Hem När man inte orkar med sina barn – dålig mamma eller bara trött?

När man inte orkar med sina barn – dålig mamma eller bara trött?

This post is also available in: English

Det här inlägget kom till efter att någon kommit till bloggen genom sökningen “varför är jag sån hemsk mamma”. Googlingen skapade en omedelbar medkänsla, nog är vi många som någon gång känt att “jag orkar inte med mina barn” och alla känner vi väl oss som en dålig mamma då och då

Jag skulle vilja säga det här till dig, okända medmänniska, om du läser det här:

Kära du som känner att du inte orkar med dina barn!

Det är en vanlig, och mycket smärtsam känsla att känna sig som en dålig mamma. Jag skulle säga att alla gör det någon gång, vissa oftare än andra. Ibland är vi dåliga mammor, ibland inte. Det är också vanligt att någon gång känna att man inte orkar med sina barn.

Du okända, kanske har du gjort något riktigt hemskt mot ditt barn, slagit barnet eller skrikit elakheter åt det. I så fall skäms du förstås något fruktansvärt. Det är riktigt, skam är en känsla som ska hindra oss att göra något dumt igen. Tyvärr kan skam vara en ganska förlamande känsla.

Jag skulle, om det är så att du slagit eller på annat sätt varit elak mot ditt barn vilja ge dig några tankar som kanske kan hjälpa till på vägen. När vi gör något dumt mot våra barn, beror det oftast på att vi inte haft energi och resurser nog att klara av de krav som ställs på oss som föräldrar.

Hur mycket energi och mentala resurser vi har varierar mellan olika personer, och för samma person under olika tider i livet. Därför varierar det också mycket vad vi orkar med. När vi inte orkar med, då kommer ofta ilskan, tålamodet försvinner, och vi gör elaka, dumma saker, även mot dem vi vet att vi inte får skada.

När du inte orkar med barnen – be om hjälp!

Om det är så att dina resurser inte räcker till för att ta hand om ditt (eller dina) barn på ett kärleksfullt sätt, kära du: sök hjälp! Har barnen en annan förälder: prata med den, be om avlastning om den andra föräldern kan göra det. Är du föräldraledig: se till att du blir sjukskriven så att någon annan kan ta över din föräldrapenning och hjälpa dig att ta hand om barnet.

Är du ensamstående: finns det någon i din närhet som kan hjälpa dig? Våga prata med den personen. Om det inte finns det: prata med din bvc-sköterska, eller personalen på Öppna förskolan, eller barnets förskola eller skola.

Är det akut, känner du att du inte kan lita på dig själv över natten, sök hjälp på barnakuten. Be dem att ta hand om barnet åt dig. Så får ni sova där, barnsköterskorna tar hand om barnet, och dagen efter hjälper sjukhusets kurator dig att få mer hjälp så ni så småningom kan flytta hem igen.

Om du vågar: ring Socialtjänstens familjeenhet och be om hjälp. Deras uppgift är att hjälpa familjer som inte har tillräckliga resurser för att kunna ta hand om sina barn på ett bra sätt.

Dålig mamma eller bara trött och sur?

Kanske är det inte så att du skadat ditt barn, kanske känner du dig dålig även om det värsta du gjort mot ditt barn är att du inte orkar leka med det så ofta och att du ibland skriker åt barnet när det biter dig. Om det är så, att du inte slagit ditt barn, inte tillfogat det fysisk smärta. Om du inte heller säger elaka saker åt ditt barn (till exempel “Du är så ful, du är det värsta som hänt mig i mitt liv, skitunge!”) utan bara arga saker (till exempel “Sluta! Jag orkar inte med när du skriker hela kvällen! Kan du inte sluta någon gång så jag får sova!“) så behöver du inte skämmas.

Då är du en tillräckligt bra förälder- Men du mår nog inte så bra själv om du tänker att du är en dålig mamma. Finns det någon du kan prata med om det? Om hur du mår och tänker och känner? Din partner? En vän? En kurator? BVC-sköterskan? Dina egna föräldrar?

Det är jättevanligt med depressioner hos föräldrar, ja hos människor i allmänhet, men ännu vanligare hos föräldrar, särskilt med små barn. Ett symtom på depression är att känna sig hemskare än vad man egentligen är. Depression är en behandlingsbar sjukdom, som behöver upptäckas och behandlas så snart som möjligt. Därför är det viktigt att ta känslor som att man är en dålig mamma och inte orkar med sina barn på allvar.

Varma hälsningar

Cecilia

Läs mer:

Skaka aldrig en bebis

Kolik hos spädbarn – magdroppar, akupunktur, vad hjälper?

Förlossningsdepression – när det är svårt att bli förälder

Oro för barn. Vad göra som orolig förälder?

Trotsåldern  –  så hanterar du treårstrots hos barn

Att bli en bra mamma när ens egen barndom var förfärlig

Mamma med psykisk sjukdom eller funktionsvariation

Spädbarns sömn – hur mycket eller lite är normalt?

Att hitta andra föräldralediga – vad göra som föräldraledig?

Min bebis vill bara sova på mig och din vill inte vara i famnen

Boktips: Nödrop från Lyckobubblan av Johanna Stenius

27 kommentarer till “När man inte orkar med sina barn – dålig mamma eller bara trött?”

  1. Tack för det. Det är nog en hel del som googlar på sånt. Jag gjorde det. Jag bröt ihop fullständigt på min två och ett halvt år gamla son idag. Betedde mig hemskt dåligt när han inte ville äta maten och han krånglade, då tog jag bort maten och satte ned honom bryskt på golvet och sade att då får han ingen mat, då började han skrika och gråta. Fick panik och skrek jättehögt flera gånger att jag orkar inte mer nu! Sprang iväg, höll för öronen och låste in mig på toaletten och sen sprang jag ut ur huset och grät. Kom tillbaka efter 20 sekunder, men det bara fortsatte, mer konflikt och reaktioner från bägge håll. Till slut så grät vi tillsammans i säkert 20 minuter tills vi lugnade ned oss. Jag försökte förklara för honom, och vi pratade igenom det som hänt. Han sade att han blev ledsen när pappa sprang iväg till toaletten och han inte fick komma in. Jag skuldbelade honom inte, och avvisade honom inte, men behövde samla mig i all paniken. Usch, jag känner mig så hemsk. Min egen pappa är väldigt sjuk nu, och det har skapat en massa stress i mig, och idag så släppte det fullständigt.

  2. Tack Cecilia, du har med detta inlägg fått mig att förstå att jag måste få hjälp att ta mig igenom min vardag. Skulle aldrig slå min dotter men att ständigt vara irriterad när hon gnäller får mig att verkligen må uselt som mamma. Att komma på sig själv att tänka att livet är meningslöst och bara jobbigt att ens få fötterna utanför sängen, då jag har den finaste lilla människa som finns i mitt liv hela tiden och som faktiskt behöver mig. Att aldrig kunna bara vara med sitt barn utan att tappa humöret då allt är så tröttsamt. Hela tiden vara irriterad av total utmattning. Än en gång tack, detta behövde jag verkligen läsa!

  3. Tack!!! Precis vad jag behövde läsa innan jag försöker sova efter en fruktansvärd dag. Jag är inte ensam …tack!!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *