sedan mår sämre när hen får vanlig ersättning eller ammande mamma börjar äta mjölk igen, då kan en läkare ställa diagnosen komjölksproteinallergi.

Mjölkproteinallergi växer ofta bort

Mjölkproteinallergi är vanligast under första levnadsåret, då 2-3 % av alla barn har detta. Vid ett års ålder har hälften blivit av med sin allergi, vid tre års ålder tre av fyra, och vid 6 års ålder tål nio av tio barn mjölk. Skönt!

Läs mer

Laktosintolerans hos barn – symtom och test

Bebisbajs – vad är normalt och inte? Grönt bajs eller slemmigt, vad betyder det? 

Förstoppning hos barn – symtom och vad som hjälper mot förstoppning

Eksem hos barn 

Prickar och utslag hos barn – en bildguide

Vad är allergi? Läs om allergier – immunsystemets fobier

Flaskmatning med ersättning till nyfödd bebis – hur mycket och hur ofta?

Laktosintolerans hos barn – symtom och test

Ett återkommande önskemål hos er läsare har varit att få läsa om laktosintolerans hos barn. En läsare uttryckte frågan ovan: laktosintolerans hos barn: finns det? Ja, det gör det, och i olika former dessutom. Först lite grundläggande fakta för att kunna förstå vad laktosintolerans är.

Laktos=mjölksocker

Mjölk (både människomjölk och komjölk) innehåller många olika ämnen. Laktos är en sockerart som finns i mjölk. I mjölk finns också mjölkproteiner, som skiljer sig mellan olika arters mjölk. Komjölksproteinallergi är en ganska vanlig sjukdom hos småbarn som inte får förväxlas med laktosintolerans. Mer om komjölksproteinallergi en annan dag. Laktosmolekylen är uppbyggd av två sockermolekyler som sitter ihop kemiskt. För att tarmen ska kunna ta upp sockret in till blodet (vilket behövs för att vi ska kunna få i oss näringen i sockret) måste ett enzym som heter laktas dela sockermolekylen i två.

Läs mer om mjölkproteinallergi hos barn här

Laktas finns i tunntarmsslemhinnans ludd

Tunntarmen är den del av tarmen vars slemhinna tar upp näring. För att slemhinnan ska kunna ta upp så mycket näring som möjligt har den maximerat sin yta genom att bli luddig. Längst ute på tarmludden finns laktasenzymet.

Om du har frågor om ditt barn - kontakta Knodds barnsjuksköterskor

Hos Knodd arbetar specialistutbildade barnsjuksköterskor med minst 5 års erfarenhet. Du får en bedömning av ditt barn och trygga råd via video. Kostnadsfritt såklart!

Gå till knodd.se
I princip alla har laktas som bebisar och fram till två års ålder

Det är extremt ovanligt att inte ha laktas som bebis. Fyrtio bebisar  med detta tillstånd finns beskrivna sammanlagt i den vetenskapliga litteraturen. De bebisar som inte har det får svåra diarréer så fort de börjar dricka mammamjölk eller ersättning och blir jättesjuka och dör av uttorkning inom några dagar om de inte får laktosfri ersättning i stället för mjölk. Med undantag av dessa ytterst få bebisar så har alla bebisar laktas, och tål laktos, fram till två års ålder.

De flesta i världen slutar producera laktas i barndomen

Ungefär två tredjedelar av världens befolkning slutar producera laktas under barndomen. Det skiljer sig mellan olika folkgrupper när detta sker, men oftast efter sju års ålder. Produktionen av laktas minskar långsamt, så magbesvär som kommer plötsligt brukar inte bero på laktosintolerans.

De flesta skandinaver producerar laktas hela livet

I Skandinavien har vi en ”genetisk anomali” som gör att de flesta av oss som har skandinaviskt ursprung många generationer tillbaka i tiden fortsätter att producera laktas, och kan äta obegränsade mängder laktos, hela livet.

Test med blodprov för laktosintolerans är onödigt

De blodprov som finns för laktosintolerans är gentester som visar om man har den variant som ofta blir laktosintolerant som vuxen eller den som sällan blir det. De säger alltså inte om man tål laktos eller inte. För att veta det måste man prova. Om man får typiska symtom av laktos och blir av med dem med laktosfri kost så är man sannolikt laktosintolerant.

Laktos som når tjocktarmen ger symtom

När laktoset inte bryts ned i tunntarmen och tas upp i blodet så kommer det ner laktos till tjocktarmen. Bakterierna i tjocktarmen har enzymer som kan bryta ned laktoset på lite olika sätt, och som restprodukter bildas gaser, både illaluktande och luktlösa. Dessutom håller laktoset kvar vätska i bajset, som inte kan tas upp av blodet, och bajset blir löst – diarré. Symtomen på laktosintolerans är alltså gasbildning och diarréer och ofta ont i magen som kommer en tid efter måltid om måltiden innehållit laktos.

Läs mer om bebisbajs här

Läs mer om att få ont i magen här

Det är inte farligt att äta laktos om man är laktosintolerant, bara obehagligt

Det är viktigt att veta att, till skillnad från vid glutenintolerans, eller komjölksproteinintolerans, där gluten respektive komjölksprotein skadar tarmslemhinnan även i små mängder, så skadar inte laktos tarmen. Det är alltså inte alls så viktigt att undvika laktos för någon som är laktosintolerant, som det är för en glutenintolerant eller komjölksproteinallergisk att undvika gluten respektive komjölksprotein. Ofta kan personer med laktosintolerans äta en viss mängd laktos utan symtom, och det ska alltså inte undvikas! Undvik det som ger besvär.

Laktosintolerans hos barn under 7 år beror ofta på annan sjukdom

Jag berättade att laktaset sitter på tunntarmsslemhinnans ludd. Glutenintolerans är en vanlig sjukdom bland svenska barn där en immunologisk reaktion mot gluten förstör tunntarmsslemhinnans ludd. Därför uppkommer en laktosintolerans som beror på en sjukdom som är jätteviktig att upptäcka och behandla, och som försvinner när barnet börjar äta glutenfri kost. Även ovanligare, allvarliga tarmsjukdomar och komjölksproteinallergi kan bete sig på det här sättet.

Mitt viktigaste take-home-message idag är: ingen självdiagnostik av laktosintolerans hos barn under sju års ålder! De ska undersökas av barnläkare och provtas för glutenintolerans och eventuellt också för andra tarmsjukdomar!

Läs mer om glutenintolerans hos barn här

Detta gäller i princip även äldre barn. Men om du själv som förälder kommer från en folkgrupp där laktosintolerans är vanligt, har tålt mindre och mindre laktos sedan tioårsåldern, liksom alla dina släktningar, och barnet också börjar göra det i samma ålder tycker jag du kan låta barnet testa samma kost som fungerar för dig. Mår barnet bra då och växer som det ska så är allt bra och en läkare kan inte tillföra någonting.

Laktosfria produkter

Laktosfria produkter görs genom att laktas tillsätts till mjölkprodukten, så bryts mjölksockret ned redan i mjölkpaketet (eller i mejeriets mjölktankar, det vet jag inte så noga). De är dyrare än vanliga mjölkprodukter och har ingen som helst fördel för alla som kan producera laktas, men är å andra sidan inte heller på något sätt hälsofarliga även om man producerar eget laktas. Det finns också tabletter med laktas att köpa som man kan äta när man vill äta mer mjölkprodukter än man brukar klara utan att få symtom. Praktiskt.

Läs mer:

Glutenintolerans (celiaki) hos barn – symtom, prov, behandling

Mjölkproteinallergi hos bebis och mjölkfri ersättning till spädbarn

Bebis bajs – vad är normalt och inte? Grönt bajs eller slemmigt – vad betyder det?

Ont i magen hos barn – kan det vara blindtarmen och vad ska man göra?

Förstoppning hos barn – vad hjälper mot att vara hård i magen

Lättlagad nyttig mat för barn

Lättlagad nyttig mat för barn – hur ska man tänka egentligen? Det behöver inte vara särskilt svårt. Köttbullar, fiskpinnar, korv och pasta ger bra näring och energi. Lite morötter och frysta ärter på det så är kostcirkeln komplett. Mer avancerad mat med många grönsaker kan du göra om du vill, men kom ihåg att det är helt frivilligt.

Läs min krönika om varför många barn inte gillar morötter i pannkakorna här. 

Protein, kolhydrater och fett

Om maten ska bli nyttig är det en bra idé att tänka över att man ger barnen protein, kolhydrater och fett i lagom kombination. Det finns en mängd olika dieter som förespråkar olika mer eller mindre extrema proportioner av protein, kolhydrater och fett. I lagomvärlden gäller ungefär detta.

Vuxenportion: halva tallriken grönsaker, en fjärdedel protein, en fjärdedel kolhydrater och lite nyttigt fett. 

Om du har frågor om ditt barn - kontakta Knodds barnsjuksköterskor

Hos Knodd arbetar specialistutbildade barnsjuksköterskor med minst 5 års erfarenhet. Du får en bedömning av ditt barn och trygga råd via video. Kostnadsfritt såklart!

Gå till knodd.se

Förskolebarn: en tredjedel grönsaker, en tredjedel protein, en tredjedel kolhydrater och lite nyttigt fett.

Mer kolhydrater och mindre grönsaker ju mindre barnet är, mer vuxenlikt ju äldre barnet är. Mer grönsaker och mindre kolhydrater för den (vuxen eller barn) som är överviktig. Mer fett, kolhydrater och protein och mindre grönsaker för den som är underviktig.

Lättlagade grönsaker som barn gillar

Många barn är inte så förtjusta i välkokta mustiga grönsaksgrytor. Däremot är det vanligare att barnen gillar rena grönsakssmaker. Frysta grönsaker, som majs, ärter, gröna bönor, broccoli och edamamebönor är snabbt och ofta uppskattat. Vissa barn vill helst ha dem frysta, andra gärna micrade med smör på.

Morötter och gurka gillar många barn, särskilt om man skär dem i stavar.

Ett bra knep för att barnen ska äta grönsaker är att ge dem små skålar med grönsaker framför i soffan framför en film eller spel när du lagar mat.

Läs mer om barn och skärmtid här. 

Ris, pasta eller gryn – kolhydrater som ger mättnad

De allra flesta barn gillar att peta i sig i alla fall någon sorts pasta, ris eller gryn. Se till att servera något sådant varje dag. Om du inte har alltför petiga barn, prova gärna fullkornsvarianter, de ger lite mer fibrer och kan vara förebyggande mot förstoppning.

Köttbullar, korv, fiskpinnar och ägg – bra protein för barn

I Sverige idag är det mycket få barn som får för lite protein. Fullvärdiga proteiner finns i kött, fisk, mjölkprodukter och ägg. För att vegansk kost ska bli fullvärdig i fråga om proteiner krävs att man äter baljväxter som linser och bönor, annars är det vissa aminosyror som inte finns med i kosten.

Om du vill föda upp ditt barn på vegankost – se till att läsa på ordentligt om näringslära och ta gärna råd från en legitimerad dietist.

Om du gör det enklare för dig och låter barnen äta även kött, då är det inte så mycket att tänka på. Lättlagade proteinkällor är köttbullar, lax i ugn, fiskpinnar, korv, pannkakor (egna eller färdiglagade) och äggrätter. Äggröra, kokt ägg, stekt ägg eller omelett. Allt är rätt lätt.

Glöm inte fettet i barnens mat

Barn behöver mer fett i sin mat än vuxna. Som en grundregel gäller att de behöver mer fett ju yngre de är. Fett finns i smör, ost, grädde, oljor som olivolja, kokosfett, nötter och frön samt i fet fisk som lax och fett kött.

Tillsätt gärna lite extra fett i barnens mat, särskilt om barnen är små i maten eller har lite svårt att gå upp i vikt.

Läs mer om mat till barn som matvägrar här. 

Läs mer om tillväxt hos barn här

Vitaminer och mineraler då?

Det finns två vitamin- och mineralbrister som vi ibland ser hos svenska barn: D-vitaminbrist och järnbrist. För att förebygga D-vitaminbrist får alla barn D-droppar de första två åren. Ta de dropparna.

Järnbrist drabbar dels bebisar som helammar längre än 8-10 månader. Dels små barn som inte äter något som innehåller kött. Även tonårsflickor med mensblödningar och vegetarisk kost är en riskgrupp.

Läs mer om järnbrist hos barn här. 

I övrigt behöver man inte bekymra sig så mycket om vitaminer eller mineraler, barnen får i sig det som behövs även genom en kost baserad på makaroner och köttbullar.

Om du tröttnar på det superenkla, prova en matkasse

För den som tröttnat på ris med lax och ärter varvat med pasta med köttbullar och ketchup och vill ha lite inspiration, så kan jag verkligen rekommendera en färdigkomponerad matkasse.

Om du provar via de här länkarna så bidrar du dessutom lite till barnakutens finansiering och jag får mer tid att skriva inlägg och svara på era frågor.

 

Läs mer:

Mat till små barn som äter dåligt eller matvägrar

Ipad eller mobil till små barn – är det farligt?

Är ekologisk mat bättre för barns hälsa?

Att sikta på tillräckligt bra

Dålig tillväxt hos barn – utreda och tolka en tillväxtkurva

Järnbrist och blodbrist eller anemi hos bebisar, barn och ungdomar

Mat till små barn som äter dåligt eller matvägrar

Barn som äter dåligt skapar stor oro hos föräldrarna. Förskolebarn brukar ofta bli ganska petiga i maten och kan inte så sällan matvägra. Ganska många barn (inte alla) tycker att det är spännande med olika smaker under andra halvan av sitt första levnadsår och strax efter första födelsedagen. Ni som har ettåringar som gärna äter palsternacka, torsk och vitlökssalami: njut och gläds åt det! Men bli inte besvikna om det inte varar för evigt.

För dig som har ett mindre barn, läs om smakportioner här

Aptiten minskar med tillväxttakten

Från ett års ålder minskar barns tillväxttakt ordentligt. Det innebär att barnen behöver få i sig mindre mat. De kommer att äta mindre portioner än tidigare. Oroas inte av det!

Barn ska bli smalare efter ett till två års ålder

Barn under ungefär ett och ett halvt års ålder får gärna vara hur runda som helst. Det viktigaste för deras tillväxt är att de får i sig ordentligt med mat (inklusive bröstmjölk eller ersättning), då stiger först vikten, och sedan längden. Vi vet också att fettvalkarna som barn får under den här tiden kommer de inte att bära med sig in i vuxen ålder.

Om du har frågor om ditt barn - kontakta Knodds barnsjuksköterskor

Hos Knodd arbetar specialistutbildade barnsjuksköterskor med minst 5 års erfarenhet. Du får en bedömning av ditt barn och trygga råd via video. Kostnadsfritt såklart!

Gå till knodd.se

Efter ungefär ett eller två år ska barnen inte bli tjockare längre, de ska bli smalare. Smalast i hela våra liv ska vi vara i 5-6-årsåldern. En normalviktig och frisk 5-6-åring har synliga revben och platt mage. Under den här tiden styrs tillväxten av tillväxthormon som hjälper barnen att bli längre och och samtidigt smalare. Att barnen äter lite och blir smalare är alltså ingenting att vara orolig för så länge de följer sin tillväxtkurva på BVC. Tvärtom vet vi att en utebliven avsmalning av barnen i den här åldern ofta är inkörsporten till framtida övervikt och fetma.

Läs mer om övervikt hos barn här

Så länge barnet följer sin tillväxtkurva, så får det i sig tillräckligt med mat. Hur otroligt det än kan verka med ett barn som petar i sig tre makaroner och fyra ärter på en dag.

Läs mer om vad som är dålig tillväxt hos barn här. 

Den selektiva åldern

De flesta barn brukar bli alltmer petiga med vad de äter från ett och ett halvt-två års ålder sådär. De har också påfallande lik smak. Många barn gillar köttbullar, korv, pannkakor, ljusa makaroner och vitt ris. Vissa barn kan också tänka sig fiskpinnar och potatis. Grönsakssmaken skiljer sig något mer är min erfarenhet, men ärter, majs, morötter och gurka är nog de säkraste korten när vi bjuder förskolekompisarna på mat hos oss.

Få barn i den här åldern gillar mustiga grytor, långkok, fisk eller mer avancerade grönsaksrätter. Gör din fyraåring det: stort grattis!

Servera något barnet gillar till varje måltid

Om du har ett barn som äter väldigt selektivt så tycker jag inte att du bara ska servera det barnet gillar till hela familjen varje dag. Då dör ju ni andra av matuttråkning. Å andra sidan tycker jag inte heller att barnet ska tvingas att smaka på saker det inte gillar. Det blir bara bråk och mer mattrassel av det. Se till att det alltid finns någonting som barnet brukar kunna gilla på bordet, och variera gärna mellan måltider om det är en proteinkälla, en kolhydratkälla eller grönsaker/frukt. Om ni till exempel serverar spaghetti med köttfärssås och morötter på måndag och barnet bara äter spaghetti, servera då potatis med köttbullar och broccoli på tisdag om du vet att barnet äter köttbullar. På onsdag kanske det kan bli banan till efterrätt om ditt barn är en grönsaksvägrare men äter banan. En tredjedel grönsaker, en tredjedel protein och en tredjedel kolhydrater, fast sett över tre dagar.

Om du vill ha tips på lättlagad nyttig mat för barn, läs mer här.

Gärna nyttig efterätt till barnen varje dag

När barnen inte äter av varmrätten tycker jag det är desto viktigare att servera en efterrätt, det ökar ju chansen att barnet får i sig någonting. På vardagar kan efterrätterna gärna vara frukt, fruktyoghurt, nötter, smoothie med frukt och yoghurt i eller kanske en liten smörgås. Lite (någon tesked per portion) socker i efterrätten är ok, men efterrätter med mycket socker och mättat fett typ glass, choklad, söt kräm eller kakor hör lördagen till. Eller fredagen eller söndagen om ni föredrar det hemma hos er.

Läs mer om socker till barn här

Respektera barnens nej

När ett barn säger nej till mer mat, om det så är ettåringen som kniper ihop munnen och börjar banka med skeden, eller femåringen som säger ”nej tack mamma, kyckling äter jag bara inte!” så respektera det! Inget tjat. Till större barn kan du gärna säga att ”jag förstår, men kroppen behöver protein/grönsaker (vad nu barnet ratat). Vad finns det på bordet som du skulle kunna tänka dig att äta för att kroppen ska få vad den behöver?”.

Kom ihåg att barn inte dör av svält om det finns mat att tillgå. Matvägran är inte så farligt, vänta till nästa måltid och gör ingen stor sak av att barnet inte vill äta.

Avsluta måltiden efter 20 minuter

Efter 20minuters ätande brukar barnen ofta inte äta mer. Avsluta måltiden då. Vissa barn är ofokuserade och pratar och pillar med håret, och radar upp ärter, men äter inte särskilt mycket. De kan ofta peta i sig under lång tid. De barnen kan man behöva hjälpa med att återfå koncentrationen på maten. Det kan vara ett bra mål även för virriga barn att måltiden ska vara avslutad efter 20 minuter, men det kan ibland behövas många påminnelser av föräldrarna.

Jämför aldrig barnens aptit eller måltidsvanor med någon annans!

”När din storebror var i din ålder åt han både ärter och bönor, det borde du också klara av”. Det har aldrig hjälpt och kommer aldrig att hjälpa. Den typen av kommentarer gör bara barnen arga på varandra och på dig. Låt bli.

Använd inte mat som belöning eller straff

Barnen behöver bra mat, oavsett vilket humör de är på eller om de har varit extra snälla eller varit elaka. Låt aldrig mat eller efterrätt eller godis bli en belöning för att barnet gjort något bra. Låt aldrig heller hot om utebliven mat eller efterrätt eller godis bli ett straff för något dåligt barnet gjort. Låt i stället måltiden bli ett avbrott i bråket. ”Nu är det matdags, vi har inte blivit sams efter att du slog lillasyster, men kom till maten så lovar jag att inte prata om det där”.

Läs mer om att bemöta barn i trotsåldern här

Glöm inte mellanmålen!

Barn i förskoleåldern behöver mat varannan-var tredje timme under den vakna halvan av dygnet. Frukost, mellanmål, lunch, mellanmål (ev ett till mellanmål), middag, (ev kvällsmellanmål). Många barn som är petiga med maten äter mycket hellre mellanmål. Så låt dem göra det då! Mat varannan-var tredje timme är också väldigt bra för barnens (och ditt!) humör. Bra  mellanmål är till exempel några bitar frukt, eller en smörgås (fullkornsbröd/fullkornsknäckebröd) med smör och skinka eller nötsmör eller ost, eller några nötter och lite torkad frukt, eller lite yoghurt med müsli, eller en inte särskilt söt fruktyoghurt (läs innehållsförteckningen!) eller en halv skyr, eller lite gröt.

Läs mer:

Dålig tillväxt hos barn – utreda och tolka en tillväxtkurva

Smakportioner till bebis – när och hur introducera mat?

Lättlagad nyttig mat för barn

Är ekologisk mat bättre för barns hälsa?

Trotsåldern- så hanterar du treårstrots hos barn

Att känna sig som en dålig mamma – när man inte orkar med sina barn

Övervikt hos barn, barnfetma och BMI hos barn

Jo, barn får visst äta socker!

Laktosintolerans hos barn

Vad är allergi? Läs om allergier – immunsystemets fobier

Järnbrist och blodbrist eller anemi hos bebisar, barn och ungdomar

Järnbrist är den enda näringsbristen som är någorlunda vanlig hos svenska barn idag. Risken för järnbrist och anemi eller blodbrist är anledningen till att man inte bör helamma längre än ungefär 6 månader. Barn som äter vegetarisk kost och tonårsflickor med mens är andra grupper som riskerar järnbrist.

Varför behöver vi järn?

Järn behövs för att bilda hemoglobin. Hemoglobin är ett ämne som finns i röda blodkroppar, som bär syre från lungorna ut i kroppen. Vid brist på järn kan inte kroppen bilda tillräckligt mycket hemoglobin, och tillräckligt med syre kan inte nå ut i kroppen. Ett barn med blodbrist till följd av järnbrist (järnbristanemi på läkarspråk) blir blekt (kan vara svårt att se), trött (kan vara svårt att märka), växer inte som det ska. Det är inte så ovanligt bland 1-2-åringar, även i Sverige. Vid allvarlig blodbrist blir barnet mycket blekt, andfått och har hjärtklappning. Så allvarlig blodbrist ser vi mer sällan beroende på just järnbrist.

Svenska forskare har gett järntillskott till barn med födelsevikt 2000-2500 g och jämfört dem med barn med samma födelsevikt som fick placebo (overksam medicin/sockerpiller) Resultaten presenterades i Pediatrics i december 2012. I den här studien hade betydligt färre barn som fått 1 respektive 2 mg järn per kilo kroppsvikt och dag vid 3,5 års ålder beteendeproblem jämfört med dem som fick placebo. Barnens intelligens mätt med IQ var samma oavsett om de fått järntillskott eller inte.

Symtom på järnbrist hos barn och ungdomar

Järnbrist ger symtom först när den lett till brist på hemoglobin, vilket också kallas blodbrist eller anemi. Anemi kan också ha andra orsaker men järnbrist är den vanligaste. Symtomen på anemi är blekhet och trötthet. Så om ett barn är ovanligt blekt och trött är det bra att ta ett blodvärde (Hb) och är det lågt även kontrollera för järn.

Om du har frågor om ditt barn - kontakta Knodds barnsjuksköterskor

Hos Knodd arbetar specialistutbildade barnsjuksköterskor med minst 5 års erfarenhet. Du får en bedömning av ditt barn och trygga råd via video. Kostnadsfritt såklart!

Gå till knodd.se
Järn i mammas mage

Under graviditeten skickas järn från mammas blod till barnets. Därför är det viktigt att mamma har tillräckligt med järn i sitt blod. Det är bland annat därför järnvärden kollas på MVC och många gravida rekommenderas järntillskott.

Förlossningen

En ganska stor del av barnets blod finns i navelsträngen. Under många år har den vanliga rutinen på många förlossningsavdelningar i Sverige varit att stänga av blodflödet i navelsträngen så fort barnet fötts. Det kan behövas om barnet är väldigt medtaget och fort behöver hjälp med sin andning. I november 2011 publicerades en annan svensk studie i British Medical Journal. Där jämförde man i övrigt friska barn efter tidig (mindre än tio sekunder efter förlossningen) och sen (mer än 3 minuter efter förlossningen) avnavling vid fyra månaders ålder. De hade samma hemoglobinvärde, men bara 0,6% av de sent avnavlade barnen hade järnbrist vid fyra månaders ålder jämfört med 5,7% av de tidigt avnavlade. Inga negativa effekter sågs av sen avnavling. Sen avnavling verkar alltså ge ett tillskott av blod och järn som är bra för barnet.

Amningsperioden

Bröstmjölken innehåller allt barnet behöver under de första 6 månaderna utom D-vitamin, och, möjligen, järn. Bröstmjölk innehåller väldigt lite järn. Järnförråden från graviditeten och förlossningen brukar, om de är välfyllda, räcka till 6 månaders ålder, så nuvarande rekommendationer är att för i övrigt friska, fullgångna, normalviktiga barn inte ge järntillskott alls.

Barn som helammas efter 6 månaders (alltså barn som inte äter något annat än mammamjölk när de är 8-9-10 månader) ålder brukar framåt 8-10 månaders ålder inte så sällan drabbas av järnbrist. Det är därför man ska börja introducera annan mat vid 6 månader och gärna järnrik mat.

Läs mer om smakportioner och att introducera annan mat här

Ersättning då?

Det är svårt att direkt jämföra järninnehållet i ersättning och bröstmjölk eftersom järnet i människomjölken är bundet till olika proteiner som tas upp lättare av bebisens tarm än vad järnsalterna i ersättningen gör. Ersättningen innehåller dock betydligt mer järn än bröstmjölk gör. Ersättning för barn från 6 månaders ålder innehåller lika mycket järn som industritillverkad välling.

Vilken mat är järnrik?

Järn förekommer i två former i mat. Som del av hemoglobinmolekylen (hemjärn) i kött- och blodprodukter och som mineralsalt i vegetabiliska produkter. Kroppen har mycket lättare för att ta upp hemjärnet. Dessutom konkurrerar det ”vegetabiliska järnet” om att tas upp i tarmen med kalcium, som finns mycket i mjölkprodukter framför allt.

Mest järn finns i blodprodukter och rött kött, både i milligram räknat, och sett till hur lätt kroppen tar upp det. Industritillverkad barngröt och välling innehåller ungefär lika mycket järn per portion som rött kött.

Du kan se hur mycket järn olika livsmedel innehåller på livsmedelsverkets sida här. 

Kan jag järnberika hemkokt gröt?

Ja, gärna då med smulat paltbröd (en blodprodukt, så ingenting för renläriga vegetarianer).

Recept på hemlagad järnberikad babygröt finns här. 

Jag vill ge mitt barn vegetarisk mat, hur gör jag då?

Läs på noga om vilken mat du ska ge ditt barn. Ge järnrika livsmedel till både lunch och middag (bönor, gröna bladgrönsaker). Gärna torkad frukt och finhackade/malda nötter till frukosten. En laktoovovegetarisk kost för barn tenderar ofta att bli rik på mjölkprodukter. Försök att inte ge mjölkprodukter till alla mål, eftersom kalciumet konkurrerar om att tas upp med järnet. Ge gärna industritillverkad välling eller gröt regelbundet.

Om du vill ge ditt barn laktoovovegetarisk mat och inte vill ge industritillverkad välling rekommenderar jag kontakt med en dietist för att se så att barnets mat innehåller tillräckligt med järn. Om du vill ge ditt barn vegansk mat rekommenderar jag ännu starkare att ge industritillverkad gröt eller välling, och gärna kontakta dietist hur som helst. Prata med din BVC-sköterska om du vill ha en dietistkontakt.

Min tonåring vill äta vegetariskt

När tonåringar vill äta vegetariskt kan det vara en god del i en sund utveckling och frigörelse från föräldrarna. Det kan dock ibland också vara första steget i en ätstörning. Därför tycker jag att det alltid är bra att gå till en dietist för kostråd när ett barn vill äta vegetariskt. Och om du som förälder tycker att barnet börjar bli petigt i maten, eller om barnet går ner i vikt, sök hjälp på vårdcentralen, hos skolhälsovården eller hos barnläkare snarast.

Tonårsflickor med järnbrist

Tonårsflickor har mens, och riklig mens kan leda till järnbrist. Särskilt i riskgruppen är vegetarianer med riklig mens. Om ditt barn eller du själv har järnbrist och mens, sök en ungdomsmottagning eller gynekolog för rådgivning. Det finns bra sätt att minska mensen, vilket kan vara skönt på flera sätt.

Läs mer:

Smakportioner  – att börja äta annat än bröstmjölk eller ersättning

Sluta amma –  hur gör man och när är det dags?

Alla inlägg om mat till barn hittar du här

Alla inlägg om barnsjukdomar hittar du här

Glutenintolerans (celiaki) hos barn – symtom, utredning, behandling

Lättlagad nyttig mat för barn