This post is also available in: English
Fakta och råd om BMI och övervikt hos barn. Direkt av barnläkare. Barns kroppsform förändras mycket under uppväxten. Bebisar bör lägga på sig mycket hull under första levnadsåret. Under småbarnsåren behöver fettet så småningom försvinna, vilket det gör på de flesta barn. Framåt tonåren lägger barnen på sig mer fett och muskler igen, vilket är helt normalt. Här går vi igenom hur du vet om ditt barn är normal- eller överviktigt, och vad du kan göra för att hjälpa ditt tjocka barn.
Tjocka bebisar är normalt
Bebisar är ofta ganska tjocka när de föds, och under första halvåret ska de bli ännu tjockare. Halvårsbebisar har ofta rejäla fettvalkar på hela kroppen utom över skallbenet. Det är bra. Viktökningen driver längdökning, huvudtillväxt och utveckling. Bebisar som inte ökar tillräckligt i vikt är barnläkare mer oroliga för.
Amningspuckeln
För att följa bebisars tillväxt använder vi tillväxtkurvor. De tillväxtkurvor som används på de flesta BVC idag är framtagna på ungefär 3000 Göteborgsbarn födda 1974. Under 1970-talet var både amning och flaskmatning vanligt i Sverige. Kurvorna visar därför hur en stor grupp barn som både ammas och flaskmatas växer. Helammade bebisar växer ofta snabbare de första 3-4 månaderna än de här kurvorna, för att sedan växa långsammare i några månader. Det brukar kallas för amningspuckel. Flaskmatade barn kan också ha en amningspuckel så termen är lite missvisande. Om man inte känner till den finns det en fara i att man tror att barnet först växer för snabbt och därefter att den långsammare tillväxten från 3-5 månaders ålder inte är frisk.
Läs mer om tillväxt hos barn – utreda och tolka en tillväxtkurva
Eftersom barn under ett år inte kan bli för tjocka ska man i princip inte neka dem mat på grund av hur tillväxtkurvan ser ut. Om barnet däremot stiger väldigt snabbt i kurvan, och samtidigt verkar missnöjt, kräks efter måltid eller har rikliga avföringar och ont i magen, kanske barnet mår bättre av lite mindre mat.
Läs om flaskmatning till nyfödda
Tjocka småbarn
Efter första födelsedagen, när bebisen blivit ett litet småbarn som kan eller håller på att lära sig gå ska det lilla barnet långsamt bli smalare. En ettåring äter ofta betydligt mycket mindre bröstmjölk eller ersättning än tidigare. Vissa barn har ingen lust alls att äta annat, och då är bröstmjölken eller ersättningen jätteviktig och ger barnet bra näring för tillväxt och utveckling. Vissa ettåringar har helt slutat med amning eller ersättning, och bara barnet äter mat så det följer sin kurva är det helt ok.
Under det andra levnadsåret har barnet ofta kvar en putmage och runda kinder, men valkarna på benen börjar försvinna.
En fyraåring bör ha platt mage
Avsmalningen tar tid, men fyraåringar bör inte ha kvar någon putmage. Framåt 5-6-års åldern börjar revbenen synas på barnen, en normalviktig skolnybörjare är alltså riktigt smal. Den här avsmalningen verkar vara viktig för att barnet fortsätter växa lagom snabbt.
BMI-kurvan bestämmer om ett barn har övervikt
Hur vet man då om ett barn är överviktigt? Man använder BMI (samma formel som för vuxna vikten/längden*längden) men normalt BMI varierar med barnets ålder. Därför lägger man in BMI i en BMI-kurva. I BMI-kurvan finns det inritat en normalkurva i mitten. Den är det bäst att följa (till skillnad från i längd- och viktkurvorna där det inte spelar någon roll vilken kurva barnet följer). Sedan finns det kurvor för övervikt och fetma.
Ladda ned BMI-kurvor för barn här
Be BVC att få titta på BMI-kurvan (de kan klicka upp den i de flesta datajournaler) så du vet om ditt barn är normalviktigt eller underviktigt eller överviktigt.
Övervikt hos skolbarn
Skolbarn blir mätta och vägda av skolsköterskan, och det är hon eller han som följer upp att barnen är normalviktiga. Om inte pratar skolsyster med föräldrarna och kan också föreslå behandling.
Behandling av barn med övervikt
Om man upptäckt att ett barn har övervikt är det bra att göra något åt det så tidigt som möjligt. Till skillnad från vuxna, som behöver gå ner i vikt, så behöver tjocka bara öka långsammare i vikt. När barnet växer i längd kommer barnet bli smalare. Det är en långsam process och ska så vara.
Små förändringar som är möjliga att vidmakthålla är det bästa. Börja med en eller två. Utvärdera efter några månader. Ska ni fortsätta eller införa fler förändringar. Fram till högstadiet ungefär är barnets matvanor och möjlighet att röra sig något som är helt förälderns ansvar.
Mer rörelse, ät mindre energirikt
Alla levnadsvaneändringar för tjocka barn går ut på två saker: inför mer rörelse, låt barnet äta mindre energirikt.
1. Gå igenom barnets matvanor med barnets andra förälder om ni är två. Var ärlig. Äter barnet frukost? Vad i så fall? Mellanmål? Lunch? Mellanmål? Middag? Kvällsvälling? Äter barnet på natten? Dricker barnet annat än vatten och hur ofta? Hur ofta blir det bullar? Godis? Chips? Läsk? Juice?
2. Jämför barnets vanor med bra matvanor för förskolebarn. En kort repetition av dem: Ett förskolebarn ska äta frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag, eventuellt ett kvällsmål. En tredjedel av maten ska vara frukt/grönsaker, en tredjedel protein och en tredjedel kolhydrater. Lite nyttigt fett (nötter, många oljor). Barnet behöver få i sig kalcium genom ett par ostskivor eller ett par glas mjölk om dagen, men i övrigt inte dricka något annat än vatten.
Läs mer om nyttig mat för barn
Godis, bullar och läsk kan man tillåta en gång i veckan (lördagsgodis) i mindre mängd.
Att välja vad man ska göra först
Om du hittat något eller flera saker i barnets matvanor som inte är så bra välj en förändring att göra först. Välj en förändring som du tror gör stor effekt, som du tror att du och barnet kan genomföra. Min prioritetsordning brukar vara så här:
Välj en förändring i taget. Prata med barnets andra förälder och lägg upp en plan för att förändringen ska fungera. Att börja servera middag varje dag är en jättestor förändring i familjens liv om man inte gjort det tidigare. Låt det ta sin tid. När det känns som en självklarhet och ni inte måste bestämma er varje dag för att fortsätta är det dags för nästa förändring.
- Om barnet inte får bra frukost varje dag, börja med det, hemma eller på förskolan.
- Får barnet intebra middag varje dag, börja med det (och lunch på helgdagar eller alla dagar om barnet inte får lunch i förskolan).
- Om barnet inte får bra mellanmål varje eftermiddag, börja med det.
- Sluta dricka läsk/juice/saft förutom ett glas på lördag.
- Minska godis till en liten påse på lördag
- Sluta äta kakor/bullar förutom en gång på helgen (kakor eller godis)
- Minska glass till en gång till efterrätt på helgen
- Ta bort kvällsmålet (efter middagen alltså) eller ersätt det med morot/gurka/äpple
Prata med barn om övervikt?
Jag tycker inte man behöver prata med förskolebarn om att de är överviktiga. Men man kan prata om vad kroppen behöver. Att det är viktigt att kroppen får mat som är bra för den, och vilken mat det är. Att ni vuxna i familjen bestämt er för att alla i familjen ska få mat som är bra för kroppen och vilken förändring ni börjar med.
Tjocka skolbarn brukar ofta vara medvetna om sin övervikt och med dem kan man försiktigt och medkännande prata om saken. Det är bra att hjälpa barnen att se att det inte är något fel på dem, och inget fel på deras kropp. Men att man tillsammans ska hjälpas åt för att kroppen ska bli starkare och barnet ska få lättare att springa och röra på sig. Tyvärr är det vanligt att barn med övervikt blir retade och man kan försiktigt höra sig för barnet varit utsatt för det. Om så är fallet pratar man förstås med barnets lärare.
Att röra på sig mer
Se till att barnet får möjlighet att röra på sig varje dag. Fundera över era vardagsrutiner. Kanske kan barnet gå en bit till eller från förskolan. Kan den ena föräldern gå ut och leka springlekar med barnen medan den andra föräldern lagar middag? Eller kan du tänka dig att uppmuntra inte-nudda-golv-lek runt soffobordet? Sätta upp ribbstol och romerska ringar i barnens rum? Ge barnet en kickbike eller studsmatta till sommaren?
Vård för barn med övervikt
Om du behöver mer hjälp med ditt barns övervikt, prata med BVC eller skolhälsovården om hur du kommer i kontakt med ett team för att behandla tjocka barn. Där brukar läkare, sjuksköterska, dietist och sjukgymnast hjälpas åt för att hjälpa familjerna att hålla motivationen och genomföra förändringsstrategier.
En mycket bra bok skriven av en erfaren sjuksköterska från Sveriges största team för överviktiga barn, Rikscentrum barnobesitas vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Huddinge är En viktig bok om övervikt av Sofia Trygg Lycke. Den rekommenderas varmt om du behöver mer hjälp.
Boktips: en viktig bok om övervikt av Sofia Trygg Lycke
Läs mer:
Läs mer om tillväxt hos barn – utreda och tolka en tillväxtkurva
Läs om mat till små barn som matvägrar
Läs om flaskmatning till nyfödda
Nu har jag läst din blogg från början till slut och är så glad att jag har hittat hit, av flera anledningar! Du verkar vara en fantastisk person (tänk att ha lyxen att få dig som läkare till sina barn!) och oerhört förnuftig. Jag håller inte med om precis allt, men det är fint att ges annat perspektiv också från någon som uttrycker det de vill säga väl.
Därmed vill jag bara säga tack för många bra inlägg, hoppas på många fler i fortsättning! 🙂
Men vad du är snäll! Tack!
Men samtidigt säger ju BVC angående längd- och viktkurvorna att det spelar ingen roll vilken kurva de ligger på så länge de följer sin egen kurva. Men om ett barn ligger på ex – 1SD på längd och + 2SD på vikt från starten, och följer dessa två kurvor upp i åldrarna, blir väl överviktigt? Eller tänker jag fel?
Du tänker rätt. Det är inte så himla länge som vi brytt oss om att upptäcka och försöka påverka begynnande övervikt på BVC. Det är inte alla BVC som gör det heller. Det tar tid att ändra vanor.
De flesta överviktiga barn brukar dock inte följa sina viktkurvor, utan börja “klättra” i viktkurvorna framåt 3-4-årsåldern.
Men är BMI ett bra mått hos barn? Kan man använda den för barnen egentligen? Kan det inte bli missvisande?
Det är det bästa mått vi har. Det som är superviktigt är att inte använda de BMI-gränser som finns för vuxna för att bestämma om barnets BMI är ok utan att använda BMI-kurvorna (länkat i inlägget ovan på just ordet BMI-kurva)
Vid BMI på vuxna så kan det ju vara missvisande på folk som har mycket muskler tillexempel men barn har väl inte muskler på det sättet eller?
Nä, precis, förskolebarns muskelmassa varierar inte som vuxnas gör,
Varför ska man reagera om barnet passerar 3 standardavvikelser rejält när barnet är flaskmatat, men inte om barnet är ammat? Har hört det ganska ofta, men ingen riktig motivering.
För att det finns vissa studier som möjligen tyder på att flaskmatade barn som blir väldigt feta har större risk för kvarvarande övervikt har jag hört, men inte sett studierna själv ska erkännas. Vi ser ibland på barnkliniken flaskmatade barn som söker för skrikighet eller kräkighet och där det kommer fram att föräldrarna ger dem kanske tre gånger den mängd ersättning som vi ser att de flesta barn i samma viktklass äter. En del av dem är också mycket stora för åldern. Barnen kräks sedan mycket mindre och blir nöjdare när de får mer lagom mängder med mat. Det finns alltså en del flaskmatade barn som övermatas. Ammade barn där mamman bildar för mycket mjölk får ibland liknande problem, ibland går de tvärtom sämre upp i vikt eftersom de inte står ut med högtrycksflödet in i munnen vid amning.
Antar att jag läser av fel för jag får det till att en 18-åring ska väga c:a 21 kg enligt BMI-kurvan.
En 18-åring ska inte väga 21 kg, den ska ha BMI ca 21. Det är alltså BMI och inte vikt som anges på y-axeln (den vertikala linjen i diagrammet).
Tack, då blev det lite mer rimligt 🙂
Vad händer om barnen är tjocka eller feta då?
Om man inte ändrar barnets kost- och rörelsevanor kommer de allra flesta fortsätta vara överviktiga eller bli feta upp i vuxen ålder med alla följdsjukdomar det innebär (typ Ii-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, ledproblem etc). Det kanske får bli ett tredje inlägg om det.
Om man ändrar barnets kost- och rörelsevanor så blir de flesta barn normalviktiga och får oerhört mycket bättre förutsättningar för långa friska vuxenliv. Inlägg om hur man gör kommer på måndag.
Ja tack 🙂 jag läste om den här 4åringen som vägde 40 kilo, mitt hjärta dog lite. Hur är inte det misskötsel liksom? Jättemånga barn i Sverige är överviktiga, jag var överviktig som barn (blev 130 kg med 52 i BMI som vuxen också) så jag känner väl kanske extra mycket i den här frågan
Vad bra att du frågar när det är en fråga som rör dig. Ser fram emot dina synpunkter på nästa inlägg om hur tjocka barn blir smala också!
Min 3 -åring ligger lite över medelkurvan, men har tappat aptit rejält på sistone. jag är kluven i hur jag ska förhålla mig till det. Om hon bara äter lite pasta till middag och inget mer, så kanske hon inte får i sig näring. Så även om detta är naturligt med avsmalnandet, så blir jag orolig över vitaminerna osv så behövs för att växa. Hur ska man tänka?
Hej! Som barnläkare träffar jag många barn som äter mest lite pasta till middag vissa dagar (de flesta?), och de lider inte av näringsbrister. Sedan träffar jag några barn som är extremt selektiva i maten, de kanske bara har en eller två livsmedel som de accepterar. Ibland tar jag blodprover på de extremt selektiva barnen, och det är mycket ovanligt att de har några näringsbrister. Det enda är barn som inte äter någon form av järnrik mat någonsin, (inget kött, ingen industrivälling, inga vegetariska järnrika produkter), de tenderar inte sällan att ligga lite lågt i järn. Men då pratar vi alltså barn som på riktigt aldrig äter något annat än t ex pasta och ljust bröd.
Hej! Tack för en bra blogg. Jag tänker på de instagrammammor jag följer som själva är rejält överviktiga och som för kamper mot fatshaming och för kroppsacceptans. Det är fantastiskt att människor för en kamp för att respektera människor oavsett form och storlek, men det jag har svårt att få grepp om att de inte erkänner fetma som ett hälsoproblem och folkhälsoproblem. Detta blir synnerligen problematiskt i relation till deras barn. När sjukvården påpekar att deras barn är överviktiga kallar de även det för fatshaming och tycker att det är samhällets ideal som skapar fetman, att handlar om samhällsattityder snarare än medicin. Jag menar att det är förälderns fel. Slår det inte snett när barn redan vid fyra-fem års ålder är överviktiga, men vi inte kan prata om det för då “shamar” vi dem? Hur ska man hantera såna frågor? Jag gissar att det gäller fler än de mammor jag råkar följa på instagram (men inte känner). Hur ska vården nå dem?
Hej.
Jag och min man har historik som sjukligt feta. Vi jobbar hårt med att få kosten rätt för familjen för att motverka att hamna där igen och att dottern ska gå samma väg till mötes. Nu till min fråga, kan en 18 månaders äta för mycket ‘vanlig’ mat? Lagar för det mesta husmanskost från grunden, varierar kyckling, nöt, fläsk och fisk. Varje dag serveras hon grönsaker, som hon för det mesta ratar. I övrigt är hon mycket matglad och då jag själv har historik som överätare blir jag lite orolig. Hur mycket mat är lagom till middag? Hon kan äta ca 100g potatis, 100 g kött med sås och grönsaker. Det vill säga som mig. Jag ger henne oftast inte mer än en rejäl portion, men på förskolan hejdar de nog henne inte utan berömmer att hon äter som en vuxen. När behöver jag börja lägga i bromsen?
Prata om detta med BVC. Så länge hon växer normalt äter hon bra. Med de starka genetiska anlag hon sannolikt har för övervikt finns förstås risk att hon har mycket stor aptit. Så om hon börjar utveckla övervikt, be om remiss till dietist och ställ frågorna där.
Hej! Tack för er fina, fina blogg! Vi har en pojke som är sex och ett halvt år. Fram till att han var fem var han en smal pojke som låg på -1 SD på vikt och +1,5 SD på längd. Från fem års ålder har han ökat betydligt snabbare i vikt än längd och ligger nu på +1 SD på längd och +1 SD på vikt med ett iso-BMI strax över överviktsstrecket. Han äter stora mängder mat (någorlunda nyttig) både hemma och i skolan, godis på helgen, fika med kaka 1-2 gång per vecka, vitt bröd med ost till frukost, dricker vatten till maten, aldrig läsk, glass någon gång i månaden utom på sommaren då det blir oftare. Innan fem års åldern var han inte så intresserad av vare sig mat eller kakor/godis. Att byta ut frukostbrödet till nåt nyttigare är ju lätt liksom att minska ner på sötsakerna men hur ska vi hantera portionsstorlekarna? Jag har varit svårt sjuk i ätstörning under tonåren och som ung vuxen och är jätterädd att han ska drabbas med om vi fokuserar för mycket på maten. Han är en väldigt fysiskt aktiv pojke som sällan är still. Är det vanligt att övervikt kommer såhär i fem års åldern? Kan det vara så att han är lite före och den bmi ökning som man normalt ser något år senare kommit tidigare för honom (fast han har ju helt klart lite hull på mage, rumpa och lår som inte behöver vara där)?
Hej! Ta upp din fråga med BVC inklusive din oro för ätstörning. Det låter bra att tala med någon, kanske en dietist eller klok BVC-sköterska om matsrategier.
Ååå vad bra att jag hittat hit. Jag har ett stort barn på just fyllda 13 månader som är lång (högsta BVC-kurvan) men framförallt tung och det där gnager lite i mig. Han väger nu snart 16 kg och visar inga tendenser på nån planing i vikt trots att han går sen han var 9,5 månad. Han äter 1-2 (oftast 2) små portioner mat per dag (basic mat typ palsternacka/morot/potatis), lite leverpastej till frukost, lite frukt och ammar sen utöver det. Vi ger honom inga sötsaker eller andra onyttigheter. Han verkar ytterst välmående och utvecklas hur fint som helst och rör mycket på sig men ändå så undrar man ju om det kan finnas någon orsak till att han ökar så i vikt. Han Helammades länge och har ganska nyligt börjat med regelbundna hela portioner med mat. Min plan är att amma minst ett år till och låta honom amma fritt då det känns märkligt att neka honom bröstet (för just nu känns det bara som han ammar vid hunger/törst). Kan det finnas någon risk/fara med hans vikt nu (förutom våra ryggar).
Hej!
Du skriver att en fyraåring inte ska ha någon putmage, hur menar du då? Är de alltid tjocka om de har en putmage eller kan det bero på annat som tex allergi?
Tack för bra blogg!
För att bedöma om en fyraårigs putmage består av fett eller av uppblåsta tarmar eller av förstoppning måste jag se och undersöka barnet och tillväxtkurvan.
Oj! Insåg efter ditt inlägg att mina tre perfekta (och inte alls tjocka) barn blir feta … Enligt kurvorna. Trots optimala matvanor och normalviktiga föräldrar. Ska man oroa sig då?
Har du läst av kurvan rätt då?
Ja. Konstigt…
Vid barn nummer tre slutade jag väga min ammande barn på BVC mellan fyra-sex månader eftersom BVC-sköterskorna hävdar att de behöver tillägg vid fyra månaders ålder pga utjämnad viktkurva. Jag gillar inte den stress som detta innebär. Då jag återkommer vid sex månader brukar de vara tillbaka på kurvan igen 😉