This post is also available in: English
I förra veckan skrev jag om allergier – immunsystemets fobier. Där förklarar jag att allergier uppstår när kroppens immunsystem inte riktigt lyckas lära sig att nötter, eller pollen, eller labradorpäls, eller äggviteprotein, är ofarligt och reagerar som om det är farligt. Men finns det något sätt att förebygga allergi?
Läs mer om vad allergi är här.
Varför reagerar immunsystemet med allergi?
Vad det är som gör att immunsystemet får dessa fobier, och alltså inte lyckas skilja farligt från ofarligt, forskas det mycket om. Vi vet att allergisk benägenhet går i familjer, men också att de blivit enormt mycket vanligare de senaste decennierna. Barn i länder med hög hygienisk standard är mer allergiska än barn i länder med låg sådan, och barn på lantgård är mindre allergiska än barn i staden.
Agnes Wold och hennes forskarkolleger har idag publicerat en artikel om att föräldrars nappsugande minskar barnens risk för allergi. Den publiceras idag i Pediatrics, en av världens främsta barnläkartidskrifter.
Agnes och hennes kolleger har undersökt 184 barn från födseln till tre års ålder. De flesta barnen hade minst en allergisk förälder. Barnläkare undersökte om barnen hade symtom på allergi vid ett och ett halvt och tre års ålder. När barnen var 6 månader gamla intervjuades föräldrarna om hur de brukade rengöra barnens nappar när de blivit smutsiga. När barnen var 4 månader togs salivprov där bakteriefloran undersöktes.
Napp skyddar inte mot allergi
Tre fjärdedelar av barnen använde napp vid 6 månaders ålder. Att använda napp skyddade i den här studien inte mot allergi jämfört med att inte göra det.
Förebygg allergi genom att suga på barnens nappar
Föräldrarna till 65 barn berättade att de brukade suga på sina barns nappar för att “rengöra” dem. Vid ett och ett halvt års ålder var risken för astma hos barnen vars föräldrar sugit på deras nappar sänkt, liksom risken för eksem. Skyddet för eksem satt i ända till tre års ålder, däremot inte skyddet för astma.
Läs mer om eksem hos barn här.
Föräldrars nappsugande ger inte mer förkylningar
Forskarna undersökte också om barn till föräldrar som sög på deras nappar fick fler infektioner som spädbarn, det skulle man ju kunna tänka sig i och med att förkylningsvirus också kan följa med en napp. Så var det inte, kanske för att förkylda föräldrar lät bli att suga på barnens nappar just då? Eller så gjorde de inte det, men barnen blev ändå inte förkylda.
Onödigt att koka napparna
Inga fördelar sågs i studien med att koka nappar.
Kanske är det salivens snällbakteriers förtjänst
I mammas mage har ett barn inte en enda bakterie. Så fort barnet föds börjar bakterier att bosätta sig på barnets hud, i dess mun, mage och tarm. Vi samverkar med våra bakterier, och det verkar vara av vikt vilka bakterier som bosätter sig hos oss, helst vill vi ha snällbakterier som samverkar fint med vårt immunsystem.
Bakterierna i saliven hos de barn vars föräldrar sög på deras nappar skilde sig från barnen vars föräldrar inte sög på napparna. Kanske är det en mekanism bakom skyddet, att föräldrarnas bakterieflora överförs till barnet tidigt.
Nappsugande extra viktigt efter kejsarsnitt!
Även vaginal förlossning skyddade mot eksem, i denna liksom i tidigare studier. Vid en vaginal förlossning utsätts barnet under många timmar för mammans slidbakterier och även för hennes tarmbakterier, vilket verkar vara gynnsamt jämfört med att mest utsättas för hudbakterier (som efter ett kejsarsnitt). Barn som föddes med kejsarsnitt och vars föräldrar inte sög på napparna hade också högst eksemförekomst i hela studien.
Intressant, det är roligt att läsa om studier just på spädbarn.
Har ni funderat på att undersöka bakteriesammansättningen i föräldrarnas saliv för att se hur olika bakterier påverkar barnets allergikänslighet? Om salivöverföring eller probiotika i någon form påverkar utvecklingen av spädbarnets orala bakterieflora mer än tillfälligt, borde man ju kunna både hjälpa och stjälpa beroende på vad man har att överföra till barnet.
Probiotika har man prövat i ett 10-tal studier. Effekten är mycket liten. Enligt min uppfattning beror det på att man endast ger en enda typ av bakterie (även om man ger väldigt mycket av just den bakterien).
Man har visat att immunsystemet bara aktiveras första gången det träffar på en ny bakterie, eller ett nytt virus. Sedan får man ett immunsvar som håller just denna bakterien i schack. Därför tror jag att det är mer effektivt att tillhandahålla en väldig massa olika bakterier (och kanske även virus). Det är en väldigt bred stimulering av immunsystemet man eftersträvar.
Min sons läkare (Barnläkare och Neonatolog) ville att min son inte ska utsättas för virus under det första året, helst två år, pga extra känslighet. Många föräldrar verkar tro att det är bra att spädbarn blir sjuka så ofta som möjligt. Visst ska barnet utsättas för virus, men inte i den omfattningen de gör nu då de tex börjar på dagis så tidigt och är sjuka hela tiden. Bakterier är förstås bra, men lång amning rekommenderas just för att barnet ska få tid att utveckla sitt immunförsvar och få hjälp av mamman att bygga upp en stark grund. Svårt att se hur det ska öka risken för allergi med långvarig exklusiv amning. Hur lång helamning menar du? Finns det en länk man kan läsa mer? Idag rekommenderas 6 månader och förstår inte varför man ska stressa fram introduktion av fler bakterier vid tex 4 månader. Borde inte den normala bakteriefloran runt om barnet räcka. Men att kombinera amningen med att smaka på skeden innan man ger den till barnet runt 6 månader borde vara en bra kombination. Ur en ursprunglig synvinkel innan nappen fanns och mycket tidigare än så, tänker jag att föräldrarna ofta tuggade maten åt sina små och därmed gav dem sitt saliv på ett naturligare sätt.
Agnes har skrivit ett jättelångt svar till dig som jag tycker är så intressant för alla läsare att jag publicerar det som ett eget inlägg imorgon. “Om det nyfödda barnets immunförsvar” heter det.
Jag är en sån som både helammat och slickat på mitt barns sked. Inga nappar alls. Delammar nu. Med tanke på att nya studier visar på att bröstmjölk har en skyddande effekt mot karies borde inte amning trots allt ha en effekt mot allergi? Även om tidigare studier hävdat motsatsen. Ett barn stoppar ju moderns bröstvårta i munnen ett otal gånger och måste få i sig mängder av små partiklar och bakterier från huden. Eller är det bara saliv som är intressant? Läste att det finns liknande enzymer i bröstmjölk som det finns i saliv. Några studier säger också att amningen kan förskjuta allergier, vilket är i och för sig är gott nog. Men det skulle vara intressant om det finns någon pågående ny studie som jobbar med detta med amning och allergi.
Hej!
Barn som ammar får naturligtvis i sig hudbakterier, men det får de ändå. Så amning ger inget särskilt bakterietillskott.
Det finns tusentals studier av sambandet mellan amning och allergi och de kan sammanfattas som följer: amning har en mycket liten effekt på allergiutveckling. Om något, tycks det som om långvarit exklusiv amning ökar risken för allergi en smula. Detta beror förmodligen på att bröstmjölken förhindrar att bakterier (och virus) tas upp över slemhinnorna och kommer i kontakt med immunsystemet. Men effekten är mycket liten och inget skäl till att låta bli att amma om man trivs med det.
Saliv innehåller väldigt mycket bakterier (1 000 000 000/milliliter, eller 1 miljard per kryddmått) och framför allt en väldigt variation på bakterierna. Hudbakterierna är färre till antalet och mindre varierande.
Hälsningar
Agnes