Hem Förebygg allergi genom att suga på barnens nappar!

Förebygg allergi genom att suga på barnens nappar!

Baby suger på napp

I förra veckan skrev jag om allergier – immunsystemets fobier. Där förklarar jag att allergier uppstår när kroppens immunsystem inte riktigt lyckas lära sig att nötter, eller pollen, eller labradorpäls, eller äggviteprotein, är ofarligt och reagerar som om det är farligt. Men finns det något sätt att förebygga allergi?

Läs mer om vad allergi är här. 

Varför reagerar immunsystemet med allergi?

Vad det är som gör att immunsystemet får dessa fobier, och alltså inte lyckas skilja farligt från ofarligt, forskas det mycket om. Vi vet att allergisk benägenhet går i familjer, men också att de blivit enormt mycket vanligare de senaste decennierna. Barn i länder med hög hygienisk standard är mer allergiska än barn i länder med låg sådan, och barn på lantgård är mindre allergiska än barn i staden.

Agnes Wold och hennes forskarkolleger har idag publicerat en artikel om att föräldrars nappsugande minskar barnens risk för allergi. Den publiceras idag i Pediatrics, en av världens främsta barnläkartidskrifter.

Agnes och hennes kolleger har undersökt 184 barn från födseln till tre års ålder. De flesta barnen hade minst en allergisk förälder. Barnläkare undersökte om barnen hade symtom på allergi vid ett och ett halvt och tre års ålder. När barnen var 6 månader gamla intervjuades föräldrarna om hur de brukade rengöra barnens nappar när de blivit smutsiga. När barnen var 4 månader togs salivprov där bakteriefloran undersöktes.

Napp skyddar inte mot allergi

Tre fjärdedelar av barnen använde napp vid 6 månaders ålder. Att använda napp skyddade i den här studien inte mot allergi jämfört med att inte göra det.

Förebygg allergi genom att suga på barnens nappar

Föräldrarna till 65 barn berättade att de brukade suga på sina barns nappar för att “rengöra” dem. Vid ett och ett halvt års ålder var risken för astma hos barnen vars föräldrar sugit på deras nappar sänkt, liksom risken för eksem. Skyddet för eksem satt i ända till tre års ålder, däremot inte skyddet för astma.

Läs mer om eksem hos barn här. 

Föräldrars nappsugande ger inte mer förkylningar

Forskarna undersökte också om barn till föräldrar som sög på deras nappar fick fler infektioner som spädbarn, det skulle man ju kunna tänka sig i och med att förkylningsvirus också kan följa med en napp. Så var det inte, kanske för att förkylda föräldrar lät bli att suga på barnens nappar just då? Eller så gjorde de inte det, men barnen blev ändå inte förkylda.

Onödigt att koka napparna

Inga fördelar sågs i studien med att koka nappar.

Kanske är det salivens snällbakteriers förtjänst

I mammas mage har ett barn inte en enda bakterie. Så fort barnet föds börjar bakterier att bosätta sig på barnets hud, i dess mun, mage och tarm. Vi samverkar med våra bakterier, och det verkar vara av vikt vilka bakterier som bosätter sig hos oss, helst vill vi ha snällbakterier som samverkar fint med vårt immunsystem.

Bakterierna i saliven hos de barn vars föräldrar sög på deras nappar skilde sig från barnen vars föräldrar inte sög på napparna. Kanske är det en mekanism bakom skyddet, att föräldrarnas bakterieflora överförs till barnet tidigt.

Nappsugande extra viktigt efter kejsarsnitt!

Även vaginal förlossning skyddade mot eksem, i denna liksom i tidigare studier. Vid en vaginal förlossning utsätts barnet under många timmar för mammans slidbakterier och även för hennes tarmbakterier, vilket verkar vara gynnsamt jämfört med att mest utsättas för hudbakterier (som efter ett kejsarsnitt). Barn som föddes med kejsarsnitt och vars föräldrar inte sög på napparna hade också högst eksemförekomst i hela studien.

48 kommentarer till “Förebygg allergi genom att suga på barnens nappar!”

  1. Hej Elin!
    Om du skickar din mailadress till mig (till [email protected]), så skall jag försöka skicka dig en pdf på artikeln så du kan läsa själv.

    Du frågar om barn kan få i sig föräldrars salivbakterier på annat sätt än via napp. Det kan de säkert! Slafsiga pussar, till exempel. När mina barn var små var det vanligt att föräldern smakade på barnmaten innan den åkte in i barnets mun (så att den inte skulle vara för varm!). Men det var på den tiden som det var så viktigt att barnet fick fast föda tidigt. Idag är varje smakportion bannlyst av WHO innan fyra månaders ålder, och då¨blir det ju inte så mycket skedar med föräldraspott på under det första halvåret.

    Vi tror att mycket tidig immunstimulering är avgörande för att skydda mot allergiutveckling. Vi vet till exempel att en tarmflora med många olika bakterier vid en veckas ålder är förknippad med mindre allergi vid 18 månaders ålder, medan det inte spelar någon större roll hur tarmfloran ser ut vid ett halvår.

    Nappsugande och icke nappsugande barn utvecklade ungefär lika ofta allergi. Det innebär, precis som du säger, att man kan uppnå samma effekt även utan napp. Men hur den salivöverföringen går till kan vi inte uttala oss om – vi kan inte mäta om föräldrarna pussar sina barn så saliven stänker och vi har inte frågat om föräldrarna slickar på barnets sked. Att vi, trots detta, ser en så tydlig och stark effekt av föräldrarnas nappsugande kan bero på att föräldrar som har denna vana även ger blöta pussar och slickar på barnets skedar, medan föräldrar som inte suger på barnens napp inte heller delar med sig av sina munbakterier på annat sätt.

    En störfaktor (“confounder”) är en faktor som påverkar risken att utveckla allergi, och som även är förknippad med den faktor man studerar. Kända allergiskyddande faktorer är: 1) fattigdom med trångboddhet och dålig sanitet, 2) många äldre syskon 3) tidig djurkontakt (helst uppväxt på bondgård). Dessa faktorer var inte störfaktorer i vår studie, eftersom de inte var förknippade med föräldrars nappsugande. Vaginal förlossning tycks i flera studier ge visst skydd mot allergiutveckling, så även i vår studie. Vi kunde se att vaginal förlossning och föräldrars nappsugande båda, oberoende av varandra, bidrog till att minska risken för allergiutveckling.

    Längre än så kan man inte komma i vår studie. För att vår salivblandnings-faktor skall föras upp på listan över allergiskyddande faktorer, måste den bekräftas av fler forskare. Själva ägnar vi oss åt att försöka förstå detaljerna i hur den nyföddas immunsystem utvecklas, varför det spårar ur och utvecklar fobi mot ofarliga saker (som Cecicia så pedagogiskt skrev), och hur detta kan förhindras.

    1. Tack, jag ska maila så jag kan få den fulla artikeln. Men jag tycker att du i detta svar inte besvarar min fråga riktigt. Ni måste ju ha funderat på varför de icke-nappanvändande barnen hamnar i låg riskgrupp? OM det var ett tydligt orsak-verkan-samband (saliv på napp minskar risken drastiskt för eksem) så skulle ju INTE de icke-nappanvändande barnen vara skyddade alls. Vad är din förklaring till att det inte förhåller sig så?

    2. Jag tror du har missuppfattat något. Vi har aldrig skrivit eller sagt att de barn som inte använder napp har låg risk för allergi. I vår grupp om 184 barn, använde 74% napp under sina första 6 månader – den period vi studerade. Risken att utveckla allergi skiljde sig inte åt statistiskt mellan barn som använde, respektive inte använde napp.

      Vi koncentrerar oss sedan på att undersöka de barn som använder napp (136 stycken). Vi jämför risken att utveckla allergi hos dessa barn, beroende på hur föräldrarna angav att de rengjorde nappen.

      Barn vars föräldrar sög på barnets napp hade en tredjedel så ofta eksem vid 18 månaders ålder, som barn som hade napp, men vars föräldrar inte sög på den.

  2. Jag har tidigare hört att man riskerar att överföra kariesbakterier om man suger på barnets napp. Vad anser ni om det?

    1. En synnerligen intressant fråga. Vi stötte också på detta påstående, som lär förmedlas i en del föräldragrupper. Givetvis borrade vi oss ned i den vetenskapliga litteraturen för att se om det fanns belägg för detta. Det korta svaret är: Nej.

      Det lite längre svaret är: Förut ansåg man att karies orsakades av bakterien Streptococcus mutans, men idag anser man snarare att det är ett helt ekosystem av bakterier som ger karies. Många olika arter bildar tillsammans en biofilm som fäster på tandytan. Då man äter socker omvandlas detta till syra av vissa medlemmar i denna biofilmen och syran fräter på tandemaljen så det går hål i tanden. Man anser numera att det finns skyddande munbakterier och att det således handlar om en komplex balans mellan skadliga och skyddande bakterier som påverkar risken för karies (Burne 2012). Dock får man aldrig glömma att det inte kan bli någon karies utan att bakterierna får kolhydrater att smaska på, det är den viktigaste faktorn!

      När barn och föräldrar delar napp, överförs en komplex munflora med hundratals bakteriearter från förälder till barn. Eftersom inte barnet ännu har tänder, kan inte någon kariesframkallande biofilm byggas upp; mutansbakterien kan exempelvis inte etablera sig hos ett tandlöst barn, utan brukar komma vid 1-2 års ålder. Kanske får det tandlösa barnet som exponeras för en rik munflora i stället chans att bygga upp en “kariesskyddande” munflora. Man har nämligen visat att riklig “salivkontakt” mellan förälder och barn motverkar kariesutveckling (Aaltonen, 1994). Nappanvändning i sig är inte förknippat med ökad risk för karies (Pressini, 2003).

      Tyvärr delas det ut en massa råd och förmaningar som inte bygger på vetenskap, även inom svensk hälso- och sjukvård. Det är väldigt viktigt att man slutar med det. Fråga gärna vad de bygger sina påståenden på när de delar ut sina förmaningar!

      Vetenskapliga källor:
      Burne RA et al. Progress dissecting the oral microbiome in caries and health. Adv Dent Res. 2012;24:77-80.
      Peressini S. Pacifier use and early childhood caries: an evidence-based study of the literature. J Can Dent Assoc. 2003;69:16-9.
      Aaltonen AS, Tenovuo J. Association between mother-infant salivary contacts and caries resistance in children: a cohort study. Pediatr Dent. 1994;16:110-6.

    2. Vill börja med att säga att jag trots mitt yrke (tandläkare) måste erkänna astma och allergier som snäppet värre sjukdomar att drabbas av än karies 🙂
      Måste ändå inflika att även om karies beror på fler än en bakterie (som samtliga måste komma någonstans ifrån!), är Streptokock-familjen med Mutans i spetsen (tätt följd av Sobrinus) den största boven i dramat. Och det finns en uppsjö av studier på att barn smittas av dessa via (främst) modern, vilket sker under frambrytandet av tänderna – “window of opportunity” – när tandytan kan koloniseras. Efter detta, när samtliga primära tänder är frambrutna vid ungefär 2.5års ålder, är mikrofloran i munnen tämligen stabil.
      Så det är väl rimligt att tänka att förutsatt att modern har god munhygien/är kariesfri och därmed inte innehåller några Caries och Bactus är det riskfritt (iallafall ur kariessynpunkt) att dela saliv med sitt barn. Är modern kariesaktiv bör man nog ändå (igen, ur en kariesförebyggande synvinkel!) undvika att dela oral mikroflora med sina små barn så snart det finns tandyta för bakterierna att fästa på. Tandlösa barn kan såklart inte smittas, men jag har svårt att tro att föräldrar slutar suga av nappen så snart barnet fått tänder.

      Och, det är ju oundvikligt att dela saliv med sina barn då många gillar att pussa dom, man provsmakar deras mat, kontrollerar deras vatten etc. Det förstår ju vem som helst (utom möjligen de mest inbitna kariologerna…) 🙂
      Då jag av snålhet inte har tillgång till fulla studier på tex PubMed kan jag dessvärre inte länka till några. Ett exempel på vettig studie som är
      Caries Res. 1992;26(4):275-80.
      Effects of chlorhexidine-fluoride gel treatments in mothers on the establishment of mutans streptococci in primary teeth and the development of dental caries in children.
      Tenovuo J, Häkkinen P, Paunio P, Emilson CG.

      Vill poängtera att jag tycker att risken att smitta sitt barn med karies, genom att överföra farliga kariesbakterier till sitt barn genom att ta dennes napp i sin egen mun, i sammanhanget inte kan ses som skäl nog att inte göra det om det kan minska risken för värre sjukdomar. Men lite får man “nörda in” på sitt ämne när tillfälle bjuds, tycker jag 😉

    3. Ja, vi skulle hemskt gärna velat kolla tandhälsan hos barnen när de var 8-10 år och se om det var någon skillnad mellan dem vars föräldrar sög på nappen och de andra. Vi har diskuterat det fram och tillbaka i flera år. Tyvärr visade det sig att röntgenbilderna inte finns kvar längre. Om någon forskningsintresserad tandläkare anmäler sig, så går det kanske att kolla upp det hela. Det vore väldigt intressant att få svar på denna fråga!

      /Agnes Wold

    4. Och jag har hört att man kan smitta sitt barn med magsårsbakterier och att det i sin tur kunde öka risken för PSD… Jag är inte av det bacillrädda slaget annars, men har varit noga just med att mina bebisar inte har fått min saliv i sig… Det är inte lätt att försöka göra allt rätt…

    5. Nej, det är inte lätt att göra rätt – vem kunde ha anat att föräldrars nappsugning var så effektivt mot allergi.

      Jag tycker inte du skall oroa dig för Helicobacter. Det är mycket ovanligt att unga svenskar födda i Sverige har Helicobacter pylori i magen. Man brukar säga att 70% av 70-åringarna har Helicobacter, men bara 10% av 10-åringarna. Helicobacter är däremot väldigt vanligt bland utrikes födda. De flesta får ju inga besvär av sin Helicobacter – av alla människor på jorden har en stor majoritet den bakterien i magen, utan att fundera närmare på den.
      Vad är PSD? Trodde att det betydde post-traumatisk stress, men det måste vara något annat du tänker på.

      Jag tycker det är ganska fascinerande att så många unga människor är rädda för bakterier, samtidigt som vi har färre infektionssjukdomar än någonsin tidigare i historien. Det är mycket större risk att få allergi än att få en infektion som innebär något allvarligt hot mot hälsan.

      Lev väl!

      Hälsningar
      Agnes

  3. “Att städa eller inte städa är fullständigt irrelevant ur medicinsk synpunkt ”

    Aahh, så befriande 🙂 Med barn är det inte lätt att hinna städa mer än några mindre ytor om dagen, vilket resulterar i att det alltid är stökigt och lite smutsigt någonstans i huset.. För när man gått igenom alla rum är det kaos igen där man började 🙂

    1. Just så är det. Och om du tänker på hur mänskligheten klarat sig under sina första 2 miljoner år, så inser du säkert att vi klarat av betydligt farligare saker än lite högar med smutstvätt, brödsmulor och söndertrampade vaxkritor!

  4. Hur förklarar de att de barn som inte använder napp får samma skydd som de vars föräldrar sugit på nappen? Eftersom du skriver att studien visar att napp i sig inte skyddar mot allergi. Vilka andra livsstilsfaktorer har de kompenserat för, kan det vara dessa som skiljer sig åt? T ex hur noga man städar, användning av antibakteriella medel, “bacillskräck” osv.

    1. De spekulerar kring att det kan vara så att vanan att suga på sina barns nappar korrelerar till att överhuvud taget inte ha särskilt mycket bakterieskräck vilket kan samvariera med andra levnadsvanor. Om man nu tror på att det är föräldrars nappsugande som hjälper kan man ju, om man inte är sugen på att ge napp, pussa barnet mycket eller slicka lite på sitt finger och stoppa det i barnets mun, eller slicka på skeden man ger D-droppar med varje dag. Läs gärna hela artikeln här.

    2. Det går tyvärr inte att läsa artikeln utan inloggning. Men på blogginlägget lät det väldigt mycket som ett orsak-verkan-samband (särskilt rubriken), trots att det kanske snarare handlar om en samkorrelation?

    3. Hej!
      Detta är Agnes Wold som skriver (författare till studien).

      Nej, att använda napp gav i sig inget skydd. De som använde napp och de som inte använde napp var lika allergiska.

      Om vi tittade på de barn som använde napp så hade de barn vars föräldrar sög på nappen tre gånger mindre ofta eksem vid 18 månaders ålder än barn som hade napp, men vars föräldrar inte sög på den. Detta är alltså en mycket rejäl skyddseffekt – fullt i klass med att växa upp med hund och katt (2-4 gångers minskad risk för allergi, framför allt astma). Att växa upp på bondgård med mjölkkor ger ännu större skydd – upp emot 10 gångers lägre risk för utveckling av allergi (framför allt astma).

      Du tar upp frågan om sambandet kan bero på andra faktorer, som både hänger ihop med att föräldrarna suger på barnets nappen OCH påverkarar risken att utveckla allergi – så kallade störfaktorer. Vi fann bara en faktor som på ett statisktiskt säkerställt sätt samvarierade med nappsugande: Barn som förlöstes med kejsnarsnitt hade mindre ofta föräldrar som sög på deras nappar (och hade också mer allergi).

      Vi kontrollerade för förlossningssätt i vår statistiska analys och fann att föräldrarnas nappsugning fortfarande skyddade, oavsett förlossningssätt.

      Faktorer som INTE påverkade om föräldrarna sög på nappen var: allergi hos föräldrarna, barnets kön, syskon i familjen, föräldrarnas rökning, amningstidens längd, föräldrarnas utibildning och om det fanns katt eller hund i familjen.

      Det där med städning är en intressant sak. Det råder en utbredd missuppfattning att städning skulle påverka hur mycket bakterier och virus barnet utsätts för. Men dammråttor, golv och snuskiga diskbänkar är ur mikrobiologisk synvinkel nästan sterila, om du jämför med en levande människa, eller ett levande djur. Om barnet slickar i sig allt på en kvadratdecimeter golv, så kanske det får i sig några tusen bakterier. Men en droppe saliv innehåller 100 miljoner bakterier (och en massa virus). Det är människor och djur som sprider bakterier (på gott och ont) – inte ett aldrig så stökigt hem. Att städa eller inte städa är fullständigt irrelevant ur medicinsk synpunkt – det är en smaksak och en estetisk fråga om man vill ha det undanplockat och dammfritt på golvet, eller gör något annat med sin tid – dammet sprider varken “elaka” eller “snälla” bakterier.

      Hälsningar
      Agnes Wold

    4. Jag kan som sagt inte se artikeln, men eftersom nappsugande i sig inte skyddar så måste ju de icke-nappsugande barnen ha ett bättre resultat än de barn som suger på napp men vars föräldrar inte gör det. Men dessa (icke-nappsugande) barn får ju inte heller förälderns bakterier på någon napp? Hur förklarar ni det?
      Att man inte hittar några störfaktorer behöver ju inte betyda att de inte finns, utan kan bero att man inte frågat om rätt saker.

  5. När tjejerna var riktigt små, dom första månaderna som dom var hemma, steriliserade vi alltid allting. Nu var ju dom för tidigt födda och extremt infektionskänsliga i början, men med tiden börjar man tröttna på det där extra jobbet och börjar först skölja av under kranen och så småningom stoppa i munnen innan man ger tillbaka en napp som ramlat i golvet..

    1. Det var väl tur att du blev trött och stoppade nappen i munnen! Det gav säkert en skjuts åt deras immunsystem!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *