Hem Feber hos barn – barnläkarens guide

Feber hos barn – barnläkarens guide

Barn med hög feber i mammas famn

This post is also available in: English

Fakta och råd om feber hos barn – direkt av barnläkare. För många föräldrar är 40-gradersstrecket en magisk gräns. För en barnläkare finns det inga magiska temperaturgränser. Här får du läsa om vad du ska göra när barnet har feber och hur du skiljer farlig feber från ofarlig.

När är feber farligt?

Feber i sig är inte farligt, inte ens om den går upp mot 41-42 grader. Feber beror på att kroppen har en akut inflammation – som är immunförsvarets sätt att bekämpa en infektion. Infektioner hos barn är oftast självläkande, men kan kräva behandling på sjukhus. I enstaka fall är infektioner hos barn farliga och kräver omedelbar behandling på barnakuten.

Läs om feberkramp eller feberfrossa hos barn

Tecken på allvarlig infektion hos barn med feber

Ett barn med en allvarlig infektion verkar sjukt. Barnet kan vara trött och slött eller slappt i kroppen och ska till barnakuten för bedömning. Spädbarn är svåra att läsa av, men ett spädbarn som tappat intresset för att äta måste till barnakuten för bedömning omedelbart. Det kan vara ett tecken på allvarlig infektion.

Alla barn blir trötta under sina febertoppar, så det är barnen som inte piggnar till mellan febertopparna som kan ha en allvarlig infektion.

Kombinationen huvudvärk, ljuskänslighet, kräkningar och feber kan vara tecken på en hjärnhinneinflammation, en infektion som kan vara allvarlig och kräva omedelbar sjukhusvård.

Läs mer om hjärnhinneinflammation hos barn

Spädbarn med feber

Bebisar under tre månader har små marginaler och kan vara svåra att bedöma för den som inte är van. Var generös med att söka barnakuten med ett spädbarn som fått feber. Ju äldre barnet blir, desto lättare kan du läsa av det, och en förkyld 6 månaders bebis som äter och kissar behöver inte vård på barnakuten. Där är vårdcentralen eller närakuten ett bättre alternativ om du känner att du behöver en bedömning.

Förkylning är vanligaste orsaken till feber hos barn

Den allra vanligaste orsaken till feber hos barn är en förkylning. Om barnet har snuva, ont i halsen eller måttlig hosta så är barnet sannolikt förkylt. Det klokaste är då att avvakta i hemmet så länge barnet dricker och kissar.

Läs mer om ont i halsen och förkylning hos barn

Hög feber kan vara urinvägsinfektion

Njurbäckeninfektioner är en inte helt ovanlig infektion hos barn, särskilt vanligt är det hos barn under ett års  ålder. Njurbäckeninfektioner kräver antibiotikabehandling men barnen behöver inte te sig särskilt sjuka eller ha några symtom från urinvägarna. Så ett barn med över 38,5 graders feber i mer än ett dygn utan förkylningssymtom behöver lämna ett urinprov för odling. Det kan du göra på vårdcentral eller närakut. För spädbarn är det lämpligast med barnakut.

Läs om urinvägsinfektioner hos barn

Feber och svullet öga kan vara bihåleinflammation

Feber och ett ensidigt svullet öga är ofta tecken på en ethmoidit, en bihåleinflammation hos barn. Barnen behöver inte vara särskilt sjuka eller påverkade, men antibiotikabehandling (ofta intravenös) krävs och ofta även en röntgenundersökning av ögonhålan för att upptäcka eventuella komplikationer.

Feber och svårt att andas

Hög och svårt att andas eller intensiv hosta kan bero på förkylningsastma, lunginflammation eller influensa. Sök vårdcentral, närakut eller barnakut beroende på hur svårt barnet har att andas.

Läs mer om rosslig eller ansträngd andning hos barn

Lunginflammation hos barn – symtom och behandling

Hur mycket räknas som feber?

Över 38,5 grader brukar vi säga på barnakuten. 38,0-38,4 är gränsfall. Under 38,0 är inte feber. Som barnläkare har vi absoluta temperaturgränser. Vi jämför inte med barnets normaltemperatur, även om vi vet att barn kan variera i sin normaltemperatur.

Hög temperatur över 39 grader under vinterhalvåret är ofta influensa.

Läs om influensa hos barn

När ska jag ge febernedsättande läkemedel?

Feber i sig är inte farligt för barnet, ens om den är mycket hög. Det finns alltså ingen anledning att ge febernedsättande bara för att barnet har feber. Tyvärr skyddar inte febernedsättande mot feberkramper, även om man trodde det tidigare. Jag ger febernedsättande läkemedel till mina barn och barnen på barnakuten i följande fall:

1. Om barnet är slött och ointresserat av omgivningen. Då ger jag febernedsättande för att se om barnet piggnar till, för att kunna skilja mellan allvarligt och mindre allvarligt sjuka barn.

2. Om barnet är så trött av den höga febern att det inte orkar få i sig vätska. Ofta hjälper det med febernedsättande.

3. Om barnet är gnälligt eller säger att det har ont i halsen eller örat eller kroppen ger jag också alvedon eller ipren. Men då inte för att sätta ned tempen utan för att lindra smärta.

Läs mer om Alvedon och Ipren till barn – dosering vid smärta och feber

Läs mer:

Coronavirus covid-19 – fakta för föräldrar och barn

Läs om feberkramp eller feberfrossa hos barn

Läs om urinvägsinfektioner hos barn

Läs mer om hjärnhinneinflammation hos barn

Läs om influensa hos barn

Läs mer om Alvedon och Ipren till barn – dosering vid smärta och feber

Lunginflammation hos barn – symtom och behandling

Läs mer om rosslig eller ansträngd andning hos barn

Läs mer om ont i halsen och förkylning hos barn

Se bildguiden om prickar och utslag

36 kommentarer till “Feber hos barn – barnläkarens guide”

  1. Vad glad jag blev över ditt inlägg! Vill inte gärna ge febernedsättande i “onödan”. Har alltid haft en tro att kroppen ska jobba lite själv – att det är det den gör vid feber. Tycker ändå att många sköterskor/läkare rek nedsättande vid minsta lilla feber. Att “barn ska inte ha feber”, det är för jobbigt för deras hjärtan/kroppar.. Jag brukar ge när de får över 39 och har då fått höra att jag gör fel som väntar så länge.. Känns bra såhär i efterhand att jag gått efter min magkänsla. Tack o kram!

  2. Riktigt bra och informativt inlägg! Tack:-) Har bara en fundering kring det här med febernedsättande läkemedel. Jag brukar ibland ge barnen alvedon när de har feber, inte i normalfall men när lillkillen (2 år) sist hade 39,5 grader så fick han det i syfte att kunna bli lite piggare och på så sätt lättare kunna orka att dricka och äta, vilket jag tyckte fungerade. Är det fel tänkt att göra så? Det är min första fråga. Min andra är om det rent generellt är dumt att försöka minska febern, den fyller väl en funktion, eller? Just nu såg jag ovanstående svar…:-) Innebär ju att första frågan är besvarad.

    1. Det spekuleras mycket kring att febern fyller en funktion, att den skulle vara en del av infektionsförsvaret, men ingen har mig veterligen bevisat det vetenskapligt. Ingen har å andra sidan visat att det skulle vara bra för infektionsförsvaret eller något annat att sänka febern heller. Jag ger helst bara läkemedel när det fyller en funktion, och det gör inte febernedsättande så länge barnet dricker ok tycker jag.

  3. Hej Cecilia, vilken jättebra blogg! Hamnade här efter ett tips från en bekant som uppfattade min oro över att min treåring nu haft 40 graders feber i fem dygn (pga influensa – snorig, hosta, huvudvärk; både familjens femåring och jag själv har detsamma men inte riktigt lika höga temp). Jag vet ju att det bara är att vänta ut det; förra året var det likadant och vårdcentralen ville inte ens ta emot oss när hon haft feber i sju dygn eftersom de var så säkra på att det var influensa. Och de hade ju rätt – den gången. (Fast de trodde inte på mig när jag i samma veva försökte få hjälp för egen del pga svår hosta som inte gav sig, det visade sig vara lunginflammation.) En mammas förnuft och känsla går inte alltid hand i hand. Då är det toppen att få ta del av en klok läkares – och förälders! – erfarenheter och råd så här. Så tack!
    En fråga: vi har varit på barnakuten några gånger med vår son när han var mindre, bland annat när han hade lunginflammation. Då har olika läkare sagt att man kan ge Alvedon och Ipren varannan gång, var 3-4 h, när febern är som högst för att kapa topparna och slippa komma till “utslagning”, under nåt eller ett par dygn. Så gör de själva med sina barn. Säger man det i samtal med sjukvårdsrådgivningen blir de helt förskräckta och säger: nej nej nej, håll er till en sort! Vad gäller egentligen, anser du? Finns det risker med att göra som dina kolleger föreslår?

  4. För många år sedan blev min då 6 v gamla son sjuk. Grät i korta stunder och hade diarréer som inte gick över. Jag sökte upprepade ggr hjälp på VCT men blev nekad läkartid. Hänvisad till dietist för kostråd. Alla frågor handlade om feber och om han åt. Hade inte feber och åt. Min förtvivlan växte och hans stjärt blev rödflådd och smärtade efter alla diarréer. På 8:e dagen kräktes han upp bröstmjölken han fått tidigt på morgonen, var slö och hade 40 graders feber. Fortfarande fick jag inte träffa läkare. Sökte desperat hjälp via barnkliniken på närmsta lasarett. Den första som fattade ngt var en SSK som rådde mig ta hjälp av BVC för att ta ett urinprov. Han hade då njurbäckeninflammation och i efterförloppet tvingades vi till inneliggande undersökningar på barn för att utesluta missbildningar. Det fanns inga sådana allt var en urinvägsinfektion som inte behandlades. Onödigt lidande för barnet och resursslöseri då kostnaden för landstiget blev hög.

    1. Det är alltid lika tråkigt att höra om föräldrar som blivit avvisade från sjukvården när de är oroliga för barnens hälsa. Klok sjuksköterska där och vilken bra mamma du var för ditt barn som kämpade dig till rätt vård trots allt motstånd.

  5. Jag har också fått en tillsägelse om att köpa en termometer och har använt den en gång. Min dotter, då 3 år, skrek så in i norden och jag kände det som ett övergrepp. Aldrig igen! Insidan av min handled har alltid funkat tidigare och det får den fortsätta att göra. Skulle hon vara okontaktbar eller vägra vatten, då först blir jag orolig.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *