Hoppa till innehåll
Hem Feber hos barn – barnläkarens guide

Feber hos barn – barnläkarens guide

Barn med hög feber i mammas famn

This post is also available in: English

Fakta och råd om feber hos barn – direkt av barnläkare. För många föräldrar är 40-gradersstrecket en magisk gräns. För en barnläkare finns det inga magiska temperaturgränser. Här får du läsa om vad du ska göra när barnet har feber och hur du skiljer farlig feber från ofarlig.

När är feber farligt?

Feber i sig är inte farligt, inte ens om den går upp mot 41-42 grader. Feber beror på att kroppen har en akut inflammation – som är immunförsvarets sätt att bekämpa en infektion. Infektioner hos barn är oftast självläkande, men kan kräva behandling på sjukhus. I enstaka fall är infektioner hos barn farliga och kräver omedelbar behandling på barnakuten.

Läs om feberkramp eller feberfrossa hos barn

Tecken på allvarlig infektion hos barn med feber

Ett barn med en allvarlig infektion verkar sjukt. Barnet kan vara trött och slött eller slappt i kroppen och ska till barnakuten för bedömning. Spädbarn är svåra att läsa av, men ett spädbarn som tappat intresset för att äta måste till barnakuten för bedömning omedelbart. Det kan vara ett tecken på allvarlig infektion.

Alla barn blir trötta under sina febertoppar, så det är barnen som inte piggnar till mellan febertopparna som kan ha en allvarlig infektion.

Kombinationen huvudvärk, ljuskänslighet, kräkningar och feber kan vara tecken på en hjärnhinneinflammation, en infektion som kan vara allvarlig och kräva omedelbar sjukhusvård.

Läs mer om hjärnhinneinflammation hos barn

Spädbarn med feber

Bebisar under tre månader har små marginaler och kan vara svåra att bedöma för den som inte är van. Var generös med att söka barnakuten med ett spädbarn som fått feber. Ju äldre barnet blir, desto lättare kan du läsa av det, och en förkyld 6 månaders bebis som äter och kissar behöver inte vård på barnakuten. Där är vårdcentralen eller närakuten ett bättre alternativ om du känner att du behöver en bedömning.

Förkylning är vanligaste orsaken till feber hos barn

Den allra vanligaste orsaken till feber hos barn är en förkylning. Om barnet har snuva, ont i halsen eller måttlig hosta så är barnet sannolikt förkylt. Det klokaste är då att avvakta i hemmet så länge barnet dricker och kissar.

Läs mer om ont i halsen och förkylning hos barn

Hög feber kan vara urinvägsinfektion

Njurbäckeninfektioner är en inte helt ovanlig infektion hos barn, särskilt vanligt är det hos barn under ett års  ålder. Njurbäckeninfektioner kräver antibiotikabehandling men barnen behöver inte te sig särskilt sjuka eller ha några symtom från urinvägarna. Så ett barn med över 38,5 graders feber i mer än ett dygn utan förkylningssymtom behöver lämna ett urinprov för odling. Det kan du göra på vårdcentral eller närakut. För spädbarn är det lämpligast med barnakut.

Läs om urinvägsinfektioner hos barn

Feber och svullet öga kan vara bihåleinflammation

Feber och ett ensidigt svullet öga är ofta tecken på en ethmoidit, en bihåleinflammation hos barn. Barnen behöver inte vara särskilt sjuka eller påverkade, men antibiotikabehandling (ofta intravenös) krävs och ofta även en röntgenundersökning av ögonhålan för att upptäcka eventuella komplikationer.

Feber och svårt att andas

Hög och svårt att andas eller intensiv hosta kan bero på förkylningsastma, lunginflammation eller influensa. Sök vårdcentral, närakut eller barnakut beroende på hur svårt barnet har att andas.

Läs mer om rosslig eller ansträngd andning hos barn

Lunginflammation hos barn – symtom och behandling

Hur mycket räknas som feber?

Över 38,5 grader brukar vi säga på barnakuten. 38,0-38,4 är gränsfall. Under 38,0 är inte feber. Som barnläkare har vi absoluta temperaturgränser. Vi jämför inte med barnets normaltemperatur, även om vi vet att barn kan variera i sin normaltemperatur.

Hög temperatur över 39 grader under vinterhalvåret är ofta influensa.

Läs om influensa hos barn

När ska jag ge febernedsättande läkemedel?

Feber i sig är inte farligt för barnet, ens om den är mycket hög. Det finns alltså ingen anledning att ge febernedsättande bara för att barnet har feber. Tyvärr skyddar inte febernedsättande mot feberkramper, även om man trodde det tidigare. Jag ger febernedsättande läkemedel till mina barn och barnen på barnakuten i följande fall:

1. Om barnet är slött och ointresserat av omgivningen. Då ger jag febernedsättande för att se om barnet piggnar till, för att kunna skilja mellan allvarligt och mindre allvarligt sjuka barn.

2. Om barnet är så trött av den höga febern att det inte orkar få i sig vätska. Ofta hjälper det med febernedsättande.

3. Om barnet är gnälligt eller säger att det har ont i halsen eller örat eller kroppen ger jag också alvedon eller ipren. Men då inte för att sätta ned tempen utan för att lindra smärta.

Läs mer om Alvedon och Ipren till barn – dosering vid smärta och feber

Läs mer:

Coronavirus covid-19 – fakta för föräldrar och barn

Läs om feberkramp eller feberfrossa hos barn

Läs om urinvägsinfektioner hos barn

Läs mer om hjärnhinneinflammation hos barn

Läs om influensa hos barn

Läs mer om Alvedon och Ipren till barn – dosering vid smärta och feber

Lunginflammation hos barn – symtom och behandling

Läs mer om rosslig eller ansträngd andning hos barn

Läs mer om ont i halsen och förkylning hos barn

Se bildguiden om prickar och utslag

36 kommentarer till “Feber hos barn – barnläkarens guide”

  1. Hej Cecilia!
    Vilken bra blogg du har! Intressant det du skriver om att ta tempen. Jag resonerar ungefär som du – att om mitt barn har feber så känner jag det, och ser det på henne. Precis som i ditt fall har det aldrig slagit fel när jag väl mäter. Däremot fick jag skäll av sköterskan på 1177 när jag inte kunde uppge exakt hur många grader det handlade om. “Man måste ALLTID ta tempen regelbundet på ett sjukt barn!”

    1. Vilken dum sköterska som skällde på dig! Sedan när blev det sjukvårdens uppdrag att skälla på föräldrar? Din dotter är att gratulera till en klok mor!

  2. Hur ska man agera under natten om barnet har relativt hög feber (40 grader) på kvällen? Ska man väcka barnet med jämna mellanrum och se om det är kontaktbart eller t.o.m. ta tempen? En hel natt är ju ganska många timmar och jag har varit orolig att febern ska nå farliga nivåer innan jag hinner märka det. Ofta sover förstås barnet oroligt så man därigenom har kontakt flera gånger under natten, men bör man säkra med att sätta väckarklockan med jämna intervall för att dubbelkolla?

    1. Som du säger sover ju barnet ofta oroligt. Jag kan inte rekommendera att ställa väckarklockan med jämna mellanrum och har aldrig träffat på något barn där jag tror att förälder som vaknat med ställd väckarklocka under natten skulle ha hjälpt.

  3. Hej!
    Tack för jättebra information! Jag undrar bara över infon ang blödningar under huden. Båda våra barn brukar få det i samband med att de har kräkts och nu har nyligen vår yngste son på 19 månader varit förkyld med feber och har kräkts typ 1 gång per dag, ofta i samband med att febern gått upp. Han har då fått röda små blödningar under huden i ansiktet men det är inget jag oroat mig för eftrsom jag hört att man kan få det i samband med kräkningar men blir lite fundersam nu när jag läser det du skrivit. Fast med facit i hand nu när förkylningen och febern är över vet vi ju att det inte var någon allvarlig infektion men det är kanske om barnet inte kräkts men får dessa blödningar som man ska reagera?

    1. Hej Karin! Små blödningar i ansiktet i samband med kräkning är ingen fara, precis som du hört. De beror på att blodtrycket i ansiktet ökar i samband med kräkning och små kärl kan brista.

  4. Hej! Vad är det med hög feber och svullet öga?
    Min dotter på snart 7 månader har haft hög feber (39-41C) i 3-4 dagar. Eftersom vi bor i norra Thailand så misstänkte vi såklart Dengue-feber som redan i juni hunnit smitta 49000 människor och orsakat ca 50 dödsfall, varav ca hälften barn.
    Så igår åkte vi till sjukhuset där dom gav henne paracetamol och en svabbning av kroppen med ljummet vatten för att få ner febern innan dom skickade hem oss igen.
    Jag förklarade min (befogade) oro för Dengue, vilket läkaren omöjligt snabbt avfärdade med motiveringen att min dotter hostade och hosta inte var en av symptomen på Dengue. Jag undrade om det inte var på plats med ett blodprov, men läkaren nekade.
    Idag på morgonen hade febern ännu inte lagt sig, så vi åkte tillbaka till sjukan. Denna gång tog dom blodprov som tack och lov inte visade på Dengue eller Malaria, men WBC låg på 12,800. Helt inom gränsvärdet tyckte läkaren även om labbrapportens övre gränsvärde för “normalt” visar 11,000.
    Hemma igen surfade jag lite och hittade denna sidan. Tack för bra läsning och värdefulla tips!
    En lång sovstund senare tände jag lampan och såg att ena dotterns öga är rätt så rejält svullet. Jag kom ihåg det jag precis läst innan sovstunden om att söka läkarvård om barnet har feber och ena ögat är kraftigt svullet, men vad ska det tyda på?
    Dottern är även väldigt orkeslös för tillfället och vill bara sova. Orkar knappt gråta längre heller.
    Sjukvården här är inte som hemma i Sverige och dom har inte särkilt bra koll på någonting ärligt talat. Tacksam för snabbt svar för vi är rätt oroliga här och sjukvården hjälper inte direkt till.

    Ps Vad säger en svensk läkare om att ge barn en kur paracetamol och bada eller svabba ungen i ljummet vatten i ett luftkonditionerat rum på sjukhuset för att få ner febern tillfälligt och sedan skicka hem patienten?

    Tack än en gång för en bra sida! Enbart expertisen som står svart på vitt på denna sida slår den sammanlagda kunskapen på hela sjukhuset i Staden Pai, Mae Hong Son Province.
    Om dottern inte bättrar sig tills imorgon bitti blir det en 3 timmars tur till Universitetssjukhuset i Chiang Mai.
    Trevlig helg!

    1. Skönt att hon inte hade denguefeber eller malaria! Precis som du är inne på behöver du ju söka igen om hon är slö och tagen. Hög feber och svullet runt ena ögat kan vara en sorts bihåleinfektion (ethmoidit) som kräver antibiotikabehandling, initialt ofta som dropp.

      1. Tack för ett mycket snabbt svar. Vi hittade en privatläkare som tog en titt på labbrapporten och dottern och samtidigt som han förbannade läkarna på sjukhuset skrev han ut antibiotika som kur för en infektion. Vad för någon infektion visste han dock inte och det spelade heller ingen roll tyckte han, men antibiotika skulle hon få. Efter det lyckades mitt lilla knyte faktiskt få i sig lite ris och kyckling och ovanligt mycket vatten att dricka. Tack igen!!!
        Jag skulle dock fortfarande ha svar på min fråga och badningen/baddningen för att få ner febern snabbt och sen kunna skicka hem oroliga föräldrar. Kan det vara en bra behandlingsmetod?
        Mvh, Tom med familj

        1. Om det är bra att badda med handdukar? Om du inte känner dig trygg med handläggningen var det ju inget bra läkarbesök. Då brast kommunikationen om varför man gjorde som man gjorde om inte annat. Att försöka få ner febern på slöa barn och se om de piggnar till tycker jag inte låter konstigt eller fel, även om våta dukar inte är något jag själv använder så ofta.

      2. Vill bara tacka för en jättebra och saklig sammanställning! Jag är själv läkare men för vuxna och tycker det är svårt med bedömningen varje gång dottern får hög feber.

        Tack!

      3. Hejsan!
        Gud vilken bra blogg! 🙂
        Måste bara fråga…min son är en av dem som får feberkramper! Men jag läste att det är ovanligt med 3-4 kramper eller mer? Min son har 1-2 kramper vid varje febertillfälle. Han har haft kramper i ett år och feber ca 6-7 gånger vilket innebär en del kramper! Är detta ovanligt och farligt då?
        Tack på förhand!

        1. Barn med upprepade feberkramper bör träffa barnläkare för utredning och individuell information. Så om ni inte redan varit hos barnläkare: ring en barnläkarmottagning och boka tid. Om ni varit hos en: ring denna läkare och ställ dina frågor!

      4. Jag vill bara från djupet av mitt (relativt nyblivna, med en 9-månaders bebis) mammahjärta för en fantastiskt bra blogg! Ni har hjälpt mig, min sambo och bebis så mycket! Först vid första förkylningen, sedan första magsjukan, och så nu när jag oroar mig för feber hos lillan. Det är som att ha en läkare till bästa vän som aldrig avfärdar ens funderingar eller oro utan förklarar ordentligt och tar allt på allvar. TACK!

      5. Vad glad jag blev över ditt inlägg! Vill inte gärna ge febernedsättande i “onödan”. Har alltid haft en tro att kroppen ska jobba lite själv – att det är det den gör vid feber. Tycker ändå att många sköterskor/läkare rek nedsättande vid minsta lilla feber. Att “barn ska inte ha feber”, det är för jobbigt för deras hjärtan/kroppar.. Jag brukar ge när de får över 39 och har då fått höra att jag gör fel som väntar så länge.. Känns bra såhär i efterhand att jag gått efter min magkänsla. Tack o kram!

      6. Riktigt bra och informativt inlägg! Tack:-) Har bara en fundering kring det här med febernedsättande läkemedel. Jag brukar ibland ge barnen alvedon när de har feber, inte i normalfall men när lillkillen (2 år) sist hade 39,5 grader så fick han det i syfte att kunna bli lite piggare och på så sätt lättare kunna orka att dricka och äta, vilket jag tyckte fungerade. Är det fel tänkt att göra så? Det är min första fråga. Min andra är om det rent generellt är dumt att försöka minska febern, den fyller väl en funktion, eller? Just nu såg jag ovanstående svar…:-) Innebär ju att första frågan är besvarad.

        1. Det spekuleras mycket kring att febern fyller en funktion, att den skulle vara en del av infektionsförsvaret, men ingen har mig veterligen bevisat det vetenskapligt. Ingen har å andra sidan visat att det skulle vara bra för infektionsförsvaret eller något annat att sänka febern heller. Jag ger helst bara läkemedel när det fyller en funktion, och det gör inte febernedsättande så länge barnet dricker ok tycker jag.

      7. Hej Cecilia, vilken jättebra blogg! Hamnade här efter ett tips från en bekant som uppfattade min oro över att min treåring nu haft 40 graders feber i fem dygn (pga influensa – snorig, hosta, huvudvärk; både familjens femåring och jag själv har detsamma men inte riktigt lika höga temp). Jag vet ju att det bara är att vänta ut det; förra året var det likadant och vårdcentralen ville inte ens ta emot oss när hon haft feber i sju dygn eftersom de var så säkra på att det var influensa. Och de hade ju rätt – den gången. (Fast de trodde inte på mig när jag i samma veva försökte få hjälp för egen del pga svår hosta som inte gav sig, det visade sig vara lunginflammation.) En mammas förnuft och känsla går inte alltid hand i hand. Då är det toppen att få ta del av en klok läkares – och förälders! – erfarenheter och råd så här. Så tack!
        En fråga: vi har varit på barnakuten några gånger med vår son när han var mindre, bland annat när han hade lunginflammation. Då har olika läkare sagt att man kan ge Alvedon och Ipren varannan gång, var 3-4 h, när febern är som högst för att kapa topparna och slippa komma till “utslagning”, under nåt eller ett par dygn. Så gör de själva med sina barn. Säger man det i samtal med sjukvårdsrådgivningen blir de helt förskräckta och säger: nej nej nej, håll er till en sort! Vad gäller egentligen, anser du? Finns det risker med att göra som dina kolleger föreslår?

      8. För många år sedan blev min då 6 v gamla son sjuk. Grät i korta stunder och hade diarréer som inte gick över. Jag sökte upprepade ggr hjälp på VCT men blev nekad läkartid. Hänvisad till dietist för kostråd. Alla frågor handlade om feber och om han åt. Hade inte feber och åt. Min förtvivlan växte och hans stjärt blev rödflådd och smärtade efter alla diarréer. På 8:e dagen kräktes han upp bröstmjölken han fått tidigt på morgonen, var slö och hade 40 graders feber. Fortfarande fick jag inte träffa läkare. Sökte desperat hjälp via barnkliniken på närmsta lasarett. Den första som fattade ngt var en SSK som rådde mig ta hjälp av BVC för att ta ett urinprov. Han hade då njurbäckeninflammation och i efterförloppet tvingades vi till inneliggande undersökningar på barn för att utesluta missbildningar. Det fanns inga sådana allt var en urinvägsinfektion som inte behandlades. Onödigt lidande för barnet och resursslöseri då kostnaden för landstiget blev hög.

        1. Det är alltid lika tråkigt att höra om föräldrar som blivit avvisade från sjukvården när de är oroliga för barnens hälsa. Klok sjuksköterska där och vilken bra mamma du var för ditt barn som kämpade dig till rätt vård trots allt motstånd.

      9. Jag har också fått en tillsägelse om att köpa en termometer och har använt den en gång. Min dotter, då 3 år, skrek så in i norden och jag kände det som ett övergrepp. Aldrig igen! Insidan av min handled har alltid funkat tidigare och det får den fortsätta att göra. Skulle hon vara okontaktbar eller vägra vatten, då först blir jag orolig.

      10. Hej!

        Tack för en bra och intressant blogg. Fortsätt så. Tror av det lilla jag läst att du är en alldeles utomordentligt god barnläkare som både tar barn och föräldrar på allvar, och kombinerar detta med medicinskt kunnande.

        Sofia – leg.ssk

      11. Mycket bra och välskriven blogg tycker jag! Trevligt att läsa och skönt med en kunnig avsändare (vilket det ju inte alltid är i de här sammanhangen).
        Tack för din insats!
        /Anna

      12. Hej!
        Hur gör man då när barnet inte gillar söta drycket? Min pojke får kväljningar av saft, juice och läsk.
        När jag ammade (tills han var 5 år) var bröstmjölk alltid lösningen. Då kunde det bli helamning 1-2 dagar vid magsjuka eller hög feber, nu är det svårare.

        1. Glass? Mjölk? Välling? Små söta kex eller russin i minipaket och dricka vatten till? Frukt innehåller också mycket vatten, melon och gurka särskilt. Fundera på vad han gillar och försök få i honom både vätska och socker.

      13. Tack för intressant inlägg. Min dotter fick jättehög feber ungefär en vecka varje månad under ett helt år utan att det var några fel i övrigt på henne. Febern var strax under eller 40 grader. Till slut opererades halsmandlarna bort och febern försvann. Jag TROR att det var svininfluensavaccinet som var utlösande faktor, för det var efter vaccinationen som det började. Dotter var tre år då vaccinet togs.
        Men det är som sagt bra nu. Dock fick jag höra att nu när halsmandlarna är borta så kan infektioner sätta sig runt äggstockar istället, kan det ligga någon sanning i det?

        1. Den typen av återkommande feber (hög feber flera dagar i sträck utan förkylningssymtom som återkommer många gånger) som du beskriver kan vara bra att utreda via barnläkarmottagning i öppenvård (remiss via vårdcentral). Det finns ovanliga ärftliga tillstånd som kan vara bra att känna till som ger sådant. Men om det tagit slut efter att halsmandlarna tagits bort finns det ingen anledning att undersöka det vidare. Om det var svininfluensavaccinet eller inte passar jag på. Du kanske ska kontakta Läkemedelsverket och berätta om din misstanke, de övervakar ju noga misstänkta biverkningar efter svininfluensavaccinet och är de som kan få en överblick om det är många som fått samma typ av misstänkt biverkan. Angående äggstockarna är jag däremot helt säker: det är bara en myt! (ganska konstig och lite lustig myt om du frågar mig 🙂 )

        1. Folkbildning är det som driver mig att skriva den här bloggen! Kul att en kollega från en angränsande specialitet tycker att jag lyckats!

      Lämna ett svar

      Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *