MPR-vaccin eller trippelvaccin – om vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund

Dela med dig!
  •  
  •  
  •  

Vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund, även kallat MPR-vaccin eller trippelvaccin,  har funnits sedan 1970-talet. Det ingår i det svenska allmänna vaccinationsprogrammet sedan 1980 och de som är födda från och med 1981 och följt programmet bör ha fått två doser vaccin.

Läs mer om sjukdomarna mässling och röda hund här. 

MPR-vaccin är ett levande vaccin

MPR-vaccinet är ett så kallat levande vaccin,  som innehåller försvagade vaccinvirus av tre sorter (mässlingsvaccinvirus, påssjukevaccinvirus och röda hund-vaccinvirus). Vaccinvirus kan till skillnad från vilda sjukdomsvirus inte orsaka farlig sjukdom, åtminstone inte hos den som har ett normalt fungerande immunförsvar. Det kan inte heller spridas vidare mellan människor.

Biverkningar av MPR-vaccin

Vaccinvirus kan däremot ge en liten minimässling, minipåssjuka eller mini-röda hund hos den som blir vaccinerad, en till tre veckor efter vaccinationen. Då kan den vaccinerade få lite feber, utslag, ledvärk eller svullna lymfkörtlar.

Det har förekommit att barn har fått hjärnhinneinflammation efter MPR-vaccination, men det har inte kunnat säkerställas att det berott på vaccinviruset. Hjärnhinneinflammation har setts hos mindre än ett barn av en miljon vaccinerade. Av dem som får mässlingssjukdomen är det en på tusen som får hjärnhinneinflammation, som säkert beror på mässlingen.

Barn som har ett kraftigt nedsatt immunförsvar, till exempel de som är födda med svåra medfödda immunbrister (scid) eller har pågående cellgiftsbehandling mot exempelvis cancer, kan få kraftigare sjukdomssymtom av vaccinvirusen, eftersom de har ett så svagt immunförsvar. De får alltså inte vaccineras med MPR-vaccin.

Effekt av MPR-vaccin

Under de första veckorna efter en vaccination arbetar den vaccinerades immunförsvar med att skapa skydd mot alla tre vaccinvirus. Ungefär 90% av alla vaccinerade beräknas få skydd av första dosen vaccin, så för att få skydd till alla behöver man ge ytterligare en dos. Det verkar också som att långtidseffekten av vaccinet blir bättre med två doser vaccin, och därför rekommenderas det till alla.

Läs mer om hur vaccin påverkar immunförsvaret  här. 

MPR-vaccinet är mycket effektivt om det ges till en hel befolkning. Sverige, som har haft mer än 95% av alla barn vaccinerade sedan 1980-talet, har inte haft några stora mässlingsutbrott sedan vaccinationen infördes.

Det beror på något som kallas flockimmunitet. Flockimmunitet innebär att när tillräckligt många är vaccinerade, så blir det svårt för ett virus att hitta en mottaglig människa att sprida sjukdomen till, och en epidemi dör snart ut. När det kommer in mässlingssmitta i Sverige sprids den som regel inte till fler än 20-30 personer innan smittan dör ut.

I länder som haft vaccinationstäckning under 90% under längre tid är situationen helt annorlunda. Där sprids mässlingen till tusentals personer varje gång den kommer in i befolkningen.

Läs mer om flockimmunitet här

När vaccineras man mot mässling påssjuka och röda hund?

I det allmänna vaccinationsprogrammet ligger den första vaccindosen med MPR-vaccin vid 18 månaders ålder. Det innebär att alla barn under 18 månaders ålder är oskyddade mot mässling.

Så länge det inte pågår något mässlingsutbrott så gör inte det någonting, flockimmuniteten skyddar bebisarna. Vid ett mässlingsutbrott, eller vid resa till ett land där mässling sprids, behöver dock även mindre barn skydd.

MPR-vaccinet är godkänt att ges från 9 månaders ålder. Om ditt barn kommer att utsättas för risk för mässlingssmitta, be BVC eller en vaccinationsbyrå om en tidigare spruta.

En läkare kan ordinera MPR-vaccin utanför godkänd indikation, det vill säga från lägre åldrar än 9 månader. Vid påtaglig smittrisk bör barn från 6 månader få MPR-vaccin. Under 6 månaders ålder har vaccinet väldigt dålig effekt och ges därför ytterst sällan.

Andra vaccindosen ligger vid 6-8 års ålder och ges via skolhälsovården.

Vilka riskerar att inte ha skydd mot mässling?

Alla barn under 18 månader som inte fått vaccin.

Alla som genomgått cellgiftsbehandling och inte blivit återvaccinerade efteråt (cellgiftsbehandlingar kan radera ut tidigare vaccinskydd).

Den som är född före 1981 och inte själv hade mässling som barn. Det gäller främst 70-talister eftersom i princip alla i tidigare generationer hade mässling som barn. Störst risk att bara ha fått en dos vaccin, och alltså ha risk för för svagt mässlingsskydd, är personer födda 1970-1974.

Personer med svåra immunbrister som inte kunnat få MPR-vaccin.

Personer vars föräldrar tackat nej till vaccinerna i allmänna vaccinationsprogrammet.

Vad ska jag göra om jag inte har säkert skydd mot mässling?

Om du som vuxen inte är säker på att du har skydd mot mässling så är det smartaste att vaccinera dig med MPR-vaccin. Om du vet att du fått en dos tar du en dos till när som helst. Om du vet att du fått noll doser så behöver du två doser, med minst fyra veckors mellanrum.

Om du arbetar inom sjukvården bör vaccinationen vara kostnadsfri via företagshälsovården. Gör du inte det kan du behöva gå till en vaccinationsbyrå och betala själv för vaccinationen.

Alla våra inlägg om vaccinationer hittar du här. 


Dela med dig!
  •  
  •  
  •  

En reaktion på ”MPR-vaccin eller trippelvaccin – om vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.