Hem Så fungerar en bebis immunförsvar – om amning och antikroppar

Så fungerar en bebis immunförsvar – om amning och antikroppar

Hormonplitor beror på att bebisens immunförsvar aktiveras

This post is also available in: English

Fakta om bebis immunförsvar, om antikroppar och amning. Direkt av professor i klinisk immunologi och mikrobiologi. Har nyfödda bebisar ett fungerande immunsystem eller inte? Vad gör antikropparna i bröstmjölken för nytta? Agnes Wold är professor i klinisk immunologi och mikrobiologi och en av Sveriges främsta experter på små barns immunförsvar och amningsimmunologi.

Ett friskt nyfött barn har ett fungerande immunförsvar

Det nyfödda barnet har ett fullt fungerande immunförsvar. Barnet har full kapacitet att bilda immunsvar mot i stort sett alla typer av infektioner (undantag: kapslade bakterier). MEN eftersom barnet inte har haft några infektioner, saknar det immunologiskt minne. När man första gången träffar på ett virus blir man sjuk. Samtidigt aktiveras immunsystemet och efter genomgången infektion minns immunförsvaret just hur detta virus ser ut. Träffar man på just detta virus igen, hinner man inte bli sjuk innan immunförsvaret eliminerat viruset.

Läs om hur vaccin påverkar immunförsvaret

Det immunologiska minnet

Nu finns det tyvärr hundratals olika virus och har man inte träffat på just detta virus har man heller inget immunologiskt minne, utan blir sjuk. Eftersom det nyfödda barnet inte har något immunologiskt minne måste det helt enkelt gå igenom alla virussjukdomarna, för att utveckla immunitet. Om det inte finns ett vaccin. Det är den enkla förklaringen till att småbarn “är sjuka jämt” – förskolebarn har i medeltal 6-8 virusinfektioner per år ), mot “bara” har 2-4 per år hos en vuxen. Den goda nyheten är att om man har många infektioner som liten, till exempel för att man är på dagis, så får man färre infektioner när man börjar skolan. Allt på grund av det immunologiska minnet!

Läs om barn som ofta får feber och infektioner

Mamma ger barnet antikroppsskydd

För att kompensera den nyfödda för bristen på immunologiskt minne, får barnet färdiga antikroppar från mamman under graviditeten. IgG-antikroppar pumpas aktivt över moderkakan till barnet som därför föds med högre IgG-nivåer i blodet än vad mamman har! Dessa bryts ned successivt, samtidigt som barnet börjar bilda sina egna IgG-antikroppar.

Kalvar och grisar, exempelvis, saknar detta utmärkta system och har inga färdiga antikroppar som nyfödda. De dör om de inte får bröstmjölk direkt efter födelsen, för där finns IgG som de tar upp i blodet.

Ett virus täcks av antikroppar
Massor av IgG-antikroppar attackerar ett virus i blodet. För detta krävs immunologiskt minne.
Bröstmjölken ger barnet IgA-antikroppar som ger extra infektionsskydd

Den nyfödda människan är alltså fullpumpad med antikroppar från mamman. Som ytterligare skydd får den nyfödda stora mängder färdigproducerade IgA-antikroppar via bröstmjölken. Detta IgA tas inte upp utan hålls ute på slemhinnorna där de hindrar bakterier och virus från att ta sig in i kroppen. Därför skyddar amning mot infektioner, framför allt sepsis (“blodförgiftning”, alltså bakterier i blodet) och bakteriella diarrésjukdomar. Detta är livsviktigt i fattiga länder, men i Sverige är blodförgiftning ovanligt hos friska fullgångna spädbarn och vi kan som regel behandla den med antibiotika. I princip inga spädbarn i Sverige blir sjuka bakteriella diarrésjukdomar (Salmonella, Shigella med flera). De bakeriella infektioner som är vanligast i Sverige är öroninfektioner, där amning ger ett visst skydd.

IgA-antikroppar skyddar immunsystemet från virus och bakterier

Samtidigt som IgA i bröstmjölken skyddar mot intrång från virus och bakterier, hindrar de också att dessa kommer i kontakt med barnets immunförsvar och fördröjer därmed uppbyggnaden av ett immunologiskt minne. Naturen prioriterar att barnet skall växa till lite för att vara bättre rustat när infektionerna slår till. Det gör de så fort amningen tar slut. Då måste barnet tillverka sina egna antikroppar. I länder med mycket infektioner och brist på rent vatten är detta en farlig tid då barnen ofta får svåra diarréer, så kallad “weaning diarrhea” (weaning=avvänjning). Avvänjningsdiarré existerar inte i ett land med hög hygienisk standard som Sverige. Att barnet fått IgG av mamman (via moderkakan) och IgA (via bröstmjölken) gör inte att barnets egen produktion snabbas på, snarare tvärtom.

Helamning är ett viktigt diarréskydd när vattnet är infekterat

WHO rekommenderar exklusiv amning (helamning) i fyra till sex månader. Skälet är att minska risken för infektioner och undernäring i länder med hög spädbarnsdödlighet och brist på rent vatten. Den främsta anledningen för helamning där är att vattnet, flaskorna och ersättningen där är bemängda med bakterier, ofta farliga sådana. Dessutom blir barnen ofta undernärda vid ersättningsmatning i fattiga länder med dålig hygien, både på grund av diarréerna och på grund av att mammorna inte har råd att köpa tillräckligt mycket ersättningspulver utan späder ut det för mycket.

Barn i flyktingläger i Uganda
I ett flyktingläger, som detta i Uganda, är det viktigt att skydda barnen så länge det går från infekterat vatten. Då är helamning viktigt.

I länder med rent vatten och säker mat, finns egentligen inga starka medicinska skäl för helamning. Ersättning blandad enligt instruktionerna på paketet är tillräckligt bra för barnet här, även om den inte innehåller IgA-antikroppar alls. Precis som du säger har man troligen sedan urminnes tider tuggat mat och stoppat i barnets mun. Många studier visar att barn i alla länder och tider fått smakportioner av det ena och det andra parallellt med amningen.

Läs om komma igång att amma ett nyfött barn

Läs om flaskmatning till nyfödda

Läs om hur vaccin påverkar immunförsvaret

Läs om hur länge man ska amma här

Läs Agnes Wold om att ge råd till nyblivna föräldrar

Mer om att stärka barnets immunförsvar genom att suga på deras nappar kan du läsa här.

29 kommentarer till “Så fungerar en bebis immunförsvar – om amning och antikroppar”

  1. Jag tycker det är sorgligt att vården inte bara kan erkänna att det faktiskt finns 2 godkända sätt att mata ett spädbarn på. Att endast propagera för det ena sättet orsakar problem och lidande för de kvinnor som inte klarar av att amma eller som inte trivs med amning (och vi är rätt många). Också är jag trött på att amningens fördelar har höjts till skyn så att folk tror att skillnaderna är jättestora när i verkligheten dessa skillnader är mycket små. Det gör att en del människor känner sig berättigade att förolämpa kvinnor som av olika anledningar inte ammar, eller så leder det till att en del kvinnor kämpar sig blodiga med sin amning till en väldigt stor personlig kostnad. Som Agnes Wold nämner här ovan, det finns ingen anledning att försöka fösa alla kvinnor in till amning när ersättning är ett så pass bra alternativ. Jag är trött på det flaskfientliga klimatet som är ett resultat av bröstmjölkskulten som uppstod i början på 70-talet.

    1. Om nu flera flaskmatande mammor upplever att vi “tar fighten” kanske inte alla alltid har lyckats med att prata amningsfördelar utan att förmedla skuld. Även om det inte var meningen.

      Det säger något om de känslor som finns både hos amningsaktivister och flaskaktivister att båda har en historieskrivning där man idag måste “kämpa” för att det blev fel på 70-talet. Herregud, jag är 80-talist! 70-talet är rätt länge sedan. Kan vi inte bara medkännande lyssna på varandras erfarenheter om matningsupplevelser?

      Och alla som vill berätta att amningen har fler medicinska fördelar i rika länder med god hygien än infektionskydd för barnet och viktnedgång, mensuppehåll och minskning av bröstcancerrisk på gruppnivå hos mamman ombeds komma med vetenskapliga referenser.

  2. Agnes och Cecilia ni är så bra! Tack för att ni tar fighten och går till botten med kors-påståenden och risk-obedömning.

    /H

    1. Jag tycker bara det är så sorgligt och synd att det ska behöva vara en fight. Varför kan vi inte alla som är intresserade av spädbarn och deras föräldrar få ägna oss åt att hjälpa dem med det föräldrarna vill och bebisarna behöver hjälp med?

  3. Endast okunskap om helamningen kan tala för förespråkare: amningen ej har starka medicinska fördelar.
    Helamningen skyddar barnets tandhälsa,
    Ovarial & bröstcancer hos mor.
    Oxytocinet har en rogivande inverkan särskilt värdefullt hos deprimerade mödrar. Mödrar som kan ha svårare att tolka barnets signaler får med amningens hjälp en naturlig bindning /anknytning till barnet. Om detta har Katherine Kendall Tacket forskat och författat om.
    Emotionellt livsavgörande viktigt för både mor och barn.
    Bröstmjölk har en laxativ inverkan hos barnet och obstipation är ovanligt.
    Dricksvattnet är inte så rent som man gärna vill tro om man inte köper källvatten på flaska.
    Läkemedelsrester, nitrogen som ej kan filtreras bort finns i kranvattnet.
    Flaskor och nappar i all ära men helamning med bröstmjölken har överlägsna fysiologiska och psykologiska effekter på mor&barn.

  4. När ändrade WHO sin amningsrekommendation? Så vitt jag vet och läst är det 6 månaders helamning och sedan delamning i 2 år eller längre som förespråkas.

    1. WHO har ej ändrat sina rekommendationer. Livsmedelsverket däremot har ändrat sina rekommendationer att smakportioner kan introduceras från 4 mån ålder.

  5. Tja, alltså, nu handlar det inte om att hålla med eller inte hålla med, utan om det finns några studier som visar en statistisk skillnad i någon väsentlig medicinsk parameter, mellan ett delammat eller helammat svenskt barn. Alltså om det finns det någon skillnad mellan ett 3-4-månaders barn som får 50% bröstmjölk och 50% annan mat, respektive ett barn i samma ålder som får 100% bröstmjölk? Om svenska myndigheter skall gå ut och påstå att det är viktigt med helamning upp till en viss ålder, måste man ha belägg för det.

    Det var ju väldigt trevligt att din son inte fick influensa! Men det kan inte förklaras av att du hann tillverka antikroppar mot just detta virus, för det tar ett par veckor och då var han redan exponerad för viruset. Jag kan inte heller förklara varför, men det finns enormt mycket saker som ingen kan förklara med dagens kunskap.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *