This post is also available in: English
Järnbrist är den enda näringsbristen som är någorlunda vanlig hos svenska barn idag. Risken för järnbrist och anemi eller blodbrist är anledningen till att man inte bör helamma längre än ungefär 6 månader. Barn som äter vegetarisk kost och tonårsflickor med mens är andra grupper som riskerar järnbrist.
Varför behöver vi järn?
Järn behövs för att bilda hemoglobin. Hemoglobin är ett ämne som finns i röda blodkroppar, som bär syre från lungorna ut i kroppen. Vid brist på järn kan inte kroppen bilda tillräckligt mycket hemoglobin, och tillräckligt med syre kan inte nå ut i kroppen. Ett barn med blodbrist till följd av järnbrist (järnbristanemi på läkarspråk) blir blekt (kan vara svårt att se), trött (kan vara svårt att märka), växer inte som det ska. Det är inte så ovanligt bland 1-2-åringar, även i Sverige. Vid allvarlig blodbrist blir barnet mycket blekt, andfått och har hjärtklappning. Så allvarlig blodbrist ser vi mer sällan beroende på just järnbrist.
Svenska forskare har gett järntillskott till barn med födelsevikt 2000-2500 g och jämfört dem med barn med samma födelsevikt som fick placebo (overksam medicin/sockerpiller) Resultaten presenterades i Pediatrics i december 2012. I den här studien hade betydligt färre barn som fått 1 respektive 2 mg järn per kilo kroppsvikt och dag vid 3,5 års ålder beteendeproblem jämfört med dem som fick placebo. Barnens intelligens mätt med IQ var samma oavsett om de fått järntillskott eller inte.
Symtom på järnbrist hos barn och ungdomar
Järnbrist ger symtom först när den lett till brist på hemoglobin, vilket också kallas blodbrist eller anemi. Anemi kan också ha andra orsaker men järnbrist är den vanligaste. Symtomen på anemi är blekhet och trötthet. Så om ett barn är ovanligt blekt och trött är det bra att ta ett blodvärde (Hb) och är det lågt även kontrollera för järn.
Järn i mammas mage
Under graviditeten skickas järn från mammas blod till barnets. Därför är det viktigt att mamma har tillräckligt med järn i sitt blod. Det är bland annat därför järnvärden kollas på MVC och många gravida rekommenderas järntillskott.
Förlossningen
En ganska stor del av barnets blod finns i navelsträngen. Under många år har den vanliga rutinen på många förlossningsavdelningar i Sverige varit att stänga av blodflödet i navelsträngen så fort barnet fötts. Det kan behövas om barnet är väldigt medtaget och fort behöver hjälp med sin andning. I november 2011 publicerades en annan svensk studie i British Medical Journal. Där jämförde man i övrigt friska barn efter tidig (mindre än tio sekunder efter förlossningen) och sen (mer än 3 minuter efter förlossningen) avnavling vid fyra månaders ålder. De hade samma hemoglobinvärde, men bara 0,6% av de sent avnavlade barnen hade järnbrist vid fyra månaders ålder jämfört med 5,7% av de tidigt avnavlade. Inga negativa effekter sågs av sen avnavling. Sen avnavling verkar alltså ge ett tillskott av blod och järn som är bra för barnet.
Amningsperioden
Bröstmjölken innehåller allt barnet behöver under de första 6 månaderna utom D-vitamin, och, möjligen, järn. Bröstmjölk innehåller väldigt lite järn. Järnförråden från graviditeten och förlossningen brukar, om de är välfyllda, räcka till 6 månaders ålder, så nuvarande rekommendationer är att för i övrigt friska, fullgångna, normalviktiga barn inte ge järntillskott alls.
Barn som helammas efter 6 månaders (alltså barn som inte äter något annat än mammamjölk när de är 8-9-10 månader) ålder brukar framåt 8-10 månaders ålder inte så sällan drabbas av järnbrist. Det är därför man ska börja introducera annan mat vid 6 månader och gärna järnrik mat.
Läs mer om smakportioner och att introducera annan mat här
Ersättning då?
Det är svårt att direkt jämföra järninnehållet i ersättning och bröstmjölk eftersom järnet i människomjölken är bundet till olika proteiner som tas upp lättare av bebisens tarm än vad järnsalterna i ersättningen gör. Ersättningen innehåller dock betydligt mer järn än bröstmjölk gör. Ersättning för barn från 6 månaders ålder innehåller lika mycket järn som industritillverkad välling.
Vilken mat är järnrik?
Järn förekommer i två former i mat. Som del av hemoglobinmolekylen (hemjärn) i kött- och blodprodukter och som mineralsalt i vegetabiliska produkter. Kroppen har mycket lättare för att ta upp hemjärnet. Dessutom konkurrerar det “vegetabiliska järnet” om att tas upp i tarmen med kalcium, som finns mycket i mjölkprodukter framför allt.
Mest järn finns i blodprodukter och rött kött, både i milligram räknat, och sett till hur lätt kroppen tar upp det. Industritillverkad barngröt och välling innehåller ungefär lika mycket järn per portion som rött kött.
Du kan se hur mycket järn olika livsmedel innehåller på livsmedelsverkets sida här.
Kan jag järnberika hemkokt gröt?
Ja, gärna då med smulat paltbröd (en blodprodukt, så ingenting för renläriga vegetarianer).
Recept på hemlagad järnberikad babygröt finns här.
Jag vill ge mitt barn vegetarisk mat, hur gör jag då?
Läs på noga om vilken mat du ska ge ditt barn. Ge järnrika livsmedel till både lunch och middag (bönor, gröna bladgrönsaker). Gärna torkad frukt och finhackade/malda nötter till frukosten. En laktoovovegetarisk kost för barn tenderar ofta att bli rik på mjölkprodukter. Försök att inte ge mjölkprodukter till alla mål, eftersom kalciumet konkurrerar om att tas upp med järnet. Ge gärna industritillverkad välling eller gröt regelbundet.
Om du vill ge ditt barn laktoovovegetarisk mat och inte vill ge industritillverkad välling rekommenderar jag kontakt med en dietist för att se så att barnets mat innehåller tillräckligt med järn. Om du vill ge ditt barn vegansk mat rekommenderar jag ännu starkare att ge industritillverkad gröt eller välling, och gärna kontakta dietist hur som helst. Prata med din BVC-sköterska om du vill ha en dietistkontakt.
Min tonåring vill äta vegetariskt
När tonåringar vill äta vegetariskt kan det vara en god del i en sund utveckling och frigörelse från föräldrarna. Det kan dock ibland också vara första steget i en ätstörning. Därför tycker jag att det alltid är bra att gå till en dietist för kostråd när ett barn vill äta vegetariskt. Och om du som förälder tycker att barnet börjar bli petigt i maten, eller om barnet går ner i vikt, sök hjälp på vårdcentralen, hos skolhälsovården eller hos barnläkare snarast.
Tonårsflickor med järnbrist
Tonårsflickor har mens, och riklig mens kan leda till järnbrist. Särskilt i riskgruppen är vegetarianer med riklig mens. Om ditt barn eller du själv har järnbrist och mens, sök en ungdomsmottagning eller gynekolog för rådgivning. Det finns bra sätt att minska mensen, vilket kan vara skönt på flera sätt.
Läs mer:
Smakportioner – att börja äta annat än bröstmjölk eller ersättning
Sluta amma – hur gör man och när är det dags?
Alla inlägg om mat till barn hittar du här
Hej! Jag undrar också varför man inte ger järntillskott som droppar i Sverige (har förstått att man ger det till danska barn när de är 6-12mån förutsatt att de inte äter en viss mängd berikad ersättning per dag). Istället hänvisas alla föräldrar till berikas gröt/välling! För mig som velat amma länge så har välling kännts onödigt och gröt har barnet inte gillat. Jag hade hellre gett droppar till något fruktmellis och sluppit dåligt järnsamvete. Vi äter vegansk kost.
Hej!
Som vegan tycker jag att järndroppar i ett fruktmellis låter som en bra lösning. Man kan köpa Niferex järndroppar receptfritt. De innehåller 1,5 mg järn per droppe. Barn rekommenderas en kost med 8 mg järn per dag, så vid en vegankost skulle jag rekommendera att ge 4-6 droppar dagligen som tillskott om man inte ger järnberikad gröt eller välling.
Hälsningar
Cecilia
Tack för inlägget!
Hej Cecilia
Vet du hur pass vanligt det är med järnbrist hos barn i 6-7 års åldern? Jag hittar att protein brist och järn brist är den vanligaste näringsbristen hos våra barn enligt WHO men inte direkt på deras hemsida, studie dylikt som stödjer det. Enligt min sons dietist är det extremt vanligt hos barn som är sk selektivare med maten.
Med vänlig hälsning, E
Har inga siffror på hur vanligt det är. Men barn som är selektiva i maten och inte äter något rött kött eller berikad välling/mjölkersättning får regelmässigt järnbrist. Som tur är brukar ju selektiva barn i väldigt många fall just gilla köttbullar, korv och/eller välling. Proteinbrist är extremt ovanligt hos friska barn i ett höginkomstland som Sverige.
Hej! Om man vill uppfostra sitt barn laktoovovegetariskt men inte ge industrigröt/-välling, funkar det att ge hemmagjord gröt som järnberikas på vegetariskt vis? Det cirkulerar en del sådana recept på internet som verkar bra för den oinsatte (mig själv), men jag funderar på en sak: om järn från vegetariska spörsmål tas upp sämre i kroppen, tas då en hemmagjord vegetarisk gröt som uppnår 3 mg järn upp sämre i bebisens kropp än de 3 mg järn som är tillsatta i industrigröten? Eller är ett sådant recept OK?? Tack på förhand för svar!
Hej!
Känner ju inte till internetrecepten men 3 mg järn i hemgjord gröt lär motsvara 3 mg järn i industrigröt. Det är inte hemjärn (från blod) i industritillverkad gröt.
Hälsningar
Cecilia
Jag blandar i pumpakärnor som jag maler. Detta tillsammans med aprikospure.
Det finns bra recept och bra information om lämplig kost i häftet
“Grön barnmat” , näringslära och vegomat och
“Grön mat för gravida och barnfamiljer”
av Åsa Strindlund och Elisabeth Kylberg !
Lätt att lägga till kött och fisk om man så önskar förstås!
Hej!
Jag ger min bebis hemmagjord havregrynsgröt. Pumpakärnor ska tydligen innehålla mkt järn. Är det ett bra alternativ att järnberika gröten med?
Mvh Sanna
De är hårda och vassa och det låter svårt för en bebis utan kindtänder att hantera. Så nej. Hur mycket järn de innehåller har jag inte kollat upp.
Vår tremånaders föddes nästan fyra veckor för tidigt och har fått niferex från starten. Dock har vi ej fått några direktiv kring hur länge han ska äta detta. Är det fram tills han börjar ned riktig mat som gäller eller vad skulle du rekommendera? Frågat på BVC utan att få något ordentligt svar.
Hej! Riktlinjerna är till 6 månaders ålder om barnet vägde mer än 1500 g vid födseln och till 12 månaders ålder om barnet vägde mindre än 1500 g vid födseln. Rekommendera BVC den här länken till vårdprogrammet för järntillskott till prematurer.
Hej. Om man vill göra egen barngröt som är vegetarisk kan man tillsätta skrädmjöl i gröten,ex havregrynsgröt. Vi gör egen gröt och då av 1-1/2 dl havregryn och 1 msk skrädmjöl,2-2,5 dl vatten. Har fungerat utmärkt för oss då vår dotter har totalvägrat både industritillverkad gröt och välling.
Hej Cecilia! Tack för en väldigt bra och intressant blogg! En fundering som jag har är varför vi inte kan få “järndroppar” som vi får D-vitamindroppar som vi kan ge till våra barn. Jag vet om att t ex i Danmark ger man järndroppar som D-vitamindroppar till barn fram tills de är sex år.