Hem Vaccinera eller inte? Om vaccination av bebisar.

Vaccinera eller inte? Om vaccination av bebisar.

This post is also available in: English

I tidningen Mama 2013 fanns en artikel om vaccinationer, ‘Vaccinera sitt barn eller inte’. Mama lät Ursula Flatters, läkare på antroposofiska Vidarkliniken i Ytterjärna komma till tals. Hon sade:

“En del av föräldrarna väljer att avvakta med vaccinationer tills barnet är lite äldre.
– Dels känner de sig trygga med att de små barnen skyddas genom amningen och mammornas antikroppar, dels vill de helt enkelt inte utsätta barnets kropp för den utmaning en vaccination innebär innan deras immun- och nervsystem är mer moget. Att Socialstyrelsen valt att lägga alla vaccinationer under bvc-tiden när barnen är små, är inte bara för att det är bäst för individen, utan för att det är mest praktiskt och bäst ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, menar Ursula Flatters”

Detta inlägg skrevs i original som ett svar på Ursula Flatters artikel i Mama, men har uppdaterats sedan dess.

1. Mammornas antikroppar skyddar barnet de första tre-fyra månaderna, absolut inte längre tid än 6 månader.

Mammors antikroppar förs över till barnet under graviditeten, sedan bryts de, liksom alla antikroppar vi någonsin har och får, ned så att inga finns kvar vid 6 månaders ålder. Redan vid 3-4 månaders ålder har de flesta bebisar så låga nivåer att de knappast är skyddande.

För att mammor ska ha antikroppar mot en sjukdom som kan överföras till barnet krävs att hon antingen blivit vaccinerad eller utsatt för smittan. Många av de sjukdomar vi vaccinerar mot sprids inte i samhället eftersom så många är vaccinerade, så man kan vara både ovaccinerad och osmittad.

Mer om det nyfödda barnets immunsystem kan du läsa här. 

2. Antikropparna som förs över via amningen ger inte alls lika bra skydd som vaccination

Visst finns det antikroppar i bröstmjölken, framför allt antikroppar av typen sekretoriskt IgA då. IgA verkar lokalt i tarmslemhinnan och det är mycket möjligt att sekretoriskt IgA via bröstmjölken spelar roll i skyddet mot virusmagsjukor. Helammade barn får nämligen mindre virusmagsjukor än helflaskade. Men sekretoriskt IgA är inte den typ av antikroppar som vi tror hjälper i vaccinationssammanhang. Där tror vi mer att det är antikroppar av typen IgG i blodet som hjälper. (Det är den typen av antikroppar som förs över via moderkakan till barnets blod).

3. Vaccinerna i allmänna barnvaccinationsprogrammet är anpassade för små barns immunsystem

Mest tydligt är det i fallet pneumokockvaccin. Vi ger ju pneumokockvaccin sedan några år eftersom invasiva pneumokockinfektioner kan ge oerhört allvarliga lunginflammationer, blodförgiftningar och hjärnhinneinflammationer. Jag har träffat flera barn med svåra pneumokockinfektioner, och jag önskar mig så ett heltäckande vaccin så vi slipper sådana vidriga sjukdomar!

Eftersom barns immunsystem inte kan bilda antikroppar mot de sockermolekyler som omger pneumokockerna har man i pneumokockvaccinet vi använder till små barn bundit sockermolekylerna till proteiner. Vi ger alltså ett specialdesignat vaccin, specialdesignat till hur små barns immunsystem faktiskt fungerar.  Kalla barnens immunsystem omoget om du vill Ursula Flatters, men säg inte att vi inte tar hänsyn till hur barnens immunsystem utvecklas!

Mer om hur vaccinationer fungerar kan du läsa här. 

4. Just eftersom små barns nervsystem (hjärnor) är omogna bör de skyddas mot sjukdom!

Ursula Flatters menar att man kan vänta med att vaccinera till barnets hjärna är mer mogen. Jag anser att det är helt fel. Just eftersom de små barnens hjärnor är växande och utvecklas snabbt är de extra känsliga för infektioner och det är extra angeläget att de skyddas! Många av infektionerna som vi skyddar barnen mot med vaccinationerna i allmänna barnvaccinationsprogrammet riskerar att angripa barnens hjärnor. Vi skyddar många barn varje år från hjärnskador med vår vaccination! Det är jag stolt över!

Varför ger vi barnvaccinationerna under BVC-tiden?

Difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae typ B, pneumokocker (i Stockholm samt för “riskbarn” i övriga landet även hepatit B) ges vid tre och fem månaders ålder

Stelkramp är dödlig för vem som helst vid vilken ålder som helst. Stelkramp får vi genom en bakterie som finns i jord och smuts och som kommer in i sår, t ex via stickor. Det finns all anledning att vaccinera mot stelkramp så tidigt som möjligt! (Om ditt barn får ett smutsigt sår före 5 månaders ålder, det vill säga innan barnet fått två sprutor med stelkrampsvaccin, sök barnakuten och be om en spruta med antikroppar mot stelkramp “Tetagam”)

Haemophilus influenzae typ B är en sällsynt otäck bakterie som kan ge struplocksinflammation (dödlig inom några timmar, kväver barnet). Det har jag bara sett en gång eftersom vaccinationen mot den här bakterien infördes innan jag började arbeta som läkare. Äldre kolleger kan dock alla berätta skräckhistorier om struplocksinflammationen. Jag har däremot sett en förfärlig hjärninfektion orsakad av denna bakterie. Just eftersom späda barns immunförsvar inte är lika bra som äldre barns riskerar de att bli ännu sjukare. Därför är det lämpligt att vaccinera redan vid tre månaders ålder.

Kikhostevaccin – viktigare ju mindre barnet är

Kikhosta är dödlig framför allt för barn under två månader. Det pågår just nu en utredning om hur man kan skydda dem bättre med eventuella ändringar i vaccinationsprogrammet. Det finns alltså snarare anledning att ge kikhostevaccin tidigare än senare.

Mer om kikhostevaccin kan du läsa här. 

Hepatit B är en virusinfektion som angriper levern. 95% av alla vuxna som får hepatit B läker ut infektionen själva, men 5% fåren kronisk infektion som kan leda till skrumplever och levercancer. Av nyfödda som får smittan från mamma får 90% kronisk infektion utan behandling. Barn som får smittan i ettårsålden löper 50% risk till kronisk inflammation Smittar via blod, sex eller från mor till barn vid förlossning. Det finns läkemedelsbehandling mot hepatit B, men den fungerar inte för alla och några av preparaten har mycket biverkningar.

Även om risken för smitta är liten så länge man är kvar i Sverige och inte bor i samma hushåll som någon som har smittan eller arbetar inom sjukvården, varför vänta med vaccination när den är effektiv redan för tremånaders bebisar? Varför låta barnen vara mottagliga för hepatit B längre än nödvändigt när smittan är farligare ju mindre barnet är?

Polio och difteri sprids inte i Sverige. Om man absolut vill vänta och är helt säker på att man inte ska resa utomlands med sitt barn kan man väl vänta med dem. Men varför? Varför låta dem vara mottagliga för farliga sjukdomar längre än nödvändigt?

Mässling, påssjuka, röda hund ges vid 18 månaders och 6-8 års ålder

Mässling är en mycket smittsam virusinfektion som spreds i Sverige fram till 70-talet då man började vaccinera. De flesta barn klarade av sjukdomen själva, men ungefär en av tusen, det vill säga 100 barn i varje årskull, fick en hjärninflammation som ofta ledde till bestående hjärnskador. Mässling har de senaste åren spridits i Järna, just för att föräldrar som går på Ursula Flatters Vidarklinikens Vårdcentral valt att inte vaccinera.

Mer om mässling kan du läsa här. 

Vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund är ett levande vaccin med försvagade, levande, hela virus. Därför vill man inte ge det för tidigt. Den främsta anledningen är att vi vill att alla barn med svåra immunbrister ska ha upptäckts. Dessa barn kan nämligen få svåra infektioner även av det försvagade viruset.

Vaccinet kan ges från 9 månader och det rekommenderas vid resor till länder där mässling sprids. Då blir inte skyddet så långvarigt, så man måste ändå ge 18-månaderssprutan.

Röda hund är en sjukdom som inte är farlig för barn. Men den är farlig för foster, om mamman får den. Då riskerar fostret svåra hjärnskador och svåra handikapp. I Järna väljer en del föräldrar att inte vaccinera sina flickor. Om sedan flickan inte fått röda hund när hon blir tonåring får hon vaccin då. Jag tycker det är ett djupt osolidariskt och egoistiskt resonemang. Barnen med röda hund kan nämligen smitta ovaccinerade gravida, till exempel gravida som är invandrade från länder med dålig vaccinationstäckning. Dessa kvinnors barn, som redan föds till en fattig, ofta lågutbildad familj utan arbete, riskerar numera också att bli skadade av röda hund eftersom det finns föräldrar som inte vill vaccinera sina barn förrän de blir tonåringar.

Mer om MPR-vaccin kan du läsa här. 

Vaccin mot livmoderhalscancer väntar vi med till 12 års ålder

För det finns ingen anledning att ge det långt innan någon sexdebuterar. Det kullkastar för övrigt hela Ursula Flatters tes: att vi ger vaccinationerna till små barn bara för att det är mest praktiskt och bäst ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Vi har ett vaccin som inte är relevant att ge till småbarn och då gör vi det inte heller. Ok så?

Mer om HPV-vaccin mot livmoderhalscancer kan du läsa här. 

Det blev ett mycket långt inlägg som svar på Ursula Flatters korta uttalande. Men jag hoppas det är till någon hjälp.

Läs mer:

Så fungerar en bebis immunförsvar

Hur fungerar vaccin? Så stärker vaccin immunförsvaret

Kikhosta –  symtom, hur det låter, vaccin, test och behandling

Mässling och röda hund, symtom, vem kan smittas och vad göra?

MPR-vaccin eller trippelvaccin – om vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund

Vad innehåller vaccin? Finns aluminium, formaldehyd eller kvicksilver i vaccin?

HPV-vaccin mot livmoderhalscancer och kondylom

Influensavaccin till gravid- fördelar och nackdelar

Kommentarer är stängda.