Kortison till barn – farligt eller inte?

This post is also available in: English

Det finns inget läkemedel som jag så ofta uppfattar att föräldrar har svårt för att ge sina barn som kortison. När jag frågar varför kommer ofta farhågor om biverkningar upp: tunn hud, dålig tillväxt, diabetes. Jag vill därför berätta lite för er om kortison, olika typer av kortisonbehandlingar och vilka biverkningar de kan ge.

Vad är kortison?

Kortison, eller steroider, är samlingsnamn för en grupp olika molekyler som har samma effekt som det livsviktiga hormonet kortisol. Kortisol bildas av binjuren och har en mängd effekter på kroppen. För att förstå hur viktigt det är kan jag berätta vilka problem någon som inte alls producerar kortisol får. Ett barn som inte alls producerar kortisol (mycket ovanlig sjukdom, men förekommmer) blir trött, håglös, illamående, kräks, växer inte bra, får lågt blodtryck och kan få mycket lågt blodsocker utan att känna av det. Saltbalansen sätts ur spel. Bland annat. Om ett barn som inte kan producera kortisol får en magsjuka, eller feber, kan barnet dö inom några timmar, eftersom kortisolet är helt nödvändigt för kroppens infektionsförsvar, och för att dra igång kroppens försvar mot vätskeförluster och alltför låga blodtryck.

Kortison är alltså både naturligt och livsnödvändigt!

Kortison är inflammationsdämpande

Kortison är inflammationsdämpande, och inflammation är en viktig mekanism i många sjukdomar. Därför används kortison mot många sjukdomar.

Kortison i höga doser under lång tid i blodet ger svåra biverkningar

Barn med svåra inflammationer får ibland höga doser kortison i tablettform eller i dropp under kortare eller längre tid. Dessa barn får höga doser kortison i blodet och följaktligen biverkningar. De tre biverkningar som brukar uppträda redan första behandlingsdagen är:

1. Sömnproblem. Barnen har ofta svårt att sova.

2. Humörsvängningar. Barnen blir ofta bråkigare, ibland nedstämda, och ibland snarast uppvarvade. Men bråkigare är vanligast är min erfarenhet.

3. Aptitökning. Barnen vill ha jättemycket mat, ofta.

Om behandlingen får pågå under längre tid än några veckor ger aptitökningen ofta viktökning. Jag brukar alltid ge rådet att försöka se till att barnen äter samma portionsstorlek som tidigare, och när de vill ha extra mellanmål och kvällsmål får det bli morotsstavar och gurkstavar. Det är också vanligt med sura uppstötningar.

Får behandlingen pågå ännu längre sätter sig viktökningen sätter sig ofta på buk och kinder. Samtidigt bryts musklerna ned vilket ger feta men ganska pinniga ben. Barnen kan få diabetes och magsår. Längdtillväxten är dålig.

Efter en tid förstår kroppen att binjurarna inte behöver tillverka kortisol längre eftersom det kommer så mycket från medicinen. Därför får man aldrig sluta tvärt med en högdos kortisonbehandling, den behöver trappas ut långsamt. Annars kan livshotande symtom uppstå liknande dem vid kortisolbrist av annat slag.  Följ läkarens ordination!

Lägre dos kortisontabletter ger mindre biverkningar

Läkare som behandlar barn med högdoskortison försöker alltid  minska dosen  så fort som möjligt med hänsyn till riskerna med att sjukdomen kommer tillbaka. Många barn står sedan på en låg dos under lång tid för att hindra att sjukdomen kommer tillbaka.

Enstaka höga doser kortison ger inte långtidsbiverkningar

Barn med krupp och förkylningsastma och med svåra allergiska reaktioner får ofta en enstaka hög dos kortison på barnakuten. Det kan göra barnen speedade så de får svårt att sova, och humörbiverkningar kan de också få i något dygn. Det ger dock inte långtidsbiverkningar att få enstaka sådana doser. Längdtillväxten kan nog påverkas en kort tid, men om barnen inte får upprepade doser ofta så växer de sedan i kapp.

Läs mer om behandling av förkylningsastma hos barn här

Läs mer om behandling av krupp här

Kortison nässpray är säkert att ge till barn

Nässpray med kortison (Nasonex, mometason, Mommox, Orimox med flera) är säkra att ge till barn. Kortison nässpray är bra mot allergisk nästäppa, men ges ofta på försök även mot kronisk nästäppa där man inte vet om det finns någon allergi bakom.

