Hem Trotsåldern

Trotsåldern – så hanterar du treårstrots hos barn

Barn i trotsåldern som lagt sig på golvet och skriker

This post is also available in: English

Fakta och råd om att hantera barn i trotsåldern. Direkt av barnläkare. Egentligen gillar jag inte uttrycket trotsåldern. Troligen för att jag själv är mycket nöjd och stolt över min trotsighet och blir glad när jag ser egenskapen hos barn. Men så ni fattar vad jag menar – jag pratar om barn kring treårsåldern, det kallas ju också treårstrots, som får psykbryt och ilskeutbrott av oftast minimala orsaker.

Börja med dig själv – se till att du inte hamnar i trotsåldern själv!

När ditt barn nått den här utvecklingsfasen ställs det tillfälligt högre krav på dig som förälder. Du bör nämligen inte få lika många och lika långa ilskebryt som barnet. Och framförallt inte på barnet. Dessutom är det en fördel om du lyckas lura i barnet mat, komma iväg till förskolan och få barnet i säng i någorlunda tid, trots treårstrots.

Så börja med dig själv: se till att du orkar. Det är det gamla vanliga: ät ordentligt, lägg dig i tid på kvällarna, träna gärna och se till att du träffar vänner ibland. Om du är illtrött när du ska hämta din tvååring på dagis, pausa på ett fik. Ta en kaffe och en banan, eller bulle, eller smoothie och varva ner i 20 minuter innan du går till förskolan. Hinner du inte: ta ett mellanmål på pendeltåget.

Glöm aldrig mellanmålet i trotsåldern

Det hjälper långtifrån alltid, men har du ett barn som har nära till ilskebryt, så se för guds skull till att barnet får mat i sig var tredje timme. Hungern är din värsta fiende när ditt barn är i trotsåldern. Ta med en frukt eller ett russinpaket att äta i vagnen hem från dagis.

Argt barn i trotsåldern som äter mellanmål i vagn
Mellanmål vid dagishämtning är bra mot treårstrots

Sömn för ett treårstrotsigt barn

Mycket lättare sagt än gjort, men försök att maximera barnets möjligheter till god nattsömn genom att se till att sängen är skön, rummet är mörkt och någorlunda svalt.

Och samma läggningstid och läggningsrutin varje kväll. Konflikter kring läggning är som regel värda att ta tycker jag. I min familj är det en urviktig princip att föräldern bestämmer när det är läggdags. Om barnen protesterar ligger jag kvar hos dem och påminner om detta. Går de upp lägger jag ner dem i sängen igen.

Läs mer om att få bebis att somna – tips för att natta med framgång

Välj dina strider!

Jag väljer som sagt läggningsstriden. Däremot inte striden om vilken säng de ska sova i, vilka gosedjur de ska ha, vad av det som står på bordet de ska äta, eller vad de ska ha på sig. Regnjacka, solhatt, ryggsäck och gummistövlar ville min tvååring ha på sig när vi skulle ut i solen och äta glass. Varför inte? Han var nöjd, jag var nöjd. Själv hade jag kortärmat. Gullig, matchad pyjamas kanske inte behöver vara det viktigaste i just trotsåldern.

Ipad, mobil och andra skärmar då, kan det hjälpa eller är det en strid att välja?

Bekräfta barnets känsla!

Det är min favorit nummer två. “Oj, vad du är arg och ledsen” är något som mina barn brukar gilla att höra när de är arga. Ibland säger de “Ja! Dumma mamma, dumma pappa, dumma storebror!”. Då kan du prova att svara “Känns det så, det måste kännas väldigt ensamt för dig om mamma är dum, pappa är dum och storebror är dum. Hur är det med favoritnallen, är han också dum? “ Prova det, det har ofta en förlösande effekt för ett barn i trotsåldern.

Argumentera inte mot treårstrots

Att säga “men att du fick fel färg på strumporna, det är väl inte så viktigt, de rosa strumporna är ju lika fina som de röda, tycker jag”  har aldrig hjälpt. Och kommer aldrig att hjälpa. Hitta en väg runt så kommer trotsåldern gå lättare över.

Påminn om ramarna för situationen

Det kan kanske tyckas nära att argumentera, men är inte samma sak. Du som vuxen bestämmer ramarna för barnets vardag. När det är dags att lägga sig. När det är dags att äta. Vad som ska stå på bordet. När det är dags att gå på pottan/byta blöja. När film stängs på och av. Att man inte får slåss. I trotsåldern ifrågasätter barnet det, och det är klokt att hålla sig till ramarna och dagsstrukturen som vuxen.

Vid behov: påminn om aktuella ramar. “Du får vara arg, du får säga att jag är dum, men du får inte bitas! Stopp!” eller “Jag hör att du vill bygga lego, men nu är det matdags, då tar jag med dig till bordet”.

Förbered för nästa aktivitet

Om barnets utbrott ofta kommer när barnet ska byta aktivitet, som att sluta titta på film och börja äta mat, eller sluta vara ute och gå in, etc, förbered barnet på att man snart ska göra det ena eller det andra. Inte så sällan kan barnet då säga “Ja, ska bara bygga färdigt sandkakan först” eller “ja, när jag tittat färdigt på den här Byggare Boben” eller så, och min erfarenhet är att om man då väntar de minutrarna så går allt smidigare därefter.

När du inte orkar med ett barn i trotsåldern

När du inte orkar med barnet mer, ta en paus. Låt barnet vara med någon annan, och läs gärna det här inlägget på temat:

Läs mer om du känner dig som en dålig mamma

Läs också gärna det fina gästblogginlägget av en mamma med borderline personlighetsstörning och en trasig barndom som fått kämpa extra mycket med att lära sig vara en bra mamma.

Ett boktips för dig som vill få riktigt bra råd kring hur du på bästa sätt hanterar trotsiga och arga barn är Explosiva barn av Ross Greene.

Läs mer:

Läs mer om att få bebis att somna – tips för att natta med framgång

Läs mer om du känner dig som en dålig mamma

30 kommentarer till “Trotsåldern – så hanterar du treårstrots hos barn”

  1. Vilken bra text som jag verkligen behövde läsa just nu. Sitter. Med dåligt samvete och sorg över att jag skrikit på min snart treåriga son. Gick verkligen över gränsen och kastade bland annat hans stövlar i väggen… Vill verkligen aldrig att detta ska hända igen. Ska tänka på dessa tips, inte glömma dessa grundläggande behov…

    1. Samma här, har en son som är 3 år + 3 månader och en son som är 17 månader… den store tär verkligen på oss. Han utmanar mig hela tiden och blir aldrig nöjd.. Han pratar väldigt dåligt med vilket är extra frustrerande (går hos logoped) Men att det alltid är “slagsmål” så fort man ska byta kläder/ klä på sig, byta blöja eller annat är verkligen tungt. Behövde höra dessa orden med, dock verkar alla andra barn här prata mer så då är det ju lättare att prata barnen till rätta eller “lura” dem.
      Har ångest varje gång jag ska hämta den store från dagis då jag får anpassa hela em efter honom så han inte ska få några utbrott. Är mammaledig med den lille och han är följsam och go

    2. Också ledsen…
      Min 3.5 årige son kan ibland inte acceptera ett nej och det som hände idag var att han inte fick hälla vatten i vattenkannan och gå ut och in ur huset med den.
      Då skriker han och gapar och börjar svinga kannan på mig. Jag blev då vansinnig och föste bort honom, ryckte kannan ur hans hand och skällde ut honom.
      Till 98% handlar det om att jag själv inte är pedagogisk nog men inte alltid. Vill gärna ha tips på vad jag ska göra i dessa situationer. Jag är ensam med konflikterna vilket är oerhört påfrestande. Jag är nästan alltid avslappnad, ostressad och flexibel men det hjälper inte riktigt alltid…

  2. Jag har inga direkta tips, men har en nu fyraårig dotter som stundtals under sitt treåriga liv fick enorma utbrott-sådär när man bara får låta stormen rasa ut och ha en famn beredd när det lugnat sig. Tufft när lillebror kom samtidigt.
    Mina bästa råd är att ta en egen time-out, andas och räkna till tio.
    Ge inte barnet för många alternativ.
    Låt ALLTID barnet trycka först på hissknappen. ALLTID.
    Och kanske ringa dina föräldrar och ge dem feedback så många år senare: tack för att ni “stod ut” med mig när jag var likadan. Tycker jag fått en helt annan respekt för mina päron sen jag själv blev ett 😉

  3. Jag har en dotter som snart ska fylla fem. Hon har nu under en lång period varit arg och “trotsig” vid läggning.
    Det börjar med att hon absolut inte vill gå på toa och kissa, heller inte borsta sina tänder. Men när vi väl lyckats göra det är det dags att läsa bok (vilket hon älskar). Men hon kommer liksom inte till ro. Hon ålar, sparkar och gör ljud för sig för att inte somna. Ibland blir det bara skrik och jag tappar tålamodet och blir onödigt arg, brukar sluta med att det inte blir bok alls då.

    Jag har verkligen ingen aning hur jag ska tackla detta. Läggningen har tagit nästan 2 timmar varje kväll och ibland längre. Detta har aldrig varit ett problem innan.
    Tack på förhand!

  4. Jag har en dotter som snart ska fylla fem. Hon har nu under en lång period varit arg och “trotsig” vid läggning.
    Det börjar med att hon absolut inte vill gå på toa och kissa, heller inte borsta sina tänder. Men när vi väl lyckats göra det är det dags att läsa bok (vilket hon älskar). Men han kommer liksom inte till ro. Hon ålar, sparkar och gör ljud för sig för att inte somna. Ibland blir det bara skrik och jag tappar tålamodet och blir onödigt arg, brukar sluta med att det inte blir bok alls då.

    Jag har verkligen ingen aning hur jag ska tackla detta. Läggningen har tagit nästan 2 timmar varje kväll och ibland längre. Detta har aldrig varit ett problem innan.
    Tack på förhand!

  5. Jag försöker allt med min dotter. Hon har en vilja av stål… liksom jag. Vissa tillfällen går det skepprätt åt…! Det blir hysteriskt skrik gråt; – jag vill, ska etc. Ingenting funkar det jag gör men när pappa hamnar i samma sits så lyckas han mycket bättre. Hon lyssnar på honom. Detta gör att jag känner mig fruktansvärt liten och misslyckad som mamma. ..

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *