Hem Mjölkproteinallergi

Mjölkproteinallergi hos bebis och mjölkfri ersättning till spädbarn

This post is also available in: English

Mjölkproteinallergi, även kallat komjölksallergi, mjölkallergi eller komjölksproteinallergi  är ett lurigt tillstånd som ofta misstänks hos skrikiga spädbarn. Dessa barn kan må bättre om en ammande mamma äter komjölksproteinfritt eller med mjölkfri ersättning. Även äldre barn kan ha mjölkproteinallergi.  Förväxla inte mjölkproteinallergi med laktosintolerans. Både laktos och mjölkprotein finns i mjölk, men symtom och sjukdom och behandling är helt olika.

Läs mer om laktosintolerans hos barn här. 

Mjölkproteinallergi=komjölksproteinallergi

Vi säger ofta mjölkproteinallergi, men det är komjölksproteinet vi pratar om. Som är ganska nära släkt med getmjölksproteinet, varför många komjölksproteinallergiska barn även är allergiska mot getmjölksprotein. Det är däremot tillräckligt olikt människomjölksprotein för att bröstmjölken skall fungera bra.

Komjölksprotein som mamma äter går över i bröstmjölk

Grundregeln man får lära sig på läkarutbildningen är att alla protein bryts ned till aminosyror i tarmen och tas upp på det viset i kroppen. Men inga regler som inte har undantag. Uppenbarligen kan större delar av protein både tas upp i mammans tarm och vidarebefordras ut i mjölken och orsaka allergiska symtom hos barnet.

Om mamma inte äter komjölksprotein blir mjölken komjölksproteinfri

Du kan alltså amma ett komjölksproteinallergiskt barn om du själv äter strikt komjölksproteinfritt. Det svåra är att mjölk döljs som tillsats i väldigt många produkter. Om du inte är van att läsa innehållsförteckningar och vet precis bakom vilka ord det kan dölja sig mjölk så rekommenderas dietistkontakt om du som mamma skall äta komjölksproteinfritt. Och glöm inte kalktillskottet (tabletter), 1000 mg/dag ska du äta under den mjölkfria ammande tiden. Gärna med D-vitamin.

Vissa barn reagerar på att mamman får i sig små mängder komjölksprotein, andra klarar större mängder utan symtom. Och ytterligare vissa klarar hur mycket komjölksprotein som helst i mammas mat, men reagerar om de får vanlig ersättning.

Ersättning är baserad på komjölksprotein 

Vanlig modersmjölksersättning (Babysemp, NAN) är baserad på komjölksprotein. Det finns specialersättningar som man får på recept med kemiskt sönderslaget (hydrolyserat) komjölksprotein som fungerar för de flesta komjölksproteinallergiska barn. Althera, Pepticate och Nutramigen och Profylac är fyra olika märken av sådan ersättning. De är mycket dyra, men det drabbar inte familjen med komjölksproteinallergiska barn eftersom samhället subventionerar dessa med skattepengar om de skrivs ut av läkare.

Läs mer om ersättningsmatning här

Mjölkfri ersättning 

Vissa barn som är extremt känsliga för komjölksprotein, eller har mycket svåra symtom, kan behöva ersättningar som är baserade på fria aminosyror, som alltså aldrig har haft med komjölksprotein att göra. Det finns två sådana produkter i Sverige: Neocate och Nutramigen AA. De är ännu mycket dyrare än de tidigare nämnda preparaten, men det drabbar också landstingskassan och inte familjekassan.

Mjölkfri mat för större barn

Många barn som varit komjölksproteinallergiska som bebisar börjar tåla mjölkprotein när de blir lite äldre. Ofta är det bra att låta dem prova vanligt smör och ost när de börjar äta mat. Om de tål det, då har mjölkproteinallergin vuxit bort. Om de får symtom, då har den inte vuxit bort ännu.

Det är ofta bra att träffa en dietist för råd om du behöver föda upp ditt barn på komjölksproteinfri kost efter amnings-/ersättningsperioden.

Symtom på komjölksproteinallergi

Mjölkproteinallergi ger oftast symtom från magtarmkanalen, huden och humöret. Från magtarmkanalen kan symtomen vara i princip alla tänkbara: mycket kräkningar, diarréer eller förstoppning. Blod i bajset hos spädbarn förekommer inte alltid vid mjölkproteinallergi, men om ett spädbarn bajsar blod skall läkaren alltid misstänka mjölkproteinallergi. Och som förälder skall du se till att träffa en barnläkare, gärna via BVC. Om barnet inte bajsar stora mängder blod kan du skippa barnakuten och alla magsjukor där.

Läs mer om bebisbajs, vad som är normalt och inte, här. 

Läs mer om förstoppning, symtom och behandling här. 

På huden kan eksem vara tecken på mjölkproteinallergi. Eksem hos bebisar sitter ofta på kinderna och är röda, knottriga utslag som flyter ihop med varandra. (Inte att förväxla med nyföddas “hormonplitor”, som ser ut som minifinnar och är helt friska och försvinner av sig själva). Vissa barn får nässelutslag av mjölk, de har som regel en IgE-förmedlad allergi.

Läs mer om eksem hos barn här. 

Osäker på vad barnet har för utslag? Läs den populära bildguiden om prickar och utslag hos barn här. 

Humöret blir ofta påverkat av mjölkproteinallergi. Bebisarna blir skrikiga och svårtröstade, kanske har de ont i magen? Kanske mår de illa?

Finns det några test för mjölkproteinallergi?  

Det finns pricktest, men de testar bara så kallad IgE-förmedlad allergi. Vid allergi med symtom från huden är det av värde, men vid symtom från magtarmkanalen och humöret är pricktest eller blodprov inte särskilt värdefullt.

Läs mer om allergi hos barn och vad det är här. 

Det riktiga testet, det viktiga testet, är en kontrollerad “elimination-exposition”. I kontakt med BVC eller barnläkare så provar man alltså en strikt mjölkfri diet hos mamma om hon ammar, eller en komjölksfri ersättning om bebisen äter ersättning, i två veckor. För symtomdagbok en vecka före och under tiden. Sedan provar man mjölk igen. Och för symtomdagbok.

Om bebisen mår mycket bättre i magen, huden eller humöret under den mjölkfria testperioden och sedan mår sämre när hen får vanlig ersättning eller ammande mamma börjar äta mjölk igen, då kan en läkare ställa diagnosen komjölksproteinallergi.

Mjölkproteinallergi växer ofta bort

Mjölkproteinallergi är vanligast under första levnadsåret, då 2-3 % av alla barn har detta. Vid ett års ålder har hälften blivit av med sin allergi, vid tre års ålder tre av fyra, och vid 6 års ålder tål nio av tio barn mjölk. Skönt!

Läs mer

Laktosintolerans hos barn – symtom och test

Bebisbajs – vad är normalt och inte? Grönt bajs eller slemmigt, vad betyder det? 

Förstoppning hos barn – symtom och vad som hjälper mot förstoppning

Eksem hos barn 

Prickar och utslag hos barn – en bildguide

Vad är allergi? Läs om allergier – immunsystemets fobier

Flaskmatning med ersättning till nyfödd bebis – hur mycket och hur ofta?

Kolik hos spädbarn – magdroppar, akupunktur – vad hjälper?

39 kommentarer till “Mjölkproteinallergi hos bebis och mjölkfri ersättning till spädbarn”

  1. Tack! Önskar så att jag läst detta för två år sedan då min lilla tjej hade blodstrimmor i sina bajsblöjor. Det hade bland annat sparat oss ett barnakutenbesök (som vår Vc-läkare rekommenderade oss att göra en kristihimmelfärdshelg). Men är det inte så att man skiljer på komjölksproteinallergi och komjölksproteinsöverkänslighet? Där det förstnämnda kan orsaka allergisk chock och det andra ger besvär men inte är “farligt”

    1. Doktor Cecilia

      Komjölksproteinallergi hos bebisar ger ytterst sällan allergisk chock. Däremot kan komjölk i sällsynta fall göra det hos äldre barn. Men vid allergisk chock ska man förstås söka akut, oavsett orsak. Allergisk chock kännetecknas av andningssvårigheter, spridda utslag, svullen mun, kallsvettigt, plötsligt jättesjukt barn. Inte av blodstrimmor i bajset.

  2. Hej och tack för en underbar blogg för en förvirrad förstagångsförälder!
    Undrar om komjölksallergi kan ge olika syntom hos en och samma bebis vid intag av ersättning respektive bröstmjölk? Att få utslag och magbesvär av ersättning men bara magbesvär av bröstmjölk t.ex.?

  3. Mitt barn är fem månader gammal och vi i process att utesluta mjölkprotein ur hans och min kost. På BVC säger de att det skulle vara bra om han fick börja äta riktig mat, framförallt proteinrik mat eftersom han kommer inte få tillräckligt med protein ur min mjölk om jag utesluter mejeri (?!). Jag har helammat tidigare och vi har precis börjat med smakprov på grönsaker och lite gröt (numera mjölkfri) för glutens skull. Jag har planerat att skjuta upp övergång till riktig mat till efter sex månader, helst mellan sex och åtta. Stämmer informationen BVC ger mig, att jag ska minska på amning trots jag inte vill (och har ingen problem med att utesluta mejeriprodukter ur kosten)?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *