This post is also available in: English
Feberkramp drabbar ungefär ett av tjugo barn någon gång under småbarnsåren. Det är vanligast mellan 6 månaders och 5 års ålder. Feberkramper är väldigt skrämmande för föräldern, men som väl är oftast helt ofarligt. Feberfrossa är också vanligt hos små barn och ibland kan det vara svårt att skilja från en feberkramp.
Vid en feberkramp tappar barnet medvetandet
När ett barn får en feberkramp så tappar barnet medvetandet, blir ofta stelt, och ögonen rullar bakåt. Armar och ben fäktar och ibland kissar eller bajsar barnet på sig. En förälders omedelbara känsla är nästan alltid att “nu dör mitt barn”, men som väl är tar de flesta kramper slut efter 1-2 minuter.

Om krampen inte går över på 2 minuter – ring ambulans
I de flesta fall går feberkrampen över spontant. Men om krampen inte slutar på 2 minuter, ring 112. I ovanliga fall blir kramper långvariga och då är det bra att ha 112-sköterskan i luren. Hen berättar vad du ska göra och skickar en ambulans som är snabbt på plats med kramplösande läkemedel.
Vid feberfrossa skakar barnet men är vid medvetande
Om barnet är vid medvetande, du får ögonkontakt och men armar och ben skakar, är det feberfrossa. Det är kroppens sätt att öka kroppstemperaturen vid feber. Temperaturen ökar för att musklerna bildar värme när de arbetar. Feberfrossa är inte farligt och inte ett tecken på allvarlig infektion hos barn.
Barn blir ofta trötta efter en feberkramp
Efter en feberkramp, som är ett kortvarigt epileptiskt anfall, blir barn som regel trötta, en trötthet som sitter i 1-2 timmar. Tröttheten kallas postiktal trötthet. Om ditt barn är trött och taget efter krampen är det bra att åka in till barnakuten för en bedömning. Det kan nämligen vara svårt att skilja en ofarlig infektion där barnet är trött efter en feberkramp från en allvarlig infektion i hjärnan (hjärninflammation eller encefalit) där barnet krampar på grund av hjärninfektionen. Särskilt om du redan innan barnet fick sin kramp började bli orolig för att den barnet var mer sjukt än vanligt av den här infektionen behöver du åka in för en bedömning.
Om barnet är helt sig själv efter en kort feberkramp och inte är trött så är det inte nödvändigt att åka in för bedömning, men de flesta gör det ändå eftersom upplevelsen var så otäck.
Läs mer om hjärnhinneinflammation hos barn
Febernedsättande läkemedel hjälper inte mot feberkramp
Eftersom feberkrampen kommer vid feber så har man länge trott att febernedsättande läkemedel, som Alvedon eller Ipren, skulle minska risken för feberkramp. Välgjorda forskningsstudier där man lottat barn som tidigare fått feberkramp till att antingen få höga doser febernedsättande så fort de fått feber eller inte få någon febernedsättande har dock visat att febernedsättande inte påverkar risken för nya feberkramper.
Febernedsättande läkemedel är också smärtstillande, och rekommenderas för att lindra smärta hos barn eller för att få dem lite piggare så att de orkar dricka när de är sjuka.
Läs mer om Alvedon och Ipren till barn – dosering vid smärta och feber
Upprepade feberkramper är ovanligt
Av dem som får en feberkramp så får sju av tio bara den första, och nio av tio får inte mer än två feberkramper. Enstaka feberkramper hos i övrigt normalutvecklade barn är inte associerat med någon ökad risk för senare epilepsi eller några andra sjukdomar eller skador hos barnen.
De få barn som har mer än tre feberkramper kan ibland ha en epilepsisjukdom som börjar med feberkramper. Därför rekommenderas det att alla som har mer än tre feberkramper får göra en utredning med EEG och träffa barnläkare.
Kan man göra något för att förhindra feberkramp?
Tyvärr kan man inte som förälder göra någonting för att förhindra en feberkramp. Febernedsättande läkemedel hjälper som sagt inte, och inte heller olika nedkylningsmetoder. Men det kan vara bra att minnas att de flesta barn aldrig får en feberkramp. Vanliga feberkramper går över av sig själva och lämnar inte några bestående men hos barnet.
Läs mer:
Läs mer om hjärnhinneinflammation hos barn
Läs mer om Alvedon och Ipren till barn – dosering vid smärta och feber
Tack för bra inlägg! När vår son fick feberkramp förra året var den assymetrisk – i hans fall bara i ena armen bla. Då den inte var generell fick vi rådet att åka in för kontroll, kanske kan vara värt att nämna i sammanhanget.
De hittade ingen strukturell underliggande orsak (i hjärnan) som kunde förklara att det bara krampade på ena sidan och det har inte återkommit, så vi hoppas på det bästa.
Hej!
Ja, det är sant. Tack för påpekande!
Hälsningar,
Cecilia