Hem Så fungerar en bebis immunförsvar – om amning och antikroppar

Så fungerar en bebis immunförsvar – om amning och antikroppar

Hormonplitor beror på att bebisens immunförsvar aktiveras

This post is also available in: English

Fakta om bebis immunförsvar, om antikroppar och amning. Direkt av professor i klinisk immunologi och mikrobiologi. Har nyfödda bebisar ett fungerande immunsystem eller inte? Vad gör antikropparna i bröstmjölken för nytta? Agnes Wold är professor i klinisk immunologi och mikrobiologi och en av Sveriges främsta experter på små barns immunförsvar och amningsimmunologi.

Ett friskt nyfött barn har ett fungerande immunförsvar

Det nyfödda barnet har ett fullt fungerande immunförsvar. Barnet har full kapacitet att bilda immunsvar mot i stort sett alla typer av infektioner (undantag: kapslade bakterier). MEN eftersom barnet inte har haft några infektioner, saknar det immunologiskt minne. När man första gången träffar på ett virus blir man sjuk. Samtidigt aktiveras immunsystemet och efter genomgången infektion minns immunförsvaret just hur detta virus ser ut. Träffar man på just detta virus igen, hinner man inte bli sjuk innan immunförsvaret eliminerat viruset.

Läs om hur vaccin påverkar immunförsvaret

Det immunologiska minnet

Nu finns det tyvärr hundratals olika virus och har man inte träffat på just detta virus har man heller inget immunologiskt minne, utan blir sjuk. Eftersom det nyfödda barnet inte har något immunologiskt minne måste det helt enkelt gå igenom alla virussjukdomarna, för att utveckla immunitet. Om det inte finns ett vaccin. Det är den enkla förklaringen till att småbarn “är sjuka jämt” – förskolebarn har i medeltal 6-8 virusinfektioner per år ), mot “bara” har 2-4 per år hos en vuxen. Den goda nyheten är att om man har många infektioner som liten, till exempel för att man är på dagis, så får man färre infektioner när man börjar skolan. Allt på grund av det immunologiska minnet!

Läs om barn som ofta får feber och infektioner

Mamma ger barnet antikroppsskydd

För att kompensera den nyfödda för bristen på immunologiskt minne, får barnet färdiga antikroppar från mamman under graviditeten. IgG-antikroppar pumpas aktivt över moderkakan till barnet som därför föds med högre IgG-nivåer i blodet än vad mamman har! Dessa bryts ned successivt, samtidigt som barnet börjar bilda sina egna IgG-antikroppar.

Kalvar och grisar, exempelvis, saknar detta utmärkta system och har inga färdiga antikroppar som nyfödda. De dör om de inte får bröstmjölk direkt efter födelsen, för där finns IgG som de tar upp i blodet.

Ett virus täcks av antikroppar
Massor av IgG-antikroppar attackerar ett virus i blodet. För detta krävs immunologiskt minne.
Bröstmjölken ger barnet IgA-antikroppar som ger extra infektionsskydd

Den nyfödda människan är alltså fullpumpad med antikroppar från mamman. Som ytterligare skydd får den nyfödda stora mängder färdigproducerade IgA-antikroppar via bröstmjölken. Detta IgA tas inte upp utan hålls ute på slemhinnorna där de hindrar bakterier och virus från att ta sig in i kroppen. Därför skyddar amning mot infektioner, framför allt sepsis (“blodförgiftning”, alltså bakterier i blodet) och bakteriella diarrésjukdomar. Detta är livsviktigt i fattiga länder, men i Sverige är blodförgiftning ovanligt hos friska fullgångna spädbarn och vi kan som regel behandla den med antibiotika. I princip inga spädbarn i Sverige blir sjuka bakteriella diarrésjukdomar (Salmonella, Shigella med flera). De bakeriella infektioner som är vanligast i Sverige är öroninfektioner, där amning ger ett visst skydd.

IgA-antikroppar skyddar immunsystemet från virus och bakterier

Samtidigt som IgA i bröstmjölken skyddar mot intrång från virus och bakterier, hindrar de också att dessa kommer i kontakt med barnets immunförsvar och fördröjer därmed uppbyggnaden av ett immunologiskt minne. Naturen prioriterar att barnet skall växa till lite för att vara bättre rustat när infektionerna slår till. Det gör de så fort amningen tar slut. Då måste barnet tillverka sina egna antikroppar. I länder med mycket infektioner och brist på rent vatten är detta en farlig tid då barnen ofta får svåra diarréer, så kallad “weaning diarrhea” (weaning=avvänjning). Avvänjningsdiarré existerar inte i ett land med hög hygienisk standard som Sverige. Att barnet fått IgG av mamman (via moderkakan) och IgA (via bröstmjölken) gör inte att barnets egen produktion snabbas på, snarare tvärtom.

Helamning är ett viktigt diarréskydd när vattnet är infekterat

WHO rekommenderar exklusiv amning (helamning) i fyra till sex månader. Skälet är att minska risken för infektioner och undernäring i länder med hög spädbarnsdödlighet och brist på rent vatten. Den främsta anledningen för helamning där är att vattnet, flaskorna och ersättningen där är bemängda med bakterier, ofta farliga sådana. Dessutom blir barnen ofta undernärda vid ersättningsmatning i fattiga länder med dålig hygien, både på grund av diarréerna och på grund av att mammorna inte har råd att köpa tillräckligt mycket ersättningspulver utan späder ut det för mycket.

Barn i flyktingläger i Uganda
I ett flyktingläger, som detta i Uganda, är det viktigt att skydda barnen så länge det går från infekterat vatten. Då är helamning viktigt.

I länder med rent vatten och säker mat, finns egentligen inga starka medicinska skäl för helamning. Ersättning blandad enligt instruktionerna på paketet är tillräckligt bra för barnet här, även om den inte innehåller IgA-antikroppar alls. Precis som du säger har man troligen sedan urminnes tider tuggat mat och stoppat i barnets mun. Många studier visar att barn i alla länder och tider fått smakportioner av det ena och det andra parallellt med amningen.

Läs om komma igång att amma ett nyfött barn

Läs om flaskmatning till nyfödda

Läs om hur vaccin påverkar immunförsvaret

Läs om hur länge man ska amma här

Läs Agnes Wold om att ge råd till nyblivna föräldrar

Mer om att stärka barnets immunförsvar genom att suga på deras nappar kan du läsa här.

29 kommentarer till “Så fungerar en bebis immunförsvar – om amning och antikroppar”

  1. Ang amningens ev fördelar resp nackdelar är jag fortfarande chockad över hur sjukvården på området (bb & neonatal) helt tappat omdömet (även det medicinska) och inte ser några ev nackdelar med amning.
    Jag har diabetes typ 1 och fick havandeskapsförgiftning med första barnet och snittades i v.36. Var väldigt dålig pga att blodtrycket bara fortsatte att stiga och låg på bb i 2 v. Trots att jag tog blodtryckssänkande (först betablockerare) och mitt blodsocker stört dök vid minsta påfrestning (hamnade i koma vid 2 tillfällen under min bb-tid) uppmanades jag att amma. Dottern var dock inte så intresserad och hon flaskmatades också för att hålla vikten i.o.m att hon var lite tidig. Man kom t.o.m och kollade dotterns blodtryck för att se att hon inte påverkades av blodtryckssänkande. När jag sen fick ACE-hämmare var barnläkaren på bb lite mer försiktig men uppmanade mig att pumpa och slänga mjölken; för det kunde ju hända att blodtrycket skulle stabiliseras, ACE-hämmaren ställas ut och då skulle jag kunna fortsätta amma. Jag skrevs ut med ACE-hämmare och en pump! Pumpen använde jag aldrig och ACE-hämmaren blev kvar.

    4 år senare snittades jag med mitt andra barn. Nu efter en större “risk graviditet”; då njurarna redan var belastade och mina ACE hämmare ställts ut under graviditeten. Dottern hade lågt blodsocker och hamnar några dagar på neo. Jag får tillbaka ACE hämmare + andra blodtryckssänkande. Jag uppmanas igen att amma, får en pump och de vill att jag ska ge henne det via sonden. När jag frågar om det är så klokt i.o.m ACE hämmare (och andra blodtryckssänkande), då detta 4 år tidigare sades påverka barnen samt att det varit förbjudet när hon var i magen får jag till svar; “du får ge henne lite. Det är ju såå bra med bröstmjölk och vi håller koll på hennes blodtryck”. Detta var en neo-läkares ord. När hon skrivs ut från neo frågar jag igen en annan neo-läkare och påtalar att när man ammar är det svårt att veta hur mycket hon får i sig, ska jag bara pumpa och mäta mängderna (?) som säger: “amma/ge så mycket bröstmjölk du kan (utan att specificera var gränsen går) men ni får komma tillbaka innan ni skrivs ut från bb så kollar vi hennes blodtryck”. Kan en neo-läkare ha fel tänker jag. Skrivs någon dag senare ut från bb med pump. Precis som alla andra föräldrar vill man göra det som är bäst för barnen, har man dessutom haft risk graviditeter och själv har sjukdomar man vill skydda sina barn ifrån så blir man extremt känslig för liknande amningsuppmaningar. Då är jag ändå en van vårdmottagare, kan sålla och förhålla mig kritiskt till information.

    Först en månad senare när jag kan tänka klart igen träffar jag specialistmödravården, min njurläkare och diabetesläkare. Samtliga säger: “du ska sluta amma/pumpa ge bara ersättning. Såå bra är inte bröstmjölk att det uppväger ev risker pga blodtryckssänkande och såå bra är det inte om ditt blodsocker sjunker snabbt pga amningen.”
    Tyvärr tror jag inte att min historia är unik och nu pratar vi ändå om bb och neo på Sveriges ledande och mest forskningsinriktade universitetssjukhus och om en patient (el snarare 2) där kontraindikationen för amning var väldigt uppenbar.

  2. Jag tycker det har varit för mycket prat om amningens fördelar och inte tillräckligt mycket prat om amningens nackdelar. Det finns ingen balans i diskussionen och därmed uppstår fighten. Det har inte varit tillåtet att säga något negativt om amning under väldigt lång tid. Det är bara bra att kvinnor de senaste åren börjat höja sina röster och berätta om vad de varit med om och berätta att det faktiskt finns en baksida till amning.

    Det är inte realistiskt att endast prata om medicinska fördelar med amning och totalt blunda för att amning orsakar en del kvinnor och barn extremt stort lidande i form av smärta, blödande bröstvårtor, bröstinfektioner, svampinfektioner, dålig viktuppgång med tillhörande oro, depressioner, mm. För att inte tala om att bli 100% belastad med arbetsuppgiften att mata barnet och vad det kan innebära för ens frihet och välbefinnande. Dessa saker är viktiga! Bara för att vi är kvinnor ska vi inte bara stå för dessa nackdelar utan vidare. I vilket annat sammanhang tar man endast hänsyn till fördelar och totalt struntar i nackdelar? I allt annat vi gör tittar man på fördelar och nackdelar och fattar ett beslut därefter. Men med amning förväntas vi köpa rakt av att det finns evidens för medicinska fördelar (hur än små) och därför MÅSTE vi amma våra barn (hur än mycket det kostar oss).

    Och den stora frågan som förblir obesvarad – är det värt det? Är fördelarna med amning i Sverige större än det lidande det har orsakat alla dessa tusentals kvinnor och barn? Är det etiskt försvarbart att Sverige har en amningspolitik som endast förespråker amning när det samtidigt kan innebära så mycket lidande för så små fördelar?

    Sanningen är att skillnaderna ÄR mycket små. En del kvinnor skulle känna sig lurade om de verkligen förstod hur små skillnaderna var. En del kvinnor har lagt ner så mycket personlig tid och energi på sin amning att de inte vill kännas vid att det varit för så lite. Andra har inte upplevt några stora nackdelar alls och förstår inte vad problemet är. Och för en del kvinnor har amning blivit en väg till personlig frälsning.

    I vilket fall, jag tycker det är på tiden att diskussionen kring amning präglades av ödmjukhet och handlade mer om ”så här gör du om du vill amma” än ”alla mammor borde amma”. För pratar man hela tiden om amningens fördelar utan någon motvikt så handlar det inte om ett informerat val, utan om amningstvång.

    Vill man läsa vidare på det här ämnet får man gärna läsa Hanna Rosins artikel i The Atlantic från 2009:
    http://www.theatlantic.com/magazine/archive/2009/04/the-case-against-breast-feeding/307311/

    Hälsningar,
    Andrea Nord

  3. Jag tycker sagogrynets blogg är utmärkt, följer den och har själv tipsat om den tidigare. Lin som skriver den bloggen brukar också vara rimligt nyanserad när hon presenterar nya rön. Amningsbloggen tycker jag däremot inte riktigt fungerar som vetenskapligt underlag, den tycker jag faktiskt varierar riktigt mycket i kvalitet. Med referenser till medicinska påståenden menar jag referenser till vetenskapliga artiklar eller vetenskapliga sammanställningar av studier. Däremot går det utmärkt att referera till bloggar med en fråga om det stämmer, så kan vi reda ut det såsmåningom om vi har tid (eller snabbt säga ja eller nej om det är lätt, vilket kunskapsbakgrunder till amningsråd dock aldrig är).

  4. Jag kan bara hålla med om att svenska mammor ska ha alla möjligheter att välja om och i vilken grad de vill flaskmata eller amma! Vi har så pass goda förutsättningar att båda alternativen är “tillräckligt bra”. Jag tycker dock att det är märkligt att Agnes Wold är så säker på att det inte kan ha några hälsofördelar även i länder med rent vatten och god ekonomi att ge barnet bröstmjölk! Tolkar jag texten fel? Som jag läser texten låter det som att det inte alls finns någon medicinsk anledning att amma i västvärlden.
    Vet vi verkligen tillräckligt för att säga det? Är precis sak samma att ge ersättning som bröstmjölk?
    Inte vet jag vad det i praktiken innebär för barn att t.ex. få antikroppar och stamceller via bröstmjölken, men jag har svårt att tro att det inte ha någon som helst betydelse åtminstone på populationsnivå!?
    Det betyder förstås inte att just de här ingredienserna behöver motivera fler mammor att amma – särskilt inte om mamman inte trivs med, eller inte mår bra av att amma! Men att rätt av bara säga att det inte spelar någon roll, det tycker jag är att överdriva åt andra hållet. (är det det som ska ge debatten balans?)
    Bröstmjölken är ju faktiskt artegen. Vore konstigt om den inte hade några fördelar – är det inte så att man på alla vis försöker efterlikna bröstmjölk och ständigt kommer på förbättringar av ersättningsprodukterna!? Behövs inte det heller längre?

    1. Alltså. Amning är det sätt som naturen utvecklat för att däggdjur skall uppföda sina ungar tills de kan äta själva. Bröstmjölken innehåller därför de näringsämnen barnet behöver. Att man skall amma “exklusivt”, alltså inte ge något annat vid sidan av bröstmjölken, är något som lanserades på 1980-talet. Denna idé byggde på studier av att barn i fattiga länder fick förorenat vatten och föda bemängd med farliga bakterier (Shigella, Campylobacter, Salmonella). Eftersom man kunde visa att barn inte behövde extra vatten när det var varmt (vilket var vanlligt att man gav i varma länder utan tillgång till rent vatten), så bestämde man: Bara bröstmjölk är bäst. På den tiden (1980-talet) gällde detta barnets första 4 månader (senare utvidgades det till 6 månader). Detta var och är den enda anledningen till att uppmana till helamning, det vill säga att man inte ger någonting annat än bröstmjölk. I länder som Sverige är rådet om helamning helt irrelevant, eftersom vi har rent vatten och ren mat.

      Sedan är amning i sig infektionsförebyggande. Detta är livsviktigt i länder där spädbarn drabbas av farliga infektioner och barnadödligheten är stor. I Sverige är det av underordnad betydelse, eftersom de farliga infektioner amning skyddar emot (blodförgiftning och bakteriell diarré) är extremt ovanliga.

      Ytterligare en fråga är om amning är “bättre” ur näringssynpunkt än annan uppfödning. Frågan är fel ställd. Ingen har påstått att en mamma som vill och kan amma inte bör göra det. Frågan är om den som inte vill/kan/orkar amma ger sina barn en märkbart sämre start i livet. Svaret på frågan är: Nej. Vi kan inte uppmäta några väsentliga skillnader i hälsa mellan barn som fått bröstmjölksersättning, jämfört med dem som ammats, i ett land som Sverige. Ur vetenskaplig synpunkt kan man aldrig säga att en skillnad inte finns. Men man kan säga att skillnaden, om den finns, är mycket liten. Så liten att den saknar praktiskt betydelse. Just så förhåller det sig med amning visavi “flaska”. Ingen kan bevisa att amning inte är lite, lite bättre (men man kan å andra sidan inte heller bevisa att amning inte är lite, lite sämre). Men man kan bevisa att skillanden i hälsa mellan barn som uppfötts på bröstmjölk, respektive flaskmjölk är obetydliga. I ett land som Sverige.

      Det är egendomligt att man just när det gäller amning är så oerhört noga med att man skall “följa naturen”. Så resonerar man aldrig annars. Det är onaturligt att bo i varma, sköna hus, ha designerkläder, åka bil, läsa böcker, ha glasögon, raka sig, använda deodorant, laga tänderna, använda bedövning hos tandläkaren….

      Jag tycker, helt enkelt, att det är skumt att det fästs så oerhört stor betydelse vid en faktor som har så begränsad betydelse för barns hälsa, som om det ammats och hur länge. I Sverige, alltså. Man kan jämföra med hur lite betydelse man fäster vid om pappor tar sin del av föräldraledigheten, en faktor som säkert har mycket större betydelse för barnets framtida hälsa.

    2. Hej Agnes,

      En fördel med amning som inte dikuteras här är om barnen blir så sjuka så de varken kan äta eller dricka. Då kan de iallafall amma. Min son blev så fruktansvärt magsjuk när han var 18 månader att han inte åt eller drack på två veckor. Enda anledningen att han aldrig behövde åka in på sjukhus och få dropp var för att jag ammade honom. En annan bra anledning är också att de inte kan bli förstoppade. Min son bajsade inte på tio dagar när han var helammad som 5 månaders baby. Enda anledningen att jag inte behövde oroa mig var för att han inte åt eller drack någon annanslags pulver lösning så amningsmjölken bara absorberades av kroppen. Dessa två oros moment blev aldrig allvarliga men kunde ha blivit om jag hade gett honom flask mjölk.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *