Hem Övervikt hos barn – fakta och råd av barnläkare

Övervikt hos barn – fakta och råd av barnläkare

En glad pojke med övervikt som badar

Fakta och råd om BMI och övervikt hos barn. Direkt av barnläkare. Barns kroppsform förändras mycket under uppväxten. Bebisar bör lägga på sig mycket hull under första levnadsåret. Under småbarnsåren behöver fettet så småningom försvinna, vilket det gör på de flesta barn. Framåt tonåren lägger barnen på sig mer fett och muskler igen, vilket är helt normalt. Här går vi igenom hur du vet om ditt barn är normal- eller överviktigt, och vad du kan göra för att hjälpa ditt tjocka barn.

Tjocka bebisar är normalt

Bebisar är ofta ganska tjocka när de föds, och under första halvåret ska de bli ännu tjockare. Halvårsbebisar har ofta rejäla fettvalkar på hela kroppen utom över skallbenet. Det är bra. Viktökningen driver längdökning, huvudtillväxt och utveckling. Bebisar som inte ökar tillräckligt i vikt är barnläkare mer oroliga för.

Amningspuckeln

För att följa bebisars tillväxt använder vi tillväxtkurvor. De tillväxtkurvor som används på de flesta BVC idag är framtagna på ungefär 3000 Göteborgsbarn födda 1974. Under 1970-talet var både amning och flaskmatning vanligt i Sverige. Kurvorna visar därför hur en stor grupp barn som både ammas och flaskmatas växer. Helammade bebisar växer ofta snabbare de första 3-4 månaderna än de här kurvorna, för att sedan växa långsammare i några månader. Det brukar kallas för amningspuckel. Flaskmatade barn kan också ha en amningspuckel så termen är lite missvisande. Om man inte känner till den finns det en fara i att man tror att barnet först växer för snabbt och därefter att den långsammare tillväxten från 3-5 månaders ålder inte är frisk.

Eftersom barn under ett år inte kan bli för tjocka ska man i princip inte neka dem mat på grund av hur tillväxtkurvan ser ut. Om barnet däremot stiger väldigt snabbt i kurvan, och samtidigt verkar missnöjt, kräks efter måltid eller har rikliga avföringar och ont i magen, kanske barnet mår bättre av lite mindre mat.

Tjocka småbarn

Efter första födelsedagen, när bebisen blivit ett litet småbarn som kan eller håller på att lära sig gå ska det lilla barnet långsamt bli smalare. En ettåring äter ofta betydligt mycket mindre bröstmjölk eller ersättning än tidigare. Vissa barn har ingen lust alls att äta annat, och då är bröstmjölken eller ersättningen jätteviktig och ger barnet bra näring för tillväxt och utveckling. Vissa ettåringar har helt slutat med amning eller ersättning, och bara barnet äter mat så det följer sin kurva är det helt ok.

Under det andra levnadsåret har barnet ofta kvar en putmage och runda kinder, men valkarna på benen börjar försvinna.

En fyraåring bör ha platt mage

Avsmalningen tar tid, men fyraåringar bör inte ha kvar någon putmage. Framåt 5-6-års åldern börjar revbenen synas på barnen, en normalviktig skolnybörjare är alltså riktigt smal. Den här avsmalningen verkar vara viktig för att barnet fortsätter växa lagom snabbt.

BMI-kurvan bestämmer om ett barn har övervikt

Hur vet man då om ett barn är överviktigt? Man använder BMI (samma formel som för vuxna vikten/längden*längden) men normalt BMI varierar med barnets ålder. Därför lägger man in BMI i en BMI-kurva. I BMI-kurvan finns det inritat en normalkurva i mitten. Den är det bäst att följa (till skillnad från i längd- och viktkurvorna där det inte spelar någon roll vilken kurva barnet följer). Sedan finns det kurvor för övervikt och fetma.

Ladda ned BMI-kurvor för barn här. 

Be BVC att få titta på BMI-kurvan (de kan klicka upp den i de flesta datajournaler) så du vet om ditt barn är normalviktigt eller underviktigt eller överviktigt.

Övervikt hos skolbarn

Skolbarn blir mätta och vägda av skolsköterskan, och det är hon eller han som följer upp att barnen är normalviktiga. Om inte pratar skolsyster med föräldrarna och kan också föreslå behandling.

Behandling av barn med övervikt

Om man upptäckt att ett barn har övervikt är det bra att göra något åt det så tidigt som möjligt. Till skillnad från vuxna, som behöver gå ner i vikt, så behöver tjocka bara öka långsammare i vikt. När barnet växer i längd kommer barnet bli smalare. Det är en långsam process och ska så vara.

Små förändringar som är möjliga att vidmakthålla är det bästa. Börja med en eller två. Utvärdera efter några månader. Ska ni fortsätta eller införa fler förändringar. Fram till högstadiet ungefär är barnets matvanor och möjlighet att röra sig något som är helt förälderns ansvar.

Mer rörelse, ät mindre energirikt

Alla levnadsvaneändringar för tjocka barn går ut på två saker: inför mer rörelse, låt barnet äta mindre energirikt.

1. Gå igenom barnets matvanor med barnets andra förälder om ni är två. Var ärlig. Äter barnet frukost? Vad i så fall? Mellanmål? Lunch? Mellanmål? Middag? Kvällsvälling? Äter barnet på natten? Dricker barnet annat än vatten och hur ofta? Hur ofta blir det bullar? Godis? Chips? Läsk? Juice?

2. Jämför barnets vanor med bra matvanor för förskolebarn. En kort repetition av dem: Ett förskolebarn ska äta frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag, eventuellt ett kvällsmål. En tredjedel av maten ska vara frukt/grönsaker, en tredjedel protein och en tredjedel kolhydrater. Lite nyttigt fett (nötter, många oljor). Barnet behöver få i sig kalcium genom ett par ostskivor eller ett par glas mjölk om dagen, men i övrigt inte dricka något annat än vatten.

Godis, bullar och läsk kan man tillåta en gång i veckan (lördagsgodis) i mindre mängd.

Att välja vad man ska göra först

Om du hittat något eller flera saker i barnets matvanor som inte är så bra välj en förändring att göra först. Välj en förändring som du tror gör stor effekt, som du tror att du och barnet kan genomföra. Min prioritetsordning brukar vara så här:

Välj en förändring i taget. Prata med barnets andra förälder och lägg upp en plan för att förändringen ska fungera. Att börja servera middag varje dag är en jättestor förändring i familjens liv om man inte gjort det tidigare. Låt det ta sin tid. När det känns som en självklarhet och ni inte måste bestämma er varje dag för att fortsätta är det dags för nästa förändring.

  1. Om barnet inte får bra frukost varje dag, börja med det, hemma eller på förskolan.
  2. Får barnet intebra middag varje dag, börja med det (och lunch på helgdagar eller alla dagar om barnet inte får lunch i förskolan).
  3. Om barnet inte får bra mellanmål varje eftermiddag, börja med det.
  4. Sluta dricka läsk/juice/saft förutom ett glas på lördag.
  5. Minska godis till en liten påse på lördag
  6. Sluta äta kakor/bullar förutom en gång på helgen (kakor eller godis)
  7. Minska glass till en gång till efterrätt på helgen
  8. Ta bort kvällsmålet (efter middagen alltså) eller ersätt det med morot/gurka/äpple

Prata med barn om övervikt?

Jag tycker inte man behöver prata med förskolebarn om att de är överviktiga. Men man kan prata om vad kroppen behöver. Att det är viktigt att kroppen får mat som är bra för den, och vilken mat det är. Att ni vuxna i familjen bestämt er för att alla i familjen ska få mat som är bra för kroppen och vilken förändring ni börjar med.

Tjocka skolbarn brukar ofta vara medvetna om sin övervikt och med dem kan man försiktigt och medkännande prata om saken. Det är bra att hjälpa barnen att se att det inte är något fel på dem, och inget fel på deras kropp. Men att man tillsammans ska hjälpas åt för att kroppen ska bli starkare och barnet ska få lättare att springa och röra på sig. Tyvärr är det vanligt att barn med övervikt blir retade och man kan försiktigt höra sig för barnet varit utsatt för det. Om så är fallet pratar man förstås med barnets lärare.

Att röra på sig mer

Se till att barnet får möjlighet att röra på sig varje dag. Fundera över era vardagsrutiner. Kanske kan barnet gå en bit till eller från förskolan. Kan den ena föräldern gå ut och leka springlekar med barnen medan den andra föräldern lagar middag? Eller kan du tänka dig att uppmuntra inte-nudda-golv-lek runt soffobordet? Sätta upp ribbstol och romerska ringar i barnens rum? Ge barnet en kickbike eller studsmatta till sommaren?

Vård för barn med övervikt

Om du behöver mer hjälp med ditt barns övervikt, prata med BVC eller skolhälsovården om hur du kommer i kontakt med ett team för att behandla tjocka barn. Där brukar läkare, sjuksköterska, dietist och sjukgymnast hjälpas åt för att hjälpa familjerna att hålla motivationen och genomföra förändringsstrategier.

En mycket bra bok skriven av en erfaren sjuksköterska från Sveriges största team för överviktiga barn, Rikscentrum barnobesitas vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Huddinge är  En viktig bok om övervikt av Sofia Trygg Lycke. Den rekommenderas varmt om du behöver mer hjälp.

Läs mer:

Läs mer om du känner dig som en dålig mamma

44 kommentarer till “Övervikt hos barn – fakta och råd av barnläkare”

  1. Hej! Tack för en bra blogg. Jag tänker på de instagrammammor jag följer som själva är rejält överviktiga och som för kamper mot fatshaming och för kroppsacceptans. Det är fantastiskt att människor för en kamp för att respektera människor oavsett form och storlek, men det jag har svårt att få grepp om att de inte erkänner fetma som ett hälsoproblem och folkhälsoproblem. Detta blir synnerligen problematiskt i relation till deras barn. När sjukvården påpekar att deras barn är överviktiga kallar de även det för fatshaming och tycker att det är samhällets ideal som skapar fetman, att handlar om samhällsattityder snarare än medicin. Jag menar att det är förälderns fel. Slår det inte snett när barn redan vid fyra-fem års ålder är överviktiga, men vi inte kan prata om det för då “shamar” vi dem? Hur ska man hantera såna frågor? Jag gissar att det gäller fler än de mammor jag råkar följa på instagram (men inte känner). Hur ska vården nå dem?

  2. Hej.
    Jag och min man har historik som sjukligt feta. Vi jobbar hårt med att få kosten rätt för familjen för att motverka att hamna där igen och att dottern ska gå samma väg till mötes. Nu till min fråga, kan en 18 månaders äta för mycket ‘vanlig’ mat? Lagar för det mesta husmanskost från grunden, varierar kyckling, nöt, fläsk och fisk. Varje dag serveras hon grönsaker, som hon för det mesta ratar. I övrigt är hon mycket matglad och då jag själv har historik som överätare blir jag lite orolig. Hur mycket mat är lagom till middag? Hon kan äta ca 100g potatis, 100 g kött med sås och grönsaker. Det vill säga som mig. Jag ger henne oftast inte mer än en rejäl portion, men på förskolan hejdar de nog henne inte utan berömmer att hon äter som en vuxen. När behöver jag börja lägga i bromsen?

    1. Prata om detta med BVC. Så länge hon växer normalt äter hon bra. Med de starka genetiska anlag hon sannolikt har för övervikt finns förstås risk att hon har mycket stor aptit. Så om hon börjar utveckla övervikt, be om remiss till dietist och ställ frågorna där.

  3. Hej! Tack för er fina, fina blogg! Vi har en pojke som är sex och ett halvt år. Fram till att han var fem var han en smal pojke som låg på -1 SD på vikt och +1,5 SD på längd. Från fem års ålder har han ökat betydligt snabbare i vikt än längd och ligger nu på +1 SD på längd och +1 SD på vikt med ett iso-BMI strax över överviktsstrecket. Han äter stora mängder mat (någorlunda nyttig) både hemma och i skolan, godis på helgen, fika med kaka 1-2 gång per vecka, vitt bröd med ost till frukost, dricker vatten till maten, aldrig läsk, glass någon gång i månaden utom på sommaren då det blir oftare. Innan fem års åldern var han inte så intresserad av vare sig mat eller kakor/godis. Att byta ut frukostbrödet till nåt nyttigare är ju lätt liksom att minska ner på sötsakerna men hur ska vi hantera portionsstorlekarna? Jag har varit svårt sjuk i ätstörning under tonåren och som ung vuxen och är jätterädd att han ska drabbas med om vi fokuserar för mycket på maten. Han är en väldigt fysiskt aktiv pojke som sällan är still. Är det vanligt att övervikt kommer såhär i fem års åldern? Kan det vara så att han är lite före och den bmi ökning som man normalt ser något år senare kommit tidigare för honom (fast han har ju helt klart lite hull på mage, rumpa och lår som inte behöver vara där)?

    1. Hej! Ta upp din fråga med BVC inklusive din oro för ätstörning. Det låter bra att tala med någon, kanske en dietist eller klok BVC-sköterska om matsrategier.

  4. Ååå vad bra att jag hittat hit. Jag har ett stort barn på just fyllda 13 månader som är lång (högsta BVC-kurvan) men framförallt tung och det där gnager lite i mig. Han väger nu snart 16 kg och visar inga tendenser på nån planing i vikt trots att han går sen han var 9,5 månad. Han äter 1-2 (oftast 2) små portioner mat per dag (basic mat typ palsternacka/morot/potatis), lite leverpastej till frukost, lite frukt och ammar sen utöver det. Vi ger honom inga sötsaker eller andra onyttigheter. Han verkar ytterst välmående och utvecklas hur fint som helst och rör mycket på sig men ändå så undrar man ju om det kan finnas någon orsak till att han ökar så i vikt. Han Helammades länge och har ganska nyligt börjat med regelbundna hela portioner med mat. Min plan är att amma minst ett år till och låta honom amma fritt då det känns märkligt att neka honom bröstet (för just nu känns det bara som han ammar vid hunger/törst). Kan det finnas någon risk/fara med hans vikt nu (förutom våra ryggar).

  5. Hej!
    Du skriver att en fyraåring inte ska ha någon putmage, hur menar du då? Är de alltid tjocka om de har en putmage eller kan det bero på annat som tex allergi?
    Tack för bra blogg!

    1. För att bedöma om en fyraårigs putmage består av fett eller av uppblåsta tarmar eller av förstoppning måste jag se och undersöka barnet och tillväxtkurvan.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *