Bebis med vattkoppor som kliar sig

Röda prickar och utslag hos barn – en bildguide

När ens barn får utslag eller röda prickar undrar man förstås varför. Som barnläkare kan jag ibland känna igen ett utslag på några sekunder, ibland kliar jag mig i huvudet, frågar kolleger och hudläkare innan man kan tala om vad utslaget beror på. Här får du veta hur du kan känna igen olika utslag, vad virusprickar är och vad du ska göra.

Är barnet sjukt eller bara prickigt? 

Det första man måste tänka på när barnet blivit prickigt det är hur barnet mår. Flera infektionssjukdomar har utslag som symtom, och vid de flesta infektionssjukdomar har barnet också feber. Om barnet är piggt och mår bra behöver man inte söka akutsjukvård, hur prickigt barnet än är.

Läs mer om hur du bedömer och tar hand om ett barn med feber här. 

Hur ser utslagen ut och hur känns de?

Många utslag kan man känna igen till färg och form. Är de blåsor, torra utslag eller vätskande utslag med gulaktiga skorpor? Ser de ut som myggbett, som små röda prickar eller som att barnet bränt sig på brännässlor?

Stryk över utslagen med fingertopparna Känns de upphöjda? Sträva knottror? Hårda knölar i underhuden? Är huden väldigt torr? Känns de inte alls?

Vattkoppor och bältros

Vattkoppor ger utslag som består av blåsor med klart innehåll, ofta på rodnad botten. De sitter en och en på kroppen och kan vara bara några få eller väldigt många. Vattkoppor kliar väldigt. Som regel har man feber dagen innan eller första dagarna med vattkoppor.

Mer om vattkoppor kan du läsa här.

Vattkoppor är små blåsor som sitter över hela kroppen. De kliar!

Om barnet har haft vattkoppor lägger sig vattkoppsviruset vilande i nervcellerna. Immunförsvaret håller det ofta i schack under hela barndomen. Det händer dock att viruset aktiveras igen. Då ger det blåsor av samma typ som vattkoppor, men som sitter längs ett band av huden, på ena sidan av kroppen. Det beror på att det är virus från en nervknuta som aktiverats, och att den knutans nerver går till just den delen av huden.

Om barnet får bältros i ansiktet, gå vårdcentralen eller till en ögonläkare. Det kan behövas antivirusmedicin om utslagen sitter i närheten av ögat.

Höstblåsor

Höstblåsor är en typ av virusorsakade blåsor som sitter på händer, fötter och i munnen. Ibland kan de göra väldigt ont i munnen och göra det svårt att äta. De innehåller ofta inte lika mycket vätska som vattkoppsblåsorna. Vissa typer av höstblåsor kan leda till att naglarna ramlar av i efterförloppet. Det finns ingen behandling mot höstblåsor, och de kommer ofta i epidemier på hösten.

Mer om höstblåsor kan du läsa här. 

Svinkoppor eller impetigo

Svinkoppor, eller impetigo, är en bakterieinfektion i huden. De sitter ofta runt munnen eller under näsan, men kan finnas var som helst på kroppen. Huden runt svinkopporna är rodnad, och de vätskar. Vätskan stelnar till en honungsgul skorpa och de kan göra ganska ont.

Mer om svinkoppor och hur de behandlas kan du läsa här. 

Svinkoppor ger skorpiga oregelbundna sår, ofta mellan näsa och mun, men kan sitta på hela kroppen.

 

Nässelutslag eller urtikaria

Ibland får barn utslag som om de hade blivit brända av brännässlor utan att ha varit i närheten av någon sådan. De är vita och upphöjda i mitten, med oregelbunden form och röda runtomkring. Utslagen flyttar sig runt över kroppen och kliar hemskt.

Nässelutslag kommer oftast utan att man vet varför. Näst vanligast är att de har samband med en infektion. Nässelutslag kan också vara en reaktion på värme eller kyla.
Ibland beror nässelutslagen på en akut allergisk reaktion. Ibland sitter den bara i huden, när t ex ett mjölkallergiskt barn fått smaka mjölkinnehållande gröt och får utslag runt munnen. Om barnet mår helt bra kan man ta ett foto, avvakta och söka läkare i lugnt skede för att undersöka om där finns någon allergi.

Om barnet däremot verkar oroligt, kräks, eller får svårt att andas, sök akutsjukvård, om det behövs med ambulans. Nässelutslag kan vara en del i en svår akut allergisk reaktion, som behöver behandlas på sjukhus.

Eksem

Ett annat typ av utslag som kan ha med allergi att göra, men oftast inte har det är eksem. Eksem är ett småknottrigt rött utslag som som regel drabbar barn som har torr hud. Det är vanligare hos barn som även är allergiska mot någonting eller har astma.

Mer om eksem kan du läsa här. 

eksem barn smörja böjveckseksem
Större barn får ofta eksem i böjvecken. Låt dem smörja själva!
Scharlakansfeber

Scharlakansfeberutslag är rött, spritt över hela kroppen och känns som sandpapper. Det kommer alltid i samband med feber. Sharlakansfeber beror på en streptokockinfektion. Om den sitter i halsen har man samtidigt halsfluss. Scharlakansfeber ska behandlas med penicillin, så sök vårdcentralen om du misstänker scharlakansfeber.

Mer om streptokocker, scharlakansfeber och halsfluss kan du läsa här. 

Borrelia

Borreliainfektion hos barn kommer från smitta med borreliabakterier från ett fästingbett. Det är inte upphöjt och är ringformat. Man kan ibland ha flera ringformade utslag från ett enda fästingbett och man har inte alltid sett fästingen innan.

Borrelia  ska behandlas med penicillin så sök vårdcentral om du misstänker borrelia.

Mer om borrelia hos barn kan du läsa här. 

Virusprickar

Många virussjukdomar – förkylningar –  hos barn kan ge ospecifika prickar. Ofta är de små, röda prickar som kan klia lite men inte så mycket. Virusprickar läker ut med förkylningen.

Tredagarsfeber

Tredagarsfeber är en mycket vanlig virusinfektion hos bebisar och små barn. De får tre dagar med hög feber utan andra symtom och efter tre dagar ett finprickigt utslag över hela kroppen. Barnen mår i övrigt bra och tillfrisknar snabbt. Tredagarsfeber behöver inte behandlas eller kontrolleras på något särskilt sätt.

Femte sjukan

Femte sjukan är en virusinfektion med ett virus som heter Parvovirus B19. Det är oftast  ofarligt för det barn som drabbas men ger ofta feber och utslag. Utslagen är dels girlandformade utslag över bålen, dels väldigt röda kinder.

Parvovirus B19 kan i sällsynta fall bidra till en övergående påverkan på benmärgen, som tillverkar blodceller. Det leder till att barnen producerar mindre blodceller under en tid och brukar reda upp sig av sig självt. Om ditt barn verkar extra blekt, eller får små blödningar under huden ska du förstås söka sjukvård, och då får man kontrollera blodcellerna med ett vanligt blodprov.

Om en gravid kvinna inte tidigare haft femte sjukan och utsätts för smitta under graviditeten kan det vara farligt för hennes väntade foster om hon blir sjuk. Om du som gravid är orolig för att ha blivit utsatt för femte-sjukan-smitta, kontakta din barnmorska för råd.

Peteckier

Små, knappnålshuvudstora mörkröda prickar som inte försvinner när man trycker på dem kan vara små blödningar under huden – peteckier. Peteckier kan komma i ansiktet och på halsen efter  att man har kräkts eller krystat vid förstoppning.

Om ett barn får fler peteckier, på andra ställen av kroppen, eller utan att ha kräkts, behöver man kontrollera blodvärden och särskilt blodplättarna (trombocyterna). Trombocyterna har en viktig del i koagulationsystemet som motverkar blödning. Sök läkare samma dag för  ett blodprov.

Den vanligaste orsaken till låga blodplättar (trombocytopeni) är ITP, idiopatisk trombocytopen purpura, som helt enkelt  betyder att man inte vet varför barnet får detta. Barn med ITP är i övrigt friska och pigga och det  finns  behandling att få.

Om barnet får peteckier och samtidigt verkar väldigt sjukt, behöver du akut söka sjukvård, gärna med ambulans, även nattetid om det är på natten du upptäcker det. Vissa svåra typer av blodförgiftning och hjärnhinneinflammation kan  ge rikligt med blödningar under huden och måste omedelbart behandlas med intensivvård och antibiotika. De  ger oftast feber, men inte alltid. Barn med blodförgiftning eller hjärnhinneinflammation är dock alltid trötta, matta och kan ibland vara svåra att få kontakt med eller klaga på ont i huvudet eller nacken. Det är snabbt insättande sjukdomar och barnen blir försämrade för varje timme.

Mer om hjärnhinneinflammation hos barn kan du läsa här. 

Sammanfattningsvis…

Prickar hos barn beror ofta på någon form av infektion, men kan också bero på en inflammation som vid eksem eller nässelutslag. Viktigast  av allt är (som vanligt) hur barnet mår.

3 reaktioner på ”Röda prickar och utslag hos barn – en bildguide

  1. Tack för en helt fantastisk blogg och bok.

    Och vad pedagogiskt förklarat om prickarna! I vuxen ålder fick jag ett virus (med prickar) i munnen, det var bland det mest smärtsamma jag upplevt, hade svårt att ens få ner vatten. Jag fick mig då en tankeställare kring hur viktigt det kan vara att se anledningen bakom att ett barn inte äter eller upplevs vara väldigt ”kinkig” — så här kan det ju faktiskt vara för ett små barn eller ett barn med funktionsnedsättning som inte kan uttrycka sig med orden.

    Ni hjälper människor att förstå både fakta och barn, något jag tror leder till stor trygghet och goda beslut. Jag och många med mig förstår att idogt arbete ligger bakom.

    Jag rekommenderar boken till alla — så mycket klokt om allergier, handsprit och mycket annat som rentav borde vara grundkunskaper även för professionella.

    1. Hej!
      Tack för helt fantastiskt fina ord!
      Klok reflektion med att kinkiga barn ofta har en anledning att vara det, även om de inte kan berätta vilken.
      Hälsningar
      Cecilia

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.