Vissa barn tycker nässprayen svider och några får näsblod som  biverkan. Däremot tas inte Nasonex och liknande nässprayer upp i blodet och ger inte systemiska kortisonbiverkningar.

Nässpray med kortison är bra vid pollenallergi.

Läs mer om behandling av pollenallergi här. 

Inhalerat kortison i astmasprayer har få biverkningar

Inhalerat kortison till astmabehandling (pulmicort, flutide, giona, novopulmon med flera- de orange eller bruna sprayburkarna) tas i mycket liten utsträckning upp i blodet. Behandling med astmasprayer ger därför aldrig de biverkningar som högdos kortisonbehandling i tabletter eller dropp ger.

Obehandlad astma ger dålig tillväxt och dålig livskvalitet hos barnen samt sämre muskelutveckling då barn med obehandlad astma inte rör sig som andra barn. För att barn med astma ska växa optimalt bör deras astma behandlas optimalt, vilket ofta innebär inhalerat kortison varje dag.

Om ditt barn har astma och du vill minimera möjliga kortisonbiverkningar bör du alltså ge kortisoninhalationerna med stor noggrannhet. Kortisoninhalationer minskar nämligen risken för att barnet behöver komma till barnakuten, och kommer det dit med astma får det genast en stor dos kortisontabletter med större risk för biverkningar.

Kortisonkrämer är effektiva mot eksem

Kortisonkrämer, som är effektiva mot eksem, finns i fyra olika styrkor: svaga, medelstarka, starka och extra starka. Deras biverkningar skiljer sig åt mellan grupperna.

Läs mer om behandling av eksem här. 

Svaga kortisonkrämer tas inte upp i blodet

Alla receptfria kortisonkrämer tillhör de svaga kortisonkrämerna. Hydrokortison 1%, Mildison lipid är svaga kortisonkrämer. De tas inte alls upp i blodet och den enda biverkan vi ser ibland är kontaktallergi mot själva läkemedlet. Det är sällsynt, men värt att beakta om barnet blir värre och inte bättre av kortisonbehandlingen.

Jag behandlar mina egna barn med svag kortisonkräm så fort de får ett eksem. När eksemet gått bort får de varannandagsbehandling ett tag och sedan mjukgörande tills det kommer igen. Då blir det hydrokortison igen, så mycket och så länge som behövs.

Medelstarka kortisonkrämer kan tas upp i blodet

Medelstarka kortisonkrämer, t ex Locoid 0,1% eller Emovat 0,05% är receptbelagda. De används när svaga kortisonkrämer inte lyckas ta bort ett eksem. Till skillnad från svaga kortisonkrämer kan de tas upp i blodet, och ju mer man smörjer, desto mer kan tas upp. Man ser dock aldrig de biverkningar man ser vid högdos tablettbehandling vid kortison, inte heller vid långa behandlingsperioder. När eksemet är klart bättre provar man att byta till svag kortisonkräm. Följ de riktlinjer du fått av barnets läkare!

Starka kortisonkrämer ger inte helt sällan hudbiverkningar

Starka kortisonkrämer, t ex Elocon 0,1% och Betnovat 0,1% använder jag mer sällan till barn. De kan vid långvarig användning (månader) ge uttunnad hud, hudbristningar och de tas definitivt upp i blodet. Inte heller starka kortisonkrämer ger dock de biverkningar som högdos tablettkortison ger. När eksemet blivit klart bättre med stark kortisonkräm byter man till medelstark kortisonkräm. Vid envisa eksem kan man dock behöva ha kvar den starka kortisonkrämen någon gång i veckan för att förebygga återfall. Följ riktlinjerna du fått av barnets läkare!

Extra starka kortisonkrämer

Extra starka kortisonkrämer som Dermovat 0,05% används inte på barn.

Procenten säger inget om styrkan på kortisonkrämer!

Ser ni i exemplen ovan att den starkaste krämen har mycket lägre procentsats än den svagaste. Jag tog med procentsatserna bara för att visa det. Se till att det står på tuben om det är en svag, medelstark eller stark kortisonkräm.

Läs mer:

Förkylningsastma hos barn- symtom och behandling

Krupp eller falsk krupp hos barn –  symtom och behandling

Pollenallergi hos barn – snuva och rinnande röda ögon

Eksem hos barn

Alla inlägg om barnsjukdomar hittar du här