Hem Vad kan jag skriva om mitt barn på Facebook?

Vad kan jag skriva om mitt barn på Facebook?

This post is also available in: English

Idag är vi glada att kunna presentera en ny gästbloggare: IT-säkerhetsspecialisten Johanna Mannung som skrivit ett mycket klokt och tänkvärt inlägg om att skriva om och posta bilder på sina barn i sociala medier.

När du skriver något på Facebook bör du ha två saker i åtanke: Vem som helst kan komma att läsa det och det kan finnas kvar hur länge som helst.

Skriver man om sitt barn på Facebook bör man alltså minnas att det man skriver kan komma att läsas av barnet eller barnets vänner om en sisådär 10-15 år och inget du gör kan till hundra procent garantera att det inte händer. Det du lägger upp styrs inte bara av vad du sätter för rättigheter, utan också av vad dina vänner gör. Det finns tusentals exempel på när information har hamnat på andra sajter, kopierats och hamnat helt utom kontroll för den som först laddade upp en bild eller en text. En bekant till mig testade till exempel en till synes oskyldig applikation som gjorde att alla hans vänners samtliga statusuppdateringar kopierades till en extern sajt.

Att posta osmickrande bilder utan samtycke eller att klaga på någon annan människa är dåligt nätvett. Och barn är människor. Att posta osmickrande bilder eller klaga på sina barn är lika dålig stil som att göra det samma mot en vuxen. Eller kanske rent av ännu värre, eftersom ett litet barn varken kan förstå eller försvara sig och dessutom ska ha sina föräldrar som sina beskyddare. Därför är det extra viktigt att ha bra nätvett och hålla sig till snällt innehåll när man skriver om sina barn.

Precis som vuxna vill barn och tonåringar oftast vara rätt restriktiva med vilka negativa bilder de publicerar för hela bekantskapskretsen. Bilder som man lägger upp på Facebook behöver också fungera även i ett helt annat sammanhang. En bild på barnet på pottan kan kännas gulligt och charmigt när bilden tas, men den bilden skulle inte vara lika rolig om 10 år när en elak skolkamrat grävt upp den och skickar den klassen runt.

När barnen trotsar eller inte vill sova är det lätt att vilja beklaga sig. Facebook kan också vara väldigt stöttande – skriver man något om hur jobbigt det är kommer ofta många att erbjuda en digital kram. Ibland kan det vara lockande med ironi, såsom ”får jag inte sova i natt säljer jag ungen på blocket”. Det kan vara rolig igenkänningshumor för andra vuxna och ge många gilla-tryckningar. Men även en sådan status måste sättas i ett helt annat sammanhang – det när barnet själv läser igenom mammas eller pappas Facebookstatusar. Förmågan att förstå ironi kommer ofta senare än förmågan att läsa och för ett barn som är alldeles beroende av sina föräldrars kärlek kan det vara riktigt jobbigt att se hur föräldrakärleken ifrågasätts och skämtas med. Och alldeles oavsett om ironin blir förstådd eller inte så är det inte roligt att se sina föräldrar beklaga sig över hur jobbig man är inför hundratals andra.

Ibland finns en vilja att visa en verklig bild bakom att klaga på att barnen på olika sätt är jobbiga. Det finns en poäng med att reagera på den väldigt sminkade och tillrättalagda bilden som många har på Facebook. Att vara verklig och inte tillrättalagd är val man har rätt att göra om sin egen Facebooknärvaro. Däremot är det inte en rättighet att visa någon annans sämsta sidor, för då måste man ha den personens samtycke och barn kan inte lämna ett sådant samtycke.

Sen kan jag ändå tycka att en viss försiktighet är viktig även för saker som rör negativa aspekter ur ens eget liv. Att skriva om exempelvis depressioner är tudelat som förälder. Å ena sidan finns det frågor som är viktiga att prata om och psykisk ohälsa är en sådan sak. Å andra sidan är det inte vare sig enkelt eller okomplicerat att berätta om att ett barn växer upp med en förälder med en psykisk sjukdom. Där kan den vuxne och barnet ha olika uppfattningar om vems informationen är och vad som bör delas. Det valet tycker jag att man bör göra väl genomtänkt och efter en noggrann riskavvägning. Om man tror att det är värt eventuella nackdelar för barnet kan det vara rätt att skriva om saken i alla fall, men då helt utifrån sitt eget perspektiv och så långt det är möjligt lämna barnet utanför.

Så när du skriver om dina barn på Facebook, tänk att det du skriver eller bilden du postar ska vara innehåll som du är beredd att försvara när barnet är en tonåring och har en riktigt dålig dag. Texter och bilder som präglas av kärlek och respekt tror jag aldrig blir svåra att försvara. Med allt annat bör man vara väldigt försiktig.

Ett annat råd jag vill ge är att med jämna mellanrum gå igenom saker du postat om dina barn. Det som kändes bra då behöver inte kännas lika bra ett halvår senare. Saker som raderas tidigt har mycket mindre risk att finnas kvar på besvärliga sätt i framtiden.

/Johanna Mannung

Fler inlägg om familj och föräldraskap kan du hitta här. 

Är Ipad och mobil skadligt för små barn? Läs mer här. 

16 kommentarer till “Vad kan jag skriva om mitt barn på Facebook?”

  1. Hej! Vad bra skrivet! Jag håller helt med dig.
    Elin, tror du helt tappat poängen med det som skrivs, därför är det så viktigt att vi föräldrar förstår att en bild på Facebook, instagram el dylikt (oavsett inställningar) kan hamna precis vart som helst och användas till vad precis vad som helst. Barnet kan inte välja vilka bilder som publiceras och därför måste vi tänka efter vad vi eller andra lägger upp för bilder. Vår familj lägger inte upp några bilder alls på barnet, inte för att vi inte älskar vårt barn lika mycket som ni föräldrar som lägger upp bilder på allt era barn gör, utan för att barnet inte kan göra valet själv.
    Jag har själv inte tänkt så mycket på det här med texter innan och vad man skriver om sina barn, så tack för att du får mig att tänka på det!
    En annan aspekt är det här med andra människor som lägger upp bilder på ens barn. Vi har varit väldigt noga med att påpeka för våra vänner att vi inte vill att de publicerar bilder på vårt barn och det respekteras tacksamt nog, men alla kanske inte tänker på det och framförallt så finns det många som tycker det är obekvämt att behöva säga till. Så jag vill eg bara uppmuntra folk att sluta lägga upp bilder på andras barn – glöm åtminstone inte att fråga först!
    Jag blir också frestad att visa för alla vänner hur fin eller rolig vårt barn är, men man kan ju också skicka mail eller ha dropbox eller dyl, för kom ihåg att så fort du lägger upp bilden på något socialt medium så har du inte längre kontroll över den… Oavsett vad du tror!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *