Hem Mat till små barn som äter dåligt eller matvägrar

Mat till små barn som äter dåligt eller matvägrar

This post is also available in: English

Barn som äter dåligt skapar stor oro hos föräldrarna. Förskolebarn brukar ofta bli ganska petiga i maten och kan inte så sällan matvägra. Ganska många barn (inte alla) tycker att det är spännande med olika smaker under andra halvan av sitt första levnadsår och strax efter första födelsedagen. Ni som har ettåringar som gärna äter palsternacka, torsk och vitlökssalami: njut och gläds åt det! Men bli inte besvikna om det inte varar för evigt.

För dig som har ett mindre barn, läs om smakportioner här

Aptiten minskar med tillväxttakten

Från ett års ålder minskar barns tillväxttakt ordentligt. Det innebär att barnen behöver få i sig mindre mat. De kommer att äta mindre portioner än tidigare. Oroas inte av det!

Barn ska bli smalare efter ett till två års ålder

Barn under ungefär ett och ett halvt års ålder får gärna vara hur runda som helst. Det viktigaste för deras tillväxt är att de får i sig ordentligt med mat (inklusive bröstmjölk eller ersättning), då stiger först vikten, och sedan längden. Vi vet också att fettvalkarna som barn får under den här tiden kommer de inte att bära med sig in i vuxen ålder.

Efter ungefär ett eller två år ska barnen inte bli tjockare längre, de ska bli smalare. Smalast i hela våra liv ska vi vara i 5-6-årsåldern. En normalviktig och frisk 5-6-åring har synliga revben och platt mage. Under den här tiden styrs tillväxten av tillväxthormon som hjälper barnen att bli längre och och samtidigt smalare. Att barnen äter lite och blir smalare är alltså ingenting att vara orolig för så länge de följer sin tillväxtkurva på BVC. Tvärtom vet vi att en utebliven avsmalning av barnen i den här åldern ofta är inkörsporten till framtida övervikt och fetma.

Läs mer om övervikt hos barn här

Så länge barnet följer sin tillväxtkurva, så får det i sig tillräckligt med mat. Hur otroligt det än kan verka med ett barn som petar i sig tre makaroner och fyra ärter på en dag.

Läs mer om vad som är dålig tillväxt hos barn här. 

Den selektiva åldern

De flesta barn brukar bli alltmer petiga med vad de äter från ett och ett halvt-två års ålder sådär. De har också påfallande lik smak. Många barn gillar köttbullar, korv, pannkakor, ljusa makaroner och vitt ris. Vissa barn kan också tänka sig fiskpinnar och potatis. Grönsakssmaken skiljer sig något mer är min erfarenhet, men ärter, majs, morötter och gurka är nog de säkraste korten när vi bjuder förskolekompisarna på mat hos oss.

Få barn i den här åldern gillar mustiga grytor, långkok, fisk eller mer avancerade grönsaksrätter. Gör din fyraåring det: stort grattis!

Servera något barnet gillar till varje måltid

Om du har ett barn som äter väldigt selektivt så tycker jag inte att du bara ska servera det barnet gillar till hela familjen varje dag. Då dör ju ni andra av matuttråkning. Å andra sidan tycker jag inte heller att barnet ska tvingas att smaka på saker det inte gillar. Det blir bara bråk och mer mattrassel av det. Se till att det alltid finns någonting som barnet brukar kunna gilla på bordet, och variera gärna mellan måltider om det är en proteinkälla, en kolhydratkälla eller grönsaker/frukt. Om ni till exempel serverar spaghetti med köttfärssås och morötter på måndag och barnet bara äter spaghetti, servera då potatis med köttbullar och broccoli på tisdag om du vet att barnet äter köttbullar. På onsdag kanske det kan bli banan till efterrätt om ditt barn är en grönsaksvägrare men äter banan. En tredjedel grönsaker, en tredjedel protein och en tredjedel kolhydrater, fast sett över tre dagar.

Om du vill ha tips på lättlagad nyttig mat för barn, läs mer här.

Gärna nyttig efterätt till barnen varje dag

När barnen inte äter av varmrätten tycker jag det är desto viktigare att servera en efterrätt, det ökar ju chansen att barnet får i sig någonting. På vardagar kan efterrätterna gärna vara frukt, fruktyoghurt, nötter, smoothie med frukt och yoghurt i eller kanske en liten smörgås. Lite (någon tesked per portion) socker i efterrätten är ok, men efterrätter med mycket socker och mättat fett typ glass, choklad, söt kräm eller kakor hör lördagen till. Eller fredagen eller söndagen om ni föredrar det hemma hos er.

Läs mer om socker till barn här

Respektera barnens nej

När ett barn säger nej till mer mat, om det så är ettåringen som kniper ihop munnen och börjar banka med skeden, eller femåringen som säger “nej tack mamma, kyckling äter jag bara inte!” så respektera det! Inget tjat. Till större barn kan du gärna säga att “jag förstår, men kroppen behöver protein/grönsaker (vad nu barnet ratat). Vad finns det på bordet som du skulle kunna tänka dig att äta för att kroppen ska få vad den behöver?”.

Kom ihåg att barn inte dör av svält om det finns mat att tillgå. Matvägran är inte så farligt, vänta till nästa måltid och gör ingen stor sak av att barnet inte vill äta.

Avsluta måltiden efter 20 minuter

Efter 20minuters ätande brukar barnen ofta inte äta mer. Avsluta måltiden då. Vissa barn är ofokuserade och pratar och pillar med håret, och radar upp ärter, men äter inte särskilt mycket. De kan ofta peta i sig under lång tid. De barnen kan man behöva hjälpa med att återfå koncentrationen på maten. Det kan vara ett bra mål även för virriga barn att måltiden ska vara avslutad efter 20 minuter, men det kan ibland behövas många påminnelser av föräldrarna.

Jämför aldrig barnens aptit eller måltidsvanor med någon annans!

“När din storebror var i din ålder åt han både ärter och bönor, det borde du också klara av”. Det har aldrig hjälpt och kommer aldrig att hjälpa. Den typen av kommentarer gör bara barnen arga på varandra och på dig. Låt bli.

Använd inte mat som belöning eller straff

Barnen behöver bra mat, oavsett vilket humör de är på eller om de har varit extra snälla eller varit elaka. Låt aldrig mat eller efterrätt eller godis bli en belöning för att barnet gjort något bra. Låt aldrig heller hot om utebliven mat eller efterrätt eller godis bli ett straff för något dåligt barnet gjort. Låt i stället måltiden bli ett avbrott i bråket. “Nu är det matdags, vi har inte blivit sams efter att du slog lillasyster, men kom till maten så lovar jag att inte prata om det där”.

Läs mer om att bemöta barn i trotsåldern här

Glöm inte mellanmålen!

Barn i förskoleåldern behöver mat varannan-var tredje timme under den vakna halvan av dygnet. Frukost, mellanmål, lunch, mellanmål (ev ett till mellanmål), middag, (ev kvällsmellanmål). Många barn som är petiga med maten äter mycket hellre mellanmål. Så låt dem göra det då! Mat varannan-var tredje timme är också väldigt bra för barnens (och ditt!) humör. Bra  mellanmål är till exempel några bitar frukt, eller en smörgås (fullkornsbröd/fullkornsknäckebröd) med smör och skinka eller nötsmör eller ost, eller några nötter och lite torkad frukt, eller lite yoghurt med müsli, eller en inte särskilt söt fruktyoghurt (läs innehållsförteckningen!) eller en halv skyr, eller lite gröt.

Läs mer:

Dålig tillväxt hos barn – utreda och tolka en tillväxtkurva

Smakportioner till bebis – när och hur introducera mat?

Lättlagad nyttig mat för barn

Trotsåldern- så hanterar du treårstrots hos barn

Att känna sig som en dålig mamma – när man inte orkar med sina barn

Övervikt hos barn, barnfetma och BMI hos barn

Jo, barn får visst äta socker!

Laktosintolerans hos barn

Vad är allergi? Läs om allergier – immunsystemets fobier

26 kommentarer till “Mat till små barn som äter dåligt eller matvägrar”

  1. Det var precis det här jag ville läsa om, tack! Jättebra tips med nyttiga efterrätter, det måste jag komma ihåg. Bokmärke på det här inlägget, helt klart. 🙂

  2. Vad skönt att läsa att det faktiskt är normalt oavsett om mitt barn väger 7 kg eller 10 kg innan det fyllt 1-1,5 år. Jag var lite orolig för det men det känns tryggare nu.
    Vilka bra tips om maten och hur man bör och inte bör göra. Har läst det där om att jämföra med syskon och dyl. är dumt och nu även här.
    Jag hoppas verkligen vår lilla tös vill äta annat än köttfärssås och spagetti i framtiden, för nu är det inte mycket annat som duger tyvärr …
    Ha en god natt.
    Luiza

    1. Om din bvc-ssk är nöjd med ditt barns vikt ska du också vara det! Fint att du gillar tipsen. Vänner med äldre barn säger att de ofta börjar äta mer och mer någon gång framåt mellanstadieåldern, men jag tycker redan det lättat med min femåring.

  3. Vad glad jag blev över att läsa detta. Har en 2½ åring som har varit kinkig kring mat sen han var ca 1år. Praktiserar att han äter det han vill vid varje mattillfälle och så länge han växer och mår bra ser jag inget problem i det. Många i min närhet blir nästan arga på mig och tycker att jag skämmer bort han. Avskyr att se små barn bli påtvingade mat. Vet att de smakar när de känner sig redo.

  4. Vilken himla skönt & befriande inlägg!
    Jag har barn som är matvägrare och barn som alltid verkar vara hungriga-
    hur ser Du på att säga “nu räcker det” till ett barn som vill ha mer mat?
    Hon är inte överviktig men samtidigt verkar hon äta helt utan stopp….Hon är 3år och jag oroar mig lite då övervikt finns som ett problem i släkten, inte sjuklig fetma men ganska stor övervikt och “att ha lätt att lägga på sig vikt”….
    Ska hon få äta hur mkt som helst?
    Tack för en bra, lättsam och informativ blogg!

    1. Om ditt barn har en normal vikt- och längdutveckling och ett normalt BMI för åldern (fråga på BVC) så har hon ju -hittills – ätit lagom mycket. I fråga om huvudrätter och grönsaker tycker jag inte att man behöver begränsa. Efterrätter och mellanmål brukar jag själv i princip alltid begränsa i hur mycket jag serverar. Äter barmen för mycket mellanmål blir de inte hungrig till maten. Äter man för mycket (onyttig) efterrätt blir det inte bra för kroppen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *