This post is also available in: English

Vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund, även kallat MPR-vaccin eller trippelvaccin, har funnits sedan 1970-talet. Det ingår i det svenska allmänna vaccinationsprogrammet sedan 1980 och de som är födda från och med 1981 och följt programmet bör ha fått två doser vaccin. Man kallar ibland vaccinet 18-månadersvaccin efter som barnen får det vid 18 månaders ålder på BVC.

Läs mer mässling – symptom, smitta, behandling

MPR-vaccin är ett levande vaccin

MPR-vaccinet är ett så kallat levande vaccin, som innehåller försvagade vaccinvirus av tre sorter (mässlingsvaccinvirus, påssjukevaccinvirus och röda hund-vaccinvirus). Vaccinvirus kan till skillnad från vilda sjukdomsvirus inte orsaka farlig sjukdom, åtminstone inte hos den som har ett normalt fungerande immunförsvar. Vaccinviruset har inte heller förmåga att sprida sig vidare mellan människor.

Biverkningar av MPR-vaccin

Vaccinvirus kan däremot ge en liten minimässling, minipåssjuka eller mini-röda hund hos den som blir vaccinerad, en till tre veckor efter vaccinationen. Då kan den vaccinerade få lite feber, utslag, ledvärk eller svullna lymfkörtlar.

Enstaka barn har fått hjärnhinneinflammation efter MPR-vaccination, men man har inte blivit säker på att vaccinviruset var orsaken. Det är färre än ett barn av en miljon vaccinerade som fått hjärnhinneinflammation efteråt. Av dem som får mässlingssjukdomen är det en på tusen som får hjärnhinneinflammation, som säkert beror på mässlingen.

Läs mer om hjärnhinneinflammation hos barn

Barn som har ett kraftigt nedsatt immunförsvar, till exempel de som är födda med svåra medfödda immunbrister (scid) eller har pågående cellgiftsbehandling mot exempelvis cancer, kan få kraftigare sjukdomssymtom av vaccinvirusen, eftersom de har ett så svagt immunförsvar. De får alltså inte vaccineras med MPR-vaccin.

En seglivad myt har talat om ett samband mellan autism och MPR-vaccin, men något sådant finns inte. Myten har sitt ursprung i ett fall av forskningsfusk från slutet av 1990-talet och är motbevisad i flera stora studier.

Se Filmklipp om MPR-vaccin och autism

Effekt av MPR-vaccin

Under de första veckorna efter en vaccination arbetar barnets immunförsvar med att skapa skydd mot alla tre vaccinvirus. Ungefär 90% av alla vaccinerade får skydd av första dosen vaccin (ofta 18-månadersvaccin), så för att få skydd till alla behöver man ge ytterligare en dos. Det verkar också som att långtidseffekten av vaccinet blir bättre med två doser vaccin, och därför rekommenderar man att ge två doser vaccin till alla.

MPR-vaccinet är mycket effektivt för att skydda en befolkning mot mässling. I Sverige, där fler än 95% av alla barn vaccinerade sedan 1980-talet, har inga mässlingsutbrott vuxit sig stora sedan vaccinationen infördes.

Befolkningsskyddet beror på något som kallas flockimmunitet. Flockimmunitet innebär att när tillräckligt många är vaccinerade, så blir det svårt för ett virus att hitta en mottaglig människa att sprida sjukdomen till, och en epidemi dör snart ut. När det kommer in mässlingssmitta i Sverige får i regel inte fler än 20-30 personer mässling innan smittan dör ut.

I länder som haft vaccinationstäckning under 90% under längre tid är situationen helt annorlunda. Där får tusentals personer mässlingen varje gång smittan kommer in i landet.

Läs om hur vaccin skyddar mot infektionsspridning

När får barn vaccin mot mässling påssjuka och röda hund?

I det allmänna vaccinationsprogrammet ligger den första vaccindosen med MPR-vaccin vid 18 månaders ålder, därav namnet 18-månadersvaccin. Det innebär att alla barn under 18 månaders ålder är oskyddade mot mässling.

Så länge det inte pågår något mässlingsutbrott så gör inte det någonting, flockimmuniteten skyddar bebisarna. Vid ett mässlingsutbrott, eller vid resa till ett land med mässlingssmitta, behöver dock även mindre barn skydd.

Man rekommenderar att barn över nio månaders ålder får MPR-vaccin vid ökad risk för smitta. Om du planerar en resa utomlands före 18 månaders ålder, be BVC eller en vaccinationsbyrå om en tidigare spruta.

En läkare kan ordinera MPR-vaccin utanför godkänd indikation, det vill säga från lägre åldrar än 9 månader. Vid påtaglig smittrisk bör barn från 6 månader få MPR-vaccin. Under 6 månaders ålder har vaccinet väldigt dålig effekt och man vaccinerar därför ytterst sällan så små barn.

Andra vaccindosen får barnen får den från skolhälsovården vid 6-8 års ålder.

Vilka riskerar att inte ha skydd mot mässling?

Alla barn under 18 månader som inte fått vaccin.

Alla som genomgått cellgiftsbehandling och inte blivit återvaccinerade efteråt (cellgiftsbehandlingar kan radera ut tidigare vaccinskydd).

Den som är född före 1981 och inte själv hade mässling som barn. Det gäller främst 70-talister eftersom i princip alla i tidigare generationer hade mässling som barn. Störst risk att bara ha fått en dos vaccin, och alltså ha risk för för svagt mässlingsskydd, är personer födda 1970-1974.

Personer med svåra immunbrister som inte kunnat få MPR-vaccin.

Personer vars föräldrar tackat nej till vaccinerna i allmänna vaccinationsprogrammet.

Läs om valet att vaccinera eller inte

Vad ska jag göra om jag inte har säkert skydd mot mässling?

Är du osäker på om du har skydd mot mässling så är det smartaste att vaccinera dig med MPR-vaccin. Är du säker på att du fått en dos tar du en dos till när som helst. Om du vet att du fått noll doser så behöver du två doser, med minst fyra veckors mellanrum.

För dig som arbetar inom sjukvården bör vaccinationen vara kostnadsfri via företagshälsovården. Gör du inte det kan du behöva gå till en vaccinationsbyrå och betala själv för vaccinationen